Ydre kommun

kommun i Östergötlands län, Sverige

Ydre kommun är en kommun i Östergötlands län. Kommunen är belägen i landskapet Östergötlands södra skogsbygd, på gränsen till Småland.

Ydre kommun
Kommun
Österbymo2.JPG
SloganÖstergötlands höjdpunkt och Östergötlands HEMLIGHET
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapÖstergötland
LänÖstergötlands län
CentralortÖsterbymo
Inrättad1 januari 1971[1]
Areal, befolkning
Areal778,62 kvadratkilometer ()[2]
- därav land675,33 kvadratkilometer[2]
- därav vatten103,29 kvadratkilometer[2]
Folkmängd3 679 ()[3]
Bef.täthet5,45 inv./km² (land)
Läge
Ydre Municipality in Östergötland County.png
Kommunen i länet.
Koordinater57°49′38″N 15°16′26″Ö / 57.827222222222°N 15.273888888889°Ö / 57.827222222222; 15.273888888889
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsLinköpings domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0381[4]
Anställda425 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0512[6]
GeoNames2662215
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Kommunen är belägen på norra sidan av Sydsvenska höglandet, vid sjön Sommens södra strand. Kommunens geografiska läge mellan Östgötaslätten och det Småländska höglandet präglar kommunens näringsliv där jord- och skogsbruket likväl som träindustrin utgör basen.

Sedan 1990-talet har befolkningsutvecklingen varit negativ. Det kommunala styret har varit skiftande. Efter valen 1995, 2003 och 2014 ingick samtliga partier i kommunfullmäktige i en gemensam koalition.

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar Ydre härad omfattande socknarna: Asby, Norra Vi, Sund, Svinhult, Torpa och Västra Ryd. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 sammanlades kommunerna till den då bildade Ydre landskommun.

Ydre kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom ombildning av Ydre landskommun. [7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Linköpings domsaga.[8]

GeografiRedigera

Kommunen gränsar i norr till Boxholms kommun, i öster till Kinda kommun, i sydost till Vimmerby kommun, i söder till Eksjö kommun samt i väster till Aneby och Tranås kommuner.

Topografi och hydrografiRedigera

Kommunen är belägen på norra sidan av Sydsvenska höglandet. Berggrunden bildar höjdområden bestående av platåer på grund av kraftiga uppsprickningar i berggrunden som huvudsakligen består av granit. Platåerna omges av dalgångar. I mellersta och sydöstra delarna av kommunen finns rullstensåsar som markerar isälvsavlagringar. Lokala issjöar bildades i samband att inlandsisen smälte och dess strandlinjer kan tydligt skönjas kring Sommens stränder. Barrskog dominerar östra och sydöstra landskapet i kommunen medan blandskog finns i resten av området. I norr har kommunen kust mot Sommen och i väster ligger sjön Östra Lägern. Bland vattendrag återfinns Bullsjöån och Stångån.[9]

NaturskyddRedigera

Det finns 22 naturreservat i Ydre kommun.[10]

I sprickdalslandskapet i området kring Sommen ligger naturreservatet Österhult. Det är beläget på 210 till 245 meter över havet. På de högre höjderna växer blåbär och kruståtel med inslag av lingon, knärot och grönpyrola. På de lägre höjderna växer harsyra, blåsippa, vätteros, trolldruva och vårärt.[11]

Mellan Solbergasjön och Bulsjöån ligger Kallåns naturreservat, genom reservatet rinner ån med samma namn som anses vara en värdefull naturmiljö. I ån finns många ovanliga bottenfauna. Kring ån växer den rödlistade dunmossan likväl som purpurvitmossa, knoppvitmossa, filtrundmossa och bandpraktmossa.[12]

Administrativ indelningRedigera

 
Distrikt (socknar) inom Ydre kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar – Norra Ydre församling, Sund-Svinhults församling och Västra Ryds församling.

Från 2016 indelas kommunen i sex distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[13]Asby, Norra Vi, Sund, Svinhult, Torpa och Västra Ryd.

TätorterRedigera

Det finns tre tätorter i Ydre kommun.[14]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Österbymo &&&&&&&&&&&&0897.&&&&&0897
2 Hestra &&&&&&&&&&&&0458.&&&&&0458
3 Rydsnäs &&&&&&&&&&&&0282.&&&&&0282

PostorterRedigera

Den 4 mars 2013 infördes postorten Ydre för huvuddelen av kommunen, vilken då ersatte Österbymo och Tranås. [15] Mindre, gränsnära, områden tillhör postorterna Bruzaholm, Gullringen och Kisa.[16]

Styre och politikRedigera

StyreRedigera

Under åren 1995-1998 samt 2003-2010 styrdes Ydre av samtliga partier i kommunfullmäktige.

