Wikipediadiskussion:Projekt Nationella minoriteter i Sverige

För kännedom

Pingar in er som deltagit i diskussionerna som flyttats Eli Olsson, Yger, Portunes.

Det var en mycket bra sammanställning du gjorde Eli Olsson. Jag skapade en projektsida för att det ska vara lättare att hålla det hela samlat och få en bra översikt. Det är länkat från diskussionssidorna de är flyttade från och hit och det är också länkat från Wikipediadiskussion:Att skriva om geografi#Förvaltningsområden i Sverige så blir det lättare att hitta. Hoppas vi alla kan hjälpas åt i projektet.NnieAndersson (diskussion) 14 april 2023 kl. 22.07 (CEST)

Toppen! Tack för att du tog initiativet till en samlad projektsida. Eli Olsson (diskussion) 14 april 2023 kl. 22.14 (CEST)

Inga problem, det brukar underlätta. Om du eller någon annan skulle vilja börja så vore ett bra exempel att börja med Skellefteå kommun, den använder jag som exempelartikel i Wikipedia:Projekt svenska kommuner-skapa ensad struktur och är således den mest genomarbetade kommunartikeln. Även Umeå kommun och Storumans kommun är lite matigare artiklar liksom Eskilstuna kommun.

Det vore bra om det kom fler ögon och huvuden som kunde förbättra de områden som hör ihop med minoriteter. På det sättet får också till exempel jag lite inspiration till hur eller vad man kan skriva (rödlänka gärna om det finns sådant vi borde ha artiklar om). Just nu har jag till exempel bara fört in information under avsnittet minoriteter i den artikeln, men det borde finnas mer att skriva.NnieAndersson (diskussion) 14 april 2023 kl. 22.58 (CEST)

Jag tycker din skrivning är mycket bra. Jag ser sedan att det inte alls behövs i alla kommunartiklar. Yger (diskussion) 18 april 2023 kl. 18.14 (CEST)

Utformning av inlägg under administrativ historik

Att något skall stå där tycker jag är klart även om infon även står på annan plats i artikeln, men meningen kan formuleras olika. I Kiruna kommun och Övertorneå kommun är fokus på namnet på minoritetsspråket. I Borås kommun är fokus på den finländska gruppen i kommunen (borde kanske bli eget avsnitt utanför adm historik). I Hallstahammars kommun är fokus på vad det innebär ingå i förvaltningsområde (vilket i sig ju framgår av länken). I Östersunds kommun står badfakta men inget om namnet på kommunen på annat språk. Älvdalens kommun som Östersund, men även några ord "ligger inom det traditionella sydsamiska språkområdet" som jag tycker är bra. Jag själv lutar åt något som Älvdalen kommun, där vi alltså har med några ord som antyder varför de ingår i förvaltningsområdet. Men meningen borde väl också, som vi sagt, ha med namnet på minoritetsspråket. Yger (diskussion) 15 april 2023 kl. 11.23 (CEST)

Jag håller helt med. Annan information om äldreomsorg osv bör stå under annan rubrik, men behöver inte exkluderas från artikeln. Bara flyttas.NnieAndersson (diskussion) 15 april 2023 kl. 12.04 (CEST)

Samiska

Bra jobbat Yger du tog kontakt med minoritet.se Ska man tolka det som att de finska namnen kan skrivas in enligt länken och att namnen på mienkiäli kan skrivas in enligt minoritet.se men att vi kanske ska avvakta med de samiska namnen? Innebär det också att det på sikt kan bli flera olika samiska namn beroende av dialekt/språkvariaton?NnieAndersson (diskussion) 17 april 2023 kl. 17.47 (CEST)

Rätt på de första två. Samiska vet jag inte ännu. Jag har redan skrivit till Övertorneå kommun (som vägrar svara) och Gällivare kommun, där jag kräver de ger mig det officiella namnet på samiska, ev blir det då fler namn. Yger (diskussion) 17 april 2023 kl. 17.59 (CEST)

I de flesta kommuner har det traditionellt förmodligen bara talats ett samiskt språk (en samisk varietet). Det finns dock många undantag bland förvaltningskommunerna och då kan det vara lämpligt att skriva kommunnamnet i flera samiska språkformer under förutsättning att dessa kommuner använder flera samiska namn. I förvaltningskommunerna i Jämtlands, Västernorrlands och Dalarnas län har det traditionellt bara talats sydsamiska. Undantagen finns därmed i Västerbottens och Norrbottens län. Ett exempel är Arjeplogs kommun, där ume- och pitesamiska talats historiskt. På hemsidan ser jag bara en samisk språkform, men en bra språköversikt finns i kommunens handlingsplan. Eli Olsson (diskussion) 18 april 2023 kl. 10.41 (CEST)

