Övertorneå kommun

kommun i Norrbottens län, Sverige
För kommunen med samma namn i Finland, se Övertorneå, Finland.

Övertorneå kommun är en kommun i Norrbottens län i Sverige. Centralort är Övertorneå.

Övertorneå kommun
Kommun
Övertorneå centrum
Kommunens vapen.
Övertorneå kommunvapen
LandSverige
LandskapNorrbotten
LänNorrbottens län
CentralortÖvertorneå
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd4 088 ()[1]
Areal2 488,29 kvadratkilometer ()[2]
- därav land2 358,03 kvadratkilometer[2]
- därav vatten130,26 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet1,73 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater66°23′00″N 23°40′00″Ö / 66.383333333333°N 23.666666666667°Ö / 66.383333333333; 23.666666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsHaparanda domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2700[3]
Anställda575 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2518[5]
GeoNames603813
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Kommunen genomflyts av Torne älv, en av de stora älvar som inte är utbyggda med vattenkraftverkTjänstenäringarna dominerar det lokala näringslivet, de största arbetsgivarna är dock kommunen och regionen.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit negativ. Kommunen har haft skiftande koalitionsstyren, största parti i kommunfullmäktige har dock i samtliga val varit Socialdemokraterna.

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar större delen av Övertorneå socken samt Hietaniemi socken. Vid kommunreformen 1862 bildades i dessa socknar Hietaniemi landskommun och Övertorneå landskommun. Den 3 juni 1870 fördes en del av Övertorneå landskommun till då nybildade Korpilombolo landskommun.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[6] Den 1 januari 1969 införlivades Hietaniemi landskommun i Övertorneå landskommun.

Övertorneå kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Övertorneå landskommun.[7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Haparanda domsaga.[8]

Kommunen ingår sedan 2000 i Förvaltningsområdet för finska och för meänkieli[9], kommunnamnet är Övertorneån kunta på finska[10] och Mataringin kunta på meänkieli[11].

Geografi redigera

Övertorneå kommun gränsar till Pajala kommun i norr, Överkalix kommun i väster, Kalix kommun i sydväst, Haparanda kommun i söder samt i öster till de finska kommunerna Övertorneå och Pello. Kommunen ligger i den svenska delen av Tornedalen.

 
Odlingslandskap i Övertorneå.

Hydrografi redigera

Genom kommunen flyter Torne älv[12] som är en av de stora älvar som inte är utbyggda med vattenkraftverk. Älven rinner ut i Bottenviken men är också källa till bifloden Muonioälven, tillsammans utgör de två älvarna gränsen mot Finland.[13] Bland större sjöar återfinns Puostijärvi, Penikkajärvi och Kukasjärvi.[14]

Naturskydd redigera

I kommunen finns 23 naturreservat i Övertorneå kommun som förvaltas av Länsstyrelsen i Norrbottens län.[15] Urskogslik barrskog återfinns i Juurakkomaa naturreservat som är beläget på gränsen mellan Övertorneå och Överkalix kommuner.[16] Flera naturreservat är belägna på bergstoppar, däribland Vittakero,[17] Isovaara[18] och Makkarajärvi.[19] Armasjärvimyren, belägen en mil sydväst om Övertorneå, var tidigare en havsvik men landhöjningen har förändrat området. På myren växer bland annat kärrbräken, en växt som annars hör hemma i södra Sverige, likväl som myggstarr, en fjällväxt.[20]

Administrativ indelning redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling – Övertorneå församling.

 
Distrikt inom Övertorneå kommun.

Från 2016 indelas kommunen istället i tre distrikt[21]Hietaniemi, Svanstein och Övertorneå.

