Kaxås (jämtska: Kax'n) är en småort i Krokoms kommun i Jämtlands län. Kaxås ligger i Offerdals socken, omkring 40 kilometer nordväst om Krokom. Byn är belägen vid Hällsjön med utsikt mot Hällberget. Den består av bebyggelse kring Åflo-, Kax- och Önetbackarna.

Kaxås
småort
Flygfoto över Kaxås från 1993.
Flygfoto över Kaxås från 1993.
Land Sverige Sverige
Landskap Jämtland
Län Jämtlands län
Kommun Krokoms kommun
Distrikt Offerdals distrikt
Koordinater 63°29′45″N 13°53′57″Ö / 63.49583°N 13.89917°Ö / 63.49583; 13.89917
Area 36 hektar (2020)[1]
Folkmängd 117 (2020)[1]
Befolkningstäthet 3,3 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Småortskod S8173[2]
Beb.områdeskod 2309SB130 (1990–)[3]
Geonames 2701085
Ortens läge i Jämtlands län
Ortens läge i Jämtlands län
Ortens läge i Jämtlands län
Wikimedia Commons: Kaxås
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
Vy mot Hällberget
Kaxås sett från Åflo
Kaxås

Historik redigera

En 8.000 år gammal spjutspets hittades vid Trolltjärnen 1881, på gränsen till Åflo (Offerdalsspetsen). Byn har haft en bofast befolkning sedan runt år 1000. På sluttningarna ner mot Hällsjön odlades jorden upp. I mitten på 1300-talet drabbades socknen hårt av digerdöden. Enligt sägen bosatte sig en man vid namn Sjul i byn.

Byn omnämns första gången 1472, då Erik och Niklis j kaxaas omtalas. Kaxås var en av de stora jordbruksbyarna i Offerdal. På 1500-talet var Kaxås, med åtta bondgårdar, Offerdals största by. Ett stort antal lador på Kaxbackens sluttningar vittnar om jordbruksnäringens historiska betydelse. Ladriket i Kaxås är en del av det kulturhistoriska riksobjektet Offerdalsbygden. Laga skifte ägde rum i Kaxås 1834. Runt byn ligger Hällängsbodarna, Svedbodarna, Andersbodarna och JakobPers-bodarna och andra fäbodar.

Under 1800- och 1900-talen växte Kaxås och blev en centralort i västra Offerdal. År 1854 fick bonden Olof Sundqvist tillstånd av sockenstämman att öppna byns första lanthandel. Året därefter fick han även tillstånd att sälja apoteksvaror i socknen. Sedermera öppnade sonen Per Sundqvist en lanthandel i grannbyn Änge och sonen Erik Sundqvist en spannmålsbank i Hällänge. Under de följande åren inrättades flera nya affärer i Kaxås, Önet och Åflo och i mitten på 1880-talet fanns 15 lanthandlare i Offerdals socken. År 1920 öppnade konsumentkooperationen en butik i Kaxås, vilken stängdes 1977. Av de tre affärer som fanns i Kaxås på 1960-talet, finns i dag bara en kvar.

I början på 1900-talet byggdes ett tegelbruk vid Trolltjärnen och ett mejeri vid Mattisbäcken på gränsen till Åflo. I mitten på 1900-talet växte en villabebyggelse fram i ortens centrum, i anslutning till affärerna, postkontoret, bensinstationerna och Kaxås skola. I takt med att landsvägsnätet förbättrades, började Olle Sundqvists bussbolag trafikera sträckan Östersund-Kaxås-Frankrikegården. År 1920 öppnade dans-, bio- och samlingslokalen Centralen Kaxås. År 1939 byggdes Kaxås Hembageri av bagerskan Kristina Reppe. Kafé och gästgiveri fanns under första delen av 1900-talet. Postkontor och bankfilialer fanns i byn fram till 1970-talet.

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Kaxås 1960–2015[4][5][6][7]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
177 ¤
1990
  
144 18#
1995
  
137 19#
2000
  
137 19#
2005
  
124 20#
2010
  
109 20#
Anm.:
 ¤ Som tätortsbebyggelse med 150-199 invånare
 # Som småort.

Näringsliv redigera

Kaxåsbygdens näringsliv domineras fortfarande av jordbruk och i viss mån skogsbruk, med ett tiotal jordbruk i drift.

Servicenäringarna har minskat i omfattning i takt med att befolkningen minskat, men byn har behållit sin ställning som centrum för västra Offerdal. I Kaxås finns i dag ett antal småföretag, bland annat en livsmedelsaffär, en bensinstation, två bagerier, smedja, elfirma samr taxrörelse. Kaxås byalag driver byns campingplats i Åflohammar.

Söndagen den 20 januari 2013 uppmärksammades byns livsmedelsaffär ICA Ladan Så den på sin facebooksida välkomnade nyanlända flyktingar från Syrien till bygden Offerdal med löfte om nya varor i sortimentet.

I Kaxås möts länsväg Z 677 mellan Tulleråsen och Rönnöfors och länsväg Z 671 mot Bleckåsen.

Kulturliv redigera

 
Kaxås bygdegård

Kaxås Bygdegård byggdes på 1950-talet och har under årens lopp spelat en central roll i bygdens kulturliv. I Kaxås finns även folkparken Svea Park, som drivs av bygdegårdsföreningen.

Närradiostationen Radio Krokom har från 2004 sändningar från Kaxås. Radio Krokom drivs av Krokomsbygdens kulturella radioförening.

Kaxås baptistförsamling, Kaxås Betania, bildades år 1910. Det första dopet hölls i Hällsjön redan 1909. Baptistkapellet är beläget i centrala Kaxås.

År 1883 bildades IOGT-logen 374 Dahlia i Kaxås.

Kända personer med anknytning till Kaxås redigera

Källor redigera

  • En bok om Offerdal, del 1-3, utgiven av Offerdals hembygdsförening
  • Kaxås, en bygd i Jämtland - Om landsbygd i förvandling, utgiven i samband med vandringsutställningen Rötter och rotlöshetNordiska museet i Stockholm
  • Curt Lofterud; Offerdal - Sevärt i Krokoms kommun, del 7

Noter redigera

  1. ^ [a b] Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, SCB, 31 mars 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, SCB, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 sida 118 i pdf:en
  5. ^ Statistiska centralbyrån: Småorter 1990 sida 53 i pdf:en
  6. ^ Statistiska meddelanden: Småorter 1995 sida 58 i pdf:en
  7. ^ Statistiska centralbyrån Landareal per småort (orter med 50-199 invånare), folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1995 - 2010

Externa länkar redigera