Coronarelaterade artiklar i behov av utökningredigera
Jag har nu blivit lite involverad i Corona och så via jobbet och sökte då på artiklar som jag hört ord som används inom diagnostik. Jag såg nyss att IgM (påvisar om man ÄR smittad) och IgG (påvisar om man varit smittad och fått antikroppar mot sjukdomen, i detta fallet Corona) är otroligt bristfälliga. I slutet av nästa vecka när Sverige på allvar börjar testa för IgG och det nämns mer i tidningarna så skulle det vara bra om artiklarna är betydligt bättre än nu. Detsamma med artiklar om hur det går till för att påvisa att det finns. Är det intressant med den specifika metoden som kommer att användas på flera ställen i Sverige? (Vet ej om det kommer att stå i nyheterna för det är så specifikt). Adville (diskussion) 9 april 2020 kl. 20.28 (CEST)[svara]
Artikeln covid-19-provtagning finns och skulle kunna vara relevant för informationen du nämner, om jag inte missförstod sista frågan. Den specifika sjukdomsinformationen/diagnostiken för covid-19 bör inte finnas med i artiklarna IgM och IgG men de artiklarna kan/bör ju gärna ändå utökas i sig – som du säger. Jag kikar gärna på de artiklarna för att försöka förbättra dem. --Treetear (diskussion) 10 april 2020 kl. 01.35 (CEST)[svara]
Den specifika metoden kan ju gärna ha en artikel, och den kan länkas från covid-19-provtagning. Väldigt mycket krut behöver inte läggas på den, då metoden kanske snart byts, men en kort artikel med länk till mer djupgående material (som extern länk eller källa) vore bra. Immunglobulinartiklarna bör ha högre prioritet. --LPfi (diskussion) 10 april 2020 kl. 08.54 (CEST)[svara]
Jag håller med er två. Jag kommer inte ha mycket krut alls för något den närmsta tiden. Därför jag skrev här. Ska dock fixa en bild på tisdag eller onsdag. Jag missade provtagningsartikeln. Metoden kommer inte bytas ut då instrumentet inte bara kan se Corona utan, beroende på reagenser kan upptäcka en lång radda andra saker med. Dock inget vi behöver lägga krut på. Den finns ej på enwp, så det är nog en väldigt snäv metod. Adville (diskussion) 10 april 2020 kl. 10.51 (CEST)[svara]
Att sätta fartyg i karantän har varit ganska vanligt historiskt. Jämför ordet karantän: fyrtio (dagar). Utanför en del hamnstäder finns en redd använd för ändamålet. Beroende hur man väljer artikelnamn bör kanske också detta beskrivas, liksom bruket av signalflaggan Q. --LPfi (diskussion) 11 april 2020 kl. 11.27 (CEST)[svara]
Som en del av er vet kommer Wikimedia Sverige i år, på grund av den covid-19, att ha ett digitalt årsmöte. Årsmötet kommer att äga rum nu på lördag, via konferenstjänsten Zoom. Alla medlemmar är välkomna att närvara, och information om hur och var man gör det finns här. Föredragningslista och alla handlingar finns såklart som vanligt på årsmötessidan på föreningens wiki. Hoppas se en del av er där! Eric Luth (WMSE) (diskussion) 20 april 2020 kl. 14.48 (CEST)[svara]
Nuförtiden håller vi ju på och avskaffar de flesta listor av olika slag. Men en lista som faktiskt skulle kunna göra nytta är en alfabetisk lista över Sveriges alla socknar. Ibland råkar man ut för att ett sockennamn är svårtytt i en husförhörslängd. Vanligen kan man söka i kategorierna efter närbelägna socknar, men när det gäller bland annat indelta soldater så kan de komma långväga ifrån. Över huvud taget var det stora folkomflyttningar under början av 1800-talet, har jag erfarit. /Ascilto (diskussion) 21 april 2020 kl. 13.24 (CEST)[svara]
Återigen stort tack! Jag skapar ett par omdirigeringar till Listerialistan så att den blir lättare att hitta för allmänheten. Hoppas att det är okej trots att den inte ligger i artikelnamnrymden. /Ascilto (diskussion) 21 april 2020 kl. 14.22 (CEST)[svara]
Hej. I ett samarbete mellan Wikimedia Sverige och sex lärosäten har vi under de senaste åren byggt upp Samsynwikin, en wiki där högskolor och universitet gemensamt definierar och utforskar väsentliga begrepp som används inom samverkansområdet. Arbetet sker på en mediawikiinstallation, och alla begrepp är licensierade enligt CC BY-SA 4.0. Från att först ha varit en helt låst wiki har den efter hand öppnats upp så att alla som skapar ett konto nu kan vara med och redigera och det går att läsa utan att ha konto. För att få bättre nytta av begreppen, och bättre utväxling av arbetet, vill vi nu kolla intresset för begreppen inom Wikipediavärlden. Dels går det att använda text och källor för att förbättra artiklar här, och kloka kompetenta Wikipedianer är också välkomna att skapa konton och förbättra begrepp och struktur direkt på Samsynwikin. Som arbetsyta finns wikipedia:Samsynwikin där det går att ställa frågor och samordna arbetsinsatser.
I juni kommer Samsynprojektet att genomföra en aktivitet för att se hur artiklar på Wikipedia och begrepp på Samsyn kan dra nytta av varandra, så inspel och erfarenheter är välkomna inför den.
/Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 22 april 2020 kl. 14.14 (CEST)[svara]
Intressant att läsa och det innehållet kan säkert komma till användning. Jag hoppas dock att ni noterat att begrepp som fått uppslagsord i Samsynswikin vanligen kan ha en annan betydelse än den har i just den svenska högskolevärlden! Ta t.ex. strategiskt partnerskap, som vi tydligen inte har en artikel om. Jag skulle säga att det begreppet oftast används om ett långtgående samarbete mellan företag (d.v.s. utan att någon högskola är inblandad), men att det också kan användas om bl.a. säkerhetspolitiskt samarbete mellan länder. Begreppsförklaringar för ett mycket specifikt område torde på svwp oftast passa som en del av bredare artiklar, som jag ser det. Tomas e (diskussion) 23 april 2020 kl. 10.26 (CEST)[svara]
@Tomas e: För utbildningsvärlden kommer begreppen helt klart att komma till användning, och förhoppningsvis kommer användningen här att vara positiv också. Att begreppen har olika betydelser inom och utanför den akademiska världen är vi medvetna om, och tanken är inte att lägga in begreppen rakt av här utan snarare se var den akademiska definitionen kan göra nytta. Om nyttan är genom att belysa att det behövs fler artiklar om allianser är det ett sätt, och om sen begreppstexten kan användas för att utöka en smal artikel är det ett annat sätt. Har du hunnit titta på några andra begrepp det kan vara värt att hålla koll på i jämförelse med artiklar? /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 23 april 2020 kl. 16.22 (CEST)[svara]
Nix, jag gjorde bara ett nedslag för att se vad denna wiki alls handlade om för att få ett intryck, och gjorde då denna reflektion. Med din kommentar framstår det hela klarare. Tomas e (diskussion) 24 april 2020 kl. 12.10 (CEST)[svara]
Nobelprize.org har redesignat sin Web så vi enklare kan länka dom med hjälp av värden i Wikidataredigera
Fråga 1 @Larske: kan man enkelt hitta Nobelpristagare som har en länk till IA för sin fact sida hos nobelprize.org ?
Fråga 2 Larske kan man enkelt hitta Nobelpristagare som använder (P3188) som nu är kandidat för att tas bort ? Om jag fattar rätt finns inga svenska mallar som använder (P3188) det finns bara på itlvhe
Fråga 3 Larske vore intressant att kunna se vilken typ av sidor som länkar Nobelprize.org som har länkröta / finns hos Internet Archive (Q461)... gissar att vi har andra sidor hos Nobelprize.org som är kandidater för stabilare länkmodell för att minska Länkröta. Det intressanta med just Nobelprize.org är att ex. en av pristagarna Albert Einstein har artikel på 205 språk med 56 000 sidvisningar per dag dvs. ändrar Nobelprize.org sina länkar så tar det en stund innan 205 språk är uppdaterade... mycket hamnar hos Internet Archive (Q461)...
Externa länkar, under avsnittet ”Externa länkar” bör ligga på Wikipedia, inte hämtas från Wikidata. Wikimedia har rätt klara och väletablerade principer för externa länkar. Det ska vara enkelt att hitta länkar (t ex med Special:Länksökning); de olika länkfiltren ska fungera, etc. /NH24 april 2020 kl. 10.51 (CEST)[svara]
Och en annan princip är att länkarna ska leda till fördjupad information. I artikeln om Jose Saramago var nobelprize.org:s sida betydligt fattigare än vår artikel. Då finns det ingen anledning att länka dit. /NH24 april 2020 kl. 11.21 (CEST)[svara]
Principen är att du skall belägga artiklar med trovärdiga källor. Utveckla gärna dina tankar om fattigare. Läste du hela länken? Du har även Jose Saramago föredrag "How Characters Became the Masters and the Author Their Apprentice" återgivet. Det jag känner är fel är att vi kommer till den engelska sidan medans Nobelprize.org har texten på svenska, engelska, portugisiska - Salgo60 (diskussion) 24 april 2020 kl. 11.38 (CEST)[svara]
Oj, den där sajten var lite väl "dynamisk" för mig. Att de gör en "redirect" från den "fasta punkten", den med "675" i URL:en och som svwp-mallen skapar med hjälp av Nobel Laureate API-ID (P8024), är väl OK, men det verkar vara att "facts", "biographical" och "lecture" kan blandas hej vilt, ibland kommer "lecture" inte alls med på sidan, ibland kommer den sist på sidan och ibland kommer den först. Man blir lätt sjösjuk av detta. Och det vara bara "lecture"-sidan som du länkade i din fråga ovan. Såg inte när jag skrev mitt inlägg att även den sidan inkluderar "extra allt". Ursäkta om min inlägg bidrog till att öka förvirringen när motsatsen var den avsedda.
länkfiltren fungerar för mallar se länk ge gärna exempel var det är problem. Mallar är ett sätt att minska länkröta och du följer DRY-principem dvs. du lägger saker som kan förändras i mallen. Vi har tidigare försökt hålla reda på förändringar hos Nobelprize.org i WD egenskapen (P3188) men det har visat sig omöjligt att underhålla så nu tar Nobelprize.orgs IT avdelning och gör detta "åt oss"
Det nya nu är att
Nobelprize.org har ett unikt nummer för varje Nobelpristagare
Nobelprize.org tar hand om att hitta rätt sida genom att vi bara pekar på det unika numret se lista
nästa gång Nobelprize.org byter design så uppdaterar dom sin lista med den nya designen och var sidorna finns
Konceptet är lite nytänk genom att vi (Wikivärlden) börjar prata med dom vi länkar till så saker och ting behöver nog justeras
Salgo60: Rubriken ”Externa länkar” används inte för att källbelägga artiklar, vilket du skriver ovan. Den används till fördjupning, till att visa läsaren till ytterligare information som inte gärna kan tas med i artikeln. (Till exempel Jose Saramagos självbiografiska text.) Det här är principer och väletablerad praxis för alla Wikipediaupplagor och finns formulerade på Meta-projektet. Länkar ska leda läsaren rätt, inte till sökresultat, inte till allmänna översiktssidor där det bara kanske går att hitta information. Osv. /NH24 april 2020 kl. 13.07 (CEST)[svara]
Du skriver ovan (kl 11.38) att länkarna används för att källbelägga. Vilket jag invände mot. Länken i artikeln om Jose Saramago ledde inte alls till någon fördjupning, utan bara till en kort biografi. Videon på Youtube kanske vi ska länka till. /NH24 april 2020 kl. 13.57 (CEST)[svara]
(Gjorde ett inlägg i förmiddags på Användardiskussion:Salgo60 innan jag såg denna diskussion. Fortsätter nu här.)
@Salgo60: Du skriver på din diskussionssida att Marie Curie är ett specialfall för att hon har fått två nobelpris. Det har inte med saken att göra; hon har bara en biografi. Innan du gjorde den här ändringen fanns det en extern länk till hennes biografi. Efteråt fanns det mallens länk som utgav sig för att leda till biografin men i själva verket leder till en sida som Nobelstiftelsen kallar Facts. Det är den sidan som NH med rätta kallar "fattig" och den innehåller bara några få basfakta. Om man har lite erfarenhet av att klicka runt på Nobelprize.org kan man hitta biografin under More. I fallet Marie Curie var det alltså en klar försämring.
Några andra påpekanden
Apropå länkrötan på Nobelprize.org så hade de tidigare många olika varianter på URL:ar. Min erfarenhet är att de nu har ordning på dem och om de inte får för sig röra till det igen ska det inte bli någon ny länkröta. Mallen Nobelprize använder däremot ett API-id som är lagrat i Wikidata. Erfarenheten av Wikidata säger att det då är öppet för att när som helst bli hur fel som helst.
Hösten 2018 jobbade jag med att systematiskt fixa trasiga länkar till nobelprize.org (de är lätta att hitta med Wikipedias sökverktyg), men när Sturban satte igång att massmalla artiklarna med {{Faktamall biografi WD}} tappade jag sugen. Varför försöka förbättra biografier när massanvändning av den mallen fyller artiklarna med innehåll som till stor del är skräp eller saknar relevans? Hade inte det hänt hade länkarna till nobelprize.org nu varit städade. (Jag har nyss läst "Till bildningens försvar" av Sverker Sörlin och ska försöka låta bli att tappa sugen igen.)
I svaret på din diskussionssida hänvisar du till diskussioner på Wikidata Property talk och Telegram Wikidata. Du har också diskuterat med den som sköter nobelprize.org. Enligt min mening ska diskussioner om Wikipedias utformning skötas inom Wikipedia.
Till sist en upprepning: en länk som utger sig för leda till en biografi ska inte bara leda till en plats varifrån man kan leta sig fram till en biografi.
Det vi gör nu med nummer är just att "framtidssäkra" länkröta och inget mera och dom som skall hjälpa oss att minska länkröta är Nobelprize.org... dvs. dom som har koll och äger vad sidorna finns vi "delegerar ansvaret till dom" ;-) OBS API:id är Nobelprize.orgs eget så det kan vi kolla hela tiden att det är riktigt....
sv:Wikipedia är en del av denna ekvation är alla på sv:Wikipedia nöjda med hur det är och ser inga fördelar med att få hjälp av Nobelprize.org så behövs ingen mall... det jag tycker känns konstigt är att diskussionerna blir skyttegravskrig... där man fastnat i sina första påståenden..
Marie Curie kanske inte funkar eftersom hon fick priset 2 ggr men funkar dom andra...
vad saknas som vi tror finns hos Nobelprize.org....
om jag kom ihåg från tester med länkad data finns massa annan information hos Nobelprize.org.... se bild
Angående den fjärde punkten från Plumbum208 om vilseledande text kan jag hålla med. Eftersom länken leder till ett smörgåsbord av fördjupningsinformation såsom "facts", "biographical", "lecture" och kanske mer, har jag tagit bort ordet "biografi" så slipper någon känna sig lurad.
Jag har också tidigare idag lagt in texten "(på engelska)" på raden eftersom alla länkar verkar leda till sidor på detta språk, men skulle helst önska att vi kunde länka till motsvarande information på svenska.
Tackar Larske en annan aspekt på lösningar som denna är min tro att finns en aktiv grupp av människor på en wikipedia så är Wikidata koppling och andra "nymodigheter" mindre viktiga... när jag kopplade ihop 160 000 personer Europeana och Wikidata så är dom stora "vinnarna" dom små språkversionerna dvs. kan vi hitta hur vi kan förbättra Nobelprize.org kopplingen på svenska sidan så finns det 252 wikipedia språk som också skriver om en eller flera Nobelprisvinnare. När jag försökte få kontakt med "små" wikipedia språkversioner var det så illa många ggr att det inte var någon som kunde göra en mall utan det var några få eldsjälar som gjorde allt och kan vi lite större språkversioner lösa saker som länkröte med Nobelprize.org som andra kan dra nytta av så stärks Wikipedia och vi kan fokusera på viktigare saker....
liten test jag gjorde att fritextsöka med namnet på Nobelprisvinnare och där inser man hur många artiklar även på mindre språk där en vinnare omnämns... min Wikidata tanke är att Wikidata är väldigt svagt som inte har alla dessa kopplingar
har gjort lite stickprov på en:Wikipedia (en:Category:Nobelprize_template_using_Wikidata_property_P8024) och Nobelpristagare och speciellt för fysikpristagare och tycker mig se att länkröta vi hittat på sv:Wikipedia "finns kvar" på en:Wikipedia min tro är att alla vinner på om vi funderar över hur vi kan jobba ihop mer effektivt och där hitta länkmodeller med dom som levererar datat kan vara ett sätt. Min tro är att vår "lilla Wiki värld med > 200 språk och att vi kopplar ihop alla artiklar på olika språk gör att vi har ett stort försprång. Ett annat projekt jag stöttar är Bygdeband där man haft folk från Wikimedia Sverige levererat kurs om Wikidata men trots det byter dom alla sina IDn vilket gör att vi får länkröta och måste starta om från 0.... dvs. jag tror vi måste våga ställa krav gör rätt gör om ;-)
Jämförelse antal läsare mellan sv:Wikipedia och en:Wikipedia på Nobelpristagare där alltså min lilla test visade att sv:Wikipedia fixat lämnkröta som fanns kvar på en:Wikipedia
@Salgo60: Du skrev "min Wikidata tanke är att Wikidata är väldigt svagt som inte har alla dessa kopplingar". Kan du förtydliga vilka "kopplingar" det är som du saknar i Wikidata.
@Larske: Lyssnar du på min "WD gud" Denny Vrandečić (Q18618629)Wikidata Turns 6: A Special Interview så finns mycket mera att hämta tror han pratat om att ett fullt utvecklat Wikidata skall kunna förklara varför Första världskriget uppstod... fråga mig inte hur det skulle se ut i Wikidata men jag har lyssnat säkert 10 ggr på intervjun med honom och gissar att han har en stor vision.
Har du, som med emfas brukar predika "link things - not strings!", nu förfallit till fritextsökning?
125 things är väl mycket bättre än 2 667 strings, eller hur? Bland de 2 667 träffarna i enwp döljer sig dessutom ett antal träffar på strängarna "Albert Schweitzer Hospital", "Albert Schweitzer Tournament", "Albert Schweitzer Gymnasium", "Albert Schweitzer School", "Albert Schweitzer Price" och annat som råkar innehålla strängen "Albert Schweitzer".
På ett intet sätt vetenskapligt vis, men för mitt eget intresses skull, har jag från och till följt utvecklingen i besöksstatistiken för de olika artiklar som på ett eller annat sätt kan relateras till coronavirus-pandemin. Förhållandet tycks hållas skapligt konstant över tid, förutom att en del artiklar ligger på en hyfsat stabil nivå, medan andra varierar betydligt mer. Framförallt varierar de personrelaterade artiklarna (alltså centrala personligheter, framförallt de som syns mest i TV).
