Öppna huvudmenyn

Krokoms kommun

kommun i Jämtlands län, Sverige

Krokoms kommun (sydsamiska: Krokomen tjïelte[5]) är en kommun i Jämtlands län i landskapet Jämtland i Sverige. Centralort är Krokom.

Krokoms kommun
Kommun
Kommunhuset i Krokom.JPG
Kommunhuset i Krokom
SloganVi gör plats för växtkraft
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapJämtland
LänJämtlands län
CentralortKrokom
Inrättad1 januari 1974
Anställda1 730 ()[1]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal6 812,57 kvadratkilometer ()[2]
- därav land6 154,45 kvadratkilometer[2]
- därav vatten658,12 kvadratkilometer[2]
Folkmängd14 933 ()[3]
Bef.täthet2,43 inv./km² (land)
Läge
Krokom Municipality in Jämtland County.png
Kommunen i länet.
Koordinater63°19′00″N 14°30′00″E / 63.316666666667°N 14.5°Ö / 63.316666666667; 14.5
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsÖstersunds domkrets (–)
Jämtbygdens domsaga (–)
Koder
Kommunkod2309
Org.nummer212000-2478[4]
GeoNames2699175
Redigera Wikidata

I väster gränsar kommunen mot Åre kommun och i norr och öster mot Strömsunds kommun, i söder och öster mot Östersunds kommun samt i nordväst mot Lierne kommun i Norge. Kommunen har 14 933 invånare[6] och de flesta bor i kommunens södra del i området som benämns Storsjöbygden, där även centralorten Krokom ligger.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Alsen, Aspås, Föllinge, Hotagen (från 1901), Laxsjö (från 1889), Näskott, Offerdal, Rödön och Ås. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock genom utbrytningar ur Föllinge landskommun för Laxsjö landskommun (1889) och Hotagens landskommun (1901).

Vid kommunreformen 1952 uppgick Laxsjö landskommun i Föllinge landskommun samtidigt som de tre landskommunerna Aspås, Näskott och Ås uppgick i Rödöns landskommun medan Alsen, Hotagen och Offerdal förblev oförändrade. 1969 uppgick dock Hotagens landskommun i Föllinge landskommun.

Vid kommunreformen 1971 bildades kommuner av de tidigare landskommunerna Alsen, Föllinge, Offerdal och Rödön vilka 1974 sammanlades och bildade Krokoms kommun.[7]

Kommunen ingick från bildandet till 1982 i Jämtbygdens domsaga och den ingår från 1982 i Östersunds domsaga.[8]

KommunvapnetRedigera

Huvudartikel: Krokoms kommunvapen

Blasonering: I fält av silver en av vågskuror bildad dubbel blå sparre, sänkt och störtad, däröver en röd gumse i hällristningsmanér.

Vapnet skapades av konstnären Gunnar Rudin och registrerades hos Patent- och registreringsverket 1977.

Den tidigare kommunen Offerdal hade ett vapen, vars giltighet upphörde 1974.

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Krokoms kommun 1970–2019
År Invånare
1970
  
12 921
1975
  
13 112
1980
  
13 418
1985
  
13 979
1990
  
14 373
1995
  
14 716
2000
  
14 154
2005
  
14 130
2010
  
14 535
2015
  
14 785
2019-06-30
  
14 933
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Kommunens befolkningstillväxt 2010–2035 prognostiseras till +7%.[9]

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 049, eller 7,16 % av befolkningen (hela befolkningen: 14 648 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 598, eller 4,27 % av befolkningen (hela befolkningen: 14 005 den 31 december 2002).[10]

Utrikes föddaRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Krokoms kommun 14 648 personer. Av dessa var 944 personer (6,4 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[11]

IndelningarRedigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

 
Distrikt (socknar) inom Krokoms kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[12]:

TätorterRedigera

Det finns tolv tätorter i Krokoms kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Folkmängd
1 Krokom 1 953
2 Ås 1 572
3 Nälden 986
4 Östersund (del av) 790
5 Dvärsätt 745
6 Föllinge 511
7 Aspås 474
8 Åssjöns norra strand 324
9 Änge 322
10 Hissmofors 308
11 Trångsviken 272
12 Vaplan 259

I kommunens sydöstliga del går gränsen mot Östersunds kommun så nära Östersund att en liten del av Östersunds tätort sträcker sig in i Krokoms kommun. Effekten av det är att cirka 1 procent av invånarna i Östersund bor i Krokoms kommun.

