Uppslagsordet ”Lingonplockning” leder hit. För Torssons album Lingonplockning, se En rökare i krysset.

Lingon (Vaccinium vitis-idaea[1]) är ett ris som är vintergrönt.[2] Lingonets bär, som också heter lingon, är ätliga, och mognar i augusti–september. Lingonväxter odlas sällan och bären plockas ofta från vilda växter.[källa behövs]

Lingon
Vaccinium vitis-idaea 20060824 003.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningLjungordningen
Ericales
FamiljLjungväxter
Ericaceae
SläkteBlåbärssläktet
Vaccinium
ArtLingon
V. vitis-idaea
Vetenskapligt namn
§ Vaccinium vitis-idaea
AuktorCarl von Linné, 1753
# Blommande gren # Mognande bär # Blomma i längdsnitt # Ståndare, 8 × förstoring
  1. Blommande gren
  2. Mognande bär
  3. Blomma i längdsnitt
  4. Ståndare, 8 × förstoring
Hitta fler artiklar om växter med

BeskrivningRedigera

Lingon blir 10–40 centimeter hög med kompakt växtsätt.

Lingonväxter har blad året om, även under de kallaste vintrarna. De sprider sig med underjordiska rötter. På sommaren har de vita blommor och frukten mognar på hösten. Lingonets bär är röda och sura.

 
Mjölon

Lingon liknar mjölon och kan förväxlas med denna växt. Mjölonet har fått sitt namn av att bäret är torrare och mjöligare än lingonet, vilket är den tydligaste skillnaden. Hos lingon är bladkanterna nedvikta och hos mjölon är kanterna platta. Lingonriset växer också mer upprätt, medan mjölon har liggande ris.

BiotopRedigera

Lingon trivs i halvskugga och med sur, fuktig jordmån. I Sverige är lingon vanligt i gles barrskog, särskilt i närheten av tall. Obördig jordmån tåls men inte basisk jordmån. Lingonväxter är mycket tåliga mot kyla; de kan tåla -40 °C och eventuellt lägre, men växer dåligt där somrarna är mycket varma.

UtbredningRedigera

Lingonets naturliga utbredningsområde är norra halvklotets skogsbälte i Europa, Asien, och Nordamerika, från tempererade till nästan arktiska klimat.

Lingon som matRedigera

Lingon är en populär frukt i nordliga Europa, särskilt i Skandinavien, där alla får plocka dem i skogen, tack vare allemansrätten. De bär som inte har blivit övermogna kan plockas med bärplockare. Bären kokas och sockras i allmänhet innan de ätes som sylt, saft, kompott eller gelé. De kan också serveras rårörda, vilket innebär att de krossas och blandas med socker. Tack vare dess höga innehåll av bensoesyra är hållbarheten hög för produkterna även vid lågt sockerinnehåll. Traditionellt serveras lingon till bland annat vilt, små svenska köttbullar, blodpudding, kroppkakor och fläskpannkaka. Regionalt serveras Lingon till stekt strömming och plattfisk. Lingon ingår i olika kakor och bröd samt såser och desserter.

NäringsvärdeRedigera

Lingon innehåller organiska syror, vitaminer (A, C, B1, B2, B3), och grundämnena kalium, kalcium, magnesium, och fosfor.

Maträtter och produkter baserade på lingonRedigera

Medicinsk användningRedigera

Osötade lingon används i folkmedicinen som ett medel mot urinvägsinfektion. En amerikansk studie visade 2004 att lingon innehåller lika mycket resveratrol som vindruvor.[3]

Lingon i kulturenRedigera

DialektRedigera

Namn Trakt Anmärkning Ref.
Bremle
Klöjson, kröjson, kröjsonbär Finland (Nyland) [4]
Krösebär Dalsland [4]
Kröser Blekinge, Dalsland [4]
Kröson [5]
Krösä (singular) Närke plural kröser
Linbär el. Lingbär Västerbotten uttal linnber koll. linnbera (eng. lingonberry borde vara linberry el. lingberry!)
Ljungbär En uppenbar synonym till lingon
Rödbär Kan även avse smultron
Tyssling

BilderRedigera

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Broman, Maria K. ”Lingon – 12 fakta du inte visste”. Mitt kök. http://mittkok.expressen.se/artikel/lingon-12-fakta-du-inte-visste/. Läst 22 maj 2015. 
  2. ^ Uddstal, Roger. ”Lingon”. Projektet Bärkraft. Arkiverad från originalet den 23 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160723004052/http://www.barkraft-sik.se/sv/bar/Sidor/Lingon.aspx. Läst 22 maj 2015. 
  3. ^ Rimando AM1, Kalt W, Magee JB, Dewey J, Ballington JR.. ”Resveratrol, pterostilbene, and piceatannol in vaccinium berries.”. J Agric Food Chem. 2004 Jul 28;52(15):4713-9.. doi:10.1021/jf040095e. PMID 15264904. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15264904. Läst 18 mars 2023. 
  4. ^ [a b c] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962, sida 360, [1]
  5. ^ Svenska Akademiens ordböcker (SAOL, SO och SAOB) på Svenska.se: kröson

Externa länkarRedigera

UtbredningskartorRedigera