Åre kommun
Åre kommun är en kommun i Jämtlands län i landskapet Jämtland. Centralort är Järpen.
| Åre kommun Kommun | |
 Åre med Åresjön till höger i bild | |
| Slogan | Åre - året runt |
|---|---|
 Åre kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Jämtland |
| Län | Jämtlands län |
| Centralort | Järpen |
| Inrättad | 1 januari 1971 |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 12 450 ()[1] |
| Areal | 8 236,48 kvadratkilometer ()[2] |
| - därav land | 7 195,01 kvadratkilometer[2] |
| - därav vatten | 1 041,47 kvadratkilometer[2] |
| Bef.täthet | 1,73 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 63°21′00″N 13°28′00″Ö / 63.35°N 13.466666666667°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Östersunds domkrets (–) Jämtbygdens domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-2494[3] |
| Anställda | 1 275 ()[4] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 2321 |
| GeoNames | 2725422 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Fjällkommunen Åre gränsar till Norge. Genom kommunen rinner Indalsälven. Fjällturismen, som startade i slutet på 1800-talet, präglar kommunen och sysselsätter omkring 30 procent av de förvärvsarbetande.
Sedan millennieskiftet har invånarantalet ökat och under turistsäsong är befolkningsantalet betydligt högre. Det politiska styret har varit skiftande, i princip har styret bytts ut vid varje kommunval.
Administrativ historik
redigeraKommunens område motsvarar socknarna: Hallen, Kall, Marby, Mattmar, Mörsil, Undersåker och Åre. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Järpens municipalsamhälle inrättades 3 november 1905.
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Mörsil (av Mattmar och Mörsil) och Hallen (av Hallen, Marby och Norderö), medan Kall, Undersåker och Åre förblev oförändrade. Järpens municipalsamhälle upplöstes vid utgången av 1958.
Åre kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom ombildning av Åre landskommun. 1974 införlivades Hallens (utom området Norderö församling som tillfördes Östersunds kommun), Kalls, Mörsils och Undersåkers kommuner.[5] 1977 införlivades från Östersunds kommun de delar av Norderö församling som låg på fastlandet.
Kommunen ingick från bildandet till 1982 i Jämtbygdens domsaga och kommunen ingår sedan 1982 i Östersunds domsaga.[6]
Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för samiska[7], kommunnamnet på sydsamiska är Ååren tjïelte[8].
Geografi
redigeraÖster om kommunen ligger Krokoms kommun och söder om kommunen ligger Bergs kommun. Väster om kommunen ligger Meråkers kommun och Verdals kommun i Norge. Norr om kommunen ligger Snåsa kommun i Norge.
Topografi och hydrografi
redigeraLandskapet präglas av en imponerande variation med storslagen fjällnatur, utbredda skogs- och myrmarker samt bördiga älvdalar och slättbygder. Hårda bergarter, särskilt amfibolit, formar friliggande högfjällsmassiv med alpina drag. Runt de högsta topparna, som på Sylarna i sydväst, finns till och med glaciärer. Mjukare skifferbergarter återfinns i lågfjällens kuperade terräng, skogar och myrar samt i det omfattande dal- och sjösystemet som avvattnas mot Kallsjön och Indalsälven. Inom älvdalens vattensystem hittar man flera imponerande vattenfall, såsom Tännforsen, Ristafallet och Handölsforsarna.
I sydöstra Åre består berggrunden av kalk- och lerberg, vilket har skapat näringsrika jordar som möjliggör omfattande jordbruk i Storsjöbygden. Området präglas också av många artrika ängar och beteshagar.
Bland större sjöar i kommunen finns Torrön, Juvuln och Kallsjön i norr, Ånnsjön i sydväst och Storsjön i öst.[9]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]
| Åre kommun | Hela riket | ||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
Naturskydd
redigeraDet finns 19 naturreservat i Åre kommun. Gammal granskog finns i Prästvallens naturreservat och gammelskog finns i naturreservatet Gåstjärnsvalen.[11] I mer kuperad terräng ligger Hammarbergets naturreservat som når 600 meter över havet.[12] Även reservatet Stämpelhön är beläget på högre höjd och i oceaniskt klimat och kalkrik mark trivs växter som torta och nordisk stormhatt och på myrarna kranshaksmossa, gräsull och orkidéerna tvåblad och brudsporre.[13]
Administrativ indelning
redigeraFram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar – Kalls församling, Undersåkers församling, Västra Storsjöbygdens församling och Åre församling.