Klimat redigera

Sett över ett år är medeltemperaturen i Övertorneå kommun mellan -1 och +1 °C. Variationerna i temperaturen kan på ett år uppgå till närmare 80 grader. Både klimat och växtlighet gynnas av sommarhalvårets många soltimmar och vegetationsperiodens längd är 120–150 dygn. Årsnederbörden varierar mellan 500 och 800 mm. Ett normalår har kommunen ett snötäcke under 175–200 dygn.[22]

Tätorter redigera

Den 31 december 2015 fanns det tre tätorter i Övertorneå kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Övertorneå 1 906
2 Juoksengi 327
3 Hedenäset 243

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik redigera

Styre redigera

Största parti i kommunfullmäktige har i samtliga val varit Socialdemokraterna. Partiet hade även egen majoritet under mandatperioderna 1994-1998 och 2010-2014. Näst största parti i kommunfullmäktige har i samtliga val varit Centerpartiet, med undantag för valet 1998 (då Övertorneå-alternativet blev det näst största partiet). I valet 2014 fick Centerpartiet 5 fler röster än Övertorneås Fria Alternativ, men de två partierna hade samma antal mandat.

I kommunfullmäktigevalet 2010 var Övertorneå den kommun med högst andel personröster i Sverige. Av alla röster på partier som tagit mandat var 73,0 procent personröster; i hela Sverige var andelen 31,2 procent.[23]

Övertorneå kommun styrdes under mandatperioden 2015-2018 av en majoritet bestående av Centerpartiet, Övertorneås Fria Alternativ, Norrbottens sjukvårdsparti, Kristdemokraterna och Moderaterna.[24] Efter valet 2018 gjordes en ny koalition där samtliga partier kvarstod i allians bortsett från Moderaterna som byttes ut mot Vänsterpartiet. Två av Sveriges riksdagspartier saknar representation i fullmäktige – Miljöpartiet och Liberalerna.[25]

Miljöpartiet har aldrig haft något mandat och Folkpartiet/Liberalerna förlorade sina mandat i fullmäktige vid valet 1994.

År Partier
1992-1994[26] C ÖA M KD FP
1995-1998[27] S
1999-2002[27] S C V
2003-2006[27] S NS V ÖA
2007-2008[27] S V ÖA
2008-2010[28] C NS ÖA M KD
2011-2014[29] S V ÖFA
2015-2018 ÖFA C NS KD M
2018- C NS KD V ÖFA

Kommunfullmäktige redigera

Presidium redigera

Presidium 2019–2022
Ordförande NS Tomas Vedestig
Förste vice ordförande C Riitta Björk
Andre vice ordförande C Inga Savilahti Häggbo

Källa: Kommunfullmäktiges ledamöter Övertorneå Kommun[30]

Mandatfördelning i Övertorneå kommun, valen 1970–2018 redigera

ValårVSAPKÖFASDNSÖAPrtCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19707141215
714125
3986,1
38
19736161214
616124
3989,7
34
19766171213
617123
3990,1
34
1979517111113
517113
3989,8
318
1982518110113
518103
3988,0
318
1985517111113
517113
3985,6
2910
198841911113
419113
3981,0
327
199131668114
316684
3979,7
309
19943204102
3204102
3981,1
2712
199841336522
41336522
3577,38
287
200241344622
41344622
3570,90
2312
200631452812
3145282
3571,33
2114
201041612611
41626
3177,12
1813
2014210712711
210727
3175,60
1912
201819123162
92362
2576,20
1312
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Kommunstyrelse redigera

Totalt har kommunstyrelsen 11 ledamöter, varav fyra tillhör Socialdemokraterna, två tillhör Centerpartiet medan Sjukvårdspartiet, Kristdemokraterna, Övertorneås fria alternativ, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna alla har en ledamot vardera.[31]

Presidium 2019–2022
Ordförande C Tomas Mörtberg
Vice ordförande C Robert Grape

Lista över kommunstyrelsens ordförande redigera

Namn Tillträdde Avgick
  Harry Grape (C)[26] 1 januari 1992 31 december 1994
  Kurt A Larsson (S) 1 januari 1995 1998
  Arne Honkamaa (S) 1999 september 2008[32][33]
  Linda Ylivainio (C) oktober 2008[34] 31 december 2010
  Roland Kemppainen (S) 1 januari 2011 31 december 2014
  Tomas Mörtberg (C) 1 januari 2015-

