Nynäshamns kommun

kommun i Stockholms län, Sverige

Nynäshamns kommun är en kommun i Stockholms län, längst söderut på halvön Södertörn. Centralort är Nynäshamn.

Nynäshamns kommun
Kommun
Centrala Nynäshamn
SloganFrihet att utvecklas / Ekokommun
Kommunens vapen.
Nynäshamns kommunvapen
LandSverige
LandskapSödermanland
LänStockholms län
CentralortNynäshamn
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd30 311 ()[2]
Areal1 301,41 kvadratkilometer ()[3]
- därav land357,34 kvadratkilometer[3]
- därav vatten944,07 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet84,82 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater58°56′00″N 17°53′00″Ö / 58.933333333333°N 17.883333333333°Ö / 58.933333333333; 17.883333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
StorstadStorstockholm
Domkretstillhörighet
DomkretsSödertörns domkrets (–)
Handens domsaga ()
Nacka domkrets (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0233[4]
Anställda2 125 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0192[6]
GeoNames2687635
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Majoriteten av kommunen utgörs av skogsmark, men med inslag av större jordbruksområden. Dessutom finns en örik skärgård. Det lokala näringslivet dominerades i början av 2020-talet av kunskapsintensiv industri.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningsmängden stadigt ökat. Området hade en lång tradition av socialdemokratiskt styre som bröts efter valet 2018. Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av Alliansen.

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Sorunda, Torö och Ösmo. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Köpingskommunen Nynäshamns köping bildades 1911 genom en utbrytning ur Ösmo landskommun. Köpingen ombildades 1946 till Nynäshamns stad.

Vid kommunreformen 1952 införlivades Torö landskommun i Ösmo landskommun.

Nynäshamns kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Nynäshamns stad. 1974 införlivades Sorunda och Ösmo kommuner. [7]

Kommunen ingick från bildandet till 1974 i Svartlösa domsaga, därefter till 2007 i Handens domsaga och kommunen ingår sedan 2007 i Södertörns domsaga.[8]

Geografi redigera

Nynäshamns kommun är belägen i östra delen av landskapet Södermanland med Stockholms södra skärgård i öster. Östersjön omsluter kommunen i öster (Horsfjärden, Mälbyfjärden, Mysingen och Gårdsfjärden), söder (Konabbsfjärden) och sydväst (Svärdsfjärden och Himmerfjärden). Kommunen gränsar i nordost till Haninge kommun och i nordväst till Botkyrka kommun i Stockholms län. Vidare finns maritima gränser till Södertälje kommun, också i Stockholms län, i väster samt till Trosa kommun och Nyköpings kommun i Södermanlands län i sydväst.

Topografi och hydrografi redigera

Kustkommunen Nynäshamn har en örik skärgård. Dess berggrund domineras av uppspruckna gnejser och gnejsgraniter och höjderna är kala eller täckta med ett tunt moräntäcke och bevuxna med tall- eller granskog. Sprickdalarna är som kontrast fyllda med bördig lera. Mot kusten övergår landskapet till vikar och fjärdar med branta stränder. Vid Sorunda, Västra Styran och inom delar av Lisö finns större uppodlade områden medan större isälvsavlagringar finns på södra Torö­ samt mellan Sorunda och Fagersjö.[9]

Fyren Landsort ligger på Öja, den sydligaste ön i Stockholms skärgård och i Nynäshamns kommun. Utanför Landsort finns också Landsortsdjupet som är Östersjöns och Sveriges största djup. Det finns många fjärdar i kommunen, de största är Himmerfjärden på västsidan och Mysingen på ostsidan.

 
Bebyggelse på Öja (Landsort).

Bland kommunens större öar hittas: Torö, Herrön, Järflotta, Yxlö, Öja och Bedarö.

