Halmstads kommun

kommun i Hallands län, Sverige
(Omdirigerad från Halmstad kommun)

Halmstads kommun är en kommun i Hallands län. Centralort är Halmstad som också är länets residensstad.[6]

Halmstads kommun
Kommun
SloganHalmstad, staden med tre hjärtan
Kommunens vapen.
Halmstads kommunvapen
LandSverige
LandskapHalland
LänHallands län
CentralortHalmstad
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd105 796 ()[1]
Areal1 699,66 kvadratkilometer ()[2]
- därav land1 013,9 kvadratkilometer[2]
- därav vatten685,76 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet104,35 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater56°40′00″N 12°51′00″Ö / 56.666666666667°N 12.85°Ö / 56.666666666667; 12.85
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsHalmstads domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1215[3]
Anställda8 975 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1380[5]
GeoNames2708363
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

De inre delarna av området som utgör kommunen består av vidsträckta skogs- och myrområden på bergkulleslätter. Som kontrast är berggrunden längs kusten täckt av en lerslätt. I början av 2020-talet fanns drygt 70 procent av arbetstillfällena i kommunen inom service- och tjänstesektorn.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit positiv. Socialdemokraterna har varit största parti samtliga val, sedan 2006 har dock kommunpolitiken dominerats av borgerliga partier.

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Breared, Eldsberga, Enslöv, Getinge, Harplinge, Holm, Kvibille, Rävinge, Slättåkra, Snöstorp, Steninge, Söndrum, Trönninge, Tönnersjö, Vapnö och Övraby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns också Halmstads stad som 1863 bildade en stadskommun.

I området inrättades 27 januari 1905 Oskarströms municipalsamhälle, vilken upplöstes när den 1947 ombildades till Oskarströms köping. I området fanns även Nyhems municipalsamhälle från 4 december 1908 till slutet av 1927 då det uppgick i Halmstads stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området ett ental storkommuner: Eldsberga (av de tidigare kommunerna Eldsberga, Trönninge och Tönnersjö), Enslöv (av Enslöv och Övraby), Getinge (av Getinge och Rävinge), Harplinge (av Harplinge och Steninge), Kvibille (av Holm, Kvibille och Slättåkra), Simlångsdalen (av Breared och Snöstorp) samt Söndrum (av Söndrum och Vapnö). Halmstads stad och Oskarströms köping förblev opåverkade.

1967 inkorporerades Simlångsdalen landskommun i Halmstads stad. Halmstads kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Halmstads stad samtidigt som Oskarströms kommun bildades av Oskarströms köping. 1974 införlivades kommunerna Eldsberga, Enslöv, Getinge, Harplinge, Kvibille, Oskarström och Söndrum.[7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Halmstads tingsrätts domsaga.[8]

Geografi redigera

Kommunen är belägen vid Kattegatt, i mellersta delen av landskapet Halland. Den gränsar i norr till Falkenbergs och Hylte kommuner, i söder till Laholms kommun, alla i Hallands län samt i öster till Ljungby kommun i Kronobergs län. Genom kommunen rinner ån Nissan.

Topografi och hydrografi redigera

De inre delarna av området som utgör kommunen består av vidsträckta skogs- och myrområden på bergkulleslätter. Framförallt hittas stora myrmarksområden öster om Simlångsdalen, men odlingsmark finns. Berggrunden är i huvudsak täckt med morän. Den bördiga jordbruksslätten ligger främst mellan detta område och kusten. Som kontrast är berggrunden längs kusten täckt av en lerslätt. Där finns enstaka uppstickande urbergshöjder. En del större sandområden med kustdyner finns dock i anslutning till själva kusten, speciellt i kommunens södra del. Hur dessa dyner bildats har påverkat Lagans och Genevadsåns nedre lopp och styrt dem mot norr. Flygsandfält finns vid Tönnersa och de norr om Halmstad liggande bukterna vid Frösakull och Haverdal.[9]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]

Halmstads kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (9,1 %)
  Skog (56,4 %)
  Öppen myrmark (3,4 %)
  Jordbruksmark (22,4 %)
  Övrig mark (8,7 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd redigera

 
Stranden i Gullbranna naturreservat

År 2023 fanns 57 naturreservat i Halmstads kommun. Som exempel kan nämnas den äldre och orörda bokskogen Bohult och Gullbranna med några av Hallands mäktigaste sanddyner.[11] Ungefär 3,4 procent (5,2 procent av landytan) av Halmstads kommuns areal hade år 2019 skydd i form av naturreservat, naturvårdsområden, naturminnen och biotopskydd. Detta motsvarade &&&&&&&&&&&05251.&&&&&05 251 hektar.[12]

Administrativ indelning redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i nio församlingar:

 
Distrikt inom Halmstads kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 19 distrikt[13]:

Tätorter redigera

Det finns 19 tätorter i Halmstads kommun.[14]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per 2015-12-31. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Halmstad 66 124
2 Oskarström 4 172
3 Frösakull 2 296
4 Getinge 1 909
5 Åled 1 690
6 Haverdal 1 681
7 Gullbrandstorp 1 642
8 Trönninge 1 569
9 Harplinge 1 498
10 Steninge 1 112
11 Kvibille 948
12 Villshärad 778
13 Holm 764
14 Eldsberga 679
15 Gullbranna 667
16 Simlångsdalen 648
17 Laxvik 486
18 Sennan 398
19 Skedala 359

Styre och politik redigera

Styre redigera

Halmstads kommun har traditionellt styrts av Socialdemokraterna sedan den allmänna rösträttens införande 1919. Sedan 2006 är dock en moderat kommunstyrelsens ordförande.