Om vi tittar från pandemins utbrott till idag ser statestiken ut på följande vis:
Än så länge tycker jag att de tre pandemi/utbrott-relaterade artiklarna (världen, Sverige och Europa) har hållits hyfsat väl uppdaterade. Framförallt är det en central skara, bestående av exempelvis Klostergårdaren, Tomastvivlaren, Glentamara, Heymid, AHA och några till, som har sett till att de hålls uppdaterade. Samtidigt får de en alltmer konstant struktur. Dessa användare ska ha en stor eloge, tycker jag, för all den tid som läggs ner på att hålla sidorna uppdaterade.
Samtidigt undrar jag om det finns anledning att se över de andra sidor som har väldigt många visningar, men som har redigerats betydligt färre gånger? Dels handlar det om personerna Anders Tegnell och Johan Giesecke, dels om Flockimmunitet. Johan Giesecke har redigerats 9 gånger, med en artikel på strax över 3000 bytes, men artikeln har nästan 200 fler visningar per dag än den 150 000 bytes långa artikeln om coronavirusutbrottet i Europa. Flockimmunitet nämner ingenting om Coronaviruset – det kanske är bra? Eller är det vad folk förväntar sig informationsmässigt? Innehåller exempelvis artiklarna Anders Tegnell, Johan Giesecke och Flockimmunitet den information som man förväntar sig att få från en encyklopedi i kristider?
┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘Jag har lagt in den artikel som Axel Pettersson (WMSE) tar upp tillsammans med ett objekt där det ännu inte finns någon svwp-artikel i nedanstående tabell där artiklarnas namn på några olika språk kan jämföras. Den förstnämnda artikeln, på rad 2 i tabellen, har jag föreslagit att den i sin titel inte ska vara begränsad till effekterna på atmosfären utan i stället ha ordet miljön i titeln i likhet med andra språkversioner.
Tack Larske. Det känns rimligt att vidga till miljön..
Finns det några av artiklarna ovan som skulle behöva förbättras? Asiaten är väl kanske inte klockren och samtidigt väldigt välbesökt. Är det några andra som har behov? Permittering kanske? Annars tycker jag att vi klarar ovanstående tabell hyfsat bra. Tanzania (diskussion) 23 april 2020 kl. 18.13 (CEST)[svara]
@Larske, Tanzania: I ovanstående tabell borde även MSB infogas eftersom det är stort fokus på den myndigheten i dessa tider, med en toppnotering den 15 mars 2020. Socialstyrelsen talas det också mycket om men trafiken till den artikeln är lägre än till MSB. Dock hade de båda nämnda artiklarna märkligt nog sin topp under de senaste 60 dagarna just på samma dag, den 15 mars 2020! --Allexim (diskussion) 27 april 2020 kl. 23.21 (CEST)[svara]
Av de två mest kända fartygsolyckorna som inträffat i västvärlden under 1900-talet, HMS Titanic och MS Estonia, är Titanics besättning och passagerare väl bearbetade i uppslagsverk och på flera språkversioner av Wikipedia. Här på SvWP är de enda besättningsmän från Estonia som har egna artiklar kaptenerna Arvo Andresson och Avo Piht. Anser gemenskapen att Estonias styrmän och högre besättningsmän är relevanta för egna artiklar, liksom Titanics befäl är? Jag vill ogärna påbörja ett sådant här projekt utan att förankra det hos gemenskapen. Lantgård (diskussion) 26 april 2020 kl. 20.56 (CEST)[svara]
@Yger: Varierande person till person, de som talade på Mayday-bandet är ju väldigt uppmärksammade. Men generellt, vilken relevans utgör olyckan i sig och uppmärksamheten kring den och fartyget för de ledande befälen? Är man relevant för att man hade en hög ställning på detta fartyg under olyckan? Lantgård (diskussion) 27 april 2020 kl. 16.29 (CEST)[svara]
Relevans har inte med Viktighet att göra utan tillförlitlighet. Och tillförlitlighet är nära kopplat till uppmärksamhet. Så befälen på Titanic är mycket uppmärksammade medan befälet på Estonia, förutom kapten, inte är det.Yger (diskussion) 27 april 2020 kl. 16.49 (CEST)[svara]
Utöver grundliggande biografiska uppgifter hur mycket mer kan tillföras än det som redan står i personer som har samband med Estoniakatastrofen (som för övrigt är en bra plats att börja då det mesta som står i artikeln är källöst)? Vad jag kan se på etwp och fiwp har de inte särskilt många artiklar om personer anknutna till Estoniaolyckan, mest är det passagerare som av någon anledning var kända redan före olyckan, som kan tyda på att besättningen överhuvudtaget inte uppmärksammats särskilt mycket. Det går möjligtvis att få ihop något om Tiina Müür och konspirationen runt henne. Apropå just maydayutroppet så kan det nämnas att när Svenska Yle tog det upp för nästan tio år sen nämndes bara en person på Åbo sjöräddningscentral, 2014 nämndes flera som talade i radion av Svenska Yle (dessutom i ett längre reportage/redovisning och mest i förbigående) för att senare inte nämna någon i fjol. Å andra sidan, om mer än bara grundliggande uppgifter om dessa personer finns med i böcker om olyckan (helst flera böcker) eller andra trovärdiga källor om olyckan så kan det vara relevansgivande. Dieselmotorvagnar (till stationen) 28 april 2020 kl. 04.27 (CEST)[svara]
M/S Estonias förlisning är med rätta mycket uppmärksammad i Sverige (och i ett par länder till), men analogin med RMS Titanic haltar betänkligt, som jag ser det. Estonias förlisning har inte blivit föremål för tillnärmelsevis lika stor och bestående internationell uppmärksamhet som Titanics dito, och den bestående uppmärksamheten har inte inriktats på besättningsmedlemmarna utan snarast på aktörer och faktorer iland och på illa underbyggda konspirationsteorier, särskilt med tyskt ursprung. I det bredare perspektivet av 1900-talets historia lär väl bl.a. RMS Lusitanias förlisning/torpedering också vara en viktigare händelse än Estonias förlisning, eftersom den påverkade USA:s inträde i första världskriget. Den fråga man bör ställa sig är därför om Wikipedias läsare är betjänta av att fler ur M/S Estonias besättning beskrivs i egna artiklar, eller om det är bättre att de beskrivs samlat i en artikel om specifikt denna händelse, som Personer som har samband med Estoniakatastrofen, där det rimligen finns plats för utökning? Jag uppfattar att svwp ofta är mer generöst än många andra språkversioner med att "tillåta" biografier för personer med marginell relevans (inte minst B- och C-kändisar "som dansade en sommar"), men att läsaren sällan är betjänt av detta om det rör sig av personer som bara är kända för en händelse. "Likabehandling" med RMS Titanics besättning är alltså inte något särskilt relevant argument när det inte tycks finns särskilt många artiklar på andra språkversioner att länka till. I stora delar av världen lär t.o.m. SS Edmund Fitzgeralds (enwp-artikel här) förlisning (på en insjö 1975 och med "bara" 29 omkomna) tyvärr vara mer ihågkommen än Estonias p.g.a. sången The Wreck of the Edmund Fitzgerald (enwp-artikel här). Estonia avsatte ju mer avtryck i sånger som inte längre spelades i statsradion under en viss tid efteråt. Tomas e (diskussion) 28 april 2020 kl. 17.52 (CEST)[svara]
Okej, tack för er återkoppling. Då förstår jag situationen bättre. Att utöka listan med personer som har anknytning till katastrofen verkar mer rimligt. Men kunde man göra en sammanställning över befäl och personal i Estonia-artikeln, på samma sätt som i Titanic-artikeln, utan att skriva biografier. Eller är en sådan sammanställning i artikeln också perifer? Lantgård (diskussion) 28 april 2020 kl. 18.41 (CEST)[svara]
Jag är främmande för traditionen att nämna en mängd personer då deras personliga insats inte är känd eller inte speciell. Jag har för mig att "name dropping" är vanligare i den anglosaxiska världen, och ser tendensen på en-wp och i artiklar som tagit intryck därifrån. Finns det ett allmänintresse för vem som ingick i Estonias besättning? Då enskilda personer uppmärksammats stort för sin roll eller sina upplevelser i katastrofen kan jag tänka mig att berätta om det, men jag vet inte riktigt vad som är lämpligt sätt. --LPfi (diskussion) 28 april 2020 kl. 21.26 (CEST)[svara]
Jag känner mig också rätt tveksam. Titanic är det över hundra år sedan, alla som var ombord skulle ändå vara döda idag. Estonia är fortfarande i någon mening samtidshistoria. Känns som man borde vara extra noggrann med att se till att det man skriver uppfyller WP:BLP - jag noterar till exempel att artikeln om befälhavaren endast har två källor: en genealogisida, och haverikommissionens rapport, som inte skriver ut några namn. Nu verkar namnet finnas nämnt i flera seriösa tidningar, så det är egentligen inget problem, men jag tycker man bör vara försiktig med att sätta ut namn i sådana här fall på liknande sätt som för personer anklagade för brott.
Nu kunde man tänka att det var synd att det inte blir något. Men arrangörerna tänker sig någon form av "digitalt" substitut, oklart om det enbart avser seminarieprogrammet eller även utställningen. Och det här skulle faktiskt kunna öppna nya möjligheter för oss wikipedianer. De utställande förlagen och föredragshållarna på seminarierna kan förstås spela in video och lägga ut på nätet. Men de kan också tänkas vilja ha uppdaterad bakgrundsinformation i Wikipedia. Här skulle vi kunna bjuda in till skrivstugor där man lär sig hur man redigerar Wikipedia. Givetvis ringer då varningsklockor för redigering i kommersiellt intresse. Men låt oss fundera på hur man undviker det. Kanske ska vi inte samarbeta direkt med förlagen, utan med mässarrangören som en i någon mån "neutral" part? Eller bara vissa typer av utställare (som Forskartorget, De litterära sällskapen, Internationella torget)? Kanske ska vi inskränka oss till mässans tema för året? Ja, där finns en hel del att fundera över. Men jag tror att vi wikipedianer kan bidra med mer i ett online-evenemang än vi hittills har gjort i den fysiska mässan. De ändrade planerna behöver inte minska vår insats. --LA2 (diskussion) 28 april 2020 kl. 22.24 (CEST)[svara]
Fri tanke: Använda Wikibase och www.wbstack.com och ihop med mässan sätta ihop digitala kataloger... beroende på resurser koppla på ett verktyg som Scholia mot denna wikibase och visa utbudet per / ämne / per författare samt koppla det mot sv:Wikipedia där vi kan ha artiklar om författare..... - Salgo60 (diskussion) 29 april 2020 kl. 06.44 (CEST)[svara]
@Zquid: Jag reagerade också på det, men det är nog den enda rimliga hanteringen att ställa in den fysiska Bokmässan i år. Dels så kommer flera medverkande inte att vilja, eller kunna, resa hit, troligen kommer fler förlag än Norstedts att dra sig ur och att samla tiotusentals personer på ett ställe kommer knappast att vara rimligt, då viruset inte kommer att vara utrotat då. Att arrangera en så stor mässa kräver framförhållning, och med den osäkerhet som råder, är det bättre att utgå ifrån att det inte kan bli någon fysisk mässa.--Historiker (diskussion) 30 april 2020 kl. 18.39 (CEST)[svara]
Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.)
Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.
Nej, men det var troligen en person med nära koppling till museet som gjorde den senaste större utökningen. Med samma redigering tillkom dessutom en massa reklam och fluff som Wikipedias artiklar inte ska ha. Bra att du är vaksam. --NordelchFör Wikipedia - i tiden2 maj 2020 kl. 17.52 (CEST)[svara]
Ett stort stycke av artikeln visade sig vara kopierad direkt från museets egen hemsida. Det är nu borttaget, då vi inte kan använda oss av plagiat. /JohanahoJ (diskussion) 2 maj 2020 kl. 17.56 (CEST)[svara]
Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (90 stycken) respektive utökningar (36 stycken) under april. Boberger respektive Deryni stod för dessa båda prestationer. Totalt listades under förra månaden 336 nya och 120 utökade artiklar i projektet. I listningen för mars inkluderades de flesta av våra nya artiklar på minst 10 000 byte.
Nu är det maj, och vi kan rösta på april månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 44 nya och 15 utökade artiklar att välja bland. Själv hade jag svårt att välja mellan åtta olika nya artiklar (gissa vilka!) när jag skulle lägga min röst, så förhoppningsvis finns det några artiklar som även kan intressera fler. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 2 maj 2020 kl. 01.41 (CEST)[svara]
Bra att vi gör nytta med kunskap med våra artiklar även under svåra tider som denna. Artikeln är relevant men jag blir lätt osäker vad gäller termer. --Vannucci (diskussion) 3 maj 2020 kl. 22.17 (CEST)[svara]
Vart kan man föreslå nya regler för diverse platser på svenskspråkiga Wikipedia? En gång till exempel fick jag en artikel avnominerad utan att ha fått ett meddelande om det, kanske gäller generellt när det är tal om en användare och hens arbete (vad än händer och sker). Kan vi infoga det som en regel? Det vore en bra kutym. --Vannucci (diskussion) 3 maj 2020 kl. 22.11 (CEST)[svara]
Jag menar för att underlätta användarens fortsatta arbete, inte att äga artiklar (det behöver inte alltid handla om artiklar). Förstår du hur jag menar? --Vannucci (diskussion) 3 maj 2020 kl. 22.20 (CEST)[svara]
Däremot är det förstås trevligt, bra och en fördel om någon har arbetat mycket på en artikel – så som det ofta kan vara med ambitiösa artiklar om lite smalare ämnen, med en eller två tydliga huvudförfattare – får reda på att den avnominerats, så det är ju bra om man skriver på vederbörandes diskussionssida. Men vi är ett uppslagsverk, inte en byråkrati. Ser ogärna ytterligare regler. /Julle (disk.) 3 maj 2020 kl. 23.46 (CEST)[svara]
Jag antar att Vannucci hänvisar till en rekommenderad artikel, om så inte är fallet då stryk gärna hela mitt inlägg (eller flytta gärna till ny rubrik) för tydlighetens skull. För rekommenderade artiklar är regeln Om någon annan inte håller med om märkningen som rekommenderad tar vederbörande helt enkelt bort mallen och förklarar varför på diskussionssidan. Glöm då inte att ta bort den manuellt från listan. (wp:REA) Jag ser detta som något problematiskt av två anledningen, för det första kan rekommenderade artiklar ingå i utmärkta listor och nedgraderas en ena rekommenderad artikel skulle, åtminstone teoretiskt, listan behöva förlora status/en omprövning inledas. Varav kommer den andra anledningen. Det står ju Innan du väljer att ompröva en utvald artikel (notera att rekommenderade artiklar inte platsar i denna kategori då de inte är granskade sedan tidigare), uppmärksamma dess styrkor alternativt brister på artikelns diskussionssida och ge gärna konkreta förslag till förbättringar. Även listor, portaler och artikelserier platsar under denna kategori och kan alltså omprövas. Överväg att även kontakta användare du förmodar har stora kunskaper om ämnet, till exempel den eller de användare som redan har lagt ner mycket arbete på artikeln för att be dem om råd. (wp:AN). Det är alltså att om man ska ompröva en bra eller utmärkt artikel uppmanas vederbörande att söka upp artikelns huvudförfattare/arna, men ej så med en rekommenderad artikel som kan förlora status utan vidare, även om detta påverkar en utmärkt lista. Utan att vilja förespråka införandet av omständliga eller byråkratiska krav så tycker jag att läget med rekommenderade artiklar behöver ses över.
För att komma till rätta med det jag antar Vannucci menar, så är kanske lösningen något i stilen av att man lägger in en mall på diskussionssidan då det står "jag tänker att avnominera artikeln av följande anledningar ..." och med hjälp av en teknisk lösning kan alla som har artikeln i bevakningslistan få ett särskilt meddelande där det står något som "artikelnamn som du bevakar håller på att avnomineras". Om det inte kommit diskussion efter en vecka kan man sedan nedgradera artikeln. Detta skulle även kunna funka vid vanliga nomineringar, omprövningar och granskningar. Dieselmotorvagnar (till stationen) 4 maj 2020 kl. 01.41 (CEST)[svara]
För utmärkta artikelserier (det är de som förutsätter minst rekommenderad status) borde man ju i samband med den ursprungliga omröstningen kontrollera att de ingående artiklarna håller måttet, utan darr på ribban. Om någon tar bort stjärnan kan man enkelt lägga tillbaks den (eventuellt efter att ha åtgärdat problem) om artikeln håller tillräcklig standard. I annat fall är det helt rätt att listan blir avnominerad. För de andra situationerna ser de inblandade vad som händer på sin bevakningslista utom i tre fall: bevakningslistan är så lång att man lätt missar enskilda händelser (vanligt för långtida wikipedianer), man kollar bevakningslistan sällan (man kanske loggar in sällan) eller redigeringskommentaren är sådan att man inte förstår att kolla upp ändringen. Om man tar bort stjärnan genast efter att den lagts till är det rimligt att man minst pingar användaren, möjligen skriver på användardiskussionen. Om stjärnan funnits där länge är det jobbigt att se vem som lagt dit den, och det är väl den personen snarare än författarna som borde uppmärksammas. Att uppmärksamma huvudförfattare då man nominerar eller upptäcker problem med en artikel tycker jag är god sed, men eftersom det kan vara svårt att hitta huvudförfattarna skall det knappast bli en regel. --LPfi (diskussion) 4 maj 2020 kl. 16.46 (CEST)[svara]
Räddningspaketet i USA och annat coronarelaterat...redigera
Det är inte lätt att hinna med de stora sakerna när det är så mycket smått som kommer emellan. Har vi som exempel glömt att skriva om det möjligen största ekonomiska räddningspaketet genom historien? På engelska wp heter artikeln:
"Coronavirus Aid, Relief, and Economic Security Act"... --Mats33 (diskussion) 4 maj 2020 kl. 02.28 (CEST)[svara]
Vi behöver inte vara först. Wikipedia är ju ett uppslagsverk, inte en nyhetssida. Allt skall ändå skrivas i imperfekt och det gör man bäst med lite distans till händelsen. Riggwelter (diskussion) 4 maj 2020 kl. 07.41 (CEST)[svara]
...men anser du att det saknas och är så viktigt är det fritt fram att skapa artikeln. Du behöver inte vänta på att någon annan gör det och tycka vi är för långsamma. Vi har kanske andra prioriteringar. Mvh Adville (diskussion) 4 maj 2020 kl. 07.58 (CEST)[svara]
Jag har sedan i januari lagt in drygt 3500 fotografier eller avbildningar av olika konstnärer på wikidata men upptäckte idag att när jag skulle kolla en sak i Lennart Pilotti att ingen bild visas för de artikar som använder andra mallar. Dessutom har jag lagt upp ett hundratal bilder med blandade personer som typ Folke Fleetwood som har någon form av sportmall. Men alla bilder jag lagt upp är inlagda på Wikidata. Janee (diskussion) 9 maj 2020 kl. 10.50 (CEST)[svara]
Bra jobbat! Med mallen som läser in data från Wikidata borde personbilderna komma fram. Dock finns det problem med datat i Wikidata. Se tidigare diskussioner här. Per W (diskussion) 9 maj 2020 kl. 11.38 (CEST)[svara]
Kan du förtydliga? Har du alltså lagt in länk till bilden som bild (P18: image) i konstnärens wikidatapost? Och så visas den bara i de mallar som använder Wikidata? Och i artiklar utan mall??? --LPfi (diskussion) 9 maj 2020 kl. 12.46 (CEST)[svara]
Aha! Som läsare är den inställningen vettig (om man vill ha det så), men om man använder den som skribent gäller det att vara medveten om att man ser sådant "vanliga" läsare inte ser. Och det är ju naturligt att bilder inte dyker upp automatiskt i artiklar där författaren valt att inte ta in saker automatiskt. Där måste då bilden läggas in manuellt. --LPfi (diskussion) 9 maj 2020 kl. 14.48 (CEST)[svara]
Jag brukar nästan aldrig använda mobilversionen och jag vet inte om Wikipedia finns i olika tappningar för mobila enheter, men jag har sett att det är många som redigerar i mobilversionen. Nu har jag funnit att den har allvarliga brister. Exempelvis är den något annorlunda utformad, vilket inte behöver vara en nackdel i sig, men innebär att vår vägledande information inte alltid går att följa. Det som fungerar bäst i mobilversionen verkar vara att läsa och redigera artiklar samt komma till huvudsidan. Ett känt problem sedan tidigare är att besökare inte kan se rubriklösa diskussioner. Ett annat som jag upptäckt är att oinloggade inte får upp någon länk från artikeln till diskussionssidan. Den tycks bara vara synlig i inloggat läge. Det kan ju tänkas att det är en säkerhetsåtgärd för att minimera klotter på diskussionssidorna, men samtidigt kan diskussionssidorna innehålla viktig information exempelvis för den som redigerar artiklar, och dit hänvisar vi ofta besökare som har synpunkter kring artiklarna. För egen del känns det inte alls bra att ge råd som mobilredigerare inte kan följa. Risken finns också att det uppstår konflikter när mobilanvändare och datoranvändare inte förstår varandra. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 22 april 2020 kl. 19.53 (CEST)[svara]
Det finns en hel del olika sätt att läsa/redigera Wikipedia på en mobil se en:List_of_Wikipedia_mobile_applications skall problemen du syftar på ovan utredas så bör du nog precisera vilka sidor du ser problemen och vilken app/telefon du använder.. sedan gissar jag att man får felrapportera i respektive app... jag är med och får beta versioner av Iphone app:en vilket är ett sätt att kunna påverka....