Sjöar och vattendragRedigera

Berg och fjäll i urvalRedigera

PolitikRedigera

Krokoms kommun är Jämtlands läns "grönaste" kommun eftersom både Centerpartiet och Miljöpartiet har sina högsta noteringar i denna kommun. Samtliga partier i kommunfullmäktige motsätter sig uranbrytning inom kommunens gränser.

Kommunfullmäktige 1976–2006Redigera

Krokoms kommun styrdes inledningsvis av de borgerliga partierna med Centerpartiet i spetsen. 1982 tog Socialdemokraterna över med hjälp av Vänsterpartiet. 1985 hade man också stöd av Miljöpartiet som då hade en vågmästarroll. 1994 gjorde Socialdemokraterna ett rekordval och fick för första gången en egen majoritet i kommunfullmäktige. Fyra år senare gjorde Socialdemokraterna ett betydligt sämre val och väljarstödet för partiet i kommunen sjönk från 55 till 40 procent. Socialdemokraterna och Centerpartiet inledde då ett stort blocköverskridande samarbete. Den nya majoriteten förfogade över 29 av kommunens samtliga 45 mandat. Samarbetet mellan de båda partierna fortsatte även efter kommunvalet 2002 då deras majoritet blev ännu större efter att Centerpartiet ökade med ett mandat. Efter valet 2002 bildade (V)+(M)+(MP)+(KD)+(FP) en regnbågsallians. Man lade oppositionsbudgetar och blev en samlad front mot majoritetspartierna.

Kommunfullmäktige 2006–2010Redigera

Efter kommunvalet 2006 minskade samtliga partiers väljarstöd bortsett från Moderaterna som ökade rejält. De båda styrande partierna inledde diskussioner med oppositionspartierna. Trots det såg det länge ut som om den sittande majoriteten bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet skulle få fortsätta regera. Men Centerpartiet valde att bryta koalitionen med Socialdemokraterna och i stället samregera med Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet, som bröt den regnbågsallians man hade tillsammans med Vänsterpartiet under oppositionstiden. Maria Söderberg (C) gick från kommunalråd på deltid till heltid då hon utsågs till kommunstyrelsens ordförande. Göte Swén (M) blev kommunstyrelsens första vice ordförande och kommunalråd på deltid. Tidigare ordföranden och kommunalrådet Rolf Lilja (S) utsågs till kommunstyrelsens andra vice ordförande och oppositionsråd. I och med detta hamnade Socialdemokraterna, för första gången på 24 år, i opposition.

Kommunfullmäktige 2014–2018Redigera

Efter kommunvalet 2014 minskade stödet för de flesta partier bortsett från Centerpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna vars stöd ökade. Liberalerna ramlade ur kommunfullmäktige. Inget av de traditionella blocken fick egen majoritet. De tre rödgröna partierna samlade sammanlagt 22 mandat av 45 medan Allianspartierna samlade 20 mandat. Förhandlingar inleddes mellan oppositionspartierna Socialdemokraterna och Vänsterpartiet med Miljöpartiet och Kristdemokraterna för att kunna bilda en majoritet, tillsammans samlade dessa partier 23 mandat, tillräckligt för en majoritet i fullmäktige. Samtidigt fördes diskussioner mellan Alliansen och Miljöpartiet. Slutligen meddelades att koalitionen mellan Alliansen och Miljöpartiet skulle fortsätta att styra kommunen, i minoritet. Sverigedemokraterna fick således en vågmästarroll i kommunfullmäktige. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet fortsatte samarbetet i opposition. Oppositionsrådet Rolf Lilja (S) meddelade i början av 2016 att han skulle avgå som oppositionsråd i slutet av det året. I december 2016 valdes Niklas Rhodin (S) till nytt oppositionsråd och 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen för Socialdemokraterna. Maria Söderberg (C) meddelade i slutet av 2017 att hon kommer avgå som kommunalråd efter valet 2018, oavsett valresultat.