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]

Nynäshamns kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (9,3 %)
  Skog (59,4 %)
  Öppen myrmark (1,5 %)
  Jordbruksmark (15,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd redigera

År 2018 fanns 10 naturreservat i Nynäshamns kommun.[11] Ytterligare ett naturreservat planeras för år 2023.[uppföljning saknas][12] Det rör sig om det nedlagda kalkbrottet vid före detta Stora Vika cementfabrik och dess närmaste omgivning.[11] År 2019 var sju procent av kommunens totala yta (8,6 procent av landytan) skyddad genom naturreservat, naturvårdsområden och skogliga biotopskyddsområden. Totalt rörde det sig om &&&&&&&&&&&03083.&&&&&03 083 hektar skyddad natur.[13]

Administrativ indelning redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i (med invånar- och medlemsantal 2014-12-31 inom parentes)[14]

 
Distrikt inom Nynäshamns kommun

Sedan 2016 indelas kommunen istället i fyra distrikt[15] (med invånarantal 2022-12-31 inom parentes):[16]

Tätorter redigera

Styre och politik redigera

Styre redigera

Nynäshamn har en lång tradition av socialdemokratiskt styre. De tog ursprungligen makten i området när allmänna rösträtten infördes 1918 och traditionen höll i sig även efter att kommunen bildades 1971. År 2006 släpptes Folkpartiet in till makten i samarbete med Socialdemokraterna.[17] Samarbetet med Folkpartiet fortsatte även mandatperioden 2010–2014. Koalitionen samlade då 18 av 41 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet 2014 inkluderades även Miljöpartiet i koalitionen. Dessutom gjordes en valteknisk samverkan med Vänsterpartiet och Pensionärspartiet som innebar att de var "överens om hur platserna ska fördelas och om delar av politiken samt att de inte ska bidra till att fälla den styrande koalitionens budget".[18] En liknande uppgörelse gjordes med Sorundanet Nynäshamns kommunparti och Pensionärspartiet när Alliansen kom till makten efter valet 2018.[19]

Alliansen fortsatte styra även efter valet 2022, denna gång med stöd av Sverigedemokraterna.[17]

Kommunfullmäktige redigera

Presidium redigera

Presidium 2022–2022
Ordförande M Fredrik Sönnergren
Förste vice ordförande S Janice Boije Junerud
Andre vice ordförande SD Björn Larsson

Mandatfördelning i Nynäshamns kommun, valen 1970–2022 redigera

ValårVSMPSDNYDPP(N)SNCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970218352
218352
3089,7
246
19733231144
3231144
4591,9
369
19763231054
3231054
4592,4
3213
19794221846
422846
4591,3
3114
19823252528
3252528
4592,3
3114
19854206348
4206348
4590,6
2916
198841964417
4196447
4586,2
2817
199131733133111
317333311
4586,3
2619
19943214132110
32143210
4585,9
2619
19985163132312
516332312
4579,77
2619
20024182122538
418222538
4578,23
2322
2006217212122210
2172222210
4179,33
2120
2010215221213112
215222312
4180,35
2120
2014311341323110
3113432310
4180,89
2318
2018210261422210
21026422210
4182,00
2219
202221227122229
2122722229
4177,04
2219
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Kommunstyrelse redigera

Presidium 2022–2026
Ordförande M Marcus Svinhufvud
Vice ordförande L Mikael Persson
Andre vice ordförande S Patrik Isestad

Totalt har kommunstyrelsen elva ledamöter, varav Socialdemokraterna har tre och Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Sorundanet och Sverigedemokraterna har en ledamot vardera. SD hade ursprungligen två ledamöter, men en av dem, Rebecca Ädel, lämnade partiet och blev politisk vilde.[20]

Vänorter redigera

Nynäshamns kommun har följande vänorter:[21]

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

I början av 2020-talet dominerades det lokala näringslivet av kunskapsintensiv industri med företag som Nynäs Petroleum AB och Statoil Fuel & Retail Lubricant. Den största arbetsgivaren var dock kommunen själv.[9]

Det finns ett antal bolag som ägs helt eller delvis av Nynäshamns kommun. AB Nynäshamnsbostäder som grundades 1995 äger och förvaltar lägenheter och lokaler i kommunen. Nynäshamns Exploatering AB och Nynäshamns Mark AB (ägt till 50% av kommunen) ansvarar för mark och etablering av företag. Turist Nynäs AB är kommunens turistbyrå. Nynäshamn Energi startades som ett privat elverk 1909. Bolaget blev kommunalt 1963 men från 1999 ingår det i Lunds Energikoncernen.