Samiska språken inom den samiska gruppen i kommunerna har också påverkats av tvångsförflyttningarna. En vanlig varietet på samiska i både Arjeplog och Arvidsjaur är idag nordsamiska, som historiskt är helt främmande för orten. Lulesamiskan har även fått stiga lite åt sida i Jokkmokk för nordsamiskans inflyttning. /Portunes (disk) 18 april 2023 kl. 10.54 (CEST)

Visst är det så och det exempel du ger är en viktig sak att få med i kommunartiklarna. Eli Olsson (diskussion) 18 april 2023 kl. 10.56 (CEST)

På minoritet.se är det endast Stockholms stad, Jokkmokks kommun och Gällivare kommun som anges ha kommunnamn på fler än en samisk varietet. Kanske är det bästa att i kommunartiklarna källhänvisa direkt till kommunens hemsida eller kommunala dokument, där kommunens namn på minoritetsspråken anges? Eli Olsson (diskussion) 18 april 2023 kl. 11.18 (CEST)

Minoritet har mycket fel. Titta på Arjeplog tex där de skriver annorlunda än kommunen, och Gällivare där Minoritet.se skriver två namn men inte det som lantmäteriet använder. Jag mailar nu flera kommuner för att höra hur de ser på det. Det är det stadfästa namnet vi skall ange inte något "tyckarnamn" någon språkperson hittat på. OCh i faller arjeplog anser jag att det sår på kommunen hemsida att det är det stadfästa namnet Yger (diskussion) 18 april 2023 kl. 11.31 (CEST)

Gällivare och Jokkmokk är exempel på samiska orter där det tydligt använts två olika benämningar. Jag har mer koll på nordsamiska då det är min släkts språk samt ett språk jag gått en del kurser på i Jokkmokk. På nordsamiska säger en del Jiellevárri och andra Váhčir om Gällivare och på lulesamiska används även båda benämningarna för Jokkmokk. Jag kommer ihåg att på kursen hörde jag mycket Dálvvadis om Jokkmokk men finns en del samiska föreningar/organisationer med Jåhkåmåhkke i namnet. /Portunes (disk) 18 april 2023 kl. 11.38 (CEST)

Men det är kommunen som måste bestämma sig. Ett kommunnamn är namn på en myndighet och kan inte virra. Stockholms kommun är det stadfästa namnet fast de enbart använder Stockholms stad Yger (diskussion) 18 april 2023 kl. 11.42 (CEST)

I den här texten om kommunens verksamhet på minoritetsspråk skriver de Jiellevári gielda på nordsamiska och Jielleváre kommuvnna på lulesamiska. Jag har kollat runt i de olika nordsamiska ordböckerna och suohkan är benämningen som används i Norge för kommun medan i Sverige och Finland är gielda mer officiell för just en kommun. Däremot är en socken suohkan i både Sverige och Finland. Jag kollade Ravda förlags ordbok nordsamiska-svenska samt slagning i Sátni.org som sammanställer många ordböcker. Ordet kommuvna används inte i nordsamiskan alls och förekommer inte i någon ordbok utan verkar vara ett exklusivt lulesamiskt ord. På nordsamiska wiki är artikeln döpt till Jiellevári gielda. Notera dock att det är en böjning. Grundform Jiellevárri, böjs till Jiellevári när det har ett ord efter, såsom gielda eller suohkan. /Portunes (disk) 18 april 2023 kl. 12.03 (CEST)

På nordsamiska böjs även Johkamohkki till Johkamohki när det omtalas exempelvis Jokkmokks kommun: Johkamohki gielda /Portunes (disk) 18 april 2023 kl. 12.13 (CEST)

I den officiella översättningen av Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk som finns översatt på nordsamiska står det följande:

"Hálddašanguovllut

6 §

(...)

Sámegiela hálddašanguovlun dárkkuhuvvo Árjjátluovvi, Arvidsjávri, Berg, Jiellevárri,

Härjedalen, Johkamohkki, Giron, Lycksele, Malå, Sorsele, Storuman, Strömsund, Upmi,

Vilhelmina, Åre, Älvdalen ja Östersund."