Ydre kommun styrdes även under mandatperioden 2015-2018 av samtliga partier i ett samstyre.[17] Efter valet 2018 valde Centerpartiet, Socialdemokraterna och Moderaterna att styra kommunen tillsammans, under namnet Samstyret och Sven-Inge Karlsson (C) återvaldes till kommunstyrelsens ordförande. Efter en kort tids sjukdom avled Sven-Inge Karlsson (C) den 24 december 2019. Den 24 februari 2020 valdes Elisabet Hagström (C) till ny kommunstyrelseordförande.

Totalt har Ydre kommun tre kommunalråd. Kommunalråden tillhör de partierna som styr kommunen (C,S och M).

Elisabet Hagström (C): kommunstyrelsens ordförande. Hennes huvudansvar är övergripande ledning, samordning och planering, barn- och utbildning, räddningstjänst och krisledning, brottsförebyggande frågor, samt turism.

Anna-Lena Svensson (S): kommunstyrelsens förste vice ordförande Hennes huvudansvar är äldre- och handikappomsorg, individ- och familjeomsorg, folkhälsa, integration och arbetsmarknadsfrågor, samt kultur och fritid.

Henrik Isacsson (M): kommunstyrelsens andre vice ordförande. Hans huvudansvar är näringsliv och infrastruktur, tekniska verksamheter, samt kostfrågor.

Politiska styren i Ydre kommunRedigera

År Partier
1995-1998[18] C S M KD FP MP
1999-2002[18] C KD M FP
2003-2006[18] S C KD M FP MP
2006-2010[18] S C M KD FoM
2010-2014[19] C M KD
2014-2018[17] S C M MP KD SD
2018- C S M

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande C Anders Andersson
Förste vice ordförande S Jonas Fingalsson
Andre vice ordförande M Simon Spaak

Källa:[20]

KommunstyrelseRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande C Elisabet Hagström
Förste vice ordförande S Anna-Lena Svensson
Andre vice ordförande M Henrik Isacsson

Totalt har kommunstyrelsen sju ledamöter. Centerpartiet har tre ledamöter, medan Socialdemokraterna och Moderaterna har två vardera.

Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Miljöpartiet har varsin insynsplats i kommunstyrelsen.

Kommunala nämnderRedigera

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Myndighetsnämnden för
byggnation och miljö
C Inga Arnell Lindgren M Simon Spaak
Myndighetsnämnden för
socialtjänst och skola
M Peter Bergquist S Willy Ahlberg

Mandatfördelning i Ydre kommun 1970–2018Redigera

Centerpartiet och Socialdemokraterna har historiskt varit de två dominerande partierna i Ydre kommun. Centerpartiet var det största partiet i kommunvalen 1970-1994 och Socialdemokraterna har varit det största partiet i kommunvalen 1998-2014.

Två riksdagspartier saknar representation i Ydre kommunfullmäktige: Vänsterpartiet, som aldrig haft något mandat, och Folkpartiet/Liberalerna som åkte ut ur fullmäktige i valet 2006.

ValårVSMPSDFoMCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701013624
1013624
3589,7
296
19731014524
1014524
3592,5
305
19761015424
1015424
3593,4
278
1979914435
914435
3593,5
2510
19821113335
1113335
3592,7
2510
19851113425
1113425
3590,7
278
198810212434
10212434
3587,7
2411
199110212344
10212344
3588,1
2411
199412212234
12212234
3588,4
2312
199811210165
1121065
3584,69
1817
200212110264
1210264
3583,66
2015
20061021045
1021045
3184,13
1813
20101031926
103926
3187,08
1714
2014721614
721614
2187,38
1110
20181512714
1512714
2188,32
137
  • Vid valet 2018 blev 1 av SD:s mandat obesatt.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Lista över kommunstyrelsens ordförandeRedigera

Namn Tillträdde Avgick
  Sven Blom (C) 1 januari 1971 31 december 1988
  Göran Samuelsson (C) 1 januari 1989 31 december 1998
  Inga Arnell Lindgren (C) 1 januari 1999 31 december 2010[21]
  Sven-Inge Karlsson (C) 1 januari 2011[19] 24 december 2019
Elisabet Hagström (C) 24 februari 2020


Ekonomi och infrastrukturRedigera

NäringslivRedigera

Kommunens geografiska läge mellan Östgötaslätten och det Småländska höglandet präglar kommunens näringsliv. Jord- och skogsbruket skapar omkring 14 procent av kommunens arbetstillfällen och har även kommit att prägla tillverkningsindustrin där träindustrin har en dominerande ställning. Omkring 20 procent av kommunens arbetstillfällen finns inom träindustrin, där märks företag som Forsnäs AB, som tillverkar formpressad faner, Träullit AB, som tillverkar träullplattor samt Neova AB som tillverkar träbränsle och pellets. Där tillkommer ett flertal snickerier och möbelföretag. Omkring 35 procent av arbetstillfällena står den kommunala förvaltnings- och serviceverksamheten för.[9]

InfrastrukturRedigera

UtbildningRedigera

I kommunen finns två grundskolor, båda i kommunal regi. Gymnasieskola saknas varför majoriteten av gymnasieeleverna väljer att studera i Eksjö och Tranås kommuner.[22]

BefolkningRedigera

Kommunen är till invånarantalet Götalands minsta och den har Sveriges minsta centralort, Österbymo. Befolkningstätheten i kommunen är Götalands lägsta.

