Öppna huvudmenyn

Regalskeppet Riksäpplet

För regalietypen, se Riksäpple.

Riksäpplet, även kallat "Äpplet", är vraket efter ett svenskt örlogsfartyg som sjösattes 1661[1] i Göteborg och förliste utanför Dalarö den 5 juni 1676. Skeppet ritades och byggdes under ledning av den engelske skeppsbyggaren Francis Sheldon.[1] Beställaren var kung Karl X Gustav som rekryterade skeppsbyggmästare i England i stället för, som tidigare i Nederländerna.

Naval Ensign of Sweden.svg Riksäpplet
Allmänt
KlassRegalskepp
Historik
ByggnadsvarvAbert van Veldens skeppsvarv, Göteborg
Sjösatt1663
I tjänst1663-1676
ÖdeSjönk utanför Dalarö den 5 juni 1676
Tekniska data
Längd49,91 m
Bredd11,13 m
Djupgående5,05 m
MaskinSegel
Besättning300 sjömän
150 soldater
Bestyckning18 x 24 punds kanoner
8 x 18 punds kanoner
28 x 12 punds kanoner
20 x 6 punds kanoner
10 x 6 punds kanoner

Riksäpplet deltog som viceamiralsskepp i sjötågen 1675–1676, och ingick i tredje eskadern vid slaget vid Ölands södra udde den 1 juni 1676 under befäl av Olof Borg, vilken tilldelats befälet sedan amiralen Christer Boije hade avsatts efter slaget mellan Bornholm och Rügen.[2]

Efter slaget vid Öland, som slutade med svensk förlust, drog sig delar av flottan tillbaka till rikets örlogshamn i Dalarö. När uppgifter kom ett par dagar senare att danska flottan var på väg mot Dalarö, ankrade Riksäpplet intill klipporna vid Dalarö skans för att få skydd av skansens kanoner.[3]

En natt blåste en hård storm upp på Mysingen och i ett försök att rädda fartyget och lägga det i lä för vinden lossnade stockankaret ur bottenskiktet. Riksäpplet slet sig från sina förtöjningar, drev utmed skansholmens hela östra sida och hamnade med styrborslåringen på en liten kobbe, fick slagsida och sjönk strax söder om Aspön. Kobben kallas Äpplet efter händelsen.

Svartek från Riksäpplet i huvudporten till Stockholms stadshus.

Innehåll

VraketRedigera

Vraket ligger på 15 meters djup och påstås ibland ha varit helt intakt och mer välbevarat än Vasaskeppet fram till 1921, då det ska ha sprängts. I själva verket har vraket brutits ner kontinuerligt sedan förlisningen i samband med olika bärgningsarbeten. År 1868 sprängdes vraket med dynamit för att tillvarata svartek.[4] Mindre delar av svarteken lär finnas i portarna till Stockholms stadshus som uppfördes mellan 1911 och 1923. Många skulpturer har genom åren bärgats från vraket. Merparten av dessa finns bevarade på Sjöhistoriska museet.[5]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Johansson (red.), s. 42.
  2. ^ Eriksson 2017, s. 27-28.
  3. ^ ”Riksäpplet och Gröne Jägaren”. www.sjohistoriska.se/. Sjöhistoriska museet. http://www.sjohistoriska.se/sv/Kusten-runt/Marinarkeologi/Vrak-i-Ostersjon/Riksapplet-och-Grone-Jagaren/. Läst 20 augusti 2013. 
  4. ^ Eriksson 2017, s. 53-88.
  5. ^ Eriksson 2017, s. 157-191.

Tryckta källorRedigera

  • Björn Axel Johansson, red (1985). Regalskeppet Kronan. Bra Böcker 
  • Johan Rönnby och Jonathan Adams (1994). Östersjöns junkna skepp. Tidens förlag. ISBN 91 550 4095 0 
  • Edvard och Erling Matz (1979). Sällsamheter i Stockholms skärgård. Rabén & Sjögren. ISBN 91 29 53051 2 
  • Eriksson, Niklas (2017) Riksäpplet: Arkeologiska perspektiv på ett bortglömt regalskepp, Nordic Academic Press, ISBN 978-91-88168-79-5
  • Eriksson, N. 2017. Riksäpplet (1676): resurrecting a neglected wreck, In Litwin, J (Ed.) Baltic and beyond Change and continuity in shipbuilding: Proceedings of the Fourteenth International Symposium on Boat and Ship Archaeology Gdańsk 2015, National Maritime Museum, pp. 39-48. [1]