Övriga nämnder redigera

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden C Börje Rytiniemi NS Magnus Pettersson
Samhällsbyggnadsnämnden C Håkan Sandkvist NS Johan Kummu
Socialnämnden NS Tomas Vedestig ÖFA Ann-Cristin Tötterman Hjort
Valnämnden C Artur Andersson ÖFA Anna Rousu
Krisledningsnämnd Peter Juntti (kommundirektör)[35] Roland Mäki (räddningschef)[35]

Källa: Övertorneå kommun[36]

Partiernas starkaste stöd i kommunfullmäktigevalet 2018 redigera

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Övertorneå 43,31  % 36,76  %
C Hedenäset 32,53  % 24,04  %
NS Svanstein 13,58  % 9,95  %
KD Svanstein 14,31  % 7,94  %
SD Övertorneå 7,50  % 7,08  %
V Svanstein 9,72  % 5,82  %
Prt Hedenäset 8,06  % 4,13  %
ÖFA Kuivakangas 4,80  % 3,23  %
M Hedenäset 1,08  % 0,65  %
MP Hedenäset 0,27  % 0,14  %
FI Hedenäset 0,27  % 0,14  %
L Hedenäset 0,27  % 0,07  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt

Internationella relationer redigera

Övertorneå kommun har tre vänorter.[37]

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

Tjänstenäringarna dominerar det lokala näringslivet. I början av 2020-talet svarade de areella näringarna (området i Tornedalen har bördig jordbruksmark och skogsbruket är basen för kommunens sågverksindustri) för 12 procent av arbetstillfällena. 8 procent av arbetstillfällena fanns inom tillverkningsindustrin, som i huvudsak bestod av småföretag. Kommunen var den största arbetsgivaren tillsammans med regionen. Därutöver finns en lång hantverkstradition inom trä, läder och textil.[12] I kommunen finns koncessionssamebyarna Pirttijärvi, Korju och Liehittäjä.[38]

Tjänster och turism redigera

 
Bron mellan Finland och Övertorneå centralort, sedd från Finland. Bakom bron ses Isovaara.

Kommunen är samverkar med kommunerna Pajala, Överkalix, Haparanda och Kalix i Heart of Lapland, en del av Sveriges arktiska destination Swedish Lapland, i syfte att utveckla besöksnäringen.[39] Besöksnäringen fokuserar på "det unika med miljön och den arktiska naturen".[40] Bland sevärdheter återfinns exempelvis forsen Kattilakoski i Niskanpää, polcirkelpassagen i Juoksengi, Midnattssolen och utsiktsberget Niemis.

Befolkning redigera

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Övertorneå kommun 1970–2020[41]
ÅrFolkmängd
1970
  
7 356
1975
  
6 526
1980
  
6 293
1985
  
6 181
1990
  
6 093
1995
  
6 063
2000
  
5 602
2005
  
5 229
2010
  
4 812
2015
  
4 603
2020
  
4 217
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Migration redigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 401, eller 29,74 % av befolkningen (hela befolkningen: 4 711 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 270, eller 23,56 %.[42]

Invånare efter de 10 vanligaste födelseländerna redigera

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Övertorneå kommun.[43]

Nr Födelseland Antal Andel (%) Andel
i hela riket
1   Sverige 3 077 74,70 79,61
2   Finland 761 18,48 1,26
3   Sudan 31 0,75 0,08
4   Norge 26 0,63 0,38
4   Thailand 26 0,63 0,43
6   Estland 25 0,61 0,09
7   Eritrea 24 0,58 0,47
8   Afghanistan 23 0,56 0,62
9   Ryssland 14 0,34 0,24
10   Tyskland 12 0,29 0,53

Språk redigera

Ursprungligen befolkades Tornedalen österifrån. Traditionellt har befolkningen varit blandad mellan svenskar, samer och finnar. Sedan medeltiden har dock finska varit det dominerande språket i området som idag utgör Övertorneå kommun. Även efter gränsdragningen 1809 förblev gårds- och byanamn på finska. Svenskan blev inte vanlig i området förrän de statliga skolorna inrättades i slutet på 1800-talet. Även järnvägens ankomst till kyrkbyn Matarengi 1914–1915 bidrog till att svenskan etablerades. Giftermål över gränsen, poikkinainti, har bidragit till att behålla det finska språket även på den svenska sidan av gränsen.[44]

Kultur redigera

 
Hanhivittikko fäbod.

