Breareds socken

socken i Halland

Breareds socken i Halland ingick i Tönnersjö härad, uppgick 1967 i Halmstads stad och området ingår sedan 1971 i Halmstads kommun i Hallands län och motsvarar från 2016 Breareds distrikt.

Breareds socken
Socken
Breareds kyrka i Halland2.jpg
LandSverige
LandskapHalland
HäradTönnersjö härad
KommunHalmstads kommun
Bildadmedeltiden
Area158 kvadratkilometer
Upphov tillBreareds landskommun
Breareds församling
TingslagHallands södra domsagas tingslag (–)
Halmstads och Tönnersjö tingslag ()
Tönnersjö tingslag (–)
Karta
Breareds sockens läge i Hallands län.
Red pog.svg
Breareds sockens läge
i Hallands län.
Koordinater56°43′29″N 13°08′14″E / 56.72472222°N 13.13722222°Ö / 56.72472222; 13.13722222
Tönnersjö Breared.svg
Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod1435
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8126815 (tryck Map marker.svg för karta)
Redigera Wikidata

Socknens areal är 157,90 kvadratkilometer, varav 152,38 land.[1] År 2000 fanns här 1 445 invånare[2]. Tätorten Simlångsdalen med sockenkyrkan Breareds kyrka ligger i socknen.

Administrativ historikRedigera

Breareds socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Breareds församling och för de borgerliga frågorna till Breareds landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Simlångsdalens landskommun innan denna 1967 uppgick i Halmstads stad som 1971 ombildades till Halmstads kommun.[2] Församlingen uppgick 2013 i Snöstorps församling.[3]

Den 1 januari 1959 överfördes från Tönnersjö socken till Breared ett område med 112 invånare och omfattande 41,30 kvadratkilometer, varav 40,31 land.[4]

1 januari 2016 inrättades distriktet Breared, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier och domsagor enligt Tönnersjö härad. De indelta båtsmännen tillhörde Södra Hallands första båtsmanskompani.[5][6]

Geografi och naturRedigera

Breareds socken ligger kring Fylleån och sjön Simlången. Socknen är en kuperad mossrik skogs- och bergsbygd.[7][8][1] Utöver simlången är de största insjöarna Brearedssjön och Älvasjön som båda delas med Tönnersjö socken samt Gyltigesjön och Töddesjön.

I socknen finns cirka fem kilometer öster om Simlångsdalen Marbäck och Marbäcks bruk, ett pappersbruk som grundades redan på 1680-talet. Den typiska bruksmiljön med herrgård och flera till verksamheten hörande byggnader tillkom på 1830-talet. Papperstillverkningen pågick till 1959 och sysselsatte som mest 70 personer.

I kyrkbyn Breared fanns förr ett gästgiveri.[9][10] utmed landsvägen Halmstad-Ljungby.

Nära Mahult låg Sundsholms sanatorium som uppfördes 1907.

Nedanför Danska fall på västra sidan och ganska nära Assmans utlopp i Brearedssjön låg på 1700-talet platsen Jöransfors med ett järnbruk (där spik, redskap och annat smide tillverkades) samt med garveri och kvarn. Järnbruket var aktivt från 1727 till 1749 och var då en av Hallands största industri- och manufakturanläggningar. Idag finns inga byggnader kvar på denna plats.

NaturreservatRedigera

Det finns hela 13 naturreservat i socknen:

Ingående i EU-nätverket Natura 2000:

  • Mogölsmyren, nordost om Simlångsdalen, skyddat sedan 1972, 33 ha, delas med Femsjö socken i Hylte kommun.
  • Danska fall, söder om Simlångsdalen, skyddat sedan 2001, 70 ha, delas med Tönnersjö socken i Halmstads kommun.
  • Långhultamyren, öster om Simlångsdalen, skyddat sedan 1999, 768 ha.
  • Porsbjär, öster om Simlångsdalen, skyddat sedan 2002, 543 ha varav 6 ha vattenareal.
  • Stavsbjär, nordost om Simlångsdalen, skyddat sedan 1995, 5 ha.
  • Svarta klippan, nordost om Simlångsdalen, skyddat sedan 2000, 16 ha.

Kommunala naturreservat:

  • Alenäs, nordost om Simlångsdalen, skyddat sedan 1963, 50 ha.
  • Hule (norra samt södra delen på varsin sida om Simlången), öster om Simlångsdalen, skyddat sedan 1974, sammanlagt 19 ha (8 ha för norra delen och 11 ha för södra delen).
  • Bröda, öster om Simlångsdalen på östra sidan av Simlången, skyddat sedan 1974, 44 ha.
  • Veka (norra samt södra delen), öster om Simlångsdalen på östra sidan av Töddesjön respektive Simlången, skyddat sedan 1974, sammanlagt 63 ha (44 ha för norra delen och 19 ha för södra delen).
  • Sundsholm, nordost om Simlångsdalen på östra sidan av Töddesjön, skyddat sedan 1977, utökat 1996, 65 ha.
  • Lillared-Klövaberget, väster om Simlångsdalen, skyddat sedan 1991, 87 ha.
  • Sutarebo, nordost om Simlångsdalen, skyddat sedan 2005, 24 ha.

