Öppna huvudmenyn
Geokronologi
Eon Era Period Miljoner
år sedan
Fanero-
zoikum
Kenozoikum Kvartär 2,6–0,0
Neogen 23–2,6
Paleogen 66–23
Mesozoikum Krita 145–66
Jura 201–145
Trias 252–201
Paleozoikum Perm 299–252
Karbon 359–299
Devon 419–359
Silur 444–419
Ordovicium 485–444
Kambrium 541–485
Protero-
zoikum
Neo-
proterozoikum
Ediacara 635–541
Kryogenium 720–635
Tonium 1000–720
Meso-
proterozoikum
Stenium 1200–1000
Ectasium 1400–1200
Kalymmium 1600–1400
Paleo-
proterozoikum
Staterium 1800–1600
Orosirium 2050–1800
Ryacium 2300–2050
Siderium 2500–2300
Arkeikum Neoarkeikum 2800–2500
Mesoarkeikum 3200–2800
Paleoarkeikum 3600–3200
Eoarkeikum 4000–3600
Hadeikum 4600–4000
Jorden bildas tidigare
Se även Geologisk tidsskala.

En geologisk tidsskala är en sammanställning av den tid som har förflutit sedan jorden skapades fram tills idag. Tiden är indelad i namngivna perioder som är definierade av arbetsgrupper inom Internationella stratigrafiska kommissionen, en internationell kommission som lyder under International Union of Geological Sciences (IUGS).[1] IUGS är partner med den del inom Unesco som håller på med geologiska frågor. Definitionen av dessa tidsenheter görs med hjälp av olika metoder, såsom biostratigrafi och radiometriska dateringsmetoder inom geokronologin, där man kan få fram absoluta åldrar på olika bergarter.

De tidigaste försöken att indela jordens historia resulterade i ett system av fyra perioder: Primär, sekundär, tertiär och kvartär. De två första av dessa begrepp har sedan länge försvunnit ur geologin och ersatts av erorna paleozoikum och mesozoikum. Tertiär levde kvar under hela 1900-talet, men är nu ersatt av paleogen och neogen. Endast kvartär-tiden kvarstår som period i den nuvarande officiella uppdelning från Internationella stratigrafiska kommissionen som en kvarlevande rest av det tidiga systemet.[2][3]

Under 1800-talet utarbetade engelska geologer en mer vetenskaplig indelning av eonen fanerozoikum (de senaste 541 miljoner åren) i perioder baserat på rik förekomst av olika typer av fossil i olika lagerföljder. Denna indelning kvarstår till i dag, förutom ovan nämnda uppdelning av tertiär i två perioder. Trots att indelningen främst är baserad på europeisk geologi har den fått global tillämpning. En regional variant har dock kvarstått i och med att karbon-tidens lagerföljder i Nordamerika utgörs av två mycket distinkta marina lagerföljder, vilket gjort att amerikanska geologer traditionellt istället för karbon använt två perioder, mississippi och pennsylvania. Internationella stratigrafiska kommissionen betraktar dessa två som subperioder av karbon.[4][5]

Successivt har de tolv perioderna under fanerozoikum indelats in en mer finskalig uppdelning bestående av epoker och åldrar. Internationella stratigrafiska kommissionen har idag namngivit 37 epoker och 95 åldrar. Gränserna mellan dessa är i allmänhet definierade av globala referenspunkter (GSSP) i geologiska lagerföljder.[6]

Tiden före fanerozoikums första period, kambrium, har varit svårare att indela på grund av frånvaron av fossil från liv med skelett och skal. Dessa 88 procent av jordens historia var därför länge oindelad och gick under beteckningen prekambrium, dvs. tiden före kambrium. Internationella stratigrafiska kommissionen betraktar idag prekambrium som en supereon, vilken uppdelas i tre eoner (hadeikum, arkeikum och proterozoikum) som således föregår eonen fanerozoikum. En viss uppdelning av dessa tre eoner i eror och perioder har gjorts på senare år, men gränserna mellan dessa är i allmänhet inte baserad på fossil utan på radiometrisk datering. Enda undantaget är övergången mellan prekambriums två sista perioder, kryogenium och ediacara, som är definierad av en global referenspunkt (GSSP) i en lagerföljd.[7]

Jordens klocka
Geologisk tidsföljd som spiraldiagram.

Innehåll

Hierarktiskt systemRedigera

Geologins hierarkiska system
enligt Internationella stratigrafiska kommissionen[8]
Lagerföljder inom
kronostratigrafi [9]
Tidsintervall inom
geokronologi
Ändelser för
svenska namn
Exempel Antal namngivna
Supereon - Prekambrium 1 supereon
Eonotem Eon -ikum Arkeikum 4 eoner
Eratem Era -ikum Kenozoikum 10 eror
System Period -ogen, -ium, - Neogen, Kambrium, Jura 22 perioder
Serie Epok -ocen, - Eocen, Wenlock 37 epoker
Etage Ålder - Flo, Sandby 95 åldrar
Kronozon Kron - Inga officiella