Kulturarv redigera

I Hietaniemi distrikt finns runt 45 stenåldersboplatser, vilka delvis inkluderar grop- och vallanläggningar. Därtill finns knappt 50 fångstgropar. Ett litet medeltida gravfält finns vid Kyrkudden och i distriktet finns lämningar efter samiska visten och flyttningsvägar.[45] Bland byggnadsminnen återfinns biografen Röda kvarn.[46] Andra kulturarv är Aunesgården, en typisk tornedalsk byggnad från 1800-talets första årtionden.[47] Bland de kulturmiljöer som utpekas av Riksantikvarieämbetet återfinns Hanhivittikko fäbod, försvarsanläggningen från andra världskriget i Isovaara, Övertorneå kyrkoby och världsarvet Struves meridianbåge.[48]

Andra välkända kulturinslag är träkyrkorna i Övertorneå och Hedenäset – Övertorneå kyrka respektive Hietaniemi kyrka – med unik orgel från 1600-talet.

Kommunvapen redigera

Blasonering: I fält av silver en gående svart räv, med röd tunga, mellan tre sexuddiga röda stjärnor ordnade två och en.[49]

Ett 1600-talssigill för Övertorneå kyrka innehåller ett djur, som kan tolkas som en räv. Vapnet skapades och fastställdes för Övertorneå landskommun 1949. Det registrerades hos Patent- och registreringsverket för den nya kommunen 1974.