Som i svensk översättning lyder:

"Förvaltningsområden

6 §

(...)

Med förvaltningsområdet för samiska avses kommunerna Arjeplog, Arvidsjaur, Berg, Gällivare, Härjedalen, Jokkmokk, Kiruna, Lycksele, Malå, Sorsele, Storuman, Strömsund, Umeå, Vilhelmina, Åre, Älvdalen och Östersund."

Jag kan intyga att översättningen är korrekt åtminstone till texten, och namnen verkar korrekta. Däremot saknas flera vanliga benämningar. Exempelvis Östersund skrivs på nordamiska Staare, jag har inte sett Östersund användas på Sameradion eller liknande. /Portunes (disk) 18 april 2023 kl. 12.22 (CEST)

Staare är sydsamiska och betyder ungefär "staden". Östersund är den enda staden i Jämtlands län. Ett lästips är Ewa Ljungdahls skrift Staare - samernas Östersund (2015) som Gaaltije gett ut. Min farmor är för övrigt född där. Eli Olsson (diskussion) 18 april 2023 kl. 14.51 (CEST)

Jag tog och gjorde en snabb sökning på ovanstående kommuners hemsidor. Rätt många av dem har med det samiska namnet på kommunen i kommunlogotypen. Dessa bör rimligen betraktas som officiella namn. Dessa är:

Arjeplog, Árjepluove kommuvnna

Berg, Bïerjen tjïelte

Malå, Málágen kommuvdna

Strömsund, Straejmien tjïelte

Härjedalen, Härjedaelien tjïelte

Vilhelmina, Vualtjeren tjïelte

Älvdalen, Älvdaelien tjïelte

Östersund, Staaren tjïelte

Lycksele, Liksjuon kommuvdna

Sedan har vi ett antal kommuner som också har det samiska namnet i kommunlogotypen eller toppen av hemsidan, men som jag förmodar inte är hela kommunnamnet:

Arvidsjaur, Árviesjávrrie

Storuman, Luspie

Sorsele, Suorssá (på toppen av kommunens hemsida)

Övriga kommuner är:

Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Umeå. Men även Åre, Ååren tjïelte. Namnet är "stadfäst" av Lantmäteriet och Sametinget enligt SVT 2010. Eli Olsson (diskussion) 18 april 2023 kl. 15.31 (CEST)

Gällivare och Jokkmokk har jag mailat och Kiruna uppfattar jag Giron gielda är korrekt. det betyder det är crika 15 vi är osäkra på Yger (diskussion) 18 april 2023 kl. 15.52 (CEST)

Jag gjorde en motsvarande sökning på de kommuner som blivit en del av förvaltningsområdet för samiska efter 2010, liksom Krokoms kommun. De som har samiska namn i kommunlogotypen är:

Dorotea, "Kraapohken tjïelte"

Åsele, "Sjeltien tjïelte"

Krokom, "Krokomen tjïelte"

Övriga kommuner är Luleå, Vindeln, Örnsköldsvik, Sundsvall och Stockholm. Eli Olsson (diskussion) 18 april 2023 kl. 16.04 (CEST)

Luleå är i alla fall Julevu på lulesamiska och Luleju på nordsamiska. Borde vara Julevu kommuvna (lulesamiska) resp Luleju gielda på nordsamiska. Giron som kommun blir Girona gielda. Här finns anhörigstöd på nordsamiska på Luleå kommuns hemsida, och här benämns kommunen Luleju gielda (gieldda böjning i just den meningen). /Portunes (disk) 18 april 2023 kl. 16.51 (CEST)

Har fått en bild skickad till mig av en Jokkmokkspolitiker där det står på kommunens brevpapper:

"Jokkmokks kommun
Jåhkåmåhke kommuvnna
Jåhkåmåhki suohkan" /Portunes (disk) 18 april 2023 kl. 16.58 (CEST)

Dessa namnformer finns ju då också på kommunhuset (bild finns i artikeln om Jokkmokks kommun). Jåhkåmåhke kommuvnna är lulesamiska och den andra är nordsamiska men verkar vara en ålderdomlig benämning, förmodligen skriven med gamla ortografin. Å används inte i nordsamiska längre. /Portunes (disk) 18 april 2023 kl. 17.05 (CEST)