Det är inget tillfälligt fel, utan generella brister som kan drabba många. Inte i någon särskild app, utan mobilversionen i webbläsaren. Alltså standardvyn man får upp när man googlar med mobil och är oinloggad. Även om det går att komma runt med exempelvis en särskild app eller inloggning lär det ändå vara många nybörjare som inte känner till det. För egen del spelar det mindre roll, eftersom jag inte har något större behov av det och vet hur jag kan komma till diskussionssidor. Tänker mer på andra som inte är lika vana och som kanske bara har mobil. Och om vi behöver komplettera våra hjälpsidor och eventuellt mallar, och om det är något man bör ha i huvudet när man vägleder någon oinloggad. För det är något som angår alla som vägleder oinloggade på Wikipedia, exempelvis utformar hjälpavsnitt, svarar i forum, ger råd på diskussionssidor etc. Bra om det har uppmärksammats. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 24 april 2020 kl. 16.08 (CEST)[svara]
Vi kan be att få diskussionstabben aktiverad för mobilredigera
Jag har pratat med utvecklarna som ansvarar för mobilwebbversionen, och vi skulle kunna be om att få diskussinssidelänken aktiverad specifikt här på svenskspråkiga Wikipedia. Se diskussionen i T54165. Skall vi be dem göra det, så att vi får samma upplevelse som inloggad och oinloggad på mobilversionen och den blir mer som desktopversionen på det sättet? /Julle (disk.) 28 april 2020 kl. 12.11 (CEST)[svara]
Orsaken till att den inte är aktiverad allmänt är alltså att diskussionssidorna upplevts som förvirrande för dem som klickar länken utan att veta vad de är. Framförallt finns en risk för att det dyker upp allmän diskussion, såsom i bloggars kommentarfält. Aktiveringen har väntat i åratal på att någon skulle göra något för att det skulle vara tydligare vad det handlar om, eller ta ansvar för eventuell förvirring (om jag tolkade phab-diskussionen rätt). –LPfi (diskussion) 28 april 2020 kl. 12.24 (CEST)[svara]
Mm. Anledningen till att det vore intressant att försöka här är att den erfarenheten var primärt baserad på någonting annat än diskussionssidan, så vill vi testa och se kan vi slå på den här. I värsta fall kan vi be dem dölja den igen om det skulle visa sig vara ett problem, tills dess att en ny designlösning finns. Om det å andra sidan visar sig inte vara ett problem är det inte ett problem.
OK. Det är ändå bra om gemenskapen vet vad det är frågan om då det dyker upp märkliga inlägg på diskussionssidorna, också om de är få, så att personerna blir sakligt bemötta. Jag antar att det hur som helst inte kommer fler sådana inlägg än vi klarar, så vi har tid på oss att överväga olika alternativ om ändringen visar sig problematisk. --LPfi (diskussion) 28 april 2020 kl. 12.56 (CEST)[svara]
Att det alltid ska finns fördomar där besökare och användare delas in i A- och B-lag. Där det ska låta som att nybörjare är problematiska, mobilanvändare också, för att inte tala om oinloggade. Oj, oj, oj. Hur ska det gå? Kommer Wikipedia förvandlas till en blogg nu? Hellre säga: Äntligen! Det är självklart att alla ska ha samma möjlighet att ta del av diskussionssidorna, eftersom Wikipedia är öppet för alla och diskussionssidorna fyller en viktig funktion. Varför skulle bara vissa oinloggade välkomnas att besöka diskussionssidorna? Som om oinloggade datoranvändare skulle vara seriösa, kunniga och viktiga, medan oinloggade mobilanvändare skulle vara oseriösa, okunniga och oviktiga. Diskriminering! /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 28 april 2020 kl. 22.59 (CEST)[svara]
Det finns förstås de som vet hur saker fungerar och de som inte vet. Ingen vet allt, så det är onödigt att tala om A- och B-lag. Problemet här är att mobilversionen är usel på att visa vad olika element är, för att utrymmet är så begränsat. Det betyder att mobilanvändare som inte är vana vid Wikipedia inte kommer att förstå var de är och följaktligen inte hur de förväntas bete sig. Eftersom vi är många har vi råd med att välkomna dem, men annars vore vi tvungna att släppa in bara de grupper som gör mer nytta än skada – oberoende av nybörjarnas välvilja. På motsvarande sätt var man tvungen att försvåra uppladdningen från mobiltelefon, för att det strömmade in mer olämpliga bilder än vad etablerade användare hann ta hand om. --LPfi (diskussion) 28 april 2020 kl. 23.31 (CEST)[svara]
Nu har det gått ett tag utan fler inlägg, och alla som uttalat sig verkar vara positiva till det här, så jag meddelar WMF att vi gärna testar här. /Julle (disk.) 3 maj 2020 kl. 17.11 (CEST)[svara]
Okej att ingen vet säkert vad som kommer hända, men varför ens uttala att en viss grupp av användare kan bli problematiska när det inte finns belägg? Då kan man väl bara hålla tyst om det, istället för att sprida en bild som lätt uppfattas som generaliserande och stärker fördomar. Det finns inget som heter att grupper är eller kan vara problematiska på Wikipedia. Och man ska inte tala om vi och dem heller. Vi är alla en och samma grupp på Wikipedia, oavsett om man är ny eller rutinerad, använder mobilversionen eller inte osv. Det kan finnas en del som inte vill uppföra sig, men det är individer och inte grupper. Vi öppnar upp Wikipedia för seriösa användare, inte problemanvändarna. Vi kommer fortfarande att ha samma tolerans, samma bevakning av artiklar som diskussionssidor och samma åtgärder vid eventuellt missbruk, så det förändras inte. Har man en artikel i bevakningslistan har man automatiskt bevakning av diskussionssidan också, så det innebär inget krångel. Däremot är det en förändring som med säkerhet öppnar upp för många seriösa bidragsgivare som redigerar oinloggade. Självklart måste det finnas åtgärder att ta till om det uppstår problem, men lösningen kan aldrig vara att plocka bort funktioner och permanenta åtgärder som drabbar många användare. Om en oinloggad vandaliserar så blockerar vi inte alla oinloggade. Om en sida vandaliseras skrivskyddar vi inte alla sidor. För grunden med Wikipedia är just att alla ska kunna bidra och bli en del av gemenskapen. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 10 maj 2020 kl. 13.28 (CEST)[svara]
Wikipedias app fungerar inte fullt ut för mig. Vare sig jag ska klicka direkt på app-symbolen eller länkar hit från annan sida så kommer jag inte in (bara ibland). Ännu värre när jag ska redigera i appen; det händer för det mesta att den bara tuggar i redigeringsläge för att till slut meddela att "det inte finns kontakt med Wikipedia". Trots att jag är inloggad. Har startat om och "försökt igen" och uppdaterat appen hundratals gånger, det hjälper inte.
Nån med liknande problem, nån som vet hur detta ska lösas. Beror det på mobilen i sig själv? Jag har en Sony Xperia, tidigare kontaktat Sony som inte har nåt relevant svar på problemet.--Christian47 (diskussion) 8 maj 2020 kl. 20.48 (CEST)[svara]
Christian47: Kan du berätta vilken modell Sony Xperia du har och vilken version av Android? Du kan mejla mig (se min användarsida) om du inte vill ta detaljerna öppet här.
Jag har inte koll på hur appen fungerar, men det är tänkbart att den är känsligare för störningar än vad den skulle behöva vara. Med webbläsaren har jag ibland sådana problem, där förorsakat av mängder av javaskript. --LPfi (diskussion) 10 maj 2020 kl. 10.13 (CEST)[svara]
Visa Wikidatabeskrivning under artikelnamnetredigera
På Anmäl ett fel pågår just nu en diskussion om Wikdatabeskrivningen, som visas i mobil vy under arikelnamnet, men inte alls i desktop-versionen: Wikipedia:Anmäl ett fel#Märklig rubriksättning i mobilappen. En inte herlt ovanlig felanmälan på Anmäl ett fel är att det står fel i artikeln men att felet ligger i Wikidatabeskrivningen. Felet är då svårt att upptäcka för de flesta aktiva användare, som använder desktop-vyn.
Personligen tycker jag det är helt vansinnigt att inte ha samma information i mobil vy som desktop-vy per default.
Engelsspråkiga Wikipedia har krigat för att ha möjlighet att ta bort beskrivningen från mobila vyn utan att få gehör. Så det är inte ett alternativ skulle jag påstå.
Wikidatabeskrivnignen ska bara visas, det finns inte konsensus för att den också ska redigeras via Wikipedia. Men, för att redigera Wikidatabeskrivningen via Wikipedia finns det redan en finess som man kan slå på.
Alltså: Är det OK att vi på svenskspråkiga Wikipedia lägger till Wikidatabeskrivningen under artikelrubriken, så att artikeln har samma information oberoende av plattform?--LittleGun (diskussion) 5 maj 2020 kl. 08.49 (CEST)[svara]
Det tycker inte jag är en löjlig invändning. I en finess kan man leva med det, men om vi inför visning per default ska det göras på ett sätt så att sidan inte skuttar.--LittleGun (diskussion) 5 maj 2020 kl. 09.11 (CEST)[svara]
Det låter som om resultatet nästan blir det samma, som om man tar vilken artikel som häls, kopierar den och klistrar in den under sig skälv. För någon som bara är lite hobby programmerare, så börjar det se ut som att utvecklarna ritat in sig i ett hörn och nu gör allt för att försvara sina programmeringslösningar. Voyager85 (diskussion) 5 maj 2020 kl. 10.23 (CEST)[svara]
Jag förstår inte riktigt vad du menar, men det verkar som du kritiserar beslutet att ha en beskrivningsrad under artikelnamnet i mobil-vyn? Det är det många som ogillar, men det är uppenbart att det inte verkar finnas något incitament att ta bort det. Så i den här tråden vill jag kolla om vi tycker det är rimligt att, av konsekvensskäl, ha en sådan visning även i desktop-vyn. Har du någon åsikt om det? Är det bättre att det är olika?--LittleGun (diskussion) 5 maj 2020 kl. 10.51 (CEST)[svara]
Jag skrev inlägget ovan ur synvinkeln att jag till 100% håller med dig om Personligen tycker jag det är helt vansinnigt att inte ha samma information i mobil vy som desktop-vy per default. Och om lösningen bli att man i desktop-version kommer se båda versionerna av artikeln (mobil och desktop), ser jag det nästan som att utvecklarna försöker rädda sin nästintill fristående mobilversion av Wikipedia (kan ses som fristående, då den kräver sin egen redigering). Det är kanske det som är lösningen på hela problemet. Vi behöver ändra vår syn på mobil-versionen, från att det är en mobil anpassad layout version av t.ex. svenska Wikipedia, till att den är helt fristående från svenska desktop-versionen. Voyager85 (diskussion) 5 maj 2020 kl. 11.49 (CEST)[svara]
Det är olämpligt om det finns olika beskrivningar för en och samma artikel i mobilvyn och desktopvyn. (Om enwp har infört den möjligheten är det inget som vi bör ta efter.)
Att urvalet av vad som visas (av allt som är möjligt att visa) och hur det visas är lite olika har jag inte så stora problem med att acceptera, det är trots allt två olika vyer med helt olika förutsättningar. Exempel på andra olikheter, som är betydligt mer signifikanta än den där lilla one-linern med beskrivningen, är att varken kategorier eller navboxar visas i mobilvyn.
Att det förekommer felrapporter på något som alla inte ser därför att det inte syns i desktopvyn får vi nog lära oss att leva med. Även om underrubriken togs bort från mobilvyn skulle det fortsätta att komma felrapporter därför att beskrivningen visas i till exempel sökresultatet från Google.
Voyager85: Jag tycker tvärtom, att vi måste få mobilversionen och desktopversionen att bli mer ense. Allt som man kan se och göra på desktopversionen ska man kunna se och göra på mobilversione n. Och tvärtom. Jag tycker också att de båda versionerna ska se lika ut och ha samma "knappar" placerade på samma ställen.--LittleGun (diskussion) 5 maj 2020 kl. 14.57 (CEST)[svara]
LittleGun: Läs första meningen i mitt senaste inlägg ovan Jag skrev inlägget ovan ur synvinkeln att jag till 100% håller med dig om Personligen tycker jag det är helt vansinnigt att inte ha samma information i mobil vy som desktop-vy per default. Kan jag bli tydligare? Voyager85 (diskussion) 5 maj 2020 kl. 15.10 (CEST)[svara]
Den meningen förstod jag. Men, du skriver också, någon mening senare i samma inlägg: Vi behöver ändra vår syn på mobil-versionen, från att det är en mobil anpassad layout version av t.ex. svenska Wikipedia, till att den är helt fristående från svenska desktop-versionen. Det var det jag reagerade på. Då är det ju två olika projekt, som per definition blir divergerande. Och i ditt första inlägg ovan skrev du något om att ha två stycken artiklar kopierade efter varandra som jag inte alls förstått.--LittleGun (diskussion) 5 maj 2020 kl. 15.49 (CEST)[svara]
Som förtydligande. Med "wikidatabeskrivningen" menas bara den lilla textrad som i mobilvyn ligger direkt under rubriken, på bilden här intill inringad med rött, och frågan gäller om den raden ska inkluderas även i desktopvyn/datorvyn. /JohanahoJ (diskussion) 5 maj 2020 kl. 12.48 (CEST)[svara]
Jag är helt emot detta. Vi skriver artiklar här och inte på Wikidata. Det som finns där skall inte påverka våra sidor om vi inte aktivt väljer det. Jag anser att vi mot alla odds bör strida för att få bort det i mobilvyn istället. Tostarpadius (diskussion) 5 maj 2020 kl. 13.17 (CEST)[svara]
Din irritation handlar det primärt om artiklar skapade av dig, eller även av andra. Jag har tex aldrig sett dig kommentera de artiklar om naturreservat jag skapat som redan nu i mycket lutar sig mot Wikidataposten. Skulle du även se det negativt om enbart i dessa denna extra rad las till?Yger (diskussion) 5 maj 2020 kl. 14.19 (CEST)[svara]
Tostarpadius: Det är i så fall bättre att "strida" för att ta bort det från mobilvyn också. Wikipedia är en sämre plats om det är olika information på olika plattformar, innan du vunnit den striden. Men, lycka till!--LittleGun (diskussion) 5 maj 2020 kl. 14.30 (CEST)[svara]
@Yger: När någon aktivt väljer att använda information direkt från Wikidata därför att det är ändamålsenligt är jag positiv till det. När den pådyvlas oss utan möjlighet att välja bort den är jag negativ. Tostarpadius (diskussion) 5 maj 2020 kl. 15.15 (CEST)[svara]
@LittleGun: Jag anser inte att det som är dåligt med mobilvyn bör introduceras i det egentliga utseendet. Helst skulle jag vilja att den förment anpassade versionen helt försvunne. Det är så mycket verkligt värdefull information som den som använder den går miste om, exempelvis interwikilänkarna. Tostarpadius (diskussion) 5 maj 2020 kl. 15.18 (CEST)[svara]
Ta de båda striderna, att inte ha grejor från Wikidata och att inte ha en mobilvy, där det passar då. Just nu finns det två faktum: Mobilvyn hämtar data från Wikidata, utan någon vilja från utvecklarna att kunna ta bort det och det finns en desktop-vy och en mobil-vy. Om ditt argument för att inte ha samma info i mobilvyn och desktopvyn för att du vill ta ställning mot utvecklarna som gjort både en mobilvy och automatgenererat innehåll från Wikidata för att statuera exempel om hur fel det är, så visst. Men, skriv då det. Skriv inte allmäna kommentarer om vad du tycker är fel. Särskilt inte som enradiga kungörelser. Det skapar off-topic.
