Öppna huvudmenyn

Markarydsbanan är Trafikverkets beteckning på den elektrifierade järnvägen Hässleholm-Eldsberga(-Halmstad).

Markarydsbanan
Markarydsbanan hlm.JPG
Markarydsbanan strax nordväst om Hässleholms bangård.
Allmänt
PlatsSverige
SträckaHässleholmEldsberga(-Halmstad)
Anslutande järnvägslinjerSödra stambanan
Skånebanan
Västkustbanan
Organisation
InvigdHässleholm-Vittsjö 1890
Vittsjö-Markaryd 1892
Markaryd-Veinge/Eldsberga 1899
ÄgareStaten
BanoperatörTrafikverket
TrafikoperatörGreen Cargo
BiljettoperatörSkånetrafiken
Tekniska fakta
Längd79 kilometer
Antal spårEnkelspår med mötesspår
(Förutom dubbelspår Eldsberga-Halmstad ca 1 mil)
Spårvidd1435 millimeter (Normalspår)
ATCJa
FjärrblockeringJa
Hastighet130[1] km/h
Elektrifierad1935
Tekniska fakta hämtade från Järnväg.net
Linjekarta
 v  r 
Continuation backward
Station on track
91 Halmstad
Non-passenger station/depot on track
79 Eldsberga
Unknown BSicon "CONTgq" Unknown BSicon "ABZgr"
79 Västkustbanan
Unknown BSicon "PSL"
76 Genevad
Unknown BSicon "eHST"
72 Veinge
Unknown BSicon "eABZgr"
72 gamla Västkustbanan, nedlagd
Small non-passenger station on track
57 Knäred
Unknown BSicon "ABZg+l" Unknown BSicon "CONTfq"
Godsspår till Timsfors (f.d. SSJ)
Station on track
37 Markaryd
Unknown BSicon "eABZgr"
f.d. SSJ, nedlagd
Stop on track
22 Vittsjö– ej möjlighet att mötas
Stop on track
16 Bjärnum
Unknown BSicon "CONTgq" Station on transverse track Unknown BSicon "ABZqr" Unknown BSicon "CONTfq"
0 Hässleholm / Södra stambanan

HistoriaRedigera

När Södra stambanan planerades i mitten av 1850-talet övervägde man sträckan via Värnamo-Ljungby-Markaryd, där huvudvägen gick (och ännu går), men banan drogs i en östligare sträckning.

Först drygt 30 år senare började två privatbanor byggas, och år 1890 öppnades Vittsjö-Hässleholms Järnväg (WHJ), medan fortsättningen Vittsjö-Markaryds Järnväg (WMaJ), invigdes år 1892. De två bolagen slogs ihop år 1897 till Hässleholms-Markaryds Järnväg (HMJ). År 1899 öppnades Markaryd-Veinge Järnväg (MaVJ). De två banorna hade gemensam trafik. Veinge låg på Västkustbanan och nu hade Markaryd förbindelse med två stambanor.

År 1930 förstatligades banorna och räknades som en bana. År 1935 elektrifierades banan. Fram till 1991 kunde tågen Göteborg-Malmö inte gå via Helsingborg, och ofta gick de via Hässleholm-Markaryd istället. Banan användes också när man behövde leda om tåg vid trafikstörningar och banarbeten.

I mitten av 1970-talet lades den lokala persontrafiken ned men vissa fjärrtåg fortsatte dock att göra uppehåll i Markaryd fram till år 1992, då tåg kunde börja gå (1991) via Helsingborg på sträckan Göteborg-Malmö. Därefter har banan använts för genomgående persontrafik periodvis. X2000 mellan Göteborg och Köpenhamn lades om av SJ till att gå via Hässleholm-Markaryd-Halmstad i mitten på 2000-talet till 2012.

IdagRedigera

Järnvägen har idag (2014) godståg samt (sedan december 2013) lokal persontrafik med Pågatåg. Godstågen längs västkusten gick till 2015 i hög grad längs denna bana. Från 2016 när Hallandsåstunneln är klar går de i högre grad längs Godsstråket genom Skåne. Innan dess hade sträckan mellan Ängelholm och Båstad över Hallandsås för begränsad kapacitet och branta backar.

FramtidRedigera

Den lokala persontrafiken, i form av Pågatågstrafik, startade i december 2013. Till en början har tågen Markaryd som slutstation, men Skånetrafiken vill att tågen på sikt ska fortsätta till Halmstad med uppehåll i bland annat Knäred och Veinge[2]. För att tågen ska kunna fortsätta till Halmstad så krävs dock bland annat investeringar i fler mötesspår, särskilt i Knäred och i Halmstad. En annan förutsättning som uppfylldes 2016 var att tunneln genom Hallandsås färdigställdes som tog över godstrafik från Markarydsbanan.[3] Från Markaryd till Halmstad och vice versa finns knappt busstrafik alls, utan eventuella resenärer får resa via Ljungby, Ängelholm eller Helsingborg, samt för resenärer Halmstad–Hässleholm tåg via Lund eller Helsingborg.[4] Planerna ligger år 2018 fortfarande flera år framåt i tiden.[5]

KällorRedigera

Externa länkarRedigera