Öppna huvudmenyn

Ede, Krokoms kommun

ort i Krokoms kommun

Ede (jämtska: Äda) är kyrkbyn i Offerdals socken och en småort i Offerdals distrikt i Krokoms kommun, Jämtlands län. Byn är belägen längs länsväg Z 677 mellan Änge och Kaxås.

Ede
småort, kyrkby
Ede sett från Hällberget
Ede sett från Hällberget
Land Sverige Sverige
Landskap Jämtland
Län Jämtlands län
Kommun Krokoms kommun
Distrikt Offerdals distrikt
Koordinater 63°27′56″N 14°0′36″Ö / 63.46556°N 14.01000°Ö / 63.46556; 14.01000
Area 49 hektar (2015)[1]
Folkmängd 141 (2015)[1]
Befolkningstäthet 2,878 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Småortskod S8049[2]
Ortens läge i Jämtlands län
Red pog.svg
Ortens läge i Jämtlands län
SCB:s småortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Vid småortsavgränsningen 1995 var andelen fritidshus högre än 50 % i småorten.

Innehåll

HistoriaRedigera

Byn omnämns första gången år 1494 då en Thordh i Edhan uppträder som vittnesman. Bynamnet kan härledas till det området mellan Hällsjön och Kriken som kan sägas utgöra ett ed (gångställen mellan vatten). I byns utkanter ligger bl.a. Viken, Edefors och Sunnanå. Rösta är en del av Ede som ursprungligen avsåg det nuvarande Prästbordet. Rösta omnämns första gången år 1568 som Röstadh.

Ede har genom historien varit en jordbruksbygd. På 1100-talet blev Ede centrum i socknen genom att Offerdals kyrka byggdes där, mellan de två befolkningscentrumen i väster (Åflo-Kaxås) och i öster (Änge-Rise-Tulleråsen). Ede blev därmed även centrum i Offerdals landskommun fram till början på 1900-talet då Änge övertog den rollen.

Handeln i Offerdal var länge koncentrerad till kyrkbygden. År 1853 startades i Ede socknens första lanthandel av Per och Magnus Andersson. År 1868 öppnades en affär i Rösta i Ede som övertogs av Karl Larsson. År 1872 startade Offerdals Hushållnings-Förenings AB en affär i Ede. Drygt 100 år senare, 1978, stängde den sista affären i kyrkbygden. I Ede fanns även bl.a. urmakeri och ett tegelbruk vid Sunnanå som drevs av Lars Ersson Åström. Tegelbruket flyttade i början av 1900-talet till Trolltjärnen i Åflo.

I mitten på 1900-talet flyttades kommunens ålderdomshem från Åflohammar till Ede. Ålderdomshemmet, Hällebo, är i dag ett äldreboende och den dominerande arbetsgivaren i Ede.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Ede 1960–2015[3][4][5][6]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
152 ¤
1990
  
101 25#
1995
  
60 33#
2000
  
67 32#
2005
  
61 33#
2010
  
114 33#
2015
  
141 49#
Anm.:
 ¤ Som tätortsbebyggelse med 150-199 invånare
 # Som småort.

SamhälletRedigera

Ede by domineras av Offerdals kyrka och därintill liggande prästgård, kyrkogård, församlingshem och pastorsexpedition.

Hembygdsgården är belägen vid kyrkan med utsikt mot Hällberget och Hällsjön. År 1952 invigdes den första byggnaden på hembygdsgården, den s.k. Bångåsgården. Under årens lopp har sedan ett stort antal byggnader och föremål flyttats till hembygdsgården.

I centrala Ede finns sockenstugan som tidigare fungerade som kommunkontor i Offerdals landskommun. I sockenstugan fanns fram till 1950-talet bl.a. ett häkte. I dag finns bl.a. utställningslokaler och ett bildarkiv inrymt i sockenstugan.

Föreningshuset i Ede byggdes år 1901 åt IOGT-logen 373 Dalblomman, som bildades den 28 januari 1883. Nykterhetsrörelsen var stark i Jämtland och en stor mängd logelokaler byggdes, inte minst i Offerdal. Dalblomman i Ede var en av de första nykerhetslogerna i Sverige. Föreningshuset i Ede ritades av en av medlemmarna och är byggt i timmer. I huset finns bl.a. en originalmålning av Pelle Linde. Föreningshuset är kvar i sitt ursprungliga skick och är numera ett byggnadsminne.

En annan intressant byggnad i Ede är Evangeliska Fosterlandsstiftelsens (EFS) byggnad Hyddan. Nämnas kan även den gamla festplatsen Skansen.

Kända personer med anknytning till EdeRedigera

Se ävenRedigera

BildgalleriRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] Småorter 2015, Statistiska centralbyrån, 19 december 2016, läs online
  2. ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, Statistiska centralbyrån, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016
  3. ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 sida 118 i pdf:en
  4. ^ Statistiska centralbyrån: Småorter 1990 sida 52 i pdf:en
  5. ^ Statistiska meddelanden: Småorter 1995 sida 58 i pdf:en
  6. ^ Statistiska centralbyrån Landareal per småort (orter med 50-199 invånare), folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1995 - 2010

KällorRedigera

  • En bok om Offerdal, del 1-3, utgiven av Offerdals hembygdsförening
  • Curt Lofterud; Offerdal - Sevärt i Krokoms kommun, del 7
  • Hulda Flood, socialist, agitator, kvinnopionjär, Idéhistoriska skrifter 18, Marianne Swedmark. Umeå Universitet
  • Hulda Flood och kampen för rättvisan, PaperTalk 2011, Marianne Swedmark.

Externa länkarRedigera