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[14] – Hallen, Kall, Marby, Mattmar, Mörsil, Undersåker och Åre.
Tätorter
redigera
Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det sex tätorter i Åre kommun och tätortsgraden 31 december 2015 var 61 procent.[15]
| Nr | Tätort | Folkmängd 31 december 2016[16] |
Areal hektar 31 december 2015[16] |
|---|---|---|---|
| 1 | Åre | 2 925 | 635 |
| 2 | Järpen | 1 581 | 234 |
| 3 | Mörsil | 805 | 133 |
| 4 | Björnänge | 710 | 375 |
| 5 | Undersåker | 583 | 148 |
| 6 | Hallen | 225 | 90 |
Centralorten är i fet stil. Befolkningen den 31 december 2016 avser befolkningen inom det område som avgränsades den 31 december 2015.
Styre och politik
redigera
 |
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-06) Motivering: Ej uppdaterat avsnitt efter valet 2022 Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Styre
redigeraÅre kommun har en tradition att byta styre vid varje kommunval. Det finns en stor dynamisk väljargrupp som inte tvekar att byta block.
Vid valet 2006 förlorade den sittande socialistiska majoriteten och det dåvarande kommunalrådet Elsa Danielsson (S) lämnade alla politiska uppdrag och även Socialdemokraterna efter att hon inte fick förtroende att leda oppositionen. Eva Hellstrand blev istället kommunstyrelsens ordförande för en andra gång, hon var tidigare kommunalråd mellan 1998 och 2002. Moderaterna var det parti som ökade mest och som låg bakom Alliansens seger och Moderaternas Jonas Henning aspirerade på posten som kommunstyrelsens ordförande. I egenskap av största parti gick posten till Hellstrand och Centerpartiet. Henning blev förste vice ordförande i kommunstyrelsen och kommunalråd på deltid. I november 2009 avgick Jonas Henning och Lars Mämpel (M) övertog tjänsten som förste vice ordförande i kommunstyrelsen och vice kommunalråd. Anna-Caren Sätherberg (S) blev kommunstyrelsens andra vice ordförande och nytt oppositionsråd.
Vid valet 2010 deltog det nybildade lokala partiet Västjämtlands Väl (VV) för första gången och blev valets stora vinnare. Alliansen kunde, genom att få med Västjämtlands Väl, behålla majoriteten i kommunen. Detta bröt den tidigare traditionen med ett nytt styre vid varje val. Eva Hellstrand, (C) kunde fortsätta som kommunstyrelsens ordförande fram till 2012 då hon efterträddes av Leif Nord (M). Maria Stendotter (VV) var kommunalråd under mandatperioden och Anna-Caren Sätherberg (S) var kommunstyrelsens andra vice ordförande och oppositionsråd.
Vid valet 2014 bildade Socialdemokraterna, Moderaterna och Miljöpartiet majoritet, trots att man tappade väljare i valet. Peter Bergman (S) tog över som kommunstyrelsens ordförande. Leif Nord (M) var kommunstyrelsens förste vice ordförande i början av mandatperioden. Daniel Danielsson (C) var kommunstyrelsens andra vice ordförande och oppositionsråd.
Vid valet 2018 var Centerpartiet (C) den stora vinnaren och blev för första gången det största partiet i kommunen. Västjämtlands Väl (VV) ökade också och blev det tredje största partiet efter Socialdemokraterna (S). Centerpartiet, Västjämtlands Väl och Kristdemokraterna bildade en majoritet. Daniel Danielsson (C) tog över som kommunstyrelsens ordförande. Mikael Sundman blev kommunstyrelsens förste vice ordförande och Can Savran (C) blev kommunstyrelsens tredje vice ordförande. Peter Bergman (S) var kommunstyrelsens andra vice ordförande och oppositionsråd. Martine Eng (S) tog över efter Peter Bergman oktober 2021.