Här har vi två exempel på hybrider som bildas när språken blandas: Julevu gielda på SR och på kommunens egna hemsida, här ff a på presentationssidan. Julevu (lulesamisk namnform) verkar lokalt ha inkorporerats in i nordsamiskan. /Portunes (disk) 18 april 2023 kl. 17.11 (CEST)

Jag gillar idén att utgå från denna officiella översättning. Kan du ge genitivformen på dessa namn? Yger (diskussion) 18 april 2023 kl. 14.58 (CEST)

På Östersunds kommuns hemsida anges kommunnamnet som Staaren tjïelte, och finns med i kommunens logotyp. Eli Olsson (diskussion) 18 april 2023 kl. 15.05 (CEST)

Ja där verkar minoritet.se och deras eget namn stämma överens Yger (diskussion) 18 april 2023 kl. 15.08 (CEST)

Ett problem med översättningen i lagtexten, utöver att vissa namn fortfarande är skrivna på svenska, är att den inte inkluderar alla nuvarande förvaltningskommuner för samiska. Den omfattar enbart de förvaltningskommuner som fanns 2010, exlusive Krokoms kommun i Jämtlands län som blev förvaltningskommun senare samma år. De sydsamiska kommunerna är genomgående skrivna på svenska och därmed varken på sydsamiska eller nordsamiska. Eli Olsson (diskussion) 18 april 2023 kl. 15.41 (CEST)

Jag tittade sidan 45 i denna [

https://www.lantmateriet.se/contentassets/41a7acabed464c519755771a3b760b84/ortnamn-och-namnvard_nr6.pdf]. Där framgår att "Samiska ortnamn skrivs därför inte heller på ett enhetligt sätt över hela

det samiska språkområdet. Stavningen av namnen har varierat över tid, men numera skrivs de enligt samiska

skrivregler, i enlighet med FN-resolutionen 1972. De nuvarande ortografierna beslutades under 1970- och 80-talen för nord-, lule- och sydsamiska. Ska man tolka det som att det finns en FN-lista att utgå från? Och att det bara finns ett namnNnieAndersson (diskussion) 18 april 2023 kl. 17.52 (CEST)

Sverige har ett ansvar att främja och skydda de nationella minoritetsspråken, bland annat utifrån gällande lagstiftning och de konventioner som Sverige ratificerat. FN har i ett par resolutioner kommit med rekommendationer om hur ortnamn bör hanteras i traditionellt flerspråkiga områden. Lantmäteriet har länge arbetat med sådana frågor, och bland annat fört in samiska namn parallelt med de svenska på kartorna. Ett exempel är mina farföräldrars hemort Undersåker. Numera finns sydsamiskans Såahka infört på kartor och vägskyltar. Det innebär ett synliggörande av den samiska minoriteten och deras språk. Men precis som att svenska ortnamn behöver standardiseras behöver även de samiska namnen det. FN:s rekommendationer är att varje språk (i detta fall varje samisk varietet) bör ha en egen ortografi som bör vara grunden för hur de samiska ortnamnen ska standardiseras. Principiellt ska det inte spela någon roll hur de sydsamiska namnen skrivs i Sverige respektive Norge, eftersom utgångspunkten bör vara en gemensam sydsamisk ortografi.

Tillägas bör att kapitlet om Ortnamn i minoritetsspråksområden inte berör namnen på statliga myndigheter (som kommunerna), utan enbart hur ortnamn i allmänhet ska hanteras i traditionellt flerspråkiga områden där erkända minoritetsspråk talas. Eli Olsson (diskussion) 18 april 2023 kl. 19.55 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Så förstår jag det rätt då att listan inte omfattar kommunerna? Det jag också undrar över är, de namnen som står på skyltarna vilket språk hör de till? Det vanligaste förekommande samiska språket i det området? Eller är ortsnamn överensstämmande på de olika samiska språken?NnieAndersson (diskussion) 18 april 2023 kl. 20.10 (CEST)

