Falkenbergs kommun

kommun i Hallands län, Sverige

Falkenbergs kommun är en kommun i Hallands län. Den är den till ytan största och till invånarantalet fjärde största av länets kommuner. Lite drygt hälften av befolkningen bor i centralorten Falkenberg.

Falkenbergs kommun
Kommun
Kommunhuset
Kommunens vapen.
Falkenbergs kommunvapen
LandSverige
LandskapHalland
LänHallands län
CentralortFalkenberg
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd47 083 ()[1]
Areal1 825,75 kvadratkilometer ()[2]
- därav land1 108,4 kvadratkilometer[2]
- därav vatten717,35 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet42,48 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater56°55′00″N 12°30′00″Ö / 56.916666666667°N 12.5°Ö / 56.916666666667; 12.5
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsVarbergs domkrets (–)
Hallands mellersta domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1231[3]
Anställda3 575 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1382[5]
GeoNames2715572
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Falkenbergs kommun ligger vid Kattegatt och sträcker sig från kustslätten in mot ett högland. Näringslivet är differentierat och består företrädesvis av små och medelstora företag.

Sedan kommunen bildades har befolkningstrenden, med undantag för enskilda år, varit positiv. Kommunpolitiken har dominerats av borgerliga partier.

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Abild, Alfshög, Asige, Askome, Eftra, Fagered, Gunnarp, Gällared, Krogsered, Källsjö, Köinge, Ljungby, Morup, Okome, Skrea, Slöinge, Stafsinge, Svartrå, Ullared, Vessige, Vinberg, Årstad och Älvsered. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Falkenbergs stad som 1863 bildade en stadskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner" i området: Högvad (av de tidigare kommunerna Holsljunga, Mjöbäck och Älvsered i dåvarande Älvsborgs län), Morup (av Morup och Stafsinge), Ullared (av Fagered, Källsjö och Ullared), Vessigebro (av Alfshög, Askome, Köinge, Okome, Svartrå och Vessige), Vinberg (av Ljungby och Vinberg), Årstad (av Abild, Asige, Eftra, Slöinge och Årstad) och Ätran (av Gunnarp, Gällared och Krogsered). Samtidigt uppgick Skrea landskommun i Falkenbergs stad.

Falkenbergs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Falkenbergs stad och landskommunerna Morup, Ullared, Vessigebro, Vinberg, Årstad och Ätran samt en del ur Högvads landskommun (Älvsereds församling).[6]

Kommunen ingick från bildandet till 1972 i Hallands mellersta domsaga och ingår sedan 1972 i Varbergs domsaga.[7]

Geografi redigera

Kommunen ligger huvudsakligen i den mellersta delen av landskapet Halland, men en mindre del i nordost (Älvsereds distrikt) ligger i landskapet Västergötland.

Falkenbergs kommun ligger vid Kattegatt. Den gränsar i söder till Halmstads kommun och Hylte kommun och i norr till Varbergs kommun i Hallands län samt Marks kommun och Svenljunga kommun i Västra Götalands län samt i öster till Gislaveds kommun i Jönköpings län. Från nordöst mot sydväst rinner ån Ätran.

Topografi och hydrografi redigera






 

Markanvändning 2020.[8]

  Bebyggelse (6,8 %)
  Skog (57,6 %)
  Öppen myrmark (2,2 %)
  Jordbruksmark (27,5 %)
  Övrig mark (5,9 %)

Falkenbergs kommun, vars markfördelning visas i cirkeldiagrammet till höger, har jämfört med rikets i sin helhet ungefär drygt tre gånger så stor andel jordbruksmark och dubbelt så stor andel bebyggelse. Andelen skog är något lägre (68 % för hela riket), medan andelen öppen myrmark och övrig mark är betydligt lägre. Markfördelning är lik den för Hallands län i sin helhet.

Området som utgör kommunen kan grovt delas in i tre delar:

  • det inre höglandet
  • mellanliggande övergångszon
  • kustslätten

Det inre höglandet Den förstnämnda utgörs av högland med en kraftigt uppsprucken berggrund av gnejs. Dess dalgångar löper i sydväst–nordöstlig (med Ätran och Högvadån), nord–sydlig och öst–västlig riktning, ibland med plintliknande höjder dem emellan. Till stor del är höjderna täckta med moränjord och bevuxen med skog medan dalgångarna är fyllda med isälvsavlagringar eller mindre våtmarker.

