Lingon
Lingon (Vaccinium vitis-idaea[1]) är ett ris som är vintergrönt.[2] Lingonets bär, som också heter lingon, är ätliga, och mognar i augusti–september. Lingonväxter odlas sällan och bären plockas ofta från vilda växter.[källa behövs]
Lingon | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Ljungordningen Ericales |
Familj | Ljungväxter Ericaceae |
Släkte | Blåbärssläktet Vaccinium |
Art | Lingon V. vitis-idaea |
Vetenskapligt namn | |
§ Vaccinium vitis-idaea | |
Auktor | Carl von Linné, 1753 |
![]()
| |
Hitta fler artiklar om växter med |
BeskrivningRedigera
Lingon blir 10–40 centimeter hög med kompakt växtsätt.
Lingonväxter har blad året om, även under de kallaste vintrarna. De sprider sig med underjordiska rötter. På sommaren har de vita blommor och frukten mognar på hösten. Lingonets bär är röda och sura.
Lingon liknar mjölon och kan förväxlas med denna växt. Mjölonet har fått sitt namn av att bäret är torrare och mjöligare än lingonet, vilket är den tydligaste skillnaden. Hos lingon är bladkanterna nedvikta och hos mjölon är kanterna platta. Lingonriset växer också mer upprätt, medan mjölon har liggande ris.
BiotopRedigera
Lingon trivs i halvskugga och med sur, fuktig jordmån. I Sverige är lingon vanligt i gles barrskog, särskilt i närheten av tall. Obördig jordmån tåls men inte basisk jordmån. Lingonväxter är mycket tåliga mot kyla; de kan tåla -40 °C och eventuellt lägre, men växer dåligt där somrarna är mycket varma.
UtbredningRedigera
Lingonets naturliga utbredningsområde är norra halvklotets skogsbälte i Europa, Asien, och Nordamerika, från tempererade till nästan arktiska klimat.
Lingon som matRedigera
Lingon är en populär frukt i nordliga Europa, särskilt i Skandinavien, där alla får plocka dem i skogen, tack vare allemansrätten. De bär som inte har blivit övermogna kan plockas med bärplockare. Bären kokas och sockras i allmänhet innan de ätes som sylt, saft, kompott eller gelé. De kan också serveras rårörda, vilket innebär att de krossas och blandas med socker. Tack vare dess höga innehåll av bensoesyra är hållbarheten hög för produkterna även vid lågt sockerinnehåll. Traditionellt serveras lingon till bland annat vilt, små svenska köttbullar, blodpudding, kroppkakor och fläskpannkaka. Regionalt serveras Lingon till stekt strömming och plattfisk. Lingon ingår i olika kakor och bröd samt såser och desserter.
NäringsvärdeRedigera
Lingon innehåller organiska syror, vitaminer (A, C, B1, B2, B3), och grundämnena kalium, kalcium, magnesium, och fosfor.
Maträtter och produkter baserade på lingonRedigera
Medicinsk användningRedigera
Osötade lingon används i folkmedicinen som ett medel mot urinvägsinfektion. En amerikansk studie visade 2004 att lingon innehåller lika mycket resveratrol som vindruvor.[3]
Lingon i kulturenRedigera
- Lingonben – sång av och med Povel Ramel
- På lingonröda tuvor – alternativ titel på Flickorna i Småland, sång av Karl Williams
- Hur många lingon finns det i världen? – svensk film med Glada Hudikteatern
DialektRedigera
Namn | Trakt | Anmärkning | Ref. |
---|---|---|---|
Bremle | |||
Klöjson, kröjson, kröjsonbär | Finland (Nyland) | [4] | |
Krösebär | Dalsland | [4] | |
Kröser | Blekinge, Dalsland | [4] | |
Kröson | [5] | ||
Krösä (singular) | Närke | plural kröser | |
Linbär el. Lingbär | Västerbotten | uttal linnber koll. linnbera (eng. lingonberry borde vara linberry el. lingberry!) | |
Ljungbär | En uppenbar synonym till lingon | ||
Rödbär | Kan även avse smultron | ||
Tyssling |
BilderRedigera
Se ävenRedigera
KällorRedigera
- ^ Broman, Maria K. ”Lingon – 12 fakta du inte visste”. Mitt kök. http://mittkok.expressen.se/artikel/lingon-12-fakta-du-inte-visste/. Läst 22 maj 2015.
- ^ Uddstal, Roger. ”Lingon”. Projektet Bärkraft. Arkiverad från originalet den 23 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160723004052/http://www.barkraft-sik.se/sv/bar/Sidor/Lingon.aspx. Läst 22 maj 2015.
- ^ Rimando AM1, Kalt W, Magee JB, Dewey J, Ballington JR.. ”Resveratrol, pterostilbene, and piceatannol in vaccinium berries.”. J Agric Food Chem. 2004 Jul 28;52(15):4713-9.. doi: . PMID 15264904. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15264904. Läst 18 mars 2023.
- ^ [a b c] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962, sida 360, [1]
- ^ Svenska Akademiens ordböcker (SAOL, SO och SAOB) på Svenska.se: kröson
Externa länkarRedigera
- Wikimedia Commons har media som rör Lingon.
- Den Virtuella Floran
- Lingon i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
- IPNI • International Plant Names Index
- Lingon på livsmedelsdatabasen Fineli
- Lingon Vilda blommor i Sverige