Åre är för övrigt ett riktigt intressant namn. Kommunen heter Ååren tjïelte på sydsamiska, eller bara Ååre som är det sydsamiska namnet på själva orten. Rent generellt har det inom ortnamnsforskningen funnits ett starkt bias för nordistiska etymologier. Ewa Ljungdahl, arkeolog, skriver bl.a. om ortnamnet: "Då är det mera troligt är att Åre är en förvanskning, eller försvenskning, av ett gammalt samiskt ord. Norrländsk uppslagsbok del 4, 2001: Namnet (1315–19 de Arum) har ännu inte fått någon tillfredsställande tolkning, men skulle kunna återgå på sydsamiskans aareh: stenrör, blockmark, grustäckt, steril mark (på ett fjäll). En liknande förklaring ges i Hasselbrinks Sydlappisches Wörterbuch där ordet aareh översätts ungefär med stenigt land. Även i Bergsland och Mattsson Maggas ordbok (2007) beskrivs aareh som ett stenigt område. Det finns även andra sydsamiska ord som skulle kunna förklara Åre, till exempel aore eller aåre som är beteckning för en brant sluttning och som återfinns i ortnamn i både fjäll- och fjordlandskap inom det sydsamiska området." (Källa: Samer i Åre, 2013). Eli Olsson (diskussion) 18 april 2023 kl. 15.03 (CEST)

Lantmäteriet anger Vàhtjer för Gällivare vilket är lulesamiska. Så om inte kommunen satt ner foten är det det närmaste ett stadfäst namn jag kan hitta Yger (diskussion) 18 april 2023 kl. 12.15 (CEST)

De samiska ortografierna har erkänts av samiska organisationer, ej av FN. Umesamiskan godkändes exempelvis 27 april 2010 av Samiska språknämnden. Idag har alla samiska språk som talas i Sverige (=sydsamiska, umesamiska, pitesamiska, lulesamiska och nordsamiska) en fastställd ortografi och sist ut var pitesamiskan år 2019. De samiska ortnamn som finns på två- eller flerspråkiga skyltar är på det samiska språk som talas lokalt. Men som framgår här på diskussionssidan finns en del områden och kommuner där flera samiska språk talas. Därför kan vissa namn finnas på flera samiska språk. Hur ett samiskt ortnamn ska skrivas beror på vilket samiskt språk det är, och de principer som finns i ortografin för det specifika språket. Eli Olsson (diskussion) 18 april 2023 kl. 21.13 (CEST)

Ok, tack för förtydligandet. Nu är jag med (tror jag).😀NnieAndersson (diskussion) 18 april 2023 kl. 21.44 (CEST)

Påbörjar en sammanfattning av vad som sagt ovan om de samiska namnen på kommunerna inom förvaltningsområdet för samiska. Eli Olsson (diskussion) 18 april 2023 kl. 16.10 (CEST)

perfekt och du hade ju tre till ovan även om senare delen saknades Yger (diskussion) 18 april 2023 kl. 16.15 (CEST)

jag har försökt tolka de med svagare källa. När jag uppfattat namn (på rätt språkvariant), ordets böjning och det andra namnet riktigt har jag strukit under namnet. Jag har för de övriga sedan satt ? när jag ändå tycker det finns oklarheter Yger (diskussion) 18 april 2023 kl. 18.05 (CEST)

Län	Kommun	Kommunlogotyp	Övriga källor
Norrbotten	Kiruna kommun		Giron på nordsamiska, därmed Girona gielda (SaN)
Norrbotten	Gällivare kommun		?Jiellevári gielda (SaN) och Jielleváre kommuvnna (SaL) (minoritet.se - problematisk källa)?
Norrbotten	Jokkmokks kommun		Jåhkåmåhke kommuvnna, Jåhkåmåhki suohkan (används ibland på kommunens brevpapper)
Norrbotten	Arjeplogs kommun	Árjepluove kommuvnna	Árjepluove kommuvdna vill kommunen ändra till i frågan per mailr
Norrbotten	Arvidsjaurs kommun	Árviesjávrrie (inkomplett kommunnamn)	Arviesjávrien kommuvdna (minoritet.se - problematisk källa)
Norrbotten	Luleå kommun		Julevu (SR), förmodl. Julevu kommuvna (SaL) och Luleju gielda (SaN)
Västerbotten	Sorsele kommun	Suorssá (inkomplett kommunnamn)	?Suorssán tjeälddie (minoritet.se - problematisk källa)
Västerbotten	Malå kommun	Málágen kommuvdna
Västerbotten	Storumans kommun	Luspie	?Kommunnamnet förmodligen komplett, jfr minoritet.se (dock problematisk källa)
Västerbotten	Lycksele kommun	Liksjuon kommuvdna
Västerbotten	Umeå kommun		Ubmejen kommuvdna (minoritet.se - problematisk källa)
Västerbotten	Vilhelmina kommun	Vualtjeren tjïelte (SaS)
Västerbotten	Dorotea kommun	Kraapohken tjïelte (SaS)
Västerbotten	Åsele kommun	Sjeltien tjïelte (SaS)
Västerbotten	Vindelns kommun		?Vyöddale (minoritet.se - problematisk källa)
Jämtland	Strömsunds kommun	Straejmien tjïelte (SaS)
Jämtland	Krokoms kommun	Krokomen tjïelte (SaS)
Jämtland	Åre kommun		Ååren tjïelte (SVT) (SaS)
Jämtland	Östersunds kommun	Staaren tjïelte (SaS)
Jämtland	Bergs kommun	Bïerjen tjïelte (SaS)
Jämtland	Härjedalens kommun	Härjedaelien tjïelte (SaS)
Västernorrland	Örnsköldsviks kommun		Orrestaaren tjïelte (minoritet.se - problematisk källa) (SaS)
Västernorrland	Sundsvalls kommun		Sjädtavallie (SR). Sjädtavaellien tjïelte (SaS) enligt inlägg av Sundsvalls kommun på Facebook. Används även i sydsamisk översättning av artikeln "Varför finskt och samiskt förvaltningsområde?" på kommunens hemsida.
Dalarna	Älvdalens kommun	Älvdaelien tjïelte (SaS)
Stockholm	Stockholms kommun		?Stuehkie gávpot (SaN), Staare Stuehkie (SaS), Stockhålma stáda (SaL) (minoritet.se - problematisk källa)