Problemet med den sortens aktivism, att i demonstrativt syfte underlåta att göra det bästa av situationen, är att Wikipedia blir ett sämre projekt.--LittleGun (diskussion) 5 maj 2020 kl. 15.41 (CEST)[svara]
Jag struntar egentligen i mobilvyn. Att införa denna presentation här skulle vara en försämring, det är min bestämda uppfattning. Av rent principiella skäl. Tostarpadius (diskussion) 5 maj 2020 kl. 17.14 (CEST)[svara]
Om du struntar i mobilvyn så struntar du i Wikipedias läsare. Det är en synnerligen konstig syn på Wikipedia. Den borde diskvalificera dig från alla diskussioner på Wikipedia. Ett grovt övertramp! Så får du gärna förklara vad "principiella skäl" är för något. Det är skitsnack som inte leder någonstans. Att din uppfattning är att kortbeskrivningen är en försämring i den sällan använda skrivbordsvyn, det accepterar jag, men skulle gärna vilja höra konkreta skäl till denna uppfattning- --北山 Kitayama (diskussion) 5 maj 2020 kl. 17.31 (CEST)[svara]
När jag säger att jag struntar i mobilvyn menar jag givetvis att jag inte bryr mig om hur den ser ut. Estetiken där får andra sköta. Jag månar givetvis om innehållet på svenskspråkiga Wikipedia, oavsett hur det presenteras. Jag anser personligen att originalversionen är den som fungerar bäst oavsett vilken apparat man använder, men andra får ha sin uppfattning i den frågan. De principiella skälen handlar om att information direkt från Wikidata endast bör visas när den är till nytta och aktivt väljs av dem som redigerar artikeln. Tostarpadius (diskussion) 6 maj 2020 kl. 08.31 (CEST)[svara]
Jag har då aldrig sett vaken interwikilänkar eller projektlänkar i mobilvyn. Det är därför jag använder desktop-versionen även på mobilen. /ℇsquilo5 maj 2020 kl. 15.34 (CEST)[svara]
@Esquilo: Klicka på ikonen som finns längst till vänster på raden under rubriken och före texten. Den ser ut som ett A framför ett kinesiskt(?) tecken. Då dyker det upp en lista över språk som du kan välja mellan.
Det är inte krångligt alls för en normal mobilanvändare. De är vana vid att klicka på ikoner för att se vart de leder. Det är ingen "finess" - det är utformad på samma sätt som "alla" andra appar och mobilvyer. Det ligger dessutom på första menyraden längst till vänster. Klockan leder till Historik. Förstoringsglas till Sök. Stjärna till Favoriter. Penna till redigera. "Hamburgaren" till meny. Mobilanvändare i dag tänker ikoner, inte bokstäver. Jag anser att på en mobil med dess begränsade utrymme har Wikimedia gjort ett bra jobb och det är lättläst. Skrivbordsvyn på mobilen är hemsk. Men - det var inte vad diskussionen handlar om. Det handlar om kortbeskrivningen av en artikel ska finnas i skrivbordsvyn eller inte. Inget annat. --北山 Kitayama (diskussion) 5 maj 2020 kl. 17.25 (CEST)[svara]
Jag räknar mig som en normal mobilanvändare och jag har inte ens tänkt tanken att man kan hitta den på det sättet. Jag använder alltid datorutseendet även i telefonen och tycker det fungerar alldeles utmärkt, både estetiskt och praktiskt. Tostarpadius (diskussion) 5 maj 2020 kl. 18.10 (CEST)[svara]
Jag tycker om "enradaren", "hisspitchen" som snabbt förklarar vad artikeln handlar om. Det är ett värdefullt tillägg till artikelnamnet, i synnerhet för den solklara majoritet av våra läsare som läser Wikipedia via mobil. Den hjälper förmodligen också Google att hitta rätt artikel. Mycket viktigt med tanke på hur våra läsare når Wikipedia. Att den lagras i Wikidata spelar egentligen ingen roll så länge vi kan redigera den direkt från Wikipediaartikeln. Jag är för att så mycket Wikidata som möjligt kan redigeras direkt från Wikipedia, i synnerhet språkknutet data. I dag är tröskeln stor, den behöver arbetas bort. Kortbeskrivningen vore en bra början. --北山 Kitayama (diskussion) 5 maj 2020 kl. 16.08 (CEST)[svara]
Som Kitiyama. Själv tycker jag att WP-inforaden i mobilvyn tillför ett positivt värde (eftersom så många förstameningar är så olidligt invecklade med sidouppgifter och översättningar till svårbegripliga språk att de är svårlästa) och att det därför är bra att inkludera den också i vyn för stationär dator. Att det då blir samma också blir identiska vyer är ju onekligen också ett plus, minst sagt. Boberger (diskussion) 5 maj 2020 kl. 16.11 (CEST)[svara]
Spegelsajter har funnits sedan Wikipedias barndom. Att WMF sedan ett tag nu också har en, och att man även kan redigera därifrån, vad gör det? Om vi ska ta funktioner från någon av dem, kan vi då inte välja att ta något bra? Wikidatabeskrivningen är enligt min åsikt inte en av de bra sakerna. Inte ens gemenskapen på Wikidata tycker om att det syns i mobilvyn, eftersom man där gärna vill använda beskrivningarna till mer lokala syften. 62 osv (diskussion) 5 maj 2020 kl. 17.19 (CEST)[svara]
Det som gör något är att om man använder mobil, gör en sökning och hamnar på Wikipedia, så är default-inställningen "WMF:s spegelsajt", a.k.a mobil vy. Över 80 % av alla besök till Wikipedia kommer den vägen. Just den "spegel-sajten" är så hårt kopplad till desktopsajten att jag vill påstå att definitionen för spegelsajt haltar, annat än möjligen tekniskt. Eftersom de båda "spegelsajterna" utger sig (vi utger dom) för att vara två olika visningslägen av samma sajt. Därför är det olyckligt om de inte innehåller samma information. För mig är det dessutom fullständigt basalt. Dessutom är det uppenbart att det är vanligare bland aktiva användare köra med desktopversionen. I fallet med Wikidatabeskrivningen har det lett till olycklig förvirring i t ex "Anmäl ett fel", där någon rapporterat ett fel men fått svaret att felet är säkert googles, när det varit felaktig information i visningsläget "mobil-vy". Jag ser inte heller några andra fördelar med att ha justWikidatabeskrvningen, men det är sämre att sakterna visar olika information, än att de visar samma men aningen redundant information.--LittleGun (diskussion) 5 maj 2020 kl. 19.21 (CEST)[svara]
Diskussionen här och på Wikipedia:Anmäl ett fel har övertygat mig om att de korta beskrivningarna är nyttiga för mobilanvändarna. Däremot finns det problem med den nuvarande lösningen där texten hämtas från Wikidata och oftast är osynlig för dem som redigerar Wikipedia. Det här har diskuterats mycket utförligt på enwp och har resulterat i mallen Short description som placeras först i wikitexten och har prioritet före beskrivningen från Wikidata. I diskussionen på WP:AEF ställde jag frågan om någon motsvarande mall har diskuterats inom svwp. Tyvärr fick jag bara vet inte till svar. Har någon som läser detta ett svar?
Mer information och bakgrund till varför mallen infördes finns att läsa i Wikipedia:Short description. Här är några direktlänkar (fler finns på angiven sida) till den diskussion som fördes: [3], [4], [5], [6].
Några argument för att införa en mall:
vandalism på Wikidata passerar ofta obemärkt och resultatet presenteras för läsarna som att det kommer från Wikipedia,
faktafel i välmenande redigeringar har större chans att upptäckas av dem som redigerar Wikipedia,
Jag har nu en tid kört som brobyggare mellan Wikidata och Wikipedia, först för samtliga nysakapde artiklar men också i mina specialsortiment om nära 20000 artiklar. Vandaliseringen är mindre än jag trott och jag ser det inte som ett för denna fråga relevans invändning. Faktafelbiten förstår jag inte, det är ju lättare botsnygga till beskrivningar i Wikidata än i Wikipedia (se vad larske gjorde med naturesvarten häromdagen) och det skulle innebära noll extrajobb att stämma av detta i alla nya artiklar som jag nu ju redan kollar upp sådant i. POVargumnete förstår jag än mindre. Men 62etc synpunkt är relevant, de har fyllts i i Wikdiata utan tanke på att de skall visas upp i Wikipedia. Men trots den invändningen är jag mån vi går vidare. Och extrafinessen på enwp tror jag helt enkelt vi inte orkar med, hellre då att vi tilltårer direkt uppdatering av denna text från Wikipedia.Yger (diskussion) 5 maj 2020 kl. 19.57 (CEST)[svara]
Den där mallen "Short description", ser ut att helt enkelt blanka ut WD-beskrivningen, och tillåter att man lägger till en manuellt lokalt istället. Det kan vara ett alternativ om vi har en annan uppfattning än WD om vad det ska stå i den där raden.
Om det här är implementerat på Wikinews, så tycker jag synd om dem. Det är i princip samma beskrivning i varenda Wikinews-artikel. Även våra kategorier och mallar har ganska enahanda WD-beskrivningar. Jag kan tänka mig att också de som jobbar med grensidor kommer att få en mindre chock. På koreanska vet jag att man i Wikidatas ungdom i princip kopierade över ingressen från WP till WD-beskrivningen.
Syftet med Wikidatas beskrivning är att underlätta sökningar, och det när man arbetar på Wikidata. Utvecklarna har sedan gjort ofoget att sprida den till fler ställen. Själv föredrar jag nästan när det inte finns någon svensk WD-beskrivning. Anledningen till det är att det ibland finns skillnader mellan artikel-subjektet på svenska relativt på engelska. Det tenderar att döljas när man fyller i en svensk beskrivning, och kan vara tämligen frustrerande när det gör att man talar förbi varandra i diskussioner på WD. 62 osv (diskussion) 5 maj 2020 kl. 20.37 (CEST)[svara]
För att förtydliga vad jag menar med att WD-beskrivningar har andra syften på WD än vad de har på WP, så tycker jag ni ska titta på WD-objektet man (Q6581097). Det är inte alls kopplat till någon artikel här på svwp idag, men illustrerar problemet väl. Beskrivningen är idag "en mansperson (används till Property:P21 "kön")". På engelska "to be used in "sex or gender" (P21) to indicate that the human subject identifies as male". "Property:P21" är något väldigt WD-centriskt, och är förmodligen obekant för de av er som aldrig engagerat er på WD. Det är ännu mindre bekant för de som bara snubblar in till WP via Google. För de två vanligaste könen så var det så i Wikidatas ungdom att man började använda objekt som på vissa språk kom att beskriva alla människor som vilda djur. Därför skapade man särskilda objekt som egentligen bara hade syftet att användas ihop med egenskapen "kön", dvs P21. För att man inte skulle välja "fel" objekt, så lades den här beskrivningen in. Det blir ingen tvekan om vilket WD-objekt med etiketten "man" eller "kvinna" man ska använda. Utan den här beskrivningen skulle vi få många felaktiga inläggningar av kön på WD. 62 osv (diskussion) 5 maj 2020 kl. 21.06 (CEST)[svara]
Fast på vilket sätt illustrerar det problemet väl? Det illustrerar väl snarare att problemet hanteras av Wikidata: Wikipedia har ju en artikel man, det är Wikidatas Q8441. Så då finns det väl en uppdelning redan som skiljer på när ett objekt är internt för wikidata (och då kan man skrivs saker som "används till property:P21") och ett objekt som beskriver "vuxen människa av hankön", vilket visas under artkelnamnet i artikeln man. Detta är lite off-topic, det kanske inte är alls lyckat att använda Wikidatabeskrivningen på det här sättet. Och jag förstår att det är frestande att protestera mot det i den här diskussionen. Men faktum är att på mobila vyn visas Wikidatabeskrivningen. Då är frågan är det bättre att ha två olika innehåll för de två visningslägena, är det viktigt av principskäl att vägra ha samma information, finns det någon tredje anledning till att det är bättre att inte ha samma information?--LittleGun (diskussion) 5 maj 2020 kl. 23.28 (CEST)[svara]
Protesterat emot att Wikidata-beskrivningarna används i den mobila vyn, det har jag och flera med mig redan gjort i flera trådar på Wikidata. Det är inte det jag uppfattat att den här tråden handlar om. Här handlar det om att göra om samma misstag på ett ställe till. Det är olyckligt att det ser annorlunda ut i den mobila vyn, ja. Men det betyder inte att det är en bra idé att en brist i den mobila vyn överförs till desktop-vyn. Den mobila vyn har många fler brister och jag hoppas de stannar där.
Beskrivningen i Q6581097 syns inte här, nej. Men det finns många fler objekt på Wikidata där beskrivningen är centrerad runt Wikidata, och har aldrig haft syftet att publiceras i Wikipedia. Det gäller kanske särskilt i ett (på Wikidata) mindre språk som svenska, där vi inte börjat ta sådana hänsyn när vi uppdaterat beskrivningarna. Massinläggningar av beskrivningar görs ofta av robotar, och det är inte alltid hussen till roboten kan svenska. Det finns därför många undermåliga svenska beskrivningar på Wikidata. Lokalt på Wikidata är detta inget stort problem, men det blir det om vi ska sprida det hit också där vi har större krav på ett korrekt språk.
Ett förslag är att de som jobbar med AEF lägger till en gadget som visar dem vad det står på Wikidata. Men jag är emot att sprida det till default-användare. 62 osv (diskussion) 6 maj 2020 kl. 08.15 (CEST)[svara]
De flesta defaultanvändare ser ju redan beskrivningen i och med att den inkluderas i mobilvyn, och det är ett problem att vi inte har något bra sätt att följa ändringar i dessa beskrivningar. Förslag på bättre lösningar på det problemet är välkomna. En mall som enwp:s "short description" är ett alternativ som nämnts. /JohanahoJ (diskussion) 6 maj 2020 kl. 09.14 (CEST)[svara]
Ändringar går att följa i historiken på Wikidata. Jag brukar ange "sv" i sökfältet för att identifiera vilka ändringar som påverkar svenska etiketter, beskrivningar och alias. 62 osv (diskussion) 6 maj 2020 kl. 09.33 (CEST)[svara]
@JohanahoJ: Jag har analyserat 666 000 poster i senaste ändringarna i Wikidata. Från 21:26 idag tillbaka till 23:15 i går kväll, alltså nästan ett dygn. Det var så långt tillbaka jag fick gå för att få med 1 000 ändringar på sådant som hade att göra med länkar till svwp eller etiketter och beskrivningar på svenska oavsett om objektet har någon koppling till svwp eller ej.
De 1 000 redigeringarna fördelade sig så här:
141 hade med tillägg av beskrivningar att göra
43 hade med ändring av beskrivningar att göra
207 gäller koppling till svwp
253 gäller borttagning av länk till svwp (när artikeln raderats)
25 gäller ändring av länk till svwp (när artikeln flyttas)
212 hade med etiketter att göra
92 hade med alias att göra
27 hade med skapande av objekt eller annat att göra
Bland dessa fanns det alltså 184 ändringar som hade med svenska beskrivningar (som du frågade efter) att göra. Dessa finns i följande tabell av vilken även tidpunkten för ändringen och användarnamnet eller IP-adressen för den som gjorde ändringen framgår. Av kommentaren framgår det om en beskrivning har lagts till (-add) eller ändrats (-set). Ogörningar (revert) av tidigare redigeringar finns dock inte med i denna analys.
Tidpunkt
Kommentar och värde för beskrivningen
Objekt
Användare
2020-05-06T19:27:03Z
/* wbsetdescription-add:1|sv */ stjärna i Skorpionens stjärnbild
/* wbsetdescription-add:1|sv */ Ett skeppsvrak av ett segelfartyg med champagnelast, som sjönk på 1800-talet i farleden söder om Föglö i Ålands skärgård
/* wbsetdescription-add:1|sv */ medicinskt tillstånd där syresättningen av blodomloppet sjunker och kroppens inre organ kan skadas, #suggestededit-add 1.0
Här har du en redigering som inte fastnar vid en sådan sökning. Den illustrerar också att redigeringar ibland görs till tämligen usel svenska. På WD är det som sagt ingen stor sak, men det når inte upp till WPs kvalitétskrav. 62 osv (diskussion) 6 maj 2020 kl. 10.32 (CEST) (Just det här specifika fallet ska vara fixat)[svara]
62 osv: AEF, är det anmäl ett fel? Jag har en sån gadget, det är en finnes i inställningar. Den går det också att redigera ifrån. Jag ville ha den just för att se och kunna ändra på klagomål från AEF som kom från mobil-vyn. Det visar hur dumt det är att ha olika info. Jag använder finessen mest för att redigera när jag ser att beskrivnungen saknas eller kan förbättras. Som vilken wikipediatext som helst. Funkar svinbra, bara det där lilla irriterande hoppet. Och eftersom default-användarna redan ser den (<80% av besökarna) tycker jag även icke-defaultanvändare ska se den med möjlighet att slå av. Hade den gått att slå av för defaultanvändarna hade jag inte saknat den.--LittleGun (diskussion) 6 maj 2020 kl. 15.26 (CEST)[svara]
┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ En del av kritiken mot att visa de beskrivningar som finns i Wikidata baseras på en uppfattning att "ändringar inte går att bevaka från Wikipedia" och de därför kan råka ut för klotter eller andra olämpliga ändringar som inte upptäcks lika snabbt som wikipediaredigeringar i en artikel.
Ändringar i Wikidata går att bevaka från Wikipedia. Genom att kryssa i "Visa Wikidata-redigeringar i din bevakningslista" under Inställningar/Bevakningslista syns de Wikidataredigeringar som görs i objekt som är kopplade till de artiklar man har på sin bevakningslista i Wikipedia. En liknande inställning finns för senaste ändringar. Dessa redigeringar markeras med ett D i bevakningslistan respektive senaste ändringar. Ett problem med detta, som brukar anföras, är att man då "översköljs av irrelevanta redigeringar" som gör att man inte ser Wikipediaredigeringarna i havet av Wikidataredigeringar. Det har framförts som ett önskemål att redigeringar som avser till exempel etiketter, beskrivningar och alias på andra språk än det egna inte skulle visas, men det verkar vara en svår nöt att knäcka.
För att inte missa ändringar i Wikidata som kan vara "förstörande" för svwp-artiklar som jag har på min bevakningslista och som kanske använder någon mall för att hämta data från Wikidata använder jag sedan ett år tillbaka en finess som är en variant av den finess som möjliggör att man kan undertrycka visningen av redigeringar som är gjorda av vissa uppräknade användare.
Eftersom Wikidata är bra på att förse redigeringar med automatiska kommentarer går det lätt att identifiera "irrelevanta redigeringar" med hjälp av dessa automatiska kommentarer. Jag har en lista på för närvarande 6 ord ("etikett", "beskrivning", "alias", "Språklänk", "missing label" och "migrate") som gör att redigeringar med något av dessa ord i den automatiska kommentaren maskas från listan. Kommentaren för ändringar som avser till exempel svenska beskrivningar innehåller [sv] och sådana ändringar släpper jag alltid igenom. Så ändringar i det som den här tråden handlar om syns i bevakningslistan/senaste ändringar även med denna finess, medan ändringar av beskrivningar på andra språk inte syns.
Listan är lika lätt att redigera som listan över "betrodda användare". Om det pågår någon "massuppladdning" av till exempel egenskapen folkmängd (P1082) eller någon ny obskyr extern identifikator som Twitteranvändar-ID (P6552) kan jag, bara tillfälligt, lägga till "P1082" respektive "P6552" till listan och vips så försvinner dessa redigeringar från ändringslistan.
I exemplet nedan gör denna filtrering att antalet redigeringar som visas minskar från 210 till 139, alltså med en tredjedel. Därmed är översköljningsproblemet inte längre så stort.
