Öppna huvudmenyn

Övertorneå kommun

kommun i Norrbottens län, Sverige
För kommunen med samma namn i Finland, se Övertorneå, Finland.

Övertorneå kommun (finska:Ylitornion kunta) är en kommun i Norrbottens län i Sverige. Centralort är Övertorneå.

Övertorneå kommun
Kommun
Övertorneå centrum bild 16.JPG
Övertorneå centrum
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapNorrbotten
LänNorrbottens län
CentralortÖvertorneå
Inrättad1 januari 1971
Anställda580 ()[1]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal2 488,29 kvadratkilometer ()[2]
- därav land2 358,03 kvadratkilometer[2]
- därav vatten130,26 kvadratkilometer[2]
Folkmängd4 381 ()[3]
Bef.täthet1,86 inv./km² (land)
Läge
Övertorneå Municipality in Norrbotten County.png
Kommunen i länet.
Koordinater66°23′00″N 23°40′00″E / 66.383333333333°N 23.666666666667°Ö / 66.383333333333; 23.666666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsHaparanda domkrets
Koder
Kommunkod2518[4]
Org.nummer212000-2700[5]
GeoNames603813
Redigera Wikidata

Övertorneå kommun gränsar till Pajala kommun i norr, Överkalix kommun i väster, Kalix kommun i sydväst, Haparanda kommun i söder samt i öster till de finska kommunerna Övertorneå och Pello. Kommunen ligger i den svenska delen av Tornedalen.

Kommunen ingår i minoritetsspråksförvaltningsområdena för finska och meänkieli.

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar större delen av Övertorneå socken samt Hietaniemi socken. Vid kommunreformen 1862 bildades i dessa socknar Hietaniemi landskommun och Övertorneå landskommun. Den 3 juni 1870 fördes en del av Övertorneå landskommun till då nybildade Korpilombolo landskommun.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[6] Den 1 januari 1969 införlivades Hietaniemi landskommun i Övertorneå landskommun.

Övertorneå kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Övertorneå landskommun.[7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Haparanda domsaga.[8]

KommunvapnetRedigera

Blasonering: I fält av silver en gående svart räv, med röd tunga, mellan tre sexuddiga röda stjärnor ordnade två och en.[9]

Ett 1600-talssigill för Övertorneå kyrka innehåller ett djur, som kan tolkas som en räv. Vapnet skapades och fastställdes för Övertorneå landskommun 1949. Det registrerades hos Patent- och registreringsverket för den nya kommunen 1974.

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Övertorneå kommun 1970–2015[10]
ÅrFolkmängd
1970
  
7 356
1975
  
6 526
1980
  
6 293
1985
  
6 181
1990
  
6 093
1995
  
6 063
2000
  
5 602
2005
  
5 229
2010
  
4 812
2015
  
4 603
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 401, eller 29,74 % av befolkningen (hela befolkningen: 4 711 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 270, eller 23,56 %.[11]

Utrikes föddaRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Övertorneå kommun 4 711 personer. Av dessa var 1 232 personer (26,2 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[12]

IndelningarRedigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling: Övertorneå församling

 
Distrikt inom Övertorneå kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[13]:

TätorterRedigera

Den 31 december 2015 fanns det tre tätorter i Övertorneå kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Övertorneå 1 906
2 Juoksengi 327
3 Hedenäset 243

Centralorten är i fet stil.

SamebyarRedigera

Samebyarna Pirttijärvi, Korju och Liehittäjä täcker Övertorneå kommuns yta.[14]

PolitikRedigera

Största parti i kommunfullmäktige har i samtliga val varit Socialdemokraterna. Partiet hade även egen majoritet under mandatperioderna 1994-1998 och 2010-2014. Näst största parti i kommunfullmäktige har i samtliga val varit Centerpartiet, med undantag för valet 1998 (då Övertorneå-alternativet blev det näst största partiet). I valet 2014 fick Centerpartiet 5 fler röster än Övertorneås Fria Alternativ, men de två partierna hade samma antal mandat.

I kommunfullmäktigevalet 2010 var Övertorneå den kommun med högst andel personröster i Sverige. Av alla röster på partier som tagit mandat var 73,0 procent personröster; i hela Sverige var andelen 31,2 procent.[15]

Övertorneå kommun styrs under mandatperioden 2015-2018 av en majoritet bestående av Centerpartiet, Övertorneås Fria Alternativ, Norrbottens sjukvårdsparti, Kristdemokraterna och Moderaterna.[16]

Två av Sveriges riksdagspartier saknar representation i fullmäktige: Miljöpartiet (som aldrig haft något mandat) och Folkpartiet/Liberalerna, som åkte ut ur fullmäktige vid valet 1994.