Se även redigera

Referenser redigera

Fotnoter redigera

  1. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 6*. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Haparanda tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ Lag om rätt att använda finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar (1999:1176)
  10. ^ Enligt vad ansvarig på kommunen meddelat i april 2023
  11. ^ enligt minotitet.se
  12. ^ [a b] ”Övertorneå - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%B6vertorne%C3%A5. Läst 29 maj 2022. 
  13. ^ ”Torne älv - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/torne-%C3%A4lv. Läst 29 maj 2022. 
  14. ^ ”Övertorneå · Sverige” (på sv-US). Övertorneå · Sverige. https://www.google.com/maps/place/%C3%96vertorne%C3%A5/@66.1230107,23.2685788,13z/data=!4m2!3m1!1s0x45d456d96bf0fce5:0xf2ff150238c38dfd. Läst 29 maj 2022. 
  15. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/naturreservat.html. Läst 29 maj 2022. 
  16. ^ ”Juurakkomaa”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/naturreservat/juurakkomaa.html. Läst 29 maj 2022. 
  17. ^ ”Vittakero”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/naturreservat/vittakero.html. Läst 29 maj 2022. 
  18. ^ ”Isovaara”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/naturreservat/isovaara.html. Läst 29 maj 2022. 
  19. ^ ”Makkarajärvi”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/naturreservat/makkarajarvi.html. Läst 29 maj 2022. 
  20. ^ ”Armasjärvimyren”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/naturreservat/armasjarvimyren.html. Läst 29 maj 2022. 
  21. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  22. ^ ÖVERTORNEÅ KOMMUN KOMMUNTÄCKANDE ÖVERSIKTSPLAN (2014), sid. 25.
  23. ^ SCB: Allmänna valen 2010: Del 3 Kommunfullmäktige
  24. ^ Sveriges Radio Allians tar över makten i Övertorneå (Läst 8 januari 2016)
  25. ^ ”Kommunfullmäktige”. www.overtornea.se. https://www.overtornea.se/sv/Kommun--Politik/Politik/Kommunfullmaktige/. Läst 29 maj 2022. 
  26. ^ [a b] Norrbottens-Kuriren, 16 december 1991: "Borgerligt styre i Övertorneå"
  27. ^ [a b c d] Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Arkiverad 20 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 9 januari 2016
  28. ^ Norrländska Socialdemokraten, 17 oktober 2008: Nya majoriteten utsedd i Övertorneå Läst 9 januari 2016
  29. ^ Sveriges Radio, 12 april 2011: Väljarna svek den Centerledda alliansen Läst 9 januari 2016
  30. ^ ”Kommunfullmäktiges ledamöter”. Övertorneå kommun. Arkiverad från originalet den 28 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190528214633/http://www.overtornea.se/sv/Kommun--Politik/Politik/Kommunfullmaktige/kommunfullmaktiges-ledamoter/. Läst 12 juni 2019. 
  31. ^ ”Kommunstyrelsen”. Övertorneå kommun. http://www.overtornea.se/sv/Kommun--Politik/Politik/Kommunstyrelsen/. Läst 12 juni 2019. 
  32. ^ Sveriges Radio, 19 juni 2008: Arne Honkamaa avgår som kommunalråd Läst 8 januari 2016
  33. ^ Norrbottens-Kuriren, 20 juni 2008: Arne Honkamaa avgår Läst 8 januari 2016
  34. ^ Sveriges Radio, 22 september 2008: Ylivainio första kvinnliga kommunalråd i Tornedalen: "Det är stort" Läst 8 januari 2016
  35. ^ [a b] ”Krisledningsnämnd/Ledningsgrupp och stabsfunktion”. Arkiverad från originalet den 28 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190528214353/http://www.overtornea.se/sv/Kommun--Politik/Politik/Namnder/Krisledningsnamnd/Ledningsgrupp-och-stabsfunktion/. Läst 12 juni 2019. 
  36. ^ ”Nämnder”. Övertorneå kommun. Arkiverad från originalet den 4 november 2017. https://web.archive.org/web/20171104175238/http://www.overtornea.se/sv/Kommun--Politik/Politik/Namnder/. Läst 1 oktober 2017. 
  37. ^ ”Övertorneå kommun - Vänorter”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524204028/http://www.overtornea.se/information/kommunfakta/Vanorter/#. Läst 24 maj 2012. 
  38. ^ ”Karta över samebyar i Norrbottens län”. Arkiverad från originalet den 8 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160308035926/http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/SiteCollectionDocuments/Sv/naringsliv-och-foreningar/rennaring/byar.pdf#. Läst 17 oktober 2011. 
  39. ^ ”Heart of Lapland”. www.overtornea.se. Arkiverad från originalet den 3 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220803154612/http://www.overtornea.se/sv/Naringsliv/Besoksnaring/Heart-of-Lapland/. Läst 4 augusti 2022. 
  40. ^ [https://www.swedishlaplandvisitorsboard.com/wp-content/uploads/2022/03/SwLap-Scenariorapport-210623.pdf ”Framtider för besöksnäringen i Swedish Lapland”]. KAIROS FUTURE Consultants for Strategic Futures. 1 april 2021. https://www.swedishlaplandvisitorsboard.com/wp-content/uploads/2022/03/SwLap-Scenariorapport-210623.pdf. Läst 4 augusti 2022. 
  41. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 2 mars 2016. 
  42. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 6 december 2015)
  43. ^ ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2022”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 26 april 2023. 
  44. ^ ÖVERTORNEÅ KOMMUN KOMMUNTÄCKANDE ÖVERSIKTSPLAN (2014), sid. 24–25.
  45. ^ ”Hietaniemi - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hietaniemi. Läst 29 maj 2022. 
  46. ^ ”Byggnadsminnen i Norrbotten - Norrbottens museum”. norrbottensmuseum.se. https://norrbottensmuseum.se/kulturmiljoe/bebyggelse/kunskapsbank/k-maerkt/byggnadsminnen-i-norrbotten.aspx. Läst 4 augusti 2022. 
  47. ^ ”Hembygdsmuseum”. www.overtornea.se. Arkiverad från originalet den 3 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220803121328/http://www.overtornea.se/sv/Kultur--Fritid/Kultur/Hembygdsmuseum/. Läst 4 augusti 2022. 
  48. ^ [http://www.raa.se/publicerat/varia2009_45.pdf ”Klimatförändringarnas påverkan på Norrbottens kulturmiljöer”]. WSP. 20 juni 2019. http://www.raa.se/publicerat/varia2009_45.pdf. Läst 4 augusti 2022. 
  49. ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 11 december 2008. 

Källor redigera

Externa länkar redigera