Kommunfullmäktige
redigeraPresidium
redigera| Presidium 2022–2026[17] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Ann-Marie Johansson |
| Förste vice ordförande | VV | Ylva Edler |
| Andre vice ordförande | KD | Linnea Haggren |
Lista över kommunfullmäktiges ordförande
redigera- 1974-1976 Anders Danielsson (C)
- 1977-1985 Frithiof Fredriksson (C)
- 1985-1988 Erik Arthur Egervärn (C)
- 1989-1991 Ingmar Fredriksson (S)
- 1992-1994 Erik Arthur Egervärn (C)
- 1995-1998 Thomas Hägg (S)
- 1999-2002 Erik Arthur Egervärn (C)
- 2003-2006 Thomas Hägg (S)
- 2007-2010 Erik Arthur Egervärn (C)
- 2010-2014 Bernt Söderman (C)
- 2015-2018 Thomas Hägg (S)
- 2019- Peter Jansson (C)
Källa:[18]
Mandatfördelning 1970–2022
redigeraÅr 1991 minskade mandaten i kommunfullmäktige från 49 till 41. Från och med valet 2014 minskades mandaten från 41 till 37.
| Valår | V | S | MP | SD | FNO | VV | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 13 | 6 | 7 | 1 | 3 |
| 30 | 87,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 1 | 20 | 17 | 6 | 1 | 4 |
| 49 | 90,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 1 | 21 | 16 | 5 | 2 | 4 |
| 49 | 90,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 1 | 22 | 15 | 4 | 2 | 5 |
| 49 | 88,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 1 | 23 | 14 | 3 | 1 | 7 |
| 49 | 88,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 2 | 21 | 2 | 12 | 5 | 1 | 6 |
| 49 | 86,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1986 | 2 | 20 | 2 | 15 | 5 | 1 | 4 |
| 49 | 77,0 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 2 | 20 | 3 | 14 | 5 | 1 | 4 |
| 49 | 83,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 15 | 1 | 1 | 15 | 3 | 1 | 5 |
| 41 | 84,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 1 | 18 | 2 | 1 | 12 | 2 | 5 |
| 41 | 84,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 3 | 14 | 2 | 1 | 12 | 2 | 7 |
| 41 | 79,75 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 2 | 17 | 2 | 1 | 10 | 3 | 2 | 4 |
| 41 | 78,20 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 2 | 14 | 2 | 1 | 10 | 2 | 2 | 8 |
| 41 | 77,37 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 1 | 14 | 2 | 1 | 5 | 7 | 3 | 1 | 7 |
| 41 | 81,19 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 1 | 12 | 3 | 1 | 5 | 7 | 1 | 1 | 6 |
| 37 | 84,24 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 1 | 8 | 3 | 2 | 7 | 11 | 1 | 4 |
| 37 | 85,98 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 2 | 9 | 4 | 3 | 8 | 6 | 1 | 4 |
| 37 | 83,18 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
redigeraKommunstyrelse
redigeraKommunstyrelsen består av 13 ledamöter. Förutom det som åligger kommunstyrelsen enligt lag är Åre kommuns kommunstyrelse även ansvarig för strategisk utveckling, integration, trafik, internt stöd, teknisk verksamhet samt kultur och fritidsfrågor. Kommunstyrelsens ordförande, 1:e vice ordförande och 3:e vice ordförande bär titeln kommunalråd medan kommunstyrelsens 2:e vice ordförande tituleras oppositionsråd.[21]
För att stödja sitt arbete har kommunstyrelsen två utskott, som vardera består av fem ledamöter: Tekniska utskottet och Utvecklingsutskottet.[22][23][24]
Lista över kommunstyrelsens ordförande
redigera| År | Ordförande | Politiskt styre | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1974-1976 | C | Lars Larsson | C | FP | M | KD | ||
| 1977-1979 | C | FP | M | KD | ||||
| 1980-1982 | C | M | FP | KD | ||||
| 1983-1985 | C | John-Bruno Jakobsson | C | M | FP | KD | ||
| 1986-1988 | C | FP | M | KD | MP | |||
| 1989-1991 | S | Thomas Hägg | S | MP | V | |||
| 1992-1994 | C | John-Bruno Jakobsson | C | M | FP | KD | ||
| 1995-1998 | S | Elsa Danielsson | S | MP | V | |||
| 1999-2002 | C | Eva Hellstrand | C | M | FP | |||
| 2003-2006 | S | Elsa Danielsson | S | V | MP | |||
| 2007-2010 | C | Eva Hellstrand | C | M | FP | KD | ||
| 2011-2012 | C | M | VV | FP | KD | |||
| 2013-2014 | M | Leif Nord | C | M | VV | FP | KD | |
| 2015-2018 | S | Peter Bergman | S | M | MP | |||
| 2019- | C | Daniel Danielsson | C | VV | KD | |||
Källa:[18]
Övriga nämnder
redigera| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
|---|---|---|---|---|
| Socialnämnden | VV | Björn Nilsson | C | Peter Jansson |
| Samhällsbyggnadsnämnden | C | Can Savran | S | Ulrika Andreasson |
| Barn- och utbildningsnämnden | C | Mari Eriksson | VV | AnnMari Landorf |
| Valnämnden | C | Mikael Jönsson | S | AnnMarie Johansson |
Vänorter
redigeraÅre kommun har två vänorter:
|
Ort och land |
Sedan
|
Ekonomi och infrastruktur
redigeraNäringsliv
redigeraUngefär 30 procent av de som förvärvsarbetar i kommunen är sysselsatta inom turistnäringen som är näringslivets bas. Fjällturismen har en lång historia i kommunen med början i slutet av 1800-talet, men det dröjde en bit in på 1900-talet innan vinterturismen kom igång. Senare har Åre-Duved utvecklats till ett alpint centrum. Det första lokala hotellet byggdes i centralorten 1895 och i början på 2020-talet fanns omkring 37 000 bäddar i kommunen och totalt nyttjas 1,9 miljoner gästnätter varje år.[25]
Jord- och skogsbruket sysselsätter sex procent av den förvärvsarbetande befolkningen, offentliga sektorn 29 procent och tillverkningsindustrin omkring nio procent. Bland större företag kommunen märks Hanriis Stenverkstad AB (produkter i täljsten), Nord-Lock AB (låsbrickor), Lundhags Skomakarna AB samt Peak Performance Production AB (sportkläder).[25]
Handölsdalen, Kall, Njaarke, Tåssåsen och Jovnevaerie är de fem samebyar som har renbetesmarker i Åre kommun.[26]
Infrastruktur
redigeraTransporter
redigeraKommunen genomkorsas av flera viktiga transportvägar. Europaväg 14 och järnvägen Östersund–Trondheim är två av de huvudsakliga förbindelserna som passerar genom området. Dessutom går länsvägarna 321, 322 och 336 genom kommunen.[9]
Utbildning
redigeraI kommunen finns sju grundskolor varav ett antal med olika inriktningar. Exempelvis har Duved skola en fjällprofil och Kyrkslättens skola har profil mot Hållbar Utveckling.[27] I centralorten ligger kommunens gymnasium, Jämtlands Gymnasium Åre. Till gymnasiet hör Åre Skidgymnasium med riksintag.[28] På orten finns också Campus Åre. Där bedrivs både Vuxenutbildning och Yrkeshögskola.
Befolkning
redigeraDemografi
redigeraBefolkningsutveckling
redigeraKommunens befolkningstillväxt 2010–2035 prognostiseras till +9%.[29]
Kommunen har 12 450 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 184:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Åre kommun 1965–2020[30] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1965 | 10 652 | |||
| 1970 | 9 582 | |||
| 1975 | 9 178 | |||
| 1980 | 9 469 | |||
| 1985 | 9 659 | |||
| 1990 | 9 975 | |||
| 1995 | 10 134 | |||
| 2000 | 9 745 | |||
| 2005 | 9 966 | |||
| 2010 | 10 274 | |||
| 2015 | 10 677 | |||
| 2020 | 12 049 | |||
Utländsk bakgrund
redigeraDen 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 048, eller 9,93 % av befolkningen (hela befolkningen: 10 555 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 554, eller 5,72 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 692 den 31 december 2002).[31]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
redigeraDen 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Åre kommun 10 555 personer. Av dessa var 945 personer (9,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[32]
| Födelseland[32] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige |
9 610 |
| 2 |  Norge |
199 |
| 3 | Afrika: Övriga länder | 125 |
| 4 |  Europeiska unionen: Övriga länder |
119 |
| 5 |  Afghanistan |
84 |
| 6 |  Finland |
61 |
| 7 |  Tyskland |
50 |
| 8 | Asien: Övriga länder | 43 |
| 9 | Nordamerika | 33 |
| 10 |  Iran |
28 |
| 11 |  Danmark |
27 |
| 11 |  Syrien |
27 |
| 13 | Europa utom EU: Övriga länder | 24 |
| 14 |  Somalia |
23 |
| 15 |  Thailand |
20 |
| 16 | Sydamerika | 16 |
| 16 |  Turkiet |
16 |
| 18 | Oceanien | 12 |
| 19 |  Polen |
10 |
| 20 |  Kina |
9 |
| 21 |  Irak |
8 |
| 22 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien |
7 |
| 23 |  Bosnien och Hercegovina |
3 |
| 24 |  Island |
1 |
| 24 | Okänt födelseland | 1 |
| 24 |  Sovjetunionen |
1 |
Kultur
redigeraKulturarv
redigeraMellan åren 1744 och 1919 bröts kopparmalm i Fröå gruva. Under slutet av 1900-talet har torp och gruvbyggnader renoverats och återuppbyggts. Ett annat kulturarv är Huså herrgård, beläget i anslutning till den gamla koppargruvan i Huså. Det är den nordligaste herrgården i Sverige och den enda i fjällmiljö.[33]
Kommunvapen
redigeraBlasonering: I blått fält ett mantelsnitt av silver vari en röd älghornskrona.[34]
I den nya Åre kommun som bildats 1974 fanns hela fyra vapen från 1950- och 1960-talen, därav ett från den namngivande kommunen. I stället för att välja ett av dessa, beslöt man att utarbeta ett helt nytt kommunvapen. Mantelsnittet åskådliggör Åreskutan och älghornet togs från Kalls kommunvapen. Registrering hos Patent- och registreringsverket skedde 1978.