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Ydre kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
4 363
1975
  
4 297
1980
  
4 362
1985
  
4 330
1990
  
4 333
1995
  
4 276
2000
  
4 131
2005
  
3 866
2010
  
3 672
2015
  
3 658
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 362, eller 9,89 % av befolkningen (hela befolkningen: 3 660 den 31 december 2014).[23]

Utrikes föddaRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Ydre kommun 3 660 personer. Av dessa var 321 personer (8,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[24]

KulturRedigera

KulturarvRedigera

Ett kulturarv i kommunen är Österfors smedja med anor från 1800-talet. Efter att smedjan varit i bruk i knappt 100 år lades verksamheten ner. Den visas numer för allmänheten.[25] Ett annat arv är Råås kvarn,[26] som klassades som byggnadsminne 1987. Kvarnen tillkom under mitten av 1700-talet och var i drift till 1953.[27]

KommunvapenRedigera

Blasonering: I sköld, medelst vågskuror fyrstyckad av blått och silver, ett svävande utböjt kors av motsatta tinkturer.

Kommunvapnet fastställdes för Ydre landskommun 1963 och går tillbaka på ett häradssigill. Sigillet, från 1578, utgör en relativt realistisk "kartbild" av sundet mellan Lilla- och Stora Sundsjön. Kommunen påverkades inte av 1970-talsreformen och vapnet registrerades hos PRV år 1974 enligt Kungörelsen om registrering av svenska kommunala vapen (SFS 1973:686)

KällorRedigera

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2022 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2022, Statistiska centralbyrån, 11 maj 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Linköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ [a b] ”Ydre - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ydre. Läst 8 juni 2022. 
  10. ^ ”Naturreservat - Ydre”. www.ydre.se. https://www.ydre.se/turism/idrottmotionochfriluftsliv/friluftsliv/naturreservat.4.1e1302b13d888756671a6c.html. Läst 8 juni 2022. 
  11. ^ ”Österhult naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/naturreservat/osterhult-naturreservat.html. Läst 8 juni 2022. 
  12. ^ ”Kallån naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/naturreservat/kallan-naturreservat.html. Läst 8 juni 2022. 
  13. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  14. ^ ”Statistiska centralbyrån den 31 december 2010”. Arkiverad från originalet den 16 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zUN9vx7d?url=http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/MI0810_2010A01_SM_MI38SM1101.pdf. Läst 6 november 2012. 
  15. ^ ”Ydre nytt postortsnamn”. Ydre kommun. 17 mars 2013. Arkiverad från originalet den 16 april 2021. https://web.archive.org/web/20210416232123/http://www.ydre.se/nyhetsarkiv/ydrenyttpostortsnamn.5.1f08e9ff13cfd25f613107b.html. Läst 9 juni 2022. 
  16. ^ ”Postorter i Ydre kommun”. Postnummerkatalog. postnummerservice.se. http://www.postnummerservice.se/information/svenska-postnummer-och-postorter/oestergoetland/ydre-kommun/. Läst 9 juni 2022. 
  17. ^ [a b] Sveriges Radio, 9 oktober 2014: Återigen samstyre i Ydrepolitiken Läst 15 januari 2016
  18. ^ [a b c d] Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Arkiverad 20 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 16 januari 2016
  19. ^ [a b] Sveriges Radio, 26 november 2010: Borgerligt styre i Ydre Läst 15 januari 2016
  20. ^ [https://www.ydre.se/politikorganisation/politik/kommunfullmaktige/ledamoterochersattare.4.629eeb69120c91b191a80002392.html ”Ledamöter i kommunfullmäktige mandatperioden 2018-2022”]. Ydre kommun. https://www.ydre.se/politikorganisation/politik/kommunfullmaktige/ledamoterochersattare.4.629eeb69120c91b191a80002392.html. Läst 5 december 2018. 
  21. ^ Corren, 24 september 2010: Ydre går i rött efter valet Läst 15 januari 2016
  22. ^ ”Barn & Utbildning - Ydre”. www.ydre.se. https://www.ydre.se/barnutbildning.4.7dd13c5111d2e51f5248000114420.html. Läst 8 juni 2022. 
  23. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 6 december 2015)
  24. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
  25. ^ ”Österfors smedja - Ydre”. www.ydre.se. https://www.ydre.se/turism/segora/osterforssmedja.4.3419aafb1559976d7f151842.html. Läst 8 juni 2022. 
  26. ^ ”Råås Kvarn - Ydre”. www.ydre.se. https://www.ydre.se/turism/segora/raaskvarn.4.1e1302b13d8887566739ca.html. Läst 8 juni 2022. 
  27. ^ ”Råås kvarn, Ydre, smedja,”. www.raaskvarn.se. http://www.raaskvarn.se/. Läst 8 juni 2022. 

Se ävenRedigera

Externa länkarRedigera