Öppna huvudmenyn
Ordovicium
485 miljoner – 444 miljoner år före nutid
Period
(System)
Epok
(Serie)
Ålder
(Etage)
Miljoner
år sedan
Silur Llandovery Rhuddan senare
Ordovicium Yngre ordovicium Hirnant 445–444
Katy 453–445
Sandby 458–453
Mellersta ordovicium Darriwil 467–458
Daping 470–467
Äldre ordovicium Flo 478–470
Tremadoc 485–478
Kambrium Furong Etage 10 tidigare

Ordovicium är en geologisk period i den paleozoiska eran. Den började vid kambriums slut 488 miljoner år före nutid och slutade när silur tog vid 443 miljoner år före nutid.

Den senare delen av ordovicium kännetecknas av en stor nedisning på Gondwana, den sk Hirnantiska istiden. Detta ledde till att havsnivån sjönk och livsutrymmet för alla marina organismer minskade. Man tror att denna istid var en av anledningarna till det stora massutdöende som finns registrerat i det fossila arkivet.

Två av sju etager inom ordovicium är uppkallade efter geologiska fyndplatser i Sverige (Flo och Sandby).

Diorama som visar hur flora och fauna kan ha sett ut under ordovicium.
Fanerozoikum
Eon Era Period Miljoner
år sedan
Fanero-
zoikum
Kenozoikum Kvartär 2,6–0,0
Neogen 23–2,6
Paleogen 66–23
Mesozoikum Krita 145–66
Jura 201–145
Trias 252–201
Paleozoikum Perm 299–252
Karbon 359–299
Devon 419–359
Silur 444–419
Ordovicium 485–444
Kambrium 541–485
Protero-
zoikum
Neoprotero-
zoikum
Ediacara tidigare
Se även Geologisk tidsskala.

Innehåll

Ordovicium i SverigeRedigera

I Sverige finns det bergarter som avsattes under ordovicium främst på Öland, i Skåne, Närke, Västergötland, Östergötland, Dalarna och Jämtland.

FågelsångRedigera

Sverige har bidragit med en bestämning av en gräns mellan mellersta ordovicium och yngre ordovicium i serien av globala referenspunkt som används inom stratigrafin för att definiera gränsen mellan två olika geologiska tidsperioder, så kallade GSSP:er, nämligen Fågelsång i Sularpsbäckens dalgång utanför Lund. [1]. Den är benämnd sandby efter Södra Sandby.[2] och är daterad 460,9 ± 1,6 miljoner år före nutid. Det är förekomsten av den tidigaste graptoliten Nemagraptus gracilis som utgör grunden för bestämningen. Denna GSSP blev ratificerad av International Commission on Stratigraphy 2002.

HunnebergRedigera

Här finns bestämningen mellan två faser i äldre ordovicium, benämnda Flo och Tremadoc[3]. Denna berör Flo och bestämningspunkten finns i Diabasbrottet vid Hunneberg, precis ovanför bädd E och definierar basen av den andra serien i den undre ordoviciska delen. Denna GSSP blev ratificerad av International Commission on Stratigraphy 2002 [4] och är daterad 478,6 ± 1,7 miljoner år före nutid. Det är förekomsten av den tidigaste graptoliten Tetragraptus approximatus som utgör grunden för bestämningen.

Ordoviciums indelningRedigera

Den Internationella stratigrafiska kommissionen indelar Ordovicium i tre serier/epoker med standardnamn, samt i sju åldrar/etager (se tabell till höger). Inom engelsk och centraleuropeisk geologi görs traditionellt en regional indelning i sex serier baserat på trilobitsläkten: tremadoc, arenig, llanvirn, llandeilo, caradoc och ashgill (yngst). För geologin i Sverige och Östersjöområdet har en annan regional indelning visat sig mer lämplig, med tre delar: öland, vira och harju (yngst).[5]

Djurlivets utvecklingRedigera

Under ordovicium skedde en fortsatt utveckling av de livsformer som uppstod under kambrium i flera nya arter. Det är i ordoviciska bergarter som man har hittat de första fossilen efter den typ av ryggradsdjur som i devon gav upphov till de första landlevande djuren. Temperaturmässigt var början av denna period mycket varm vilket fick till följd att havsnivåerna steg stadigt under hela den första halvan av ordovicium. De höjda havsnivåerna skapade därmed ett utökat utrymme för livsmiljöer. Under denna period dominerar trilobiterna. Ordovicium avslutas med en mycket kall period, troligtvis den kallaste under de senaste 600 miljoner åren. Denna kyla fick havsnivåerna att sjunka betydligt och minskade därmed utrymmet för de kustnära livsmiljöerna. Den sjunkande havsnivån och den utrymmesmässiga minskningen av livsmiljöer fick till följd att flera arter dog ut. Utdöendet skedde i två faser med en liten tidsmässig fördröjning emellan; den slog först mot arter som levde i tropiska vatten och därefter mycket hårt mot arter som levde i tempererade miljöer, se Ordovicium-silur-utdöendet.

Livsformer under ordoviciumRedigera

Vanligt förekommande livsformer under ordovicium:

Se ävenRedigera

Externa länkarRedigera

KällorRedigera

  1. ^ http://stratigraphy.science.purdue.edu/gssp/index.php?parentid=77
  2. ^ http://stratigraphy.science.purdue.edu/references/Sandbian.pdf A proposed global boundary stratotype for the base of the Upper Series of the Ordovician System: The Fågelsång section, Scania, southern Sweden
  3. ^ http://stratigraphy.science.purdue.edu/gssp/detail.php?periodid=140&top_parentid=77
  4. ^ http://stratigraphy.science.purdue.edu/references/Floian.pdf The GSSP of the Second (Upper) Stage of the Lower Ordovician Series: Diabasbrottet at Hunneberg, Province of Västergötland, Southwestern Sweden by Stig M. Bergström1, Anita Löfgren2, and Jörg Maletz3
  5. ^ Maurits Lindström, Jan Lundqvist, Thomas Lundqvist: Sveriges geologi från urtid till nutid, Studentlitteratur, ISBN 91-44-30381-5, sid 129-130 och sid 176