Fanerozoikum

geologisk eon som omfattar tiden från 541 miljoner år sedan till nutid
Fanerozoikum
Eon Era Period Miljoner
år sedan
Fanero-
zoikum
Kenozoikum Kvartär 2,6–0,0
Neogen 23–2,6
Paleogen 66–23
Mesozoikum Krita 145–66
Jura 201–145
Trias 252–201
Paleozoikum Perm 299–252
Karbon 359–299
Devon 419–359
Silur 444–419
Ordovicium 485–444
Kambrium 541–485
Protero-
zoikum
Neoprotero-
zoikum
Ediacara tidigare
Se även Geologisk tidsskala.

Fanerozoikum är en geologisk eon som omfattar tiden från 541 miljoner år sedan till i dag och delas in i erorna paleozoikum, mesozoikum och kenozoikum.[1][2] Namnet kommer från grekiskans φανερός och ζωή, med betydelsen synligt liv, eftersom eonen är den tidigaste som tidiga geologer hittade fossil av liv från. Starten på fanerozoikum motsvarar en snabb expansion (Kambriska explosionen) av komplext liv med skal och skelett, medan livet dessförinnan (under prekambrium) inte lämnat lika tydliga fossila spår efter sig.[3]

Ökningen av den biologiska mångfalden under tidsperioden.

Detaljerad uppdelning redigera

Fanerozoikum
de senaste 541 miljoner åren
Era
(Eratem)
Period
(System)
Epok
(Serie)
Ålder
(Etage)
Miljoner
år sedan
nu
Kenozoikum Kvartär Holocen Meghalaya 0,004–0,000
Northgrip 0,008–0,004
Greenland 0,012–0,008
Pleistocen Övre 0,129–0,012
Chiba 0,774–0,129
Calabria 1,80–0,774
Gela 2,58–1,80
Neogen Pliocen Piacenza 3,6–2,6
Zancle 5,3–3,6
Miocen Messina 7,2–5,3
Tortona 11,6–7,2
Serravalle 13,8–11,6
Langhe 16,0–13,8
Burdigala 20,4–16,0
Aquitaine 23,0–20,4
Paleogen Oligocen Chatt 28–23
Rupel 34–28
Eocen Priabona 38–34
Barton 41–38
Lutetia 48–41
Ypres 56–48
Paleocen Thanet 59–56
Själland 62–59
Dan 66–62
Mesozoikum Krita Yngre krita Maastricht 72–66
Campan 84–72
Santon 86–84
Coniac 90–86
Turon 94–90
Cenoman 100–94
Äldre krita Alba 113–100
Apt 125–113
Barreme 129–125
Hauterive 133–129
Valangin 140–133
Berrias 145–140
Jura Yngre jura Tithon 152–145
Kimmeridge 157–152
Oxford 164–157
Mellersta jura Callov 166–164
Bathon 168–166
Bajoc 170–168
Aalen 174–170
Äldre jura Toarc 183–174
Pliensbach 191–183
Sinemur 199–191
Hettang 201–199
Trias Yngre trias Rät 208–201
Nor 227–208
Karn 237–227
Mellersta trias Ladin 242–237
Anis 247–242
Äldre trias Olenek 251–247
Indus 252–251
Paleozoikum Perm Loping Changxing 254–252
Wujiaping 259–254
Guadalupe Capitan 265–259
Word 269–265
Road 273–269
Cisural Kungur 284–273
Artinsk 290–284
Sakmara 294–290
Assel 299–294
Karbon Pennsylvania Gzhel 304–299
Kasimov 307–304
Moskva 315–307
Basjkir 323–315
Mississippi Serpuchov 331–323
Visé 347–331
Tournai 359–347
Devon Yngre devon Famenne 372–359
Frasne 383–372
Mellersta devon Givet 388–383
Eifel 393–388
Äldre devon Ems 408–393
Prag 411–408
Lochkov 419–411
Silur Pridoli 423–419
Ludlow Ludford 426–423
Gorsty 427–426
Wenlock Homer 430–427
Sheinwood 433–430
Llandovery Telych 438–433
Aeron 441–438
Rhuddan 444–441
Ordovicium Yngre ordovicium Hirnant 445–444
Katy 453–445
Sandby 458–453
Mellersta ordovicium Darriwil 467–458
Daping 470–467
Äldre ordovicium Flo 478–470
Tremadoc 485–478
Kambrium Furong Etage 10 490–485
Jiangshan 494–490
Paibi 497–494
Miaoling Guzhang 500–497
Drum 504–500
Wuliu 509–504
Serie 2 Etage 4 514–509
Etage 3 521–514
Terreneuve Etage 2 529–521
Fortune 541–529
Neoproterozoikum Ediacara tidigare
Se även Geologisk tidsskala.

Källor redigera

  1. ^ Cohen, K. M.; Finney, S. C.; Gibbard, P. L.; Fan, J.-X. (1 januari 2020). ”International Chronostratigraphic Chart v2020/01”. International Commission on Stratigraphy. http://www.stratigraphy.org/ICSchart/ChronostratChart2020-01.pdf. Läst 9 april 2020. 
  2. ^ Jan Lundqvist, Thomas Lundqvist, Maurits Lindström: Sveriges geologi, sid 318, Studentlitteratur, ISBN 978-91-44-05847-4.
  3. ^ Stephen Marshak, Earth: Portrait of a Planet, ISBN 978-0-393-937503, sid. 480