Mellanliggande övergångszon Ut mot kusten finns enstaka rester av den eroderade berggrunden som sticker upp och bildar höjder i det allt flackare landskapet. Däremellan finns betydande inslag av sandiga isälvsavlagringar och lerområden. Då sprickdalarna ofta varit sedimentfyllda har vattendragen i övergångszonen ofta fått söka nya vägar. Såväl Ätran som Suseån och andra mindre åar transporterar här med sig sedimenten och omlagrar dem. Rik lövträds- och örtvegetation präglar det annars omväxlande landskapet längs åarnas stränder.

Kustslätten Den eroderade berggrunden präglar även kustslätten med uppstickande rester. Under en del av tiden efter istiden har kustslätten täckts av havet vilket lett till att sand och lera bearbetats av vågorna. Söder om Skrea utgörs kustlinjen av bukter med strandvallar och dyner mellan bergknallar medan den i norr utgörs av moränryggar eller isälvsmaterial, vilka täckts av vågavsatt material, omväxlande med fuktiga marskområden.

Naturskydd redigera

År 2023 fanns 40 naturreservat i Falkenbergs kommun.[9] Som exempel kan nämnas Åkulla bokskogar som samlar cirka 10 snarlika reservat under samma namn, varav två i Falkenbergs kommun. Hela Åkulla bokskogar är av riksintresse för naturvård och friluftsliv medan delar av området även ingår i Natura 2000.[10] Ett annat exempel är Yttra berg som består av ett ålderdomligt odlingslandskap. Där sköts marken på traditionellt vis vilket gynnar arter som smörboll, grönvit nattviol och svinrot.[11]

Administrativ indelning redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 15 församlingar:

 
Distrikt inom Falkenbergs kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 24 distrikt[12]:

Tätorter redigera

 
Stationsvägen i Skrea. Skrea är den näst största tätorten efter centralorten.

Det finns 18 tätorter i Falkenbergs kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning Nr Tätort Befolkning
1 Falkenberg 24 099 11 Ätran 400
2 Skrea 1 846 12 Långasand och Ugglarp 367
3 Glommen 1 082 13 Årstad 321
4 Slöinge 991 14 Morup 308
5 Ullared 791 15 Vinbergs kyrkby 242
6 Vessigebro 773 16 Bergagård 240
7 Vinberg 606 17 Fegen 235
8 Långås 539 18 Köinge 217
9 Heberg 458
10 Älvsered 445

Styre och politik redigera

Styre redigera

Kommunen har med undantag för mandatperioden 1994–1998 alltid styrts av borgerliga partier. Efter valet 2018 bildades för andra gången i kommunens historia en icke-borgerlig majoritet i form av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet, med stöd av Vänsterpartiet.[13] Per Svensson (S) är kommunråd och Anneli Andelén (C) oppositionsråd. Ordförande för kommunfullmäktige är Jan Dickens (S).

År Partier
1994–1998 S MP AP
1998–2002 C M KD L
2002–2006 C M L KD MP
2006–2010 C M L KD AP
2010–2014 C M L KD
2014–2018 C M L KD MP
2018–2022 S L KD MP
2022– S KD L MP

Kommunen består i kommunvalet av en valkrets och 27 valdistrikt. I region- och riksdagsvalet är Hallands län en valkrets och vid EU-parlamentsvalet är hela Sverige en valkrets.[14]. Kommunen ingår i Region Halland.

Kommunfullmäktige redigera

Mandatfördelning 1970–2022 redigera

ValårVSMPSPISDNYDAPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701642036
1642036
4991,4
418
19731552036
1552036
4992,7
427
19761632037
1632037
4992,3
3910
19791841748
1841748
5191,3
3516
1982191415210
1941510
5191,8
3318
1985192214410
1914410
5189,6
3516
198819421448
1941448
5186,1
3318
19911612413339
16413339
5186,6
3615
1994192514218
195148
5186,0
3021
199821523312248
15331248
5180,83
2724
200221623410437
163410437
5179,75
3021
200621822212229
18129
5180,19
2625
201021723113211
17311311
5182,12
3120
20142182610229
186109
5183,93
2922
20182181610329
1861039
5185,51
2625
2022320210102311
3201010311
6182,89
2833
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Lista över kommunstyrelsens ordförande redigera

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Bengt Nilsson 1985 Centerpartiet
  Östen Nilsson 1985 1994 Centerpartiet
  Hans-Inge Sjögren 1994 1998 Socialdemokraterna
  Östen Nilsson 1998 2002 Centerpartiet
  Ingemar Johansson 2002 2006 Centerpartiet
  Mari-Louise Wernersson 2006 2018 Centerpartiet
  Per Svensson 2019 Socialdemokraterna

Valresultat 2022 redigera

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S FBG 11 Slätten 48,33  % 34,39  %
M FBG 12 S Skrea Strand-Ringsegård 28,55  % 18,33  %
C Ljungby 28,50  % 15,98  %
SD Ullared 24,67  % 15,96  %
KD Vinbergs Samhälle och kyrkby 6,39  % 4,80  %
V FBG 2 Arvidstorp 6,98  % 4,31  %
L FBG 12 S Skrea Strand-Ringsegård 6,18  % 3,24  %
MP Ugglarp-Långasand 5,56  % 2,77  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.