Här är en bild som visar hur det ser ut med knappen "Dölj ändringar" bredvid "Dölj användare" uppe till höger. Siffran 6 anger alltså hur många texter som finns just nu i filterlistan, och 71/210 anger hur många redigeringar som dolts (71) och hur många som hade visats om inga redigeringar hade dolts (210). Det klotter av egenskapen Commons-kategori (P373) i objektet midsommarafton (Q10398273) som syns på bilden hade jag inte upptäckt om inte "Visa Wikidata-redigeringar i din bevakningslista" hade varit påslagen. Den som är intresserad av Spindlar kan också direkt se i listan att någon har bytt ut bild (P18) i objektet Spindlar (Q1357). Hade mallen {{Taxobox WD}} använts i svwp-artikeln Spindlar hade ändringen i Wikidata synts där. Och då är det bra att den också syns i bevakningslistan så att man kan reagera om det skulle vara klotter.
--Larske (diskussion) 6 maj 2020 kl. 10.25 (CEST)[svara]
Den var fiffig, jag kopierar den gärna till min egen sida och provar. Om fler är intresserade kan den kanske läggas till som valbar finess i inställningarna? /JohanahoJ (diskussion) 6 maj 2020 kl. 11.21 (CEST)[svara]
@JohanahoJ: Om du vill testa kan du lägga in följande rad in din common.js
Egentligen är det här lite off-topic, så jag har undvikit det. När jag skrivit att det inte går, har jag menat att det är bökigt och inte default. Hela min poäng är att alla ändringar som görs på wikidata och som påverkar en artikel som jag bevakar ska jag få information om på Wikipedia. Men, jag ska inte få alla andra ändringar som görs i det objektet eller så, det ska bara vara det som påverkar artikeln. Båda dessa villkor ska vara per default. "Annars går det inte": Annars är det inte bra, även om det går att som enskild användare ställa tusen frågor till den som begriper och få något som nästan uppfyller villkoren om personliga inställnigar kureras på rätt sätt.
Båda dessa villkor borde dessutom vara uppfyllda innan man släpper igenom en enda parameter från Wikidata rätt in i Wikipedia om man resonerar som många "wikidataianer" eftersom jag som "wikipedian" bemöts så:
För det är intressant, och det gör mig lite gubbsurt bitter, att wikidata vägrar att ta emot ändringar från wikipedia, eller i varje fall de som uttalat sig här och att man inte vill släppa redigeringsfinessen default i diskussioner på enWP också. Trots att en sån ändring slår igenom på Wikidata som om ändringen gjorts på Wikidata! Per default! Men, tvärtom är det bara att köra, ändra på Wikidata så att innehållet ändras på Wikipedia. Trots att en sån ändring inte slår igenom på Wikipedia, som om den gjorts på Wikipedia. WTF, liksom. Klart det blir vi och dom då.
Dessutom tycker jag det här "gör vi det för lätt att redigera blir det bara en massa okunniga som gör fel" är förfärligt owikimedianskt. Wikipedia har redan visat att det funkar, trots alla belackare och trots det ska det ideligen införas såna restriktioner även på Wikipedia.
Ni som hävdar att det är ett problem att kunna redigera beskrivningen från Wikipedia rätt in i Wikidata, vet ni att det är ett problem. Vet alltså. Eller gissar ni bara för att det borde vara så. För, man kan ju inte lita på folk. Testa först! Det gjorde man åtminstone på commons. Kom ihåg: "Wikipedia fungerar bara i praktiken. I teorin är det en fullständig katastrof." Det borde vara giltigt för Wikidata med. Eller så är Wikidata för komplicerat, då borde Wikidata göras mindre komplicerat.--LittleGun (diskussion) 6 maj 2020 kl. 15.13 (CEST)[svara]
Håller med dig om att det är bra om vi ökar vetandet och minskar gissandet. Finessen som möjliggör redigering av wikidatabeskrivningar från Wikidata skulle (under en testperiod) kunna utökas så att den förutom att göra själva redigeringen även loggar denna i en tabell på en egen sida någonstans i Wikipedia. Sidan med denna logg kan vem som helst lägga in i sin bevakningslista.
Det som loggas skulle kunna vara:
Artikelnamnet på den Wikipediasida från vilken redigeringen görs
Användarnamnet (eller IP-adressen) för den som gör ändringen
Tidpunkt för när ändringen görs
Värdet före ändringen
Värdet efter ändringen
Så här skulle det kunna se ut:
(under förutsättning att redigeringen i exemplet gjorts via finessen)
författarpseudonym som användes på västernromanner
Efter någon vecka med påslagen finess som default borde det gå att veta om det är något problem eller ej och beslut kan då tas, grundat på denna "vetskap", om finessen ska vara fortsatt påslagen som default eller ej.
Så du redigerar beskrivningen på Wikidata, utan att se vilka påståenden objektet har och utan att först jämföra med andra projekt? Det låter direkt livsfarligt i mina ögon. Det är inte ovanligt med att artiklar i samma objekt bara delvis överlappar varandra. 62 osv (diskussion) 6 maj 2020 kl. 20.09 (CEST)[svara]
Jag har gjort närmare 1000 såna redigeringar. Från Wikipedia rätt in i Wikidata, genom att via finessen skapa en ny beskrivning eller ändra en befintlig, baserat på vad som stått i Wikipedias artikel. Nästan alltid genom att skriva av första meningen (bortsett från inledande födelsedata eller uttal eller alternativnamn eller så). Någon gång har jag gått in i objektet för att få inspiration från andra språk eller lagt in svenskt alias. Men sällan. Så fungerar finessen och jag har inte haft en tanke på att det skulle vara livsfarligt. Ingen av dessa redigeringar har fått någon reaktion på Wikidata som jag har sett. Kan det vara så himla farligt då? Annat än teoretiskt/hypotetiskt, förstås. Om det är fel tar inte Wikidatas kvalitetskontroll hand om det då? Är det inte bra att det upptäcks? Hade jag fått någon reaktion motsvarande de som lägger in WD mallar på Wikpedia får, hade jag slutat omgående...--LittleGun (diskussion) 7 maj 2020 kl. 04.47 (CEST)[svara]
Däremot har jag flera gånger kunnat rätta felaktigheter i Wikidatas beskrivning. Inte heller det har känts särskilt livshotande, tvärtom faktiskt..--LittleGun (diskussion)
Jag har fixat så att sidan inte hoppar i artiklar som är anslutna till Wikidata. Nackdelen är att det nu blir ett onödigt hopp i artiklar som inte är anslutna till Wikidata.
@Nirmos: Tack för det! Som en liten parentes diskussionen, skulle jag vilja föreslå att redigeringslänken efter en wikidatabeskrivning, istället för nuvarande text i samma storlek som beskrivningen, ändras till en penna. Jag tycker att länken, som ofta hamnar precis under artikelrubriken, nu är för störande när man är inne bara för att läsa. Nedan ses nuvarande stil till vänster och ett förslag till höger:
@Nirmos: Jag skulle behöva förkovra mig i javascript innan jag ändrar i finessen för att lägga till pennikonen den vägen. Om du har lust och möjlighet, skulle det vara uppskattat om du gjorde det. Annars har jag en lösning med tillägg av pennikonen med CSS och en enkel placeholder-variant i js-filen, som funkar med ResourceLoader. /JohanahoJ (diskussion) 10 maj 2020 kl. 14.16 (CEST)[svara]
När beskrivningen ska samsas med ett omdirigeringsmeddelande vore det mer naturligt om omdirigeringsmeddelandet kom efter beskrivningen, som ju hänger ihop med artikelnamnat. Extra lovord om man kan slippa hoppet även i dessa fall. Exempel Schiller. --Caztorp (diskussion) 7 maj 2020 kl. 18.45 (CEST)[svara]
Om finessen blir inställd som default här på svwp, så innebär det att den är förvald i inställningarna, men att man kan välja bort den genom att klicka av den på Inställningar > Finesser. /JohanahoJ (diskussion) 10 maj 2020 kl. 12.45 (CEST)[svara]
Jag tycker det finns konsensus för att slå på den. Fullt ut med regigeringsbarhet direkt från Wikipedia. Tostarpadius är den mest hårdnackade motståndaren, av principiella skäl så det är svårt att motivera bort, eftersom det inte spelar någon roll att det är bättre - principen är ju viktigare - verkar okej om han kan slå av den. Nirmos och 62 osv är mycket oroliga, JohanahoJ är lite orolig, över att det kommer bli en massa vandalisering eller okontrollbera mängder misstag och felaktigheter på grund av för dålig dubbelkoll, som Wikidata inte ska kunna hantera. Larske har gjort något så att vi kan mäta det och vi välter väl knappast Wikidata innan vi hinner stoppa katastrofen? Om det fungerar kan vi väl ta diskussionen senare om vi ska införa en mall så att vi kan skriva över Wikidatabeskrivningen, vid behov eller alltid. Om jag förstår rätt så tycker de flesta andra att själva beskrivningen är onödig, egentligen, men eftersom den finns på mobilvyn och inte går att ta bort därifrån är det bättre att införa den i desktopvyn än att ha olika information. Så vad säger ni ska vi slå på den? Jag gör det gärna om någon förklarar hur.--LittleGun (diskussion) 10 maj 2020 kl. 13.14 (CEST)[svara]
Är det meningen att finessen skall slås på som förval? Jag kan tänka mig att det vore bra att i så fall göra det först efter att ett antal aktiva prövat den. Eller är det tillräckligt många som har koll på den genom smarttelefonanvändning? Min uppfattning var att den största nyttan är för dem som får myror i huvudet av felanmälningar. --LPfi (diskussion) 10 maj 2020 kl. 16.48 (CEST)[svara]
Ja, det är meningen att den ska slås på som förval. Den har testats av några, bland annat mig, och har funnits som finess att slå på sedan slutet 2018. Då hoppade texten till när finessen laddade klart. Det gör den inte nu. Så den funkar på så sätt och har haft en prövotid. Den slås alltså på, för alla, på desktopversionen. Det kommer högst upp att stå en något redundant mening med text "small" under artikelrubriken, ovanför eventuella topnotes och brödtext. Tex för Olof Palme kommer det stå "Sveriges statsminister 1969–1976 och 1982–1986"
I mobil vy är den textraden påslagen sedan länge, och utvecklarna vill inte någon språkversion tar bort den. En sak vi slipper är myror i huvudet av felanmälningar. Men det är bara ett symptom. Den största vinsten är att det blir samma information i mobil vy som i desktop vy. Som vi kan redigera, koorigera eller addera innan det ens hamnar som felanmälan, eller som inte anmäls.--LittleGun (diskussion) 10 maj 2020 kl. 17.16 (CEST)[svara]
Sen är detta också en prövotid. Det finns farhågor att Wikidata kommer få en stor mängd felaktigheter när beskrivningen kan redigeras från Wikipedia. Så vi ska logga den första tiden.--LittleGun (diskussion) 10 maj 2020 kl. 17.21 (CEST)[svara]
Jag hade fel, den hoppar visst fortfarande om man kommer från omdirigering, som Caztorp redan påpekat. Här tex: Stockholm Globe Arena. Går det att fixa? Ainali hade en idé att skriva beskrivningen på samma rad som rubriken, fast längre till höger, istället för under. Det är iofs oprövat, men är kanske en idé att testa?--LittleGun (diskussion) 10 maj 2020 kl. 17.40 (CEST)[svara]
Ja, mitt förslag var alltså något i stil med det till höger.
Ett alternativ är att göra omdirigeringsmeddelandet mer i överensstämmelse med hur det görs på mobilsajten, med ett slags "floating alert" eller vad som nu är den korrekta benämningen. Fördelen med det är att läsaren ser meddelandet även om omdirigeringen görs direkt till en avsnittsrubrik. --Caztorp (diskussion) 10 maj 2020 kl. 18.17 (CEST)[svara]
Om wikidatabeskrivningen är så lång att den radbryts så kommer sidan hoppa oavsett om den ligger under eller på samma rad som rubriken. På rubrikraden finns mindre utrymme i sidled kvar till beskrivningen, så där är nog risken lite större för radbrytning. /EnDumEn✍10 maj 2020 kl. 22.00 (CEST)[svara]
Jag är flitig användare av PetScan i mitt geografiska städningsarbete. Nu har inte verktyget fungerat sedan cirka 24 april. Någon som vet var man kan se orsak och status? Kitayama (diskussion) 28 april 2020 kl. 14.25 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]
jag som kör denna två gånger dagligen för att hitta nya artiklar som saknar WD post har haft stora problem de senaste två veckorna. Ungefär var tredje dag får jag plötsligt träff och kan då beta av listorna. För mig är det oerhört vitktigt det fungerar.Yger (diskussion) 28 april 2020 kl. 17.42 (CEST)[svara]
@Yger: Nu lyckades jag köra PetScan-frågan för att lista personartiklar som är skapade senaste veckan och som saknar koppling till Wikidata. Den tog väldigt lång tid, 170 sekunder, men gav ändå följande resultat:
Motsvarande fråga för övriga artiklar kraschade efter en mycket lång tid. Möjligen pågår felsökningsarbete som gjorde att servern startades om innan resultatet blev klart.
Tillsammans blir det 17 artiklar vilket faller inom det intervall som du angav. Några av dessa har redan kopplats och ett par har relevansmall och ska därför kanske raderas och inte kopplas, men jag listar dem alla här ändå.
Jag och @BP OMowe: har gjort ett par återställningar fram och tillbaka i Raskravallerna i Jönköping över ordet "tattare" i infoboxen. Jag menar att vi inte bör använda sådana nedsättande ord (annat än i t.ex. citat och liknande). BP OMowe verkar tycka att det är helt OK och att det skulle vara "historierevisionism" att inte göra det. Såvitt jag vet finns det konsensus att ord som avråds från i t.ex. SAOL bör undvikas, även om det inte finns tydligt nedskrivet i t.ex. WP:stilguide. Har jag fel när jag vill ta bort det ur infoboxen?