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2019–2022
Ordförande NS Tomas Vedestig
Förste vice ordförande C Riitta Björk
Andre vice ordförande C Inga Savilahti Häggbo

Källa: Kommunfullmäktiges ledamöter Övertorneå Kommun[17]

KommunstyrelseRedigera

Presidium 2019-2022
Ordförande C Tomas Mörtberg
Vice ordförande C Robert Grape

Totalt har kommunstyrelsen 11 ledamöter, varav 4 tillhör Socialdemokraterna, 2 tillhör Centerpartiet medan Sjukvårdspartiet, Kristdemokraterna, Övertorneås fria alternativ, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna alla har 1 ledamot vardera.[18]

Kommunala nämnderRedigera

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden C Börje Rytiniemi NS Magnus Pettersson
Samhällsbyggnadsnämnden C Håkan Sandkvist NS Johan Kummu
Socialnämnden NS Tomas Vedestig ÖFA Ann-Cristin Tötterman Hjort
Valnämnden C Artur Andersson ÖFA Anna Rousu
Krisledningsnämnd Peter Juntti (kommundirektör)[19] Roland Mäki (räddningschef)[19]

Källa: Övertorneå kommun[20]

Mandatfördelning i Övertorneå kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSAPKÖFASDNSÖAPrtCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19707141215
714125
3986,1
38
19736161214
616124
3989,7
34
19766171213
617123
3990,1
34
1979517111113
517113
3989,8
318
1982518110113
518103
3988,0
318
1985517111113
517113
3985,6
2910
198841911113
419113
3981,0
327
199131668114
316684
3979,7
309
19943204102
3204102
3981,1
2712
199841336522
41336522
3577,38
287
200241344622
41344622
3570,90
2312
200631452812
3145282
3571,33
2114
201041612611
41626
3177,12
1813
2014210712711
210727
3175,60
1912
201819123162
92362
2576,20
1312
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiernas starkaste stöd i kommunfullmäktigevalet 2018Redigera

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Övertorneå 43,31 % 36,76 %
C Hedenäset 32,53 % 24,04 %
NS Svanstein 13,58 % 9,95 %
KD Svanstein 14,31 % 7,94 %
SD Övertorneå 7,50 % 7,08 %
V Svanstein 9,72 % 5,82 %
Prt Hedenäset 8,06 % 4,13 %
ÖFA Kuivakangas 4,80 % 3,23 %
M Hedenäset 1,08 % 0,65 %
MP Hedenäset 0,27 % 0,14 %
FI Hedenäset 0,27 % 0,14 %
L Hedenäset 0,27 % 0,07 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt

Politiska styren i Övertorneå kommunRedigera

År Partier
1992-1994[21] C ÖA M KD FP
1995-1998[22] S
1999-2002[22] S C V
2003-2006[22] S NS V ÖA
2007-2008[22] S V ÖA
2008-2010[23] C NS ÖA M KD
2011-2014[24] S V ÖFA
2015-2018 ÖFA C NS KD M
2018- C NS KD V ÖFA

Lista över kommunstyrelsens ordförandeRedigera

Namn Tillträdde Avgick
  Harry Grape (C)[21] 1 januari 1992 31 december 1994
  Kurt A Larsson (S) 1 januari 1995 1998
  Arne Honkamaa (S) 1999 september 2008[25][26]
  Linda Ylivainio (C) oktober 2008[27] 31 december 2010
  Roland Kemppainen (S) 1 januari 2011 31 december 2014
  Tomas Mörtberg (C) 1 januari 2015-

SevärdheterRedigera

 
Bron mellan Finland och Övertorneå centralort, sedd från Finland. Bakom bron ses Isovaara.

VänorterRedigera

Övertorneå kommun har tre vänorter.[28]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läst: 21 juli 2019
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2019, Statistiska centralbyrån, 20 augusti 2019
  4. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4
  5. ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
  6. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 6*. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Haparanda tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  10. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 2 mars 2016. 
  11. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 6 december 2015)
  12. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
  13. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  14. ^ ”Karta över samebyar i Norrbottens län”. Arkiverad från originalet den 8 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160308035926/http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/SiteCollectionDocuments/Sv/naringsliv-och-foreningar/rennaring/byar.pdf#. Läst 17 oktober 2011. 
  15. ^ SCB: Allmänna valen 2010: Del 3 Kommunfullmäktige
  16. ^ Sveriges Radio Allians tar över makten i Övertorneå (Läst 8 januari 2016)
  17. ^ ”Kommunfullmäktiges ledamöter”. Övertorneå kommun. http://www.overtornea.se/sv/Kommun--Politik/Politik/Kommunfullmaktige/kommunfullmaktiges-ledamoter/. Läst 12 juni 2019. 
  18. ^ ”Kommunstyrelsen”. Övertorneå kommun. http://www.overtornea.se/sv/Kommun--Politik/Politik/Kommunstyrelsen/. Läst 12 juni 2019. 
  19. ^ [a b] Krisledningsnämnd/Ledningsgrupp och stabsfunktion
  20. ^ ”Nämnder”. Övertorneå kommun. http://www.overtornea.se/sv/Kommun--Politik/Politik/Namnder/. Läst 1 oktober 2017. 
  21. ^ [a b] Norrbottens-Kuriren, 16 december 1991: "Borgerligt styre i Övertorneå"
  22. ^ [a b c d] Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Läst 9 januari 2016
  23. ^ Norrländska Socialdemokraten, 17 oktober 2008: Nya majoriteten utsedd i Övertorneå Läst 9 januari 2016
  24. ^ Sveriges Radio, 12 april 2011: Väljarna svek den Centerledda alliansen Läst 9 januari 2016
  25. ^ Sveriges Radio, 19 juni 2008: Arne Honkamaa avgår som kommunalråd Läst 8 januari 2016
  26. ^ Norrbottens-Kuriren, 20 juni 2008: Arne Honkamaa avgår Läst 8 januari 2016
  27. ^ Sveriges Radio, 22 september 2008: Ylivainio första kvinnliga kommunalråd i Tornedalen: "Det är stort" Läst 8 januari 2016
  28. ^ ”Övertorneå kommun - Vänorter”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524204028/http://www.overtornea.se/information/kommunfakta/Vanorter/#. Läst 24 maj 2012. 

Externa länkarRedigera