Vänorter redigera

Systerstäder:

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

 
Skrea Strand på 1950-talet.

Näringslivet i Falkenberg är differentierat och består företrädesvis av små och medelstora företag.[15] Det präglas av en omfattande turistsektor och innefattar destinationer som Gekås Ullared, Skrea Strand, Falkenberg Strandbad, Vallarnas friluftsteater och Falkenbergsrevyn. Industrin domineras av livsmedelstillverkning och verkstadsindustri. Bland livsmedelsföretagen finns Carlsbergs bryggeri, Sia Glass, Netto, Arlas ost- och kesotillverkning, Korshags, Guldfågeln, Berte Qvarn och Källsjö mejeri. Andra stora industrier i kommunen är Essity, SKAB, Greif och CAB-Karosser.

År 2022 var kommunen själv den största arbetsgivaren med &&&&&&&&&&&04175.&&&&&04 175 anställda och den största privata arbetsgivaren var Gekås Ullared med drygt &&&&&&&&&&&01575.&&&&&01 575 anställda.[16]

Infrastruktur redigera

Transporter redigera

Motorvägen E6/E20 passerar genom kommunen och har fem trafikplatser i kommunen. Länsväg 150, 153 och 154 går igenom kommunen. Vägen mellan Askome och Gällared har vunnit utmärkelsen Hallands vackraste väg.

 
Falkenbergs nuvarande järnvägsstation.

Järnvägen Västkustbanan passerar kommunen. Från 2008 har Falkenberg en ny järnvägsstation utanför stadens centrum och Falkenbergs gamla järnvägsstation finns bevarat centralt i staden där det enbart går godståg, och något chartertåg[17]. Från slutet av 1800-talet och fram till slutet av 1950-talet gick Falkenbergs järnväg från centralorten och inåt landet.

Utbildning redigera

 
Falkenbergs gymnasieskola som den såg ut under början av 2000-talet.

I kommunen finns två gymnasieskolor, dels den kommunala Falkenbergs gymnasieskola, dels privatägda Drottning Blankas gymnasieskola. I kommunen finns också sju högstadieskolor: Söderskolan, Tångaskolan, Tullbroskolan, Skogstorpsskolan, Apelskolan, Vesterhavsskolan och Falkenbergs Montessoriskola.

Befolkning redigera

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 47 083 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 57:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Falkenbergs kommun 1970–2020[18]
ÅrFolkmängd
1970
  
31 804
1975
  
33 102
1980
  
34 912
1985
  
35 596
1990
  
37 622
1995
  
38 950
2000
  
38 817
2005
  
39 605
2010
  
41 008
2015
  
42 949
2020
  
46 051

Kultur redigera

Kulturarv redigera

Bland kulturarv i kommunen kan nämnas området kring Björkekullen. Där gar fornlämningar från brons- och järnåldern hittats. Där finns också en byggnad som troligtvis uppfördes som torpställe på 1810- eller 1820-talet.[19]

Många av områdets kyrkor blev för små under den kraftiga befolkningstillväxten under 1800-talet och ersattes därför. Några bevarade kyrkor från medeltiden finns dock kvar, dessa är Asige, Abild, Morup, Svartrå och Sankt Laurentii kyrka.[20]

Kommunvapen redigera

Blasonering: I fält av silver en röd falk stående på ett grönt treberg.

Detta är typexempel på ett "talande vapen", alltså att vapnet illustrerar själva namnet. Namnet kommer från en medeltida borg. Det går tillbaka på två sigillavtryck från 1584 och 1608 som föreställer en falk sittande tre kullar eller ett treberg. På sigillen förekommer några blommor på trebergen, men de har antagits sakna symboliskt innehåll. Ursprungsfärgerna är okända. Anders Thiset föreskrev en silverfalk mot ett blått fält men Falkenbergs stad använde från slutet av 1800-talet en röd falk i silverfält. Färgsättningen fastställdes för staden av Kungl. Maj:t 1948, samtidigt som falken enligt stadens önskemål gjordes "mera rovlysten och smäckrare".[21] Efter kommunbildningen upptogs vapnet av den nya kommunen. Inget annat vapen fanns i området.

Den bild av vapnet som kommunen använder ritades om och antogs i sin nuvarande skepnad 1999, versionen som kommunen använder återfinns på kommunens hemsida[22]. Ur heraldisk synpunkt föreligger ingen skillnad jämfört med den bild som Wikipedia presenterar.