Förkortningar: SaS = Sydsamiska, SaN = Nordsamiska, SaL = Lulesamiska, SaP = Pitesamiska, SaU = Umesamiska. Undertruka namn, uppfattas korrekta till namnet, böjningen och andra ordet

Finska

Jag har nu fått ett svar från Övertorneå kommun: "Det heter Övertorneån kunta på finska." Det betyder det inte går utgå från fiwp namn på sveriges kommuner och naturligtvis inte minoritet.se Yger (diskussion) 18 april 2023 kl. 14.33 (CEST)

Bra att du kollar upp med kommunerna hur namnen ska skrivas! Instämmer såklart i att minoritet.se i detta avseende är opålitligt. Det är också av största vikt att det framgår här på Wikipedia vad som faktiskt gäller. Eli Olsson (diskussion) 18 april 2023 kl. 14.38 (CEST)

Luleå kommun skriver Luulajan kunta, som förväntat: Länk /Portunes (disk) 18 april 2023 kl. 17.01 (CEST)

Ser att rubriken har blivit lite tokigt formulerad, så jag ändrar Finländska till Finska. Finländska är ju en kvinna av finländsk nationalitet, och finska är ett språk. Eli Olsson (diskussion) 18 april 2023 kl. 19.02 (CEST)

Synpunkter efterlyses

Påbörjade en fördjupningsartikel som jag skulle vilja ha lite synpunkter på innan jag fortsätter, kanske är det en omöjlig uppgift jag försökt mig på. Den finns här: Användare:NnieAndersson/sandlåda2.NnieAndersson (diskussion) 22 april 2023 kl. 18.25 (CEST)

Jag gillar det inte. Det är nu en historik över en del av västerbotten, inte skellefteå kommun som bildades 1971. Yger (diskussion) 22 april 2023 kl. 18.38 (CEST)

Nja, tanken var väl lite att ge en bakgrund till varför kommunen ifråga tillhör ett förvaltningsområde. Då måste man ge en historia. Frågan är bara hur man gör det på bästa sätt?NnieAndersson (diskussion) 22 april 2023 kl. 20.05 (CEST)

Skriv en artikel om minoriteter i Västerbotten. Sedan kan du skriva om kommunen och dess minoriteter med fokus på när de blev förvaltning område och ändringar i befolkningen efter 1971. typ "kommunen hade [vid bildande bara få finsktalande] men fick under 1980+ talet många ny därifrån Sedan 2010 ingår kommunens förvalningson" där [] länkar till den "nya artikeln" Yger (diskussion) 22 april 2023 kl. 20.20 (CEST)

Snyggt! Vilken bra tanke, den tar jag med mig!NnieAndersson (diskussion) 22 april 2023 kl. 20.29 (CEST)

Rent generellt tror jag att kommunartiklarna bör behandla tiden pre-1970 väldigt kortfattat. Istället kan den äldre historiken läggas in i t.ex. sockenartiklarna eller i mer tematiska artiklar. Jag tycker att det är suveränt att du har skrivit en historisk översikt över den samiska och finska närvaron i nuvarande Skellefteå kommun och jag anser att din text förtjänar en egen artikel här på Wikipedia. Eli Olsson (diskussion) 23 april 2023 kl. 01.21 (CEST)

Vad beträffar innehållet i artikeln vill jag gärna kommentera frågan om sockenlappar och Övre Norrland.