Artikeltexten i Raskravallerna i Jönköping borde ses över där ordet inte ingår i en citat till exempel och bör helt sonika tas bort/ersättas eftersom ordet är starkt nedsättande. Ordet resande är acceptabelt. --Vannucci (diskussion) 11 april 2020 kl. 19.18 (CEST)[svara]
Jag har två invändningar. Den första är användningen av tillbakarullning istället för att ändra texten till ett bättre alternativ om ett sådant finns. Det är i min mening ett oskick då det inte leder arbetet med att förbättra artikeln vidare, och dessutom oftast slänger ut barnet med badvattnet. De andra invändningen är att historiska händelser inte ska "städas" för att passa rådande uppfattningar, utan istället återges källtroget och sedan vid behov kommenteras för nutida läsare. BP OMowe (diskussion) 11 april 2020 kl. 19.19 (CEST)[svara]
(Redigeringskonflikt) Jag har inte satt mig in i den aktuella artikeln, men ibland kan det vara ett sätt att hantera dylika ting att sätta ett ord inom citationstecken även när det inte handlar om ett direkt citat. Att utan vidare byta ut "tattare" mot "resande" eller "zigenare" mot "romer" i texter som behandlar historiska förhållanden kan bli missvisande. Det finns skäl att bedöma vokabulären från fall till fall. Anakronismer bör undvikas. Tostarpadius (diskussion) 11 april 2020 kl. 19.30 (CEST)[svara]
@Tostarpadius: ändock ett nedsättande ord och en oskiljaktig del av rasbiologiskt tänkande, tycker det ser väldigt dåligt ut i infoboxen. Jag rekommenderar att du läser infoboxen så kan du avgöra närmare. --Vannucci (diskussion) 11 april 2020 kl. 19.41 (CEST)[svara]
@Vannucci:, ordet tattare förekom långt innan Darwin skrev Om arternas uppkomst, och följaktligen även långt innan rasbiologins uuppkomst. Värt att notera är att även kvinnor betraktades som underlägsna, men där koncentrerade man sig på att förändra uppfattningen om kvinnor istället för att ersätta ord i förhoppning om en förbättring. BP OMowe (diskussion) 11 april 2020 kl. 19.41 (CEST)[svara]
Jag har lagt till en mall i artikeln som en hjälpreda och hoppas ni kan lösa tvisten genom att ta bort nedsättande ord som inte är citat, och hoppas att ni förstår att man inte kan använda fult språk i en artikel. Det här är utanför mitt intresseområde vad gäller facklitterärt ämne och mina inlägg här har varit för att hjälpa andra på traven. --Vannucci (diskussion) 11 april 2020 kl. 20.47 (CEST)[svara]
Utan att vara alltför insatt i artikelsubjektet tycker ansluter jag mig till uppfattning att vi i möjligaste mån ska undvika pejorativa termer. Vi ska naturligtvis inte försköna historien utan dåtidens ordspråk behöver naturligtvis stå kvar i citat o.d. Det kan ju också vara lämpligt att nämna att det av samtiden benämndes "tattarkravallerna". Jag tycker emellertid inte att det bör stå "tattarkravallerna" högst upp i infoboxen och när det inte gäller citat bör begreppet "tattare" utrensas, det tillför inte artikeln något, snarast tvärtom. Rasmus2811 april 2020 kl. 21.25 (CEST)[svara]
Rubriken i infoboxen skall naturligtvis återspegla titeln på artikeln, i detta fall Raskravallerna i Jönköping, vilket jag nu ändrat till. Att det på den tiden benämndes "tattarkravallerna" bör framgå i artikeln, även om ordet idag anses nedsättande.--Historiker (diskussion) 11 april 2020 kl. 21.36 (CEST)[svara]
Självklart skall t-ordet inte användas ens i historiska sammanhang. I en objektiv beskrivning heter det resande. Däremot är det korrekt att som nu precisera att den samtida pressen kallade händelserna "tattarkravallerna". Jag reagerar på en annan benämning i faktaboxen; att den ena sidan skulle bestå av "de vita" - resande är också vita lika mycket som de är svenskar. Det får räcka att den ena sidan bestod av "icke-resande" om man inte kan kalla dem befolkningsmajoriteten eftersom det förmodligen inte var en majoritet som angrep de resande utan ett gäng huliganer. /Ascilto (diskussion) 11 april 2020 kl. 22.42 (CEST)[svara]
Artikelrubriken i sig är problematisk. Händelsen ägde inte rum i ett vakuum, precis som vare sig nazismen eller rasbiologin uppstod ur tomma intet. Efter att evolutionsläran slagit igenom (trots hårt motstånd väl att märka) så debatterades farhågan om det naturliga urvalet satts ur spel genom de sociala åtgärderna (se t.ex. resonemangen kring svälten på 1860-talet och 1917, i "Lubbe" Nordströms Lort-Sverige fram till Reinfeldts tal om bidragsberoende) livligt. Jack London, idag främst känd som vänster-aktivist, ägnade stor del av sitt författarskap åt rashygien. Bakgrunden som tecknas i artikeln om tattarkravallerna återspeglar detta, och ger en bild av samhället som händelsen ägde rum i. Det är den ena aspekten. Den andra, som inte återspeglas i tillräcklig grad i artikeln, är att Bengtsson&Co tycktes ha för vana att hantera saker på egen hand, utan inblandning av myndigheter, och att det i grunden var en personlig konflikt mellan två grupperingar som urartade när nyfikna åskådare (notera de återkommande nyheterna om hur åskådare står och filmar istället för att hjälpa till, eller rent allmänt är i vägen för blåljuspersonalens arbete) kom för att se hur de gjorde upp. Som ett sidospår bevittnade jag under min uppväxt hur I19:ingar och Ing3:or, bassar och bodensare, lundagårdare och prästholmare etc etc samlades på diverse ställen och slogs, ibland under vänskaplig rivalitet, ibland på blodigt allvar...och jag har ännu inte ens fyllt 50 år. Frågan som aldrig ställs i artikeln är huruvida Bengtsson hade agerat på samma sätt om hans antagonister inte varit resandefolk, men låt oss säga en likaledes lättidentifierad grupp av huliganer. Den senare domen om 50 dagsböter i november antyder att det är troligt att Bengtsson faktiskt skulle reagera likartat oavsett motståndare, och i så fall har vare sig ras eller etnicitet med saken att göra. Har resandefolk blivit illa behandlade? Utan tvivel,men lösningen är inte att omtolka historien och presentera den tillrättalagda versionen som sanningen. Då kan det bli lika illa som när Kristina Ohlsson hävdar att alla välutbildade vet att "neger" är svenskans motsvarighet till amerikanskans "nigger". Om vi då tar en bok från 1960-talet, där ordet användes som ett adjektiv, lika laddat som brunett eller fräknig, för att beskriva en typ av utseende. Var alla på 1960-talet rasister å det grövsta? Varför skulle rasism vara ett problem, när alla rasisterna ändå verkade uppföra sig vänligt? Tag ett ögonblick och fundera på vad det gör för förståelsen. BP OMowe (diskussion) 11 april 2020 kl. 23.18 (CEST)[svara]
Jag förstår inte din poäng. Många ord har värdeladdning. Denna värdeladdning är under ständig förändring. Ibland blir orden mer negativt laddade, andra positivt. "Homosexuell" var usprungligen framtaget som ett rent pejorativ. Vi kan ändå kalla de som var homosexuella 100 år sedan för homosexuella eftersom det inte är pejorativt i dag. När vi skriver artiklar ska vi använda dagens etablerade ord. De som kallades tattare uppskattade säkert inte att kallas tattare på 50-talet (resande idag gör det inte), majoritesbefilkningen visste inte det eller brydde sig inte. I varje fall vet vi att tattare är ett rent skällsord idag. Därför var tattarkravallerna ett namn som etablerades. Nu används andra namn för det skeendet, då är det inte fel att Wikipedia följer med. Bakgrunden, och namnet tattarkravallerna, ska inte döljas. Den historiska kontexten ska bekrivas i artikeln, med dagens etablerade ord. Det betyder inte att de som kallade Harlem för "negerstadsdel" på 1960-talet per definition var rasister. De som framhärdar i att göra det i dag har jag svårt att tolka som något annat.--LittleGun (diskussion) 15 april 2020 kl. 07.10 (CEST)[svara]
Jag kan ha viss sympati med målsättningen att arbeta bort föråldrade ord som idag betraktas som pejorativa, men ibland går denna strävan till överdrift. Till att börja med är/var tattare ingen ras ens med den tidens synsätt (de var i så fall en del av "rasen" zigenare), varför artikelrubriken Raskravallerna i Jönköping är missvisande. Varför inte bara Kravallerna i Jönköping 1948? För det förekom väl inga fler kravaller i Jönköping det året? /ℇsquilo15 april 2020 kl. 08.44 (CEST)[svara]
Bara kravallerna, visst. Även etablerad press skriver så, också. Akademiskt kanske de inte uppfattades som en ras, eller hade uppfattas som en ras. Men trots det fanns helt klart den uppfattningen. I artikeln, till exempel, citeras fattigvården: "De rasrena tattarna i allmänhet är arbetsovilliga...".--LittleGun (diskussion) 15 april 2020 kl. 14.33 (CEST)[svara]
┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘
Nedsättande ord ska inte användas alls i artiklarna, förutom i undantagsfall som i citat, egennamn och när ordet i sig ska beskrivas (eftersom vi inte censurerar). Jag har dock inte följt diskussionen och har inga planer på att göra det heller. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 15 april 2020 kl. 16.03 (CEST)[svara]
En del hävdar att ordet "ras" är nedsättande och att det inte finns några "raser". Andra hävdar motsatsen. En parallell kan vara att man i USA inte har något problem med ordet "ras" men ordet "neger" anses vara djupt kränkande. Ibland går vår räddhågsenhet att stöta oss med andra till överdrift; det vore underligt att i artikeln inte ens nämna historiska/samtida begrepp, även om titeln på artikeln givetvis skall vara nutida ("Kravallerna i Jönköping 1948" är utmärkt). Personligen har jag inget problem med att samtida beteckningar nämns i artikeln, men att det samtidigt i kontexten tydligt klaras ut att det är en dåtida benämning, eftersom Wikipedia ju inte är censurerat. (För övrigt anser jag att artikeln luffare bör flyttas till "glesbygdsflanör". Annars kan ju någon bli kränkt.) Riggwelter (diskussion) 24 april 2020 kl. 23.11 (CEST)[svara]
Jag har flytta till det namnet. Det är ju mycket snarikt förslaget Kravallerna i Jönköping 1948 som nämnts ovan, men med sanktion från en bra källa.Yger (diskussion) 4 maj 2020 kl. 17.01 (CEST)[svara]
Det är klart att "t*ttarkravallerna" är nedsättande. Är det någon som skulle använda n-ordet (det amerikanska n-ordet alltså, med "i" och "gg") för att beskriva den stora epidemin med raskravaller i USA på slutet av 1960-talet? / TernariusD4 maj 2020 kl. 17.07 (CEST)[svara]
Är det så det kallas i samtida källor bör benämningen inte utelämnas, inte heller utanför direkta citat ur dessa. Däremot kan jag förstå att den anses olämplig som artikelnamn. Tostarpadius (diskussion) 8 maj 2020 kl. 21.07 (CEST)[svara]
Det är väl inte krångligare än att vi skriver om ras och annat när det är relevant och inte uppfattas som stötande i svenska språket och undviker det annars. Det viktiga är att inte vi inte själva tar ställning för eller emot. Är man osäker på om ord är nedsättande kan man ta hjälp av svenska ordböcker och språkinstanser. Där kan man ofta finna synonymer också. Är ett begrepp vedertaget och saknar etablerade substitut ska vi alltså använda det även om det kan uppfattas som nedsättande. Vi får alltså inte konstruera ett nytt begrepp eller ligga steget före i utvecklingen. Det går heller aldrig att säga att vi ska göra något bara för att ENWP gör det eller för att det var acceptabelt förr. Språket förändras och likväl kan det finnas skillnader i språk. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 10 maj 2020 kl. 12.39 (CEST)[svara]
Det blir problem när vi vet att ett uttryck är nedsättande, men det används i källorna, eller är/var den etablerade beteckningen. Skall vi utelämna det då? Det kan närma sig historieförfalskning (det gäller alltså då att balansera, vilket var kärnan i diskussionen ovan). Ibland finns inget substitut, för att själva begreppet är föråldrat och stötande. --LPfi (diskussion) 10 maj 2020 kl. 13.20 (CEST)[svara]
Det är i grunden precis som med n-boll och att det anses nedsättande i språket. Står det n-boll i källan skriver vi i allmänhet inte n-boll, utan c-boll eller k-boll istället. Men vi censurerar inte heller och därför ska vi förklara varför n-ordet inte används (längre). För att det ska anses som nedsättande måste det finnas trovärdiga källor, och då finns det förstås också substitut. Slår man upp exempelvis "tattare" i SAOL får man förslaget att använda resande(folket) istället. Är det en plats, känd händelse, företagsnamn etc som har det nedsättande eller kontroversiella ordet i namnet kan vi aldrig själva ersätta det. Då måste det ändras officiellt eller i språket först. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 10 maj 2020 kl. 13.55 (CEST)[svara]
Men vi måste också vara medvetna om att "tattare" inte utan vidare kan ersättas av "resande". Och vi får absolut inte ägna oss åt historieförfalskning. Anakronismer kan vi kanske inte undvika helt, även om jag personligen är allergisk mot dem (själva formuleringen blev en påminnelse att ta min vid denna tid nödvändiga medicin). Men vi måste hjälpa människor som går direkt till våra källor att se att de faktiskt handlar om samma sak som texten i artikeln. Om vi helt ändrar språkbruk blir det mycket förvirrande för läsarna. Vi måste åtminstone när det handlar om nyckelbegrepp kommentera valet av andra ord exempelvis i en anmärkning. Alltför långa utvikningar i själva brödtexten är inte lämpligt. Tostarpadius (diskussion) 13 maj 2020 kl. 11.28 (CEST)[svara]
Tydligen så anser vissa att alla som är med i rubricerade verk är relevanta för artiklar. Jag råkade ramla över artikeln Olof Norling, en man som inte uträttat något annat än att ha varit posttjänsteman. Jag anser att artiklar på den nivån förlöjligar Wikipedia. Jag trodde alla var överens om att vi inte skall vara en databas över allt som är möjligt att veta. För ämbetsmän säger relevanskriterierna "Tunga lokala, regionala och delstatliga uppdrag med genuin makt över en stor verksamhet på den nivån" och "Generalsekreterare och annan jämförbar hög befattning i en mellanstatlig organisation. Samt den som uppenbart har motsvarande makt och inflytande, eller har fått omfattande nationell medial uppmärksamhet av sin samtid (alternativt vida omskriven långt senare av historiker)". På vilket sätt lever en lokal posttjänsteman upp till något av det här? /Ascilto (diskussion) 25 april 2020 kl. 23.19 (CEST)[svara]
Frågan har diskuterats vid en rad tillfällen under årens lopp. Oavsett vad relevanskriterierna säger betraktas denna typ av artiklar som relevanta då SFFR-behandling av liknande artiklar aldrig resulterar i konsensus för radering./Annika (diskussion) 26 april 2020 kl. 00.31 (CEST)[svara]
Jag instämmer med Julle. Jag kan inte förstå hur den typen av artiklar kan kasta ett löjets skimmer över ett uppslagsverk. Att det ställs högre krav på nu levande personer än på avlidna ser jag inget som helst problem med. Tostarpadius (diskussion) 26 april 2020 kl. 05.46 (CEST)[svara]
Jag är av annan åsikt. Vilka är de faktiska meriterna som gjort att Olof Norling ansetts relevant? Att han var lokal posttjänsteman? Jag kan inte se något stöd i våra relevanskriter för den saken. Att han är med i en 70 år gammal upplaga av "Vem är vem", med sitt tydliga klassperspektiv? Jag menar, hur stor chans är det att en vanlig förman på en fabrik, utan ytterligare meriter, kan komma med där? Och om det nu skulle vara så att den typen av artiklar aldrig underkänns av en SFFR-behandling så tycker jag det snarast är ett problem – om det verkligen är så stor skillnad mellan våra relevanskriter och SFFR är det, emm, någonting som är fel. / TernariusD26 april 2020 kl. 07.03 (CEST)[svara]
Jag kan instämma att han på ytan inte verkar särskilt relevant. Det kluriga, och kanske även det riktigt intressanta, är dock att någon/några ansåg honom som relevant utöver det vanliga, så pass relevant att han passade i ett biografiskt uppslagsverk, och ett sånt riktat mot allmänheten. Fanns han bara i ett uppslagsverk som rimligen endast riktar sig mot folk med ett intresse för postväsendet, låt säga Norrlands postmästare genom åren, skulle han inte vara relevant för Wikipedia. Dieselmotorvagnar (till stationen) 26 april 2020 kl. 08.59 (CEST)[svara]
Jag håller med Ascilto och Ternarius. Framför allt kastar den här sortens biografier ett löjets skimmer över Vem är vem. Jag minns en SFFR-diskussion om en östgötsk apotekare (som var biograferad där men saknade helt andra relevansgrundande meriter) där någon trodde sig veta att man kunde köpa sig plats i Vem är vem. Kan det stämma? Det är annars svårt att se varför man skulle ge utrymme till en enskild posttjänsteman.--Gotogo (diskussion) 26 april 2020 kl. 09.14 (CEST)[svara]
Om jag förstår artikeln Poststation (dit Postmästare omdirigerar) rätt var postmästare ett ganska högt ämbete (inledningen nyss omskriven av mig på basen av vad som sägs längre ner). Personen var också ordförande för Norrbottens och senare Västerbotten läns sektion av Posttjänstemännens förening. Det är fullt möjligt att hans arbete som postmästare eller ordförande var relevansskapande. Det framgår inte ur vår artikel men kan ha bidragit till att han togs med i Vem är vem (jag vet inte hur urvalet görs). --LPfi (diskussion) 26 april 2020 kl. 09.24 (CEST)[svara]
Hårda relevanskriterier riskerar att ge Wikipedia ett än mer klassbetonat och recentistiskt perspektiv. Bland annat därför tycker jag vi ska vara ganska generösa med relevansen för äldre förhållanden. För nutiden är risken för intressekonflikter så stor att relevanskriterierna bör tillämpas hårdare. Edaen (diskussion) 26 april 2020 kl. 09.40 (CEST)[svara]
Personers betydelse må verka futtiga i efterhand men bör ändå ses i relation till sin tid. Behåll generositeten gentemot biograferade i Vem är Vem./Pontuz (diskussion) 26 april 2020 kl. 11.31 (CEST)[svara]
┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘
Jag tycker verifierbarhet är en viktig aspekt. En artikel med tveksam relevans _och_ bristfälliga källor tycker jag bör kunna tas bort efter sedvanlig omröstning. När nu artikeln redan finns o har rimliga källor så tycker jag inte den stör. Jag kan iofs notera att den har klart mindre visningar än medelartikeln, men vi har konsensus om att inte titta på detta i raderingsdisk. / Anhn (diskussion) 26 april 2020 kl. 11.36 (CEST)[svara]
En fundering. När jag utäkade artikeln om Svante Grände så tog jag bort rödlänken på hans pappa, samtidigt som jag lade till källa på föräldrarna från "vem är vem". Det hade varit bättre att skriva en kort artikel om Gustav Grände då som var kyrkoherde, då han nämns i "vem är vem"? (dvs kyrkoherdar i vem är vem är också ok att skriva om?) Adville (diskussion) 26 april 2020 kl. 11.47 (CEST)[svara]
Kyrkoherdar är relevanta även om de inte varit med i Vem är vem. Kyrkoherdar har, till skillnad från postmästare, haft stort inflytande över lokalsamhället åtminstone fram till 1970-talet. En kyrkoherde styr ju över ett helt pastorat, ett område som ofta är jämförbart i storlek med härader eller nutida kommuner. En postmästare har ju bara administrerat postbefordran och personalfrågor i ett distrikt, jämförbart med en vanlig mellanchef. Alla visste vem som var kyrkoherde, men knappt någon kunde med största sannolikhet namnge postmästaren. /Ascilto (diskussion) 26 april 2020 kl. 12.59 (CEST)[svara]
Jag tycker inte att överord som löjeväckande bidrar till någon konstruktiv debatt. Jag har visserligen tidigare uttryckt tveksamhet till att personer upptagna Vem är vem skulle anses automatiskt relevanta, det är ett mycket omfattande verk med 37.000 personer i första upplägget och 47.000 i andra. Samtidigt finns ju i så fall organister och "konstnärer" vi har artiklar om vars betydenhet nog inte ligger högre än Olof Norlings. Som jag ser det är en fråga om vilket bestånd av artiklar vi tror att det är rimligt att kunna skapa och underhålla. Jag menar att ett problem som sällan berörs är när vi har en artikel om postmästaren Olof Norling, men saknar artiklar om andra samtida mer kända Olof Norling, särskilt om de inte ens har rödlänkar på grensidorna. Det handlar inte bara om att länkar kommer att peka fel utan att personer som söker på wikipedia riskerar att hamna fel. Det ser jag som en viktig aspekt för vilka relevanskriterier vi vill ha.FBQ (diskussion) 26 april 2020 kl. 12.53 (CEST)[svara]
Precis somGotogo minns jag bestämt att det vid tidigare diskussion om en apotekare framkom att man kunde köpa sig en plats i Vem är vem. Det menar jag är avgörande för relevansen. Vem är vem kan användas som källa för relevanta personer, men inte avgöra relevansen för en person. Övriga nio personer i Kategori:Svenska posttjänstemän har antingen haft betydligt högre befattningar i Postverket eller är relevanta av andra orsaker än att de varit lägre posttjänstemän. Olof Norling är unik och om vi skulle fylla uppslagsverket med personer i hans låga ställning skulle det sannolikt handla om många tiotusentals personer. /Ascilto (diskussion) 26 april 2020 kl. 13.09 (CEST)[svara]
Att det finns tiotusentals personer som inte fått biografier och kunde gå det med denna generositet är inte ett gott argument för radering. Vi har utrymme för miljontals artiklar till. FBQ:s tal om mer kända med samma namn som saknas väger tyngre. Jag har själv upptäckt många sådana fellänkningar. Då gäller det att skapa en grensida och försöka få fram material till en ny biografi. En radering av den artikel som redan finns åstadkommer mest förvirring. Tostarpadius (diskussion) 26 april 2020 kl. 14.12 (CEST)[svara]
Det är en sak att man är tvungen att köpa verket för att komma med, en annan huruvida man kan köpa sig en plats. Jag antar redaktionen kontaktade personer de uppfattade som relevanta och erbjöd dem plats. Vid kassakris kunde de förstås lockas sänka ribban, men finns det belägg för att vem som helst kunde köpa sig plats? --LPfi (diskussion) 26 april 2020 kl. 14.18 (CEST)[svara]
Vem är vem är en fortsättning på en affärsidé som var vanlig i början av 1900-talet. Jag minns min morfar, född 1890, hade en mycket tjock praktbok, utgiven 1940, kallad 1890 år män, kravet var väl snarast att man hade ett foto av sig själv i fin kostym, så i den kretsen dög posttjänsteman väl. Det fanns liknade böcker om hus/boende i ett område. Jag minns själv ockspå utskicket till min far från vem är vem, strax före 1960, som var helt i samma anda, dvs i grunden rent kommersiellt, även om man inte ville ha med "luffare". Sedan skicade man ut dessa propåer enligt listor i statskalendrar och liknande som säkert kunde ha med en posttjänsteman. Med det sagt så lutar jag ändå åt att den kan vara kvar. Infon är beständig och med allra största sannolikhet korrekt.Yger (diskussion) 26 april 2020 kl. 16.04 (CEST)[svara]
Skillnaden mot de verk som Yger nämner är uppenbar, med tanke på att porträtten saknas. Men visst fanns det ett kommersiellt intresse. Även Wikipedia behöver pengar för att kunna fortsätta sitt arbete. Tostarpadius (diskussion) 26 april 2020 kl. 17.23 (CEST)[svara]
Att ett verk saknar porträtt gör det inte mer seriöst. Med kommersiella verksamheter menas verksamheter som avses gå med vinst. Wikipedia är ideellt. /Ascilto (diskussion) 26 april 2020 kl. 17.33 (CEST)[svara]
Min avsikt var inte att hävda att Wikipedia är kommersiellt, utan att påpeka att även ett ideellt projekt som Wikipedia behöver pengar. När det finns ett vinstintresse går ändå större delen av intäkterna till att bestrida kostnader för att produkten skall kunna framställas. Allt hamnar inte i investerarnas egna fickor. Tostarpadius (diskussion) 26 april 2020 kl. 22.50 (CEST)[svara]
I grund och botten tror jag man måste ha förståelse för den "värld" en artikel handlar om. Tänk efter hur många artiklar vi har om saker och ting som relativt få personer är intresserade av, typ spårvägsdirektörer i Stockholm; artiklar som ändå anses relevanta (kanske för att de handlar om storstäder ex. Stockholm?). Om mannen i fråga varit postmästare i något av Stockholms distrikt, hade han ansetts vara mer relevant då? Jag misstänker det. Lantgård (diskussion) 26 april 2020 kl. 17.41 (CEST)[svara]
Om man strävar efter någon form av konsekvent och tydlig princip för relevansbedömningar av personer som "förtjänar" artiklar i SVWP lär man bli besviken. Den finns inte, eftersom principerna för automatisk relevans i så hög grad styrs av yrkesberoende, formella och kvantitativa bedömningsgrunder som utbildning, titel och position, förekomst i publikationer, idrottsliga karriärer på vissa nivåer, antal utgivna böcker eller musikverk, eller utställda tavlor. Den gemensamma principen saknas.