Infrastruktur redigera

Transporter redigera

 
Landsorts fyr och 15,2 cm-batteriet på Landsort.

Riksväg 73 går från Nynäshamn norrut genom stora delar av kommunen och vidare till Stockholm. Arbete pågår att ge hela vägen motorvägsstandard. Detta beräknas vara färdigt 2011. Från Ösmo går länsväg 225 västerut via Sorunda till Södertälje. Sträckningen inom Nynäshamns kommun kallas följaktligen för Södertäljevägen. Österut från Ösmo går även Muskövägen med beteckning 539 genom Muskötunneln till Muskö i Haninge kommun.

Nynäsbanan löper i stora drag parallellt med Riksväg 73 från Nynäshamn norrut mot Haninge kommun och Stockholm. De stationer som ligger inom kommunen är söderifrån: Nynäshamn, Gröndalsviken, Nynäsgård, Ösmo och Segersäng.

Vid Landsort finns en lotsstation och här börjar två farleder som sedan går igenom kommunen. Dels Landsortsleden som via Danziger gatt och Mysingen når Stockholm och dels Södertäljeleden som via Himmerfjärden når Södertälje och Mälaren. Nynäshamns hamn som har ett flertal färjelinjer finns beskriven i artikeln om tätorten Nynäshamn. Landsort kan man nå med båt från Ankarudden i södra delen av kommunen. Dragets kanal är en kanal mellan fastlandet och ön Järflotta. Den har förlorat sin tidigare strategiska betydelse men är fortfarande en genväg för fritidsbåtar och en sevärdhet.

Utbildning redigera

I Nynäshamns kommun finns det utbildning upp till och med gymnasienivå. I kommunen finns det tolv grundskolor och en gymnasieskola, Nynäshamns gymnasium. Dessutom finns det kulturskola, naturskola, kommunal vuxenutbildning som kallas Nynäshamns kompetensCentrum samt ett par friskolor.[22]

Befolkning redigera

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 30 311 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 87:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Nynäshamns kommun 1970–2020[23]
ÅrFolkmängd
1970
  
18 227
1975
  
19 100
1980
  
20 333
1985
  
20 857
1990
  
21 992
1995
  
22 786
2000
  
23 965
2005
  
24 648
2010
  
26 032
2015
  
27 500
2020
  
28 811

Utländsk bakgrund redigera

Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 6 364, eller 22,50 % av befolkningen (hela befolkningen: 28 290 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 3 178, eller 12,96 % av befolkningen (hela befolkningen: 24 528 den 31 december 2002).[24]

Invånare efter de 10 vanligaste födelseländerna redigera

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Nynäshamns kommun.[25]

Nr Födelseland Antal Andel (%) Andel
i hela riket
1   Sverige 23 830 79,32 79,61
2   Polen 889 2,96 0,94
3   Finland 603 2,01 1,26
4   Syrien 346 1,15 1,88
5   Irak 196 0,65 1,40
6   Thailand 182 0,61 0,43
7   Turkiet 170 0,57 0,53
8   Afghanistan 167 0,56 0,62
9   Iran 139 0,46 0,81
10   Somalia 132 0,44 0,66

Kultur redigera

Kulturarv redigera

 
Utsikt mot Nynäshamns kyrka från hamnen

Bland kommunens kulturarv hittas fornlämningen Dragets kanal, som ursprungligen var ett sund. På 1800-talet muddrades och sprängdes området varefter sidor murades. Ett annat exempel är Batteri Järflotta som var en del av Havsbandslinjen. Den förklarades byggnadsminne 2006.

Land kyrkor märks Sorunda kyrka och Ösmo kyrka, båda invigdes på 1100-talet.