År Partier
1994–1998 S V
1998–2002 S V MP
2002–2006 S V SPI
2006–2010 M FP C KD SPI
2010–2014 M FP C MP KD
2014–2016 M C L MP SPI KD
2016–2018 M C L MP KD
2018–2022 M C L KD
2022– S M KD

Kommunfullmäktige redigera

Presidium redigera

Presidium 2022–2026[15]
Ordförande M Susanne Beide
Förste vice ordförande S Christel Eriksson
Andre vice ordförande SD Krister Karlsson

Mandattabell i Halmstads kommun valen 1970–2022 redigera

ValårVSMPÖVRSPISDNYDHfHHLPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970222885
222885
4587,8
387
197333319610
33319610
7191,2
6011
197633117812
33117812
7190,8
5516
1979431138114
43113814
7189,7
5120
19823322114217
33211417
7190,6
4823
198533238916
33238916
7188,7
4625
198833168914
33168914
7185,1
4526
199122831477415
283477415
7185,1
4427
19943344265215
33446515
7185,4
4229
19986264455516
6264455516
7178,76
4031
20025294259512
529459512
7178,36
4031
200632643256319
3264356319
7180,26
3833
201032642355221
326435521
7182,51
3932
201442542684216
425468416
7183,88
4031
201842331074416
42331074416
7185,08
3833
20224222114253513
42211453513
7180,80
3932
  • Övriga 1991–1994 var Pensionärspartiet
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Kommunstyrelse redigera

Presidium 2022–2026[16]
Ordförande S Stefan Pålsson
Förste vice ordförande M Anna Fallkvist
Andre vice ordförande KD Ella Kardemark
Tredje vice ordförande C Viktor Rundqvist

Lista över kommunstyrelsens ordförande redigera

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Sven Johansson 1971 1976 Socialdemokraterna
  Eskil Eskilstorp 1976 1982 Centerpartiet
  Jörgen Andersson 1982 1988 Socialdemokraterna
  Assar Persson 1988 1991 Folkpartiet
  Jörgen Andersson 1991 1994 Socialdemokraterna
  Gun Yström 1994 1998 Socialdemokraterna
  Bengt Ekberg 1998 2006 Socialdemokraterna
  Carl Fredrik Graf 2006 2018-05-01 Moderaterna
  Jonas Bergman 2018-05-01 2018-10-15 Moderaterna
  Krissi Johansson 2018-10-15 2018-10-23 Socialdemokraterna
  Jonas Bergman 2018-10-23 2022-10-17 Moderaterna
  Stefan Pålsson 2022-10-17 Socialdemokraterna

Övriga nämnder redigera

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Barn- och ungdomsnämnd S Arber Gashi M Simon Lindgren
Byggnadsnämnd M Magnus Uvenfeldt SD Joacim Svensson
Hemvårdsnämnd M Ewa Sjögren S Gun-Britt Löfdahl
Kulturnämnd S Sandra Löberg Erlandsson SD Lars Larsson
Miljönämnd KD Bobbo Nilsson SD Tor Ingels
Räddningsnämnd KD Henrik Östlund SD Morgan Olsen
Servicenämnd S Carin Jacobsson MP Ola Nilsson
Socialnämnd S Tord Johansson M Houda Axelsson
Teknik- och fastighetsnämnden M Carl-Johan Berthilsson KD
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd M Christoffer Lundholm S Micael Nilsson
Valnämnd KD SD Robert Grönberg

Vänorter redigera

Kommunala bolag redigera

Halmstads kommun är genom moderbolaget Halmstads Rådhus AB ägare till flera bolag.[17] De största är bostadsbolaget Halmstads Fastighets AB (HFAB) och Halmstads Energi och Miljö AB (HEM), som bland annat sköter avfallshantering, fjärrvärme, fjärrkyla och elnät. Halmstads flygplats drivs av kommunen via bolaget Halmstads Flygplats AB och verksamheten i Halmstads hamn sköts via Halmstads Hamn och Stuveri AB. Andra bolag hel- eller delägda av kommunen innefattar Destination Halmstad (innan 2014 Halmstad & Co), Halmstads Näringslivs AB, AB Industristaden, Halmstad City AB och Halmstads Stadsnät AB (HSAB).