Etnologen Ingvar Svanberg började att studera sockenlapparnas historia redan på 1970-talet och gav ut den numera klassiska boken Hästslaktare och korgmakare 1999 (läs den digitalt här). Svanberg kunde inte påvisa att det fanns någon egentlig sockenlappsinstitution i Västerbotten (eller i Norrbotten, Lappland, Härjedalen eller Övre Dalarna). Däremot fanns fast anställda sockenlappar i stora delar av Ångermanland.

Sockenlappsbegreppet är ganska intressant. Det finns en mycket seglivad föreställning om att sockenlapparna var renlösa och fattiga samer. Detta stämmer inte, eller är i vart fall missvisande. Ta sockenlappshushållen i södra Dalarna, Gästrikland och Hälsingland som exempel. Ännu under mitten av 1820-talet var skogsrenskötseln utbredd bland sockenlapparna i dessa områden och renskötseln har lämnat avtryck i bouppteckningar, statistiskt källmaterial och i äldre reseskildringar. Omkring 1790 finns exempelvis uppgifter om en sockenlapp i Gästrikland som hade hand om en renhjord på 400 renar. Omkring 1830-talet avvecklades skogsrenskötseln praktiskt taget fullständigt i Dalarna och Gävleborg. Under 1800-talet kom sockenlapparnas situation att bli allt mer utsatt och fattigdomen blev utbredd. Det är under denna tid som bilden av sockenlapparna som renlösa och fattiga slog igenom. Många av sockenlapparna i Jämtland, Medelpad, Uppland och Ångermanland hade också haft renar, innan även de avvecklade renskötseln.

Det finns ett fåtal källor från slutet av 1700-talet och början av 1800-talet från bland annat Västerbotten och Norrbotten som omtalar sockenlappar. Ett tidigt exempel är födelse- och dopboken för Nederluleå socken 1775. I juli föddes Maria Kristina som angavs vara dotter till sockenlappen Anders Larsson och Margareta Larsdotter. Sannolikt användes sockenlapp i dessa sammanhang för att beskriva fattiga, på bygden vistande samer. I praktiken hade de knappast anställning som sockenlappar, även om samer i kusttrakterna i Övre Norrland kunde åta sig liknande arbeten.

En bra benämning för de samer som levde "På bygden" (som det ofta skrevs i dåtidens husförhörslängder) är bygdesamer. Begreppet är ett inlån från norskan, men fungerar väl även i en historisk svensk kontext. De samer som hade anställning av socknen såsom sockenlappar (att jämföra med sockenhantverkare som sockenskräddare och sockensmed) bör alltjämt kallas sockenlappar, men kan rimligen också inkluderas i begreppet bygdesamer. För närvarande pågår ett svenskt-norskt projekt som heter Bygdesamer från kust till kust som leds av Håkon Hermanstrand.

Kan för övrigt rekommendera en läsning av en tråd på Anbytarforum, som berör frågan om huruvida sockenlappar fanns i Skellefteå-trakten. Eli Olsson (diskussion) 23 april 2023 kl. 02.18 (CEST)

Jag tog och lade till två avsnitt om den samiska (1805-1920) respektive finska (1880-1920) folkmängden i de socknar som numera ingår i Skellefteå kommun. Hoppas att det är okej. Du får förstås göra vad du vill med statistiken som jag lagt till, alltså bearbeta den eller radera båda avsnitten. Eli Olsson (diskussion) 23 april 2023 kl. 05.04 (CEST)

Om det blir aktuellt kan jag sammanställa motsvarande statistik för andra geografiska områden. Det är bara att höra av dig! Eli Olsson (diskussion) 23 april 2023 kl. 05.21 (CEST)

Den del av artikeln som tar upp alla samebyar som bedriver renskötsel i Skellefteå kommun bör rimligen kunna skrivas om till sakprosa. Eli Olsson (diskussion) 23 april 2023 kl. 05.18 (CEST)

