Öppna huvudmenyn

Ydre härad var ett härad i Östergötland, tidigare en del av smålandet Kinda. Häradet motsvarar nuvarande Ydre kommun som fått sitt namn av häradet. Arealen mätte 781 km², varav land 674 och befolkningen uppgick 1920 till 7 464 invånare.[1] Tingsplats var till 1948 Sunds kyrkby, därefter Kisa.

Ydre härad
Härad
Sunds kyrka
Ydre härad vapen.svg
Land Sverige Sverige
Landskap Östergötland
Socknar Asby socken
Norra Vi socken
Sunds socken
Svinhults socken
Torpa socken
Västra Ryds socken
Ydre härads läge i Östergötland.
Ydre härads läge i Östergötland.

GeografiRedigera

Ydre härad omfattade ett område mellan sjön Sommen och gränsen mot Småland. Häradsområdet omfattar landskapets högsta och mest kuperade skogstrakter kring vattendelaren mellan Svartåns, Stångåns och Emåns vattensystem. Södra delen av sjön Sommen samt ön Torpön i Sommen, tillhörde Ydre härad.

Sommen-området är känt för sina gamla kurorter och vilohem. Största ort är Österbymo.

SocknarRedigera

Ydre härad omfattade följande socknar:

HistorikRedigera

Ydre härads historia har nedtecknats av bland andra Leonhard Fredrik Rääf i Småland (1786-1872). Rääf, som kallades Ydredrotten, var starkt konservativ och avskydde bland annat järnvägar, vilket sägs ha bidragit till att området vid denna tid inte kom att genomdras av järnvägsbyggen[4]. Rääfs livsverk var Samlingar och anteckningar till en beskrifning av Ydre härad i Östergötland.

Ydre nedtecknas tidigast år 1279 som just "Ydre", och namnet härstammar sannolikt från det fornsvenska ordet ydher, som betyder "idegran". Ortnamnet skulle då betyda 'trakten där det växer idegran'.[5]

Ydre ingick i smålandet Kinda

Ydre ingick sedan tidig medeltid i Östergötlands lagsaga men ingick kameralt under stor del av unionstiden i Stegeholms län som i övrigt innehöll delar som ligger i nuvarande Småland. Före Vasatiden fördes Ydre ut ur Stegeholms län och när Smålands lagsaga bildade 1559 ingick inte Ydre i denna.

Län, fögderier, tingslag, domsagor och tingsrätterRedigera

Socknarna ingick i Östergötlands län. Församlingarna tillhör(de) Linköpings stift.

Häradets socknar hörde till följande fögderier:

Häradets socknar tillhörde följande tingslag, domsagor och tingsrätter:

HäradshövdingarRedigera

Ämbetstid Namn Levnadstid
1279 Carl Falk af Skortebo
Gjurd Carlsson Foot -1382
1415-1432 Jöns Knutsson af Vapen
1450 Erengisle Nilsson (Hammersta-ätten)
1460-1465 Sven Nilsson Slatte
1643-1651 Samuel Kylander 1608-1652
1653-1654 Måns Ekegren
Johan Rosenhane 1611-1661
1663-1665 Carl Mörner af Tuna 1605-1665
1665-1679 Gustaf Persson Banér 1618-1689
1679- Anders Ehrenfelt
1680-1686 Olof Hägerhjelm 1628-1699
1686-1698 Mauritz Ludvig Holst
1698-1723 Samuel Hytthon
1724-1742 Peter Hederhielm
1743-1744 Johan Broström
1744-1747 Jonas Ekman
1747-1762 Fredrik Otto Wrangel af Lindeberg
1763-1778 Sigfrid Gahm
1778-1810 Leonard Hindrik Rääf
1811-1823 Lars Jakob Grapengiesser
1824-1856 Carl Gustaf Hjertström
1857-1879 August Edvard von Hartmansdorff
1880-1906 Hugo Hedenstierna 1836-1916
1907-1939 Caspar Henrik Gavelius Cederschiöld
1939-1962 Christian Julius Söderström
1962-1970 Elis Herman Dahlin

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Sjögren, Otto (1931). Sverige geografisk beskrivning del 2 Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris länk 
  2. ^ (PDF) Bidrag till Sveriges officiela statistik. A) Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1880. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda adminstrativa, judiciela och ecklesiastika områden jemte folkmängdens fördelning efter kön och civilstånd samt hushåll församlingsvis år 1880, äfvensom antalet vigde, födde och döde församlingsvis åren 1871-1880 samt folkmängden församlingsvis åren 1805-1880 och länsvis åren 1751-1880.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1883. sid. 14. http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1880-andra.pdf. Läst 7 februari 2015  Arkiverad 20 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ (PDF) Bidrag till Sveriges officiella statistik. A. Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1890. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda adminstrativa, judiciela och ecklesiastika områden jämte uppgifter om främmande trosbekännare. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1894. sid. 13. http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1890-andra.pdf. Läst 2 oktober 2014  Arkiverad 3 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Göran Hassler (red); Röster i Östergötland (sid 203), En bok för alla, 1998, ISBN 91-7221-043-5
  5. ^ Wahlberg, Mats (2016). Svenskt ortnamnslexikon. sid. 375 

WebbkällorRedigera

Tryckta källorRedigera

Vidare läsningRedigera

  • Mattsson, Malin (1855-1935); I Ydre på 1800-talet - minnen och anteckningar, Norrköping, 1932, LIBRIS-id 420984
  • Norrby, Robert (1875-1969); Ydre härads gårdsnamn, Norstedts, Stockholm, 1905, LIBRIS-id 427870
  • Rääf i Småland, Leonhard Fredrik (1786-1872); Samlingar och anteckningar till en beskrifning öfver Ydre härad i Östergötland, Linköping, 1856-1875, LIBRIS-id 486900
  • Åkerman, Folke (1925-); Ydre härads gårdar, Stockholm, 1988, ISBN 91-7970-524-3