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

I början av 2020-talet fanns drygt 70 procent av arbetstillfällena i kommunen inom service- och tjänstesektorn, en stor andel stod av arbetstillfällena inom denna sektor stod kommunen och regionen för. I kommunen hittas även Luftvärnsregementet (Lv 6), Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) och Militärhögskolan Halmstad (MHS H). Bland större privata företag återfanns Martin & Servera AB, Getinge Sterilization AB, Albany International AB och Nordifa AB.[9]

Infrastruktur redigera

Transporter redigera

I nord-sydlig riktning löper E6 och Västkustbanan som trafikeras av Öresundstågs och SJ:s fjärrtåg med station i Halmstad. Där finns anslutning till Markarydsbanan och Järnvägslinjen Halmstad-Nässjö som trafikeras av Krösatågens regiontåg mot Värnamo och Nässjö med stopp i Oskarström. Från Halmstad utgår riksväg 26 (Nissastigen) åt nordöst, riksväg 25 åt öster och riksväg 15 åt sydöst.

Utbildning redigera

 
Sturegymnasiet

I Halmstad finns fyra kommunala gymnasieskolor, Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet, Sturegymnasiet och Klaragymnasiet. Traditionellt har Kattegatt haft huvudsaklig inriktning mot tekniska och naturvetenskapliga program, Sannarp mot samhällsvetenskapliga och Sture mot estetiska. Klaragymnasiet är den yngsta av de fyra och har enbart individuella programmet.

I kommunen ligger naturbruksgymnasiet Plönninge, för vilket Region Halland är huvudman. Friskolor finns i form av Aspero Idrottsgymnasium, Drottning Blankas gymnasium, Halmstads Praktiska Gymnasium och Ljud & Bildskolan.

Högskolan i Halmstad grundades 1983 och är en statlig högskola. Inom Halmstads garnison finns högre utbildning i form av Militärhögskolan Halmstad och Försvarsmaktens tekniska skola.

Befolkning redigera

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 105 796 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 17:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Halmstads kommun 1810–2020[18][19]
ÅrFolkmängd
1810
  
12 920
1820
  
13 842
1830
  
15 071
1840
  
16 795
1850
  
18 942
1860
  
23 137
1870
  
26 081
1880
  
30 327
1890
  
34 063
1900
  
39 979
1910
  
44 715
1920
  
45 475
1930
  
47 223
1940
  
49 671
1950
  
57 689
1960
  
62 004
1970
  
70 616
1980
  
76 042
1990
  
80 061
2000
  
85 200
2010
  
91 800
2020
  
103 754
Anm: Informationen gäller för dagens kommungränser. Äldre informationen är ihopsamlad från tidigare kommuner eller från socknarna som idag ingår i kommunen.

Utländsk bakgrund redigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 19 922, eller 20,85 % av befolkningen (hela befolkningen: 95 532 den 31 december 2014).[20]

Utrikes födda redigera

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Halmstads kommun 95 532 personer. Av dessa var 15 053 personer (15,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[21]

Kultur redigera

Kulturarv redigera

Bland runinskrifter i Halmstads kommun hittas till exempel Vapnöstenen vid Vapnö slott och en runristad gravhäll som numer finns att beskåda på Statens historiska museum i Stockholm. Ett annat exempel på kulturarv är Påarps gravfält som omfattar omkring omkring 200 gravrösen och 50 stensättningar.

Kommunvapen redigera

Huvudartikel: Halmstads kommunvapen

Blasonering: Sköld: i blått fält en bjälke av silver, belagd med tre av öppna kronor av guld krönta röda hjärtan; hjälmtäcke: invändigt av silver och utvändigt blått; vulst: av silver och blått samt som hjälmprydnad: tre sädeskärvar av guld vid sidan om varandra.

Halmstads kommunvapen är ett för svenska förhållanden ovanligt kommunvapen i och med att det innefattar hjälm och andra tillbehör. Det går dock också att endast använda skölden. Som logotyp, till exempel på kommunens hemsida, används de tre krönta hjärtana förenklat ensamma eller tillsammans med namnet Halmstad.

Efter kommunbildningen, färdig 1974, fanns även Harplinges 1958 skapade vapen inom kommunen. Man beslutade dock att låta registrera det gamla stadsvapnet oförändrat år 1974.

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ http://www.ne.se/halmstad/197727
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Halmstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ [a b] ”Halmstad - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/halmstad. Läst 7 maj 2023. 
  10. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  11. ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/sok.html. Läst 7 maj 2023. 
  12. ^ ”Skyddad natur 2019-12-31” (PDF). SCB. 2020. sid. 58. https://www.scb.se/contentassets/cf879447b6cb4274abf79ac6bfd3d392/mi0603_2019a01_sm_mi41sm2001.pdf. Läst 5 maj 2023. 
  13. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  14. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  15. ^ [1]
  16. ^ Nytt styre i Halmstad 2022-10-17
  17. ^ ”Kommunala bolag”. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2007. https://archive.is/20070808171604/http://www.halmstad.se/prod/halmstad/dalis2halmstad.nsf/vyPublicerade/4FB4A899F315B719C1256BB100421A4F?OpenDocument#HRAB-01. Läst 27 december 2009. 
  18. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1968&stopptid=2008&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  19. ^ ”DDB UMU”. http://rystad.ddb.umu.se:8080/FolkNet/index.jsp. 
  20. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 6 december 2015)
  21. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 18 januari 2016

Externa länkar redigera