Standardiserad uppdelning
Lagerföljder inom
kronostratigrafi
Tidsintervall inom
geokronologi
Exempel Kommentar
Övre Yngre Övre jura = Yngre jura Nya sedimentlager hamnar överst
Mellersta Mellersta Mellersta jura
Undre Äldre Undre jura = Äldre jura De äldsta sedimenten ligger underst

Detaljerad tidsskalaRedigera

Tabellen nedan visar den geologiska indelningen av jordens historia i fem nivåer, från fyra eoner längst i kolumnen på vänster sida, till 102 åldrar längst till höger. Internationella stratigrafiska kommissionen har i sina officiella tabeller även med en supereon, prekambrium, bestående av de tre äldsta eonerna, men för överskådlighetens skull är detta inte medtaget i tabellen nedan. De officiella tabellerna gör för karbon-tiden också en distinktion mellan subperioderna mississippi och pennsylvania och epok-indelning av dessa, men denna extra nivå är av intresse främst inom amerikansk geologi och visas inte i tabellen nedan.[10]

Geokronologi
Eon
(Eonotem)
Era
(Eratem)
Period
(System)
Epok
(Serie)
Ålder
(Etage)
Miljoner
år sedan
nu
Fanerozoikum Kenozoikum Kvartär Holocen Meghalaya 0,004–0,000
Northgrip 0,008–0,004
Greenland 0,012–0,008
Pleistocen Övre 0,126–0,012
Mellersta 0,78–0,126
Calabria 1,80–0,78
Gela 2,58–1,80
Neogen Pliocen Piacenza 3,6–2,6
Zancle 5,3–3,6
Miocen Messina 7,2–5,3
Tortona 11,6–7,2
Serravalle 13,8–11,6
Langhe 16,0–13,8
Burdigala 20,4–16,0
Aquitaine 23,0–20,4
Paleogen Oligocen Chatt 28–23
Rupel 34–28
Eocen Priabona 38–34
Barton 41–38
Lutetia 48–41
Ypres 56–48
Paleocen Thanet 59–56
Själland 62–59
Dan 66–62
Mesozoikum Krita Yngre krita Maastricht 72–66
Campan 84–72
Santon 86–84
Coniac 90–86
Turon 94–90
Cenoman 100–94
Äldre krita Alba 113–100
Apt 125–113
Barreme 129–125
Hauterive 133–129
Valangin 140–133
Berrias 145–140
Jura Yngre jura Tithon 152–145
Kimmeridge 157–152
Oxford 164–157
Mellersta jura Callov 166–164
Bathon 168–166
Bajoc 170–168
Aalen 174–170
Äldre jura Toarc 183–174
Pliensbach 191–183
Sinemur 199–191
Hettang 201–199
Trias Yngre trias Rät 208–201
Nor 227–208
Karn 237–227
Mellersta trias Ladin 242–237
Anis 247–242
Äldre trias Olenek 251–247
Indus 252–251
Paleozoikum Perm Loping Changxing 254–252
Wujiaping 259–254
Guadalupe Capitan 265–259
Word 269–265
Road 273–269
Cisural Kungur 284–273
Artinsk 290–284
Sakmara 294–290
Assel 299–294
Karbon Pennsylvania Gzhel 304–299
Kasimov 307–304
Moskva 315–307
Basjkir 323–315
Mississippi Serpuchov 331–323
Visé 347–331
Tournai 359–347
Devon Yngre devon Famenne 372–359
Frasne 383–372
Mellersta devon Givet 388–383
Eifel 393–388
Äldre devon Ems 408–393
Prag 411–408
Lochkov 419–411
Silur Pridoli 423–419
Ludlow Ludford 426–423
Gorsty 427–426
Wenlock Homer 430–427
Sheinwood 433–430
Llandovery Telych 438–433
Aeron 441–438
Rhuddan 444–441
Ordovicium Yngre ordovicium Hirnant 445–444
Katy 453–445
Sandby 458–453
Mellersta ordovicium Darriwil 467–458
Daping 470–467
Äldre ordovicium Flo 478–470
Tremadoc 485–478
Kambrium Furong Etage 10 490–485
Jiangshan 494–490
Paibi 497–494
Miaoling Guzhang 500–497
Drum 504–500
Wuliu 509–504
Serie 2 Etage 4 514–509
Etage 3 521–514
Terreneuve Etage 2 529–521
Fortune 541–529
Proterozoikum Neo-
proterozoikum
Ediacara 635–541  
Kryogen 720–635  
Tonium 1000–720  
Meso-
proterozoikum
Stenium 1200–1000
Ektasium 1400–1200
Kalymmium 1600–1400
Paleo-
proterozoikum
Statherium 1800–1600
Orosirium 2050–1800
Rhyacium 2300–2050
Siderium 2500–2300
Arkeikum Neoarkeikum 2800–2500
Mesoarkeikum 3200–2800
Paleoarkeikum 3600–3200
Eoarkeikum 4000–3600
Hadeikum 4600–4000
Solsystemet och jorden bildas tidigare

Se ävenRedigera

KällorRedigera

Externa länkarRedigera