För vad är det egentligen som avgör det encyklopediska värdet av en artikel om en oläst men publicerad författare, en okänd docent eller konstnär från en bortglömd postmästare? Tja, egentligen inget annat än WP-gemenskapens konsensus vad gäller praxis och relevans. Vad som accepteras är alltså helt och hållet en WP-intern fråga som har mycket lite stöd i objektiva och värdemässigt neutrala grunder. Konstnärer, t ex, bedöms helt enkelt som viktigare än postmästare. Någon säsong i fotbollsallsvenskan blir viktigare än ett yrkesliv som lärare. En docenttitel blir viktigare än jobbet som polis. Några diktsamlingar blir viktigare än 20 år som kirurg. Osv, med otaliga mer eller mindre i konsekventa men avgörande jämförelser.
Jag blir mer och mer övertygad om att grundprincipen för relevansbedömningar bör grundas på andra, mer konsekventa och jämförbara faktorer. Annars tappar vi helhetsperspektiv och uppslagsverket utvecklas i en mängd olika spretiga riktningar, där konsekvensen och de enskilda bedömningarna inte kan förklaras. Janders (diskussion) 26 april 2020 kl. 19.56 (CEST)[svara]
Vi är ruskigt inkonsekventa. Vi tolererar att det skapas artiklar på löpande band om japanska fotbollsspelare som aldrig spelat i landslaget, men vi är tveksamma kring en postmästare som trots allt är en del av den svenska historien. Artikeln visar hur karriären kunde se ut för en statstjänsteman. Rent generellt (en annan debatt egentligen) anser jag att det ägnas för mycket energi för diskussioner om relevans och alldeles för lite energi på att höja uppslagsverkets kvalitet. Många artiklar som var aktuella när de skapades för cirka 10 år sedan är i dag hopplöst inaktuella. Det är löjeväckande, inte en artikel om en postmästare. --北山 Kitayama (diskussion) 26 april 2020 kl. 20.27 (CEST)[svara]
I tråden ovan har problemet med bristande aktualitet nämnts, vilket kan vara lika tråkigt som vissna blommor. Så visst, en artikel med inte uppenbar eller tveksam relevans, bristfälliga källor, och ovanpå detta även bristande aktualitet, och kanske svårt att hitta källor för aktualitetsuppdatering - då bör man överväga radering. Men med denne Norling, här finns redan artikeln. Det som finns att skriva verkar vara skrivet med åtminstone Vem är Vem som källa, och han är avliden - då tycker jag problemet med aktualitet är mindre, och ännu ett möjligt argument för bristande relevans och/eller radering är nedtonat. / Anhn (diskussion) 27 april 2020 kl. 17.31 (CEST)[svara]
Diskussionen har böljat lite hit och dit, men började förenklat med frågan
Är personer medtagna i t.ex. "Vem är vem" "automagiskt" relevanta?
Enligt https://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Relevanskriterier#Personer är "Ett tillräckligt – men inte nödvändigt – krav är, att en person finns i ett etablerat biografiskt lexikon", dock räknas inte "Vem är Vem" upp explicit som exempel på ett "etablerat biografiskt lexikon". Jag menar att diskussionen ovan ger ett hjälpligt konsensus för att bibehålla principen att förekomst i ett "etablerat biografiskt lexikon" ger automatisk relevans. Frågan kan då istället bli:
Är "Vem är vem" ett "etablerat biografiskt lexikon"?
då det ovan har det rests vissa invändningar specifikt mot "Vem är Vem". För att konkludera ställer jag nu frågan:
Imdb och Konstnärslexikonnet Amanda är två andra exempel på källor vi gärna använder men där info i princip kommer från subjekten själv och kontroll från redaktion är mycket svag. Vem är vem passar i samma gruppering. Så jag tror vi behöver säga ja, men gärna med kommentaren det är självpublicerad info.Yger (diskussion) 28 april 2020 kl. 13.22 (CEST)[svara]
Jag tycker inte det. Det är en bra källa, men eftersom det finns oklarheter kring urvalet är det onödigt att explicit lyfta fram den i våra relevanskriterier.--Gotogo (diskussion) 28 april 2020 kl. 13.25 (CEST)[svara]
Är det någon som har en uppfattning av ungefär hur stor andel av biografierna i Vem är vem som kan vara av tveksam relevans? Jag tycker det påverka hur man ska se på saken. Om det är 10-20-30% kan vi väl leva med att dessa enstaka posttjänstemän, auktoriserade revisorer, journalister i landsortspress, läroverkslektorer och vad det vara månde slinker med, eftersom verket sedan länge slutat ges ut och "poolen" med tveksamma biografiska notiser inte längre fylls på. Om det däremot är 80-90% av artiklarna har vi ett problem med Vem är vem som källa som jag ser det. Min uppfattning är för övrigt att om det är några biografier som skämmer ut vår språkversion av Wikipedia, så är det icke källbelagda biografier gällande perifera dokusåpakändisar och andra wannabes inom nöjesbranschen från 00-talet. Tomas e (diskussion) 28 april 2020 kl. 18.05 (CEST)[svara]
De lär utgått för sina utskick från olika officiella tjänstgöringslistor, så det är inte helt obetydliga människor. Men många uppfyller inte våra krav på uppmärksamhet. En postmästare i Töreboda finns det ingen anledning det skrevs mycket om i tidningar etc. Men redaktörerna räknade väl med viss självcensur, att en helt misslyckad postmästare inte tyckte det var värt priset vara med. Så inget såpass skämmigt som visa dokusåpa alster men 10-30% som inte uppfyller våra krav på uppmärksamhet och då med risk att det som står kan sakna väsentlig info.Yger (diskussion) 28 april 2020 kl. 18.21 (CEST)[svara]
Jag är bestämt emot att Vem är vem tas upp som etablerat biografiskt lexikon. De var alldeles för generösa och vidlyftiga i sitt urval - om det nu ens var ett urval. /Ascilto (diskussion) 28 april 2020 kl. 19.18 (CEST)[svara]
Släpper vi igenom "Vem är vem" innebär det i praktiken att vi accepterar självproducerad info av liten relevans. Jämförelsen med Imdb tycker jag, med all respekt, haltar litet. Imdb används ju mest som en källa till information; " Vem är vem" används, åtminstone i det här fallet, i relevansgrundande syfte. Jag skulle inte anse en film som relevant av det enda skälet att den är med i Imdb. / TernariusD28 april 2020 kl. 22.16 (CEST)[svara]
Vi har ett antal tveksamma artiklar om personer som finns med i Svensk Filmdatabas. Flera har inte utfört relevansgrundande prestationer eller fått relevansgrundande uppmärksamhet. /Ascilto (diskussion) 28 april 2020 kl. 22.48 (CEST)[svara]
Jag vid flera tillfällen framfört uppfattningen att bör vara något kritisk vid användning av Vem är vem. En del av de personer som finns medtagna där verkar så pass obetydliga att det förefaller vara mer eller mindre omöjligt att hitta komplettande uppgifter om senare verksamhet beträffande dem som var vid relativt ung ålder när verket gavs ut. Jag anser att det vore problematiskt om Wikipedia fick en växande flora av sådana undermåliga artiklar och som i praktiken aldrig blir förbättrade. Jag stödjer därigenom inte åsikten att alla personer som finns medtagna där skall anses vara relevanta. De flesta av dessa artiklar handlar dock om personer som var prominenta i varje fall på det lokala planet och som ofta omnämns i lokalhistoriska sammanhang. Jag är övertygad om att det finns personer som är intresserade av dessa artiklar, även om det kanske inte är så många. Om artiklarna ger en vettig presentation av en dylik person, har godtagbara källhänvisningar och är fria från fluff och POV ser jag inte någon anledning till radering. /Annika (diskussion) 29 april 2020 kl. 17.50 (CEST)[svara]
Jag gjorde en djupdykning i prästen som döpte mig och hans liv. Han finns på denna sida i VemärVem, och heter Lennart Sickeldal. Jag har tillgång till SvD arkivet och sökte på hans namn där. Vad jag reagerade på är att man då ansåg högre studier så mycket mer värda då än vad de är nu så det nämndes i en landsomfattande tidning när man tog en teologisk kand. examen här (långt ner till höger). 1946 var han med och höll en ceremoni med medaljutdelande för arbetar (hela länets alla viktiga personer var där så klart) på 600-års jubileet för Skyllbergs brukHär, långt ner som kommunister. Han vann ett kyrkoval 1957 för att bli pastor i Gammalstorp Ysane (där jag då är döpt). Sista spåret av honom är 1982 i en dödsruna efter hans hustru, där det är en genomgång av deras liv. Hans eget frånfälle står ej nämnt i tidningen, vilket var senare. Tyvärr har jag inte tillgång till Sölvesborgstidningarnas arkiv, och biblioteket är coronastängt nu, så jag kan inte be någon att kolla lokalhistorien där, eller för Mörrum (där paret bodde sista åren, enligt dödsrunan). Dock finns det bild på honom i Bygdeband från Snavlundahär och med konfirmander här. Vad jag vill visa här är att högre examen tagen under första hälften av 1900-talet verkar ha varit mycket mer uppmärksammat och sett upp till än vad degens examina tycks bli. Jag antar även att en person i den ställningen var självklar för VemärVem, eftersom den uppenbarligen var välkänd i hela bygden och antagligen en bit utanför också. Skulle detta då göra denna typ av person relevant för en artikel, ur ett lokalhistoriskt perspektiv? Adville (diskussion) 4 maj 2020 kl. 22.45 (CEST)[svara]
Om du med vinna val till pastor menar att han utnämndes till kyrkoherde i ett pastorat så är han relevant, annars är han det inte. Fram till slutet av femtiotalet var kyrkan huvudman för folkskolan, när kyrkans ansvar för sociala frågor upphörde hoppas jag att någon annan kan upplysa om. Men kyrkoherdar hade stort inflytande i socknarna som ingick i pastoratet, åtminstone till 1970-talet på landsbygden. Prästen var ofta tillsammans med distriktsläkaren de enda med akademisk utbildning. Folkskollärarna var inte lika högt utbildade och definitivt inte postmästaren. /Ascilto (diskussion) 4 maj 2020 kl. 23.45 (CEST)[svara]
En "akademisk" teologiutbildning mellan Jesu korsfästelse och fram till slutet av nittonhundrafemtiotalet var konfessionellt dogmatisk och saknade praktiskt taget ALLT som vanligen avses med akademisk grundutbildning i t.ex logik, metodik, källkritik, vetenskapsteori osv. samt saknade även religionskunkap. Dvs inte var det någon märkbar 'höjd' på den utbildningen. --Tvikobb (diskussion) 5 maj 2020 kl. 02.07 (CEST)[svara]
@Aschilto - Kyrkan var huvudman för skolskoleutbildningen fram till 1930. Det fanns en del rester kvar som att biskoparna hade inspektionsrätt över folkskolorna fram till början av 1950-talet. Egentligen tänkte jag mest skriva ett inlägg för att förtydliga några saker. Jag hade inte undersökt vilka namnkonflikter som fanns i samband med Olof Norling, det här var snarast ett exempel. Det finns ingen skyldighet när man skapar ett artikelnamn att göra någon sökning på hur många andra personer med namnet som existerar. Tror inte heller att det är rimligt att någon skall vara insatt i så många ämnen att de vet att det inte finns några andra mer relevanta. Det påpekades också att konstnärer genom sin gärning är mer relevanta än en ämbetstsman. Jag kan givetvis generellt sett hålla med om det, även om det fortfarande handlar om hur man uppmärksammats. Vi har ju dock artiklar om "konstnärer" som saknat konstnärlig utbildning, aldrig deltagit på en utställning och aldrig sålt ett verk. Nu handlade ju frågeställningen om Vem är vem och jag skall få diskussionen att spreta mer genom att göra några längre utläggningar om det. Det är ju annars en intressant fråga som vi haft upp för några år sedan - om två kvinnor ägnat sig åt att sticka vantar, den ena var lokalt känd för sina vantar och brukade sälja dem på marknader i trakten. Den andra var mycket dålig på att sticka vantar men gjorde ändå enskilda försök och gjorde varsina par till sina döttrar. Den ena dottern donerade sitt par till länsmuseet kort före sin död. Gör det den andra andra vantstickerskan mer relevant för en wikipediaartikel? Vi har tidigare ansett att förekomst av föremål på ett länsmuseum inte automatiskt genererar relevans.FBQ (diskussion) 5 maj 2020 kl. 10.04 (CEST)[svara]
@FBQ: Prästen var ordförande för skolstyrelsen ända till 1958. Först då upphörde kyrkans formella makt över folkskolan. Men traditionerna var djupa. Prästerna kunde ha stort inflytande långt efter det på landsbygden. Där jag växte upp satt prästfrun i skolstyrelsen till början av 1970-talet. När hon slog fast att kortspel var syndigt så förbjöds kortspel i skolan. Och bönderna ställde sig i vägrenen, tog av sig kepsen och bugade när prästen for förbi. /Ascilto (diskussion) 5 maj 2020 kl. 13.25 (CEST)[svara]
Aha, tack, jag tänkte på när ansvaret för folkskolan fördes över från församlingarna till kommunerna. Och visst var det så att det på sina håll fanns kvar strukturer länge. Jag började skolan 1979, och minns att vi på lågstadiet hade morgonstund där vår lärarinna spelade "Morgon mellan fjällen", inte på tramporgel men ett piano längst fram i klassrummet. Fast jag tror kanske inte det var så vanligt då, det verkar inte som så många andra i min ålder varit med om det.
