Trångsviken
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2021-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Trångsviken är en tätort i Alsens distrikt (Alsens socken) i Krokoms kommun, Jämtlands län. Trångsviken är beläget vid E14, 4 mil från Östersund, invid Storsjöns strand.
Trångsviken | |
Tätort | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Jämtland |
Län | Jämtlands län |
Kommun | Krokoms kommun |
Distrikt | Alsens distrikt |
Koordinater | 63°19′52″N 14°1′12″Ö / 63.33111°N 14.02000°Ö |
Area | 61 hektar (2020)[1] |
Folkmängd | 266 (2020)[1] |
Befolkningstäthet | 4,4 inv./hektar |
Tidszon | CET (UTC+1) |
- sommartid | CEST (UTC+2) |
Tätortskod | T7988[2] |
Beb.områdeskod | 2309TB109 (1960–)[3] |
Geonames | 2667568 |
Ortens läge i Jämtlands län
| |
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata |
Historia redigera
Trångsviken började bebyggas i slutet av 1800-talet i samband med att järnvägen mellan Östersund och Trondheim byggdes (mellanriksbanan). Trångsvikens station anlades för att förse ångloken med vatten från Storsjön innan tågen skulle fortsätta vidare mot Mattmar. Sträckan mellan Storlien och Trångsviken blev klar den 17 oktober 1881 och sträckan mellan Trångsviken och Nälden blev klar i december samma år.
Trångsviken hade även ångbåtsförbindelse med andra orter vid Storsjön. Stationssamhället ökade snabbt sin befolkning och ett flertal mindre industrier anlades, inte minst sågverk. Post, affärer, skola med mera byggdes upp.
Befolkningsutveckling redigera
Befolkningsutvecklingen i Trångsviken 1960–2020[4] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
1960 | 215 | |||
1965 | 240 | |||
1970 | 245 | |||
1975 | 294 | |||
1980 | 330 | |||
1990 | 322 | 69 | ||
1995 | 292 | 69 | ||
2000 | 272 | 69 | ||
2005 | 269 | 69 | ||
2010 | 288 | 64 | ||
2015 | 272 | 56 | ||
2020 | 266 | 61 | ||
Samhället redigera
I byn finns daghem, post, skola och gymnastiksal. Bygdegården som byn med gemensamma kraftansträgningar lät uppföra för några år sedan har blivit en viktig del för byns tillväxt.
Näringsliv redigera
Här finns större företag såsom Trangia med de välkända friluftsköken, som funnits på orten sedan 1920-talet.
Se även redigera
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 9 mars 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
Källor redigera
- Alsen - en sockenbok. Alsen, 1982.
- Alsen - Näskott. Sevärt i Krokoms kommun 1. Nälden, 1986.