Som speciellt naturområde kan också nämnas:

  • Fastigheten Björkelund, 30 ha, ett naturskönt område vid Fylleån väster om Simlångsdalen, som 1953 donerades av tullkontrollör A. H. Lindblom till Hallands Naturskyddsförening. (Denna fastighet sköttes under många år av Halmstads Ornitologiska Klubb, men numera sköts den av den så kallade Björkelundsgruppen inom Naturskyddsföreningen. Björkelundsgruppen fick år 2003 Halmstads kommuns miljöpris för arbetet med Björkelund.)

FornlämningarRedigera

Från stenåldern finns boplatser och från järnåldern finns gravfält.[7][8][11][12]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningen ökade från 1 269 1810 till 1 810 1880 varefter den minskade till 1 343 1970 då den var som minst under 1900-talet. Därefter vände folkmängden uppåt igen till 1 476 1990.[13]

NamnetRedigera

Namnet (1402 Bredharydh) kommer från kyrkbyn. Förleden innehåller bred, efterleden är ryd, 'röjning'.[14][8]

Kyrkbyns namn ändrades 1912 till Simlångsdalen. Socknens namn fastställdes av Kungl. Maj:t den 22 oktober 1927 som Breared, då tidigare även stavningen Bredared förekommit.[15]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Breared socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris länk. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2018. 
  4. ^ SCB Folkräkningen 1960 del 1 Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 196 anm. till Hallands län not 3
  5. ^ Adm historik för Breared socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  6. ^ Om Hallands båtsmanskompani
  7. ^ [a b] Sjögren, Otto (1932). Sverige geografisk beskrivning del 3 Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt staden Göteborg. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris länk 
  8. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  9. ^ Bredared, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  10. ^ Breared i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  11. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Breareds socken
  12. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Breareds socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  13. ^ Folkmängd 1810-1890 Breared i Hallands län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 11/7 2016)
  14. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris länk. ISBN 91-7229-020-X 
  15. ^ SCB Folkräkningen 1930 del 1 Arkiverad 26 oktober 2014 på WebCite sida 63 anm. till Hallands län not 10

Vidare läsningRedigera

  • Fredrik Ström (1880-1948): Folket i Simlångsdalen: [Vol. I] Sig Folkesons historia; [Vol. II] Marit Vankelmods öde, 1903 (romaner).
  • Harry Hedin: "Hallands första glasbruk" i Vår Bygd, 1950, sid. 52-56.
  • Sigurd Erixon (1888-1968), redaktör: Liv och folkkultur i Breareds socken i Halland, [utg. av] Breareds kulturhistoriska förening, Simlångsdalen, 1951.
  • Erik Sjösell: Social struktur i Breareds socken - Tiden intill friköpen och laga skiften, avsnitt i Halland, Vår bygd, Hallands hembygdsförbunds årsskrift, årg. 41, 1957.
  • Erik Sjösell: Breared II - Lantmäteriskrifterna, avsnitt i Halland, Vår bygd, Hallands hembygdsförbunds årsskrift, årg. 42, 1958.
  • Sven Tengnäs (redaktör): Simlångsdalen - Breareds och Snöstorps socknar, [utg. av] Stiftelsen för kultur- och naturvård inom Simlångsdalen, Halmstad, 1966.
  • Pär Lindblad (1907-1981): Jöransfors i Tönnersjö socken: Ett lokalt industriprojekt under frihetstiden, kompendium, ca 1975.
  • Erik "Bredhe" Andersson (f. 1914): Tiltor från Hästilt och Simlångsdalen - Kulturhistoria, [utg. av] Bokförlaget Settern, 1979.
  • Erik Svensson (f. 1915): Torp och stugor i Breareds församling, [utg. av] Breareds kulturhistoriska förening, 1981, ISBN 91-7260-601-0.
  • Torbjörn Fogelberg, "Ettarps glasbruk" i årsboken Halland, 1983, sid. 45-66.
  • Breared Snöstorp - vår bygd, [utg. av] Stiftelsen för Simlångsdalens kultur- och naturvård, 1987.
  • Bror Jansson (f. 1918): Breareds kyrka, 1994.
  • Elisabeth Berglin (f. 1936): En bonadsmålare och hans värld - Johannes Nilsson i Breared, doktorsavhandling vid Etnologiska institutionen vid Lunds universitet, 1999, ISBN 91-628-3830-X.

Externa länkarRedigera