Jag kan visst se kyrkoherdar som relevanta, även om jag menar att exempelvis regementschefer ligger högre på relevansskalan. Sin stora betydelse har ju en kyrkoherde som inte gjort sig bemärkt på andra sätt lokalt inom en socken. Sedan har ju frågan om exempelvis komministrars/kaplaners relevans också varit uppe i tidigare frågeställningar. FBQ (diskussion) 6 maj 2020 kl. 11.46 (CEST)[svara]
@Ascilto, FBQ:Det är väl en parentes i diskussionen, men åtminstone efter 1930 behövde det inte vara kyrkoherden som var skolstyrelseordförande; han kunde vara ordförande men fick inte ha beslutande roll. Min farfars far lär ha varit skolstyrelseordförande på 1940-talet. Han var inte präst men politiker. /JohanahoJ (diskussion) 6 maj 2020 kl. 13.40 (CEST)[svara]
1958 var året då prästerna inte längre fick vara skolstyrelseordförande utan att vara valda. Jag tror det var på 30-talet som prästerna inte obligatoriskt skulle vara skolstyrelseordförande, det blev valfritt för kommunerna, vilket framförallt fick genomslag i städerna. Jag har läst mycket om detta och har källor och anteckningar i något dokument. Skall leta. Att ha Luthers lilla katekes som kristendomslärobok upphörde tror jag någon gång på 20-talet. Men i praktiken levde bruket kvar länge efter det, min far hade katekesen som utantilläxa på 40-talet. Lärare har inte varit kända för att snabbt omsätta olika reformer i praktisk undervisning. Det har alltid funnits en eftersläpning. /Ascilto (diskussion) 6 maj 2020 kl. 20.34 (CEST)[svara]
@FBQ:@JohanahoJ: Det var 1919 som katekesen avskaffades som obligatorisk lärobok i kristendomskunskap i och med ny undervisningsplan för folkskolan (källa: NE "katekes"). Det var 1932 som kommunerna fick laglig möjlighet att ta över folkskolan från kyrkan men först 1958 avskaffades prästens rätt att delta i skolstyrelsen utan att vara vald. Måste fortsätta leta efter källa till detta, förmodligen någon kursbok. /Ascilto (diskussion) 7 maj 2020 kl. 13.20 (CEST)[svara]
Ok, då fick jag klarhet i det. Vi är ju nu långt från grundfrågan och långt ned i parentesen, men jag kan ju i sammanhanget tycka att frikyrkopastorer i det här sammanhanget kan anses ha nästan lika stor betydelse. I min hemsocken tillhörde ungefär halva socknen Missionsförsamlingen. Huvuddelen av kommunalmännen (då den var egen kommun) tillhörde den församlingen. Finns ju trakter där frikyrkorna betytt än mer.FBQ (diskussion) 6 maj 2020 kl. 13.51 (CEST)[svara]
Påståendet att det för teologiska examina fram till 1900-talets mitt inte krävdes kritiskt tänkande är en sanning med modifikation. Själva undervisningen vid teologiska fakulteten var konfessionell, men dess innehåll präglades av varje tids akademiska ideal. Man läste inte Svenska kyrkans bekännelseskrifter från pärm till pärm och tolkade dem bokstavligt utan hänsyn till kontexten. Dessutom krävdes det en grundläggande utbildning i vilken man studerade exempelvis filosofi. Man skulle med fog kunna hävda att det som i inlägget ovan sägs ha saknats fattades i all högre utbildning i äldre tid. Vi kan inte bedöma studier med dagens måttstock. Präster var skolade i sin tids vetande och det mer för hundra år sedan än idag skulle jag våga hävda utan att darra på manschetten. Tostarpadius (diskussion) 6 maj 2020 kl. 12.52 (CEST)[svara]
Vad gäller psalmsång i skolan var det nog ofta en generationsfråga: äldre lärare fortsatte, nya avstod. Jag började 1973 och när jag gick på lågstadiet spelade fröken, född 1929, piano och vi använde psalmboken vi hade i bänken. Vi hade bara en psalmvers i läxa, så i övrigt läste vi innantill. Hur ofta det ägde rum minns jag inte. Det var nog inte varje dag men mer än en gång i veckan. På mellanstadiet hade fröken, som var drygt tjugo år yngre, ett kassettband (eller möjligen rullband) som kom fram varje måndag. Tostarpadius (diskussion) 6 maj 2020 kl. 13.55 (CEST)[svara]
Vi hade ju faktiskt också psalmtexter i läxa senare på 1980-talet, men då var det bara adventspsalmer inför julavslutningen och sommarpsalmerna inför sommarlovet.FBQ (diskussion) 6 maj 2020 kl. 17.44 (CEST)[svara]
Wow! Vilken lång diskussion. Imponerande. Olof Norling tillhör den stora gråsonen av artiklar som varken är betydelsefulla eller skadliga. Det viktiga är inte huruvida vi har med sådana artiklar eller inte. Det viktiga är att relevanskriterierna är tillräckligt specifika så att skribenter vet om de gör nytta eller slösar bort sin tid innan de skriver en ny artikel. Vi skall värna om den generositet som folk visar när de skriver för Wikipedia, och vi kan inte förvänta oss att alla följer SFFR diskussioner för att få den nödvändiga fingertoppskänslan över vad som anses relevant. Så, antingen bör vi klart specificera att Vem är Vem ger automatsik relevans, eller att det inte gör det, och istället specificera andra klara och specifika relevanskriterier för statliga tjänstemän. Det är mycket viktigare att kriterierna är klara och specifika än att de ligger på en specifik nivå.Martinogk (diskussion) 8 maj 2020 kl. 14.47 (CEST)[svara]
Det är bra att diskutera relevanskriterier. Praktiken säger att en chef för ett lokalt postkontor inte är relevant. Övriga personer i Kategori:Posttjänstemän har haft högre befattningar eller är relevanta på grund av andra meriter. En chef för ett lokalt postkontor borde kunna jämföras med chefen för ett lokalt bankkontor - med den reservationen att en bankkontorschef har större ansvar och större inflytande. Hen kan hantera betydande summor och är viktig för det lokala näringslivet. Det kan man inte säga om en postkontorschef som är betydligt mer anonym, helt enkelt en tjänsteman på mellanchefsnivå när det gäller personalansvar m.m. När det gäller banktjänstemän finns det i Kategori:Personer inom bankväsen inte någon enda som är i närheten av denna låga nivå. Så praktiken säger att lägre posttjänstemän inte är relevanta. /Ascilto (diskussion) 8 maj 2020 kl. 19.40 (CEST)[svara]
Jag tänker att man också kan jämföra med distriktsläkare. De hade en framträdande ställning i lokalsamhället. Trots att vi inte har några specifika relevanskriterier för läkare så har vi ganska många artiklar om svenska läkare och många underkategorier men ingen kategori Distriktsläkare, vilket vi borde haft om vi haft relevanta distriktsläkare. Det närmaste vi kommer är Kategori:Svenska allmänmedicinare som innehåller sju artiklar. Ingen av dessa är enbart allmänläkare, de är alla relevanta på andra meriter. /Ascilto (diskussion) 8 maj 2020 kl. 20.07 (CEST)[svara]
Stickprovskontroll ger att omkring hälften är relevanta på andra meriter än att de varit provinsialläkare, den andra hälften har ytterst tvivelaktig relevans, hämtade antingen från Vem är vem eller Svenskt porträttgalleri, vars urval heller inte kan anses ge automatisk relevans. Det finns mycket rensningsarbete att göra i den kategorin. Så mycket onödigt arbete som lagts ner. /Ascilto (diskussion) 8 maj 2020 kl. 22.11 (CEST)[svara]
Wikipedia har inte platsbrist och då finns det inte någon anledning att börja massradera denna typ av artiklar som inte har några problem med källor eller andra kvalitetsbrister. Att det troligen är mycket få som läser dem är inte något problem. Det finns mängder av andra artiklar som har tveksam relevans, kvalitetsbrister och/eller saknar källor. Det är bättre att lägga energin på sådana artiklar om man vill höja Wikipedias kvalitet. /Annika (diskussion) 9 maj 2020 kl. 18.16 (CEST)[svara]
Ingen platsbrist är ett klent argument. Poängen med relevanskriterier är att hålla en viss nivå och därmed värna kvaliteten. Om vi blir en databas över allt möjligt vetande så sker en kraftig uttunning och intresset för och förtroendet för våra artiklar reduceras. Vem är vem och Svenskt porträttgalleri är dåliga källor eftersom de inte skrivits av redaktioner som använt sitt omdöme och sakkunskap och gjort research med källkritiska principer som ledstjärna utan bygger på vad de omskrivna personerna själva uppgivit. Precis samma nivå som att använda någons hemsida, Linkedinprofil eller Facebookprofil som källa. Så lågt skall vi inte sjunka. /Ascilto (diskussion) 9 maj 2020 kl. 19.33 (CEST)[svara]
Det saknas konsensus kring att radera artiklar av det slaget. Inga karriärer befrämjas då personerna är döda sedan länge. Allt är källbelagt. Börjar vi rensa skulle det allvarligt skada uppslagsverket. Tostarpadius (diskussion) 10 maj 2020 kl. 02.27 (CEST)[svara]
Om det uppfattas att våra kriterier för inkludering varierar, så att det som en gång var relevant nu raderas, och man inte vet vad som kan komma att raderas till näst, så minskar lätt viljan att bidra. Och en del av de där artiklarna kan handla om relevanta personer, också om det inte framgår ur artikeln. --LPfi (diskussion) 10 maj 2020 kl. 13.08 (CEST)[svara]
Jag ska ge ett väldigt konkret exempel på vilken skada artiklar om personer som inte är relevanta kan orsaka. Jag har nu ägnat över två timmar åt att söka personuppgifter för åtta "konstnärer" där majoriteten inte tycks vara relevanta och där inga folkbokföringsuppgifter bekräftar att de någonsin varit yrkesverksamma som konstnärer (se Wikipedia:Persondatafrågor#Födda 1924). Det är två timmar av mitt liv som jag aldrig får tillbaka och som jag kunnat ägna åt meningsfulla sysselsättningar. Sånt här gör att jag blir ytterst skeptisk till att fortsätta hjälpa till med att söka personuppgifter vilket skulle resultera i att en massa artiklar om relevanta personer aldrig blir kompletta. När det gäller konstnärer så har kriteriet "Behandlas i konsthistoriska översiktsverk eller uppslagsböcker" tolkats alldeles för generöst av övernitiska personer som inte orkar ägna sig åt rejäl research utan maniskt vill utföra mekaniska sysslor. Till dessa användare vill jag med skärpa säga: Det måste finnas omdöme bakom varje artikel, det är inte bara att mekaniskt och okritiskt fylla på med den ena stubben efter den andra. Sånt hörde till Wikipedias barnsjukdomar. Kriterierna måste skärpas så att det måste finnas källor som styrker att konstnärer antingen har adekvat utbildning eller varit yrkesverksamma eller finns representerade på konstmuseum. Resten skall rensas bort. Når det gäller "skådespelare" hämtade från Svensk Filmdatabas för att de gjort några småroller, så har jag redan slutat utföra meningslösa sökningar. Även här krävs en ordentlig rensning. /Ascilto (diskussion) 10 maj 2020 kl. 17.12 (CEST)[svara]
Ja. Och kilometerlånga förgreningssidor är ett otyg. Och artiklar om en obetydlig namne utan särskiljning när den kända personen saknas. Jag tror ingen talat för att ta bort relevanskriteriet. Men då väl en källbelagd biografi, komplett så långt källorna tillåter, har funnits en längre tid, är det inte utan skada att radera den. Det är tydligen bra att Vem är vem och postkontorsföreståndare inte nämns bland relevanskriterierna (inte "ens" postmästare, som ju hade ett betydande distrikt). Men det är alltså bättre att stämma i bäcken än att sätta igång städprojekt, där barnen lätt slinker med med badvattnet. --LPfi (diskussion) 10 maj 2020 kl. 17.26 (CEST)[svara]
Jag inser att det skulle innebära för mycket arbete att rensa bort alla irrelevanta och meningslösa artiklar med källa Vem är vem, Svenskt porträttgalleri, Svenska konstnärer eller Svensk Filmdatabas, så jag tänker inte börja föra ens ett urval till SFFR. Skadan är redan skedd och det är tyvärr ogörligt att laga det som borde lagas. I och med att en robot inte skulle kunna utföra rensningen så har vi ingen Herkules som kan rengöra det Augiasstall som svwp tyvärr fått utvecklas till. Detta moras är jämförbar med det som Lsjbots projekt Alla platser åstadkom, bara att det här skapats av mänskliga robotar. Jag tvivlar på att det finns användare till projektet rensa bland biografierna, i vart fall skulle inte jag vilja lägga tid och kraft på ett sådant projekt. /Ascilto (diskussion) 10 maj 2020 kl. 18.19 (CEST)[svara]
Tack för det beskedet! Jag instämmer i att det alltid bör ligga eftertanke bakom varje enskild artikel, så länge det inte handlar om något som per definition är relevant. Tanken var ju att botprojekten endast skulle innehålla objekt av det senare slaget. Det visade sig sedan att gemenskapen hade givit klartecken till geografiprojektet på ett för tidigt stadium. När detta upptäcktes fick Lsj, personen som genomförde det praktiska, på ett orättvist sätt klä skott för gemenskapens beslut. Vad gäller konstnärsbiografierna ser jag inga större problem med dem när de kompletteras med fullständiga personuppgifter. Tostarpadius (diskussion) 10 maj 2020 kl. 19.22 (CEST)[svara]
Det är bara det att folkbokföringsuppgifterna inte kan användas som fullständiga personuppgifter i konstnärsbiografier när "konstnären" ifråga inte varit yrkesverksam som konstnär. Då kan man inte vara säker på att uppgifterna rör rätt person. Det måste bekräftas med ytterligare efterforskningar, dvs med ännu större skada skedd. Ett talande exempel är sammanblandning med en Börje Croona med den bekräftade musikern Börje Crona, något som uppdagats i samma tråd som ovan; Wikipedia:Persondatafrågor#Födda 1924. /Ascilto (diskussion) 10 maj 2020 kl. 20.02 (CEST)[svara]
Jag anser definitivt inte att denna typ av artiklar är "meningslösa", även om en del anser dem vara "irrelevanta". Jag kan ta som exempel att när jag kom till Malmö för många år sedan önskade jag skaffa mig kännedom om denna stads historia och började läsa lokalhistorisk litteratur, som till exempel bokverket Malmö stads historia. I ett verk som detta nämns en stor mängd personer, somliga mycket ofta, men att skaffa sig kännedom om dessa var ofta svårt eftersom någon närmare presentation sällan ges. Detta kräver att man söker i en rad olika biografiska uppslagsverk och andra källor. Numera kan man hitta artiklar om många dylika personer i Malmös historia på Wikipedia och jag tror bestämt att detta fyller en funktion för personer som börjat intressera sig för Malmös historia, som till exempel skolelever. /Annika (diskussion) 10 maj 2020 kl. 23.10 (CEST)[svara]
Som Annika säger så har det varit min poäng hela tiden. För att ta ett exempel från utanför biografiernas område, jag skulle självklart tycka att det vore fantastiskt om wikipedia kunde rymma information om alla svenska torp, när de funnits och vilka byggnader som funnits där, vilka som bott där och under vilka gårdar de lytt. Det är säkerligen fler än mig som skulle tycka att det vore intressant, så att tala om "irrelevant" information Informationen som sådan är knappast omöjlig att leta rätt på. Däremot är jag tveksam till om rimligt att tro att det är ett arbete som man kan anta att det ens till en bråkdel skulle bli klart inom de närmaste århundradena. Om uppslagsordet "Stentorp" leder till ett torp i Pelarne som knappast är större än de drygt tusen andra torpen med samma namn. Jag tror visserligen att en grensida med ett par hundra rödlänkar skulle vara tillräckligt för att belysa situationen även om många torp skulle saknas där, men om det inte är troligt att sidan någonsin blir något annat, är det då vettigt att försöka? Om det dessutom finns många som inte tycker att vi skall ha sidor med mängder med rödlänkar där det inte framgår varför dessa skall vara med, ja, då finns det kanske inget skäl att börja tillåta artiklar inom ämnet. Det är där jag menar att vi behöver ha fokus när vi pratar om "irrelevanta" ämnen.FBQ (diskussion) 11 maj 2020 kl. 17.52 (CEST)[svara]
Appropå Ygers redovisning ovan, jag menar väl att alla de här verken är en gradfråga. Min farfar eller morfar fick vad jag vet inget utskick från Vem är vem, även om de nu inte var "luffare". Däremot har de ju förekommit i andra verk. Däremot var farfar med i Sveriges privata företagare[8]. Här vet jag ju att kraven förutom att vara privat företagare var närmast obefintliga, man skulle betala en summa och skicka in text och foto. Morfar var ju också privat företagare, men där han bodde lyckades verket inte säljas in likaväl och han var inte med, jag ser också där att av fem lanthandlare i trakten har bara en av de minsta valt att vara med. Men morfars far som var torpare och byggmästare genom att vara barnavårdsnämndens ordförande i landskommunen komma in i det lokala porträttgalleriet [9] (inte just det här) och mormors far genom att vara pastor i missionförbundet komma in i det här [10] (om än äldre utgåvor eftersom han gick i pension 1945).FBQ (diskussion) 9 maj 2020 kl. 12.11 (CEST)[svara]
Som kuriosa gjorde jag ett "nedslag" på morfars äldre bror (född 83 år före mig, så vi har aldrig träffats), som var kyrkoherde i en församling i Skara stift, och mycket riktigt finns han med i Vem är vem 1948, Götalandsdelen (och naturligen även statskalendern och prästerskapsmatrikeln). Jag har inte tyckt att det var aktuellt att skapa en artikel om honom, och i nuläget finns han inte omnämnd i artikeln om den kyrka han bidrog till att renovera. Den enda släktingen med svwp-artikel som jag kommer på (ingifta och f.d. ingifta släktingar oräknade), är en kusin som tagit sig in på idrottsliga meriter utförda under 2000-talet. Dessa meriter var tillräckliga för att han skulle komma med även i några andra språkversioner. Tomas e (diskussion) 14 maj 2020 kl. 15.20 (CEST)[svara]
Jag har aldrig skapat några artiklar i syfte att ge uppmärksamhet åt några gamla släktingar till mig med medelmåttiga prestationer. Den enda släkting till mig som har en artikel på Wikipedia är, av vad känner till, en kusin till min mor. Han fick Pro Finlandia-medaljen och Finlandspriset och finns även med i den tryckta versionen av NE, så den artikelns relevans lär inte bli ifrågasatt. /Annika (diskussion) 28 maj 2020 kl. 20.12 (CEST)[svara]
I Wikidatamallar, mallar som hämtar information från Wikidata, kan man "manuellt" bypassa värden genom att skriva parameternamn och värde i mallen. Man måste då veta parameternamnet. I rekommendationen för Wikidatamallar står att alla parameternamn ska skrivas ut. Då borde det vara OK att alla artiklar med Wikidatamall uppdateras med bot, så att alla parametrar skrivs ut i redigeringsläge. Eller så är det rekommendationen som ska ändras. Diskussion pågår på Malldiskussion:Faktamall biografi WD, håll den där. Det här är bara en blänkare.--LittleGun (diskussion) 15 maj 2020 kl. 05.58 (CEST)[svara]
Tekniken är olika i olika mallar. Ibland kan det tom variera med olika parametrar i samma mall, exempelvis i Faktamall biografi WD som många har synpunkter på hur det ska fungera. Vi har nog aldrig haft en enhetlighet över alla mallar, så varför ska det vara nödvändigt nu helt plötsligt? 62 osv (diskussion) 15 maj 2020 kl. 13.03 (CEST)[svara]
Nej, det var jag som trodde det var samma i alla mallar. I en del WD-mallar står det istället "ändra i Wikidata", inte så instruktivt kanske, men alla mallar är ju lite bökiga för användare som är ovana vid annat än ordbehandling..--LittleGun (diskussion) 15 maj 2020 kl. 16.41 (CEST)[svara]
Avisering i bevakningslistan vid malländringarredigera
Vet inte om detta är rätt ställe att ta upp frågan. Men jag skulle vilja ha en funktion där man får avisering i bevakningslistan när det görs ändringar i de mallar som ligger i bevakade artiklar. åtminstone tidigare har själva mallen kunnat ändras utan att det märktes i bevakningslistan. Min erfarenhet av detta gäller inte biografimallar utan "faktamallar" med fast information som kan finnas i många olika artiklar (t.ex. {{Färgspektrum}}. Just den bevakar jag själv, men ser ett generellt problem om innehållet i bevakade artiklar kan ändras utan att man får info om det. --Chandra Varena (diskussion) 15 maj 2020 kl. 08.30 (CEST)[svara]
Det kvittar var frågan ställs, bara du får svar! Ska man vara petimeteraktig är Wikipedia:Wikipediafrågor "rätt" plats. Läggs en mall i en artikel, där mallens innehåll bara ändras i mallen, så måste mallen bevakas. Du går helt enklet in på {{Färgspektrum}} och lägger in den i din bevakningslista. Mallen kan ju ligga i flera artiklar, så det är klokt att bevaka den separat.--LittleGun (diskussion) 15 maj 2020 kl. 08.40 (CEST)[svara]
Jag håller med om att Dan K:s ändringar verkar väldigt vinklade och källorna luktar cherry-picking. Formuleringen "Koldioxid är livets gas, och ingen förorening eller gift" under avsnittet "Toxikologisk information" är närmast komiskt vinklad. Jag har tyvärr inte någon möjlighet att skriva något (och detta är inte riktigt min expertis heller), men är vi överens om att ändringarna är kontroversiella rekommenderar jag att man låser artikeln, återställer den till en version innan Dan K:s ändringar och diskuterar dessa på diskussionssidan. -- [ jiˈesˌdeːo ]14 maj 2020 kl. 14.12 (CEST)[svara]
Som du märkte, Dan, så tillåter inte kollektivet dina kränkningar av pov i artikeln. Därför denna rubrik togs upp och därför jag rensade ut det som inte följer vetenskapligt konsensus med dina källor från politiska påverkansgruoper som klimatdata och stockholmsinitiativet. Helt ok för mig du anmäler min rensning till kaw. Dock så skall du se det som att jag ändrade som användare och inte som administratör. Du bör skilja på de olika rollerna. Mvh Adville (diskussion) 16 maj 2020 kl. 19.15 (CEST)[svara]
Forskare på Chalmers, som i en vetenskaplig rapport har tydligt ifrågasatt det politiskt tillverkade konsensus du refererar till, är inte politiska påverkansgruoper, utan forskare på Chalmers, och att undanhålla läsare deras analys, är POV. I övrigt läser jag bara dina åsikter igen, ungefär som att det är jämställda med forskningsrapporter. Här tror jag att du har missuppfattat vikten