Kommunvapen redigera

Blasonering: I fält av silver ett svart ankare och däröveren av vågskura bildad röd ginstam, belagd med tre kugghjul av silver.

Vapnet är resultatet av en tävling och syftar på sjöfart och industri. Det fastställdes 1946 för Nynäshamns stad. Efter kommunbildningen registrades vapnet i PRV 1977. Även Sorunda kommun hade ett vapen.

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ ”Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Handens tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)”. Arkiverad från originalet den 10 december 2014. https://web.archive.org/web/20141210185702/http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=EF4E4D7DFF5DECB6F0CD654A58F91B59?dokumentId=21000001424780&thumbnail=false. Läst 6 augusti 2013. 
  9. ^ [a b] ”Nynäshamn - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nyn%C3%A4shamn. Läst 5 maj 2023. 
  10. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  11. ^ [a b] ”Nynäshamns kommun: Reservatsbildning i Stora Vika.”. Arkiverad från originalet den 12 april 2018. https://web.archive.org/web/20180412001411/https://www.nynashamn.se/Uppleva-se-och-gora/Natur-och-parker/Naturreservat.html. Läst 11 april 2018. 
  12. ^ ”Nytt naturreservat vid Stora Vika kalkbrott”. nynashamn.se. https://nynashamn.se/service/boende--miljo/hallbarhet-miljo--och-naturvard/nytt-naturreservat-vid-stora-vika-kalkbrott. Läst 5 maj 2023. 
  13. ^ ”Skyddad natur 2019-12-31” (PDF). SCB. 1 mars 2020. sid. 53. https://www.scb.se/contentassets/cf879447b6cb4274abf79ac6bfd3d392/mi0603_2019a01_sm_mi41sm2001.pdf. Läst 5 maj 2023. 
  14. ^ ”Folkmängden per församling 2014-12-31 enligt indelningen 2015-01-01” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik---Forsamling-landskap-och-stad/370352. Läst 6 april 2015. 
  15. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  16. ^ ”Folkmängd per distrikt, landskap, landsdel eller riket efter kön. År 2015–2022”. Statistiska centralbyrån. 22 mars 2023. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/FolkmangdDistrikt/?rxid=7c543556-575c-4ba3-97f3-0c3cf200e642. Läst 9 augusti 2023. 
  17. ^ [a b] ”Valet 2022 i Stockholms län” (Html och video). SVT Nyheter. 22 augusti 2022. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/senaste-nytt-om-valet-2022-i-stockholms-lan. Läst 5 maj 2023. 
  18. ^ ”Klart vilka som ska styra i Nynäshamn - Nynäshamns kommun”. web.archive.org. 10 november 2014. Arkiverad från originalet den 10 november 2014. https://web.archive.org/web/20141110175054/http://nynashamn.se/Kommun--politik/Nyhetsarkivet/Arkiv-for-Nyheter/2014-10-16-Klart-vilka-som-ska-styra-i-Nynashamn.html. Läst 5 maj 2023. 
  19. ^ Eckerskog, Tina (22 oktober 2018). ”Nu är Nynäshamns nya styre klart”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/nu-ar-nynashamns-nya-styre-klar. Läst 5 maj 2023. 
  20. ^ ”Ledamöter kommunstyrelsen”. Nynäshamns kommun. 17 januari 2023. Arkiverad från originalet den 4 april 2023. https://web.archive.org/web/20230404212304/https://nynashamn.se/service/organisation--styrning/politik-och-namnder/kommunfullmaktige-styrelser-och-namnder/ledamoter-kommunstyrelsen. Läst 4 april 2023. 
  21. ^ ”Vänorter”. Nynäshamns kommun. 6 augusti 2018. Arkiverad från originalet den 8 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190308002936/https://www.nynashamn.se/Kommun-och-politik/Vanorter.html. Läst 7 mars 2019. 
  22. ^ Nynäshamns kommuns hemsida
  23. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  24. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
  25. ^ ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2022”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 26 april 2023. 

Externa länkar redigera