Öppna huvudmenyn
Kvartär
de senaste 2,58 miljoner åren
Period
(System)
Epok
(Serie)
Ålder
(Etage)
Miljoner
år sedan
Kvartär Holocen Meghalaya 0,004–0,000
Northgrip 0,008–0,004
Greenland 0,012–0,008
Pleistocen Övre 0,126–0,012
Mellersta 0,78–0,126
Calabria 1,80–0,78
Gela 2,58–1,80
Neogen Pliocen Piacenza tidigare

Calabria eller Calabrium är en geologisk tidsålder som började för cirka 1,8 miljoner år sedan och varade ungefär en miljon år. Åldern är uppkallad efter Kalabrien på södra delen av Appeninska halvön.

I Sverige finns inga kända avlagringar från calabriatiden. De återkommande nedisningar av Skanderna som startade under den föregående åldern gela fortsatte sannolikt under calabria. Från det kalla skedet Menap, för drygt en miljon år sedan, finns grusavlagningar (Hattemlagret) i Nederländerna som anses kunna förklaras endast av att det skandinaviska istäcket då nådde ner på kontinenten.[1]

Vid studier av klimatutvecklingen i norra Europa delas calabria in i fyra huvuddelar:[2][3]

  • Eburon, kallt klimatskede med flera istider för cirka 1,8-1,5 miljoner år sedan.
  • Waal, relativt varmt klimatskede för cirka 1,5-1,3 miljoner år sedan.
  • Menap, sträng istid, kanske den första istiden under kvartär med omfattning liknande Elster, Saale och Weichsel.
  • Bavel, åter mildare, men med flera mindre istider, cirka 1,2-0,9 miljoner år sedan.

Även de första två syreisotopstadierna (MIS 21 och MIS 20) av Cromerkomplexet betraktas ofta höra till calabriatiden. Slutet på calabria definieras för närvarande istället av en geomagnetisk polomkastning för cirka 780 000 år sedan utan stark relation till klimatutvecklingen.

Kvartär
Klimatskeden i Norra Europa
Glacial /
Interglacial
Stadial / Kron
Syreisotopstadium, MIS
Tusental
år sedan
Flandern
(Holocen)
värmetid

MIS 1
Subatlantisk tid 2,6–0,0
Subboreal tid 5,8–2,6
Atlantisk tid 9,0–5,8
Boreal tid 9,9–9,0
Preboreal tid 11,7–9,9
Weichsel

istid
Yngre dryas 13–11,7
Alleröd 14–13
Äldre dryas 14
Bölling 15–14
Äldsta dryas 16–15
Weichsels huvudfas
MIS 2
24–16
Mellersta Weichsel
MIS 4–3
70–24
Odderade - MIS 5a 80–70
Rederstall - MIS 5b 90–80
Brörup - MIS 5c 100–90
Herning - MIS 5d 115–100
Eem Eem - MIS 5e 126–115
Saale
istid
Warthe - MIS 6
Drenthe - MIS 6
200–126
Dömnitz - MIS 7 240–200
Fuhne - MIS 8 300–240
Holstein MIS 9 320–300
Elster MIS 10 380–320
Cromer MIS 21–11 860–380
Bavel MIS 63–22 1800–860
Menap
Waal
Eburon
Tegelen MIS 103–64 2600–1800
Pretegelen

KällorRedigera

  1. ^ Jan Lundqvist, Thomas Lundqvist, Maurits Lindström: Sveriges geologi, sid 438, Studentlitteratur, ISBN 978-91-44-05847-4.
  2. ^ Jan Lundqvist, Thomas Lundqvist, Maurits Lindström: Sveriges geologi, sid 434, Studentlitteratur, ISBN 978-91-44-05847-4.
  3. ^ Deutche Stratigraphische Kommission, Stratigraphike Tabelle von Deutschland 2016