Sport redigera

Falkenbergs BTK har under lång tid varit ett av de främsta lagen inom svensk bordtennis på herrsidan. De var länge ett stabilt lag i Pingisligan, även de inte vunnit något guld sedan 1988. På individuell nivå är Stellan Bengtsson från Slöinge mest framgångsrik med bland annat singelguld vid VM 1971, för vilket han mottog bragdguldet samma år. Även Ulf "Tickan" Carlsson, från centralorten, har nått internationella framgångar med bland annat ett guld i dubbel vid VM 1985.

Inom fotbollen dröjde det till slutet av 1980-talet innan Falkenberg skulle få ett elitlag genom att Falkenbergs FF debuterade i Division 1 1988. Sedan dess har de med några undantag tillhört de två högsta divisionerna. Vinbergs IF och Ullareds IK spelar strax under elitnivå. Vessigebro BK håller till längre ner i seriessystemet men har producerat framgångsrika fotbollsspelare som Niclas Alexandersson (en av Sveriges mesta landslagsspelare) och hans bror Daniel Alexandersson. Andra framgångsrika fotbollsspelare är från centralorten Rutger Backe, allsvenska skytteligavinnare 1976, och Pär Zetterberg, landslagsspelare och framgångsrikt utlandsproffs, samt från Vinberg Magnus Svensson även han landslagsspelare.

Falkenberg med omland är ett av de områden där volleybollen fått fäste. Falkenbergs VBK spelade (som Ätradalens VK) tidigt på elitnivå. Efter en längre svacka från 1980 och framåt återkom de till elitserien 2002 och har sedan dess tillhört ett av landets främsta lag på herrsidan. Ätrans IF och Köinge JUF spelade bägge i damernas elitserie under 1970-talet (då även två lag från angränsade Varbergs kommun tidvis spelade i serien), men numera är Falkenbergs VBK:s damlag, som spelat i näst högsta divisionen, det främst laget på damsidan.

Falkenbergs IK var bland grundarna av Hallands idrottsförbund och det är i den klubben Falkenbergs FF har sitt ursprung. Numera har klubben enbart friidrott på programmet. Dess mest meriterade friidrottare är Erik "Spänst" Svensson som tog silver i tresteg och kom fyra i längdhopp vid OS 1932. Ett antal andra idrottare från klubben har vunnit SM-guld, bland annat Ingrid Hansson och Tilde Johansson. I handboll har IS Orion haft aktivitet under lång tid, dock utan att nå några större framgångar. I rodd är Falkenbergs Roddklubb aktiva. Frida Svensson, som vann singelsculler vid världsmästerskapen i rodd 2010 har tävlat med klubben. Det gjorde även Hans Svensson, som även han tävlade i singelsculler, bland annat i OS.

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Varbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  9. ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/sok.html. Läst 6 maj 2023. 
  10. ^ ”Åkulla bokskogar”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/halland/besoksmal/naturreservat/akulla-bokskogar.html. Läst 6 maj 2023. 
  11. ^ ”Yttra Berg”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/halland/besoksmal/naturreservat/yttra-berg.html. Läst 6 maj 2023. 
  12. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  13. ^ ”Koalition över blockgränserna ska styra Falkenberg”. https://www.svt.se/nyheter/val2018/koalition-over-blockgranserna-ska-styra-falkenberg. Läst 1 januari 2019. 
  14. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 september 2006. https://web.archive.org/web/20060929195018/http://www.falkenberg.se/politikochpaverkan/valinformation.4.1f78b68fb055b9cf67fff1132.html. Läst 13 oktober 2006. 
  15. ^ ”Falkenberg - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/falkenberg-(kommun-n-l%C3%A4n). Läst 6 maj 2023. 
  16. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 6 maj 2023. 
  17. ^ ”Museets nya satsning – shoppingtåg till Ullared”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/gt/museets-nya-satsning-shoppingtag-till-ullared/. Läst 10 maj 2021. 
  18. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  19. ^ ”Björkekullen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/halland/besoksmal/naturreservat/bjorkekullen.html. Läst 6 maj 2023. 
  20. ^ ”Kulturmiljöprogram för FALKENBERGS KOMMUN” (PDF). Falkenbergs kommun. 2012. sid. 30. https://kommun.falkenberg.se/images/sv/files/Kulturmilj%C3%B6program%20Falkenberg%20stad%20210713.pdf. Läst 6 maj 2023. 
  21. ^ Kommunvapen i Halland, Stig-Åke Petersson i årsboken Halland 1978
  22. ^ vapnet på kommunens hemsida Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar redigera