Det kan också vara bra att nämna att det är frågan om vinterbetesmarker och inte åretruntmarker. Eli Olsson (diskussion) 23 april 2023 kl. 06.54 (CEST)

Förslagsvis kan också ett kortare stycke skrivas om romsk närvaro i Skellefteå-trakten. I de registreringar som Socialstyrelsen genomförde 1943-44 av resandefolk upptas 14 resande i Skellefteå landskommun, 15 i Skellefteå stad och 10 i Burträsk. Totalt registrerades 182 resande i Västerbottens län. Statistiken dessförinnan är mycket opålitligt, men i folkräkningen 1920 upptas 33 romer och 1930 upptas 9 romer i hela länet. Registreringarna 1943-44 bör problematiseras, se t.ex. statens vitbok Antiziganism i statens tjänst. Socialstyrelsens behandling av romer och resande under 1900-talet.

Idag finns ett aktivt romskt föreningsliv i Skellefteå (se länk), t.ex. för finska romer. Denna grupps närvaro i Sverige är framför allt ett resultat av invandring under 1960- och 70-talen.

I forskningsrapporten De resandes kulturarv (2020) på sidan 69 finns ett fotografi från början av 1900-talet på ett par resande i Byske som bland annat försörjde sig som förtennare. Eli Olsson (diskussion) 23 april 2023 kl. 07.43 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Tack för synpunkter, det rör sig alltså om något som var tänkt att bli en fördjupningsartikeö, alltså inget som ska in i kommunartikeln. Vad gäller samebyarna är jag lite osäker, i andra kommunartiklar ligger uppgifter om dessa under avsnittet näringsliv. Men det gör väl knappast något att det ligger dubbelt. Jag tror att jag ska duga på era synpunkter ett tag, men kutar åt att göra som Yger föreslår alltså en fördjupning om Västerbotten med särskilda avsnitt gör respektive kommun efter 1970. Ett önskemål är därför att eventuell statistik då omfattar alla socknar för Västerbotten och att det i så fall görs (om möjligt) för alla de nationella minoriteterna. I nuläget har jag ingen som helst aning om hur jag ska få ihop det (eller hur mycket matnyttigt jag kan hitta), men det gör inget att det tar ett tag.NnieAndersson (diskussion) 23 april 2023 kl. 12.15 (CEST)

Är tanken att skriva en fördjupningsartikel om Västerbottens landskap eller hela Västerbottens län? Eli Olsson (diskussion) 23 april 2023 kl. 12.25 (CEST)

Det bör vara landskapet, det är det begrepp vi ansett vara beständigt och härbärgera geografisk info och som här folkförflyytningar Yger (diskussion) 23 april 2023 kl. 13.34 (CEST)

Rubrikerna minoriteter och språk

När jag nu lagt in infon under adm historik (och är nöjd med den, det avser ett adm krav på kommunen), har jag funderat på dessa rubriker. Jag tycker att skriva (mer) om detta under minoriteter är bra, det hela är definierat utifrån minoritetsbegreppet, både Skellefteå kommun#Minoriteter, Gällivare kommun#Minoriteter och Umeå kommun#Minoriteter tycker jag blev bra. Men jag är mer och mer tveksam att detta tas upp på ett dominant sätt under rubriken språk. Förvaltningsområdena är inte definierade utifrån språk och tex arabiskan har betydligt fler talare i de flesta kommuner än det som nu tas upp. Återigen gillar jag Skellefteå kommun#Språk där lokal dialekter av svenska nämns, det kunde även göras tex i Älvdalens kommun. Jag är även öppen att det under den rubriken tas upp vilket samisk dialekt som används, som i Vilhelmina kommun#Språk. Även Haparanda kommun#Språk och Övertorneå kommun#Språk är bra och Kalix kommun#Språk OK. I enlighet med detta har jag i många fall raderat rubriken språk med underliggande text, och i några fall (Norrtälje, Södertälje, Eskilstuna, Västerås) behållit text men bytt rubrik till Minoriteter (ev borde de flyttas lite). Yger (diskussion) 27 april 2023 kl. 11.07 (CEST)

Håller med dig, tycker också avsnittet behöver en viss bredd– det bör inte bara vara minoritetsspråken som nämns utan även lokala dialekter också. NnieAndersson (diskussion) 27 april 2023 kl. 18.01 (CEST)