Se även
redigeraReferenser
redigera- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Östersunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
- ^ Enligt kommunens webbplats
- ^ [a b] ”Åre - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A5re. Läst 1 maj 2024.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/sok.html. Läst 6 juni 2022.
- ^ ”Hammarberget”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat/hammarberget.html. Läst 6 juni 2022.
- ^ ”Stämpelhön”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat/stampelhon.html. Läst 6 juni 2022.
- ^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=a68f6f0c-ac0f-403a-8681-5b600691fc5c. Läst 23 april 2017.
- ^ [a b] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. 5 april 2017. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161026232758/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 23 april 2017.
- ^ ”Kommunfullmäktige”. Åre kommun. https://are.se/kommunpolitik/politiknamnder/kommunfullmaektige/. Läst 15 september 2024.
- ^ [a b] Kommunfullmäktige protokoll i Åre kommun (Arkivkod: SE/Z021/Å74-KF/A1)
- ^ Statistiska centralbyrån: Kommunfullmäktigval - valresultat efter region och parti mm. Antal och andelar. Valår 1973 - 2014 Läst 26 januari 2016
- ^ Valmyndigheten: Valprövningsnämndens beslut, 1985:33: Felbehandling i kommunfullmäktigval av valsedelsförsändelser genom lantbrevbärare och av andra förtidsröster. Omval Arkiverad 1 februari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 26 januari 2016
- ^ ”Kommunstyrelse”. Åre kommun. https://are.se/kommunpolitik/politiknamnder/kommunstyrelsen. Läst 14 juni 2024.
- ^ ”Vår organisation”. Åre kommun. https://are.se/dokument/kommunpolitik/1897-organisationsskiss-2019. Läst 14 juni 2024.
- ^ ”Tekniskt utskott”. Åre kommun. https://are.se/kommunpolitik/politiknamnder/tekniskt-utskott. Läst 14 juni 2024.
- ^ ”Utvecklingsutskottet”. Åre kommun. https://are.se/kommunpolitik/politiknamnder/utvecklingsutskottet. Läst 14 juni 2024.
- ^ [a b] ”Åre - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A5re. Läst 6 juni 2022.
- ^ ”Rennäring och samebyar - Åre kommun”. are.se. https://are.se/naringslivjobb/rennaringochsamebyar. Läst 6 juni 2022.
- ^ ”Våra grundskolor - Åre kommun”. are.se. https://are.se/barnutbildning/grundskola/varagrundskolor. Läst 6 juni 2022.
- ^ ”Åre”. Jämtlands Gymnasium. 23 maj 2017. https://jgy.se/om-oss/vara-utbildningslokaler/are/. Läst 6 juni 2022.
- ^ Kommunernas befolkningstillväxt 2010-2035 Arkiverad 21 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. — prognos av SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv, september 2011.
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
- ^ ”Kulturarv - Åre kommun”. are.se. https://are.se/upplevagora/kulturarv. Läst 6 juni 2022.
- ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 1 september 2009.
Externa länkar
redigera- Åre kommuns officiella webbplats
- Åre kommuns officiella Turistinformation - Turistbyrån på nätet
Wikimedia Commons har media som rör Åre kommun.