Kommunstyrelsens ordförandeRedigera

Namn Från Till Politisk tillhörighet
S Anton Sundström 1982 1985 Socialdemokraterna
S Sture Hernerud 1985 1996 Socialdemokraterna
S Sören Runesson 1996 1999 Socialdemokraterna
S Kjerstin Berthelsen 1999 2005 Socialdemokraterna
S Rolf Lilja 2005 2006 Socialdemokraterna
C Maria Söderberg 2006 2018 Centerpartiet
C Malin Bergman 2018 - Centerpartiet

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2014–2018
Ordförande C Gunnar Hellström
Förste vice ordförande M Marcus Färnström
Andre vice ordförande S Katarina Rosberg

KommunstyrelsenRedigera

Presidium 2014–2018
Ordförande C Malin Bergman
Förste vice ordförande M Björn Hammarberg
Andre vice ordförande S Niklas Rhodin

NämnderRedigera

Nämnd Ordförande Vice ordförande 2:e vice ordförande
Socialnämnden C Andreas Karlsson M Frida Skoog S Pia Hernerud
Barn- och utbildningsnämnden M Jannike Hillding C Astrid Lönn Jern S Jenny Palin
Samhällsbyggnadsnämnden C Karin Jonsson KD Kjell Sundholm S Leif Jonsson
Bygg- och miljönämnden MP Jan Runsten C Olof Wallgren S Mikael Karlsson
Valnämnden C Olof Wallgren KD Lena Persson S Viveca Asproth
Länssamverkan överförmyndarnämnd M Anna-Karin Hammarberg S Maj Söderström
Krokomsbostäder AB styrelse M Bengt Olofsson S Maria Jacobsson

Mandatfördelning i Krokoms kommun, valen 1973–2018Redigera

ValårVSMPSDÖVRJVKCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1973122216323
22216323
4988,7
427
1976122216413
2221643
4989,8
3910
1979222214324
222214324
4989,0
3316
198222316215
2231625
4989,4
3415
1985222214315
22221435
4988,0
3811
1988224213314
22421334
4983,9
3019
1991223212226
223212226
4983,8
3019
1994227311114
2273114
4985,5
2623
1998518311125
51831125
4579,56
2421
2002418312224
418312224
4577,35
2322
2006417312126
41731226
4577,55
2322
20103173111118
3173118
4580,80
2421
2014416231316
41623136
4583,23
2520
20183131411216
3134126
4186,45
2318
  • Övriga 1973–1979 var Kommunens väl.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

SevärdheterRedigera

 
En hällristning föreställande en älg vid Gärdesån i Offerdals socken.

Krokoms kommun har flera sevärdheter. Skärvångens bymejeri, Mus-Olles museum, Fiskevägen, skoterns julafton i Åkersjön och skansen Klintaberg. I Glösa finns hällristningar som härstammar från 4 000 f.Kr. och en hel stenåldersvärld har byggts upp där. Hällristningar finns även vid Gärdesån, nära Tångeråsen i Offerdals socken. I Rönnöfors finns en järnbruksruin. Andra utflyktsmål i kommunen är till exempel Hällberget i Kaxås, hembygdsgården i Ede och badplatsen Önsjön i Ås.

Ett stort antal vandrings- och skidleder finns i kommunen, bland annat i Offerdalsfjällen från Jänsmässholmen och Frankrike. Bland naturreservaten i Krokoms kommun kan nämnas Oldflån-Ansättens naturreservat, Svenskådalens naturreservat, Tysjöarnas naturreservat och Önets naturreservat.

VänorterRedigera

Krokoms kommun har två vänorter:

Ort och land Sedan
  Jilin, Kina 2005
  Haninge, Sverige 1999


Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 21 juli 2019
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2019, Statistiska centralbyrån, 20 augusti 2019, läs online
  4. ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
  5. ^ Tvåspråkiga vägskyltar först nästa år Krokums kommun
  6. ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019”. Statistiska centralbyrån. 20 augusti 2019. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-2-2019/. Läst 21 augusti 2019. 
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Östersunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ Kommunernas befolkningstillväxt 2010-2035 Arkiverad 21 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. — prognos av SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv, september 2011.
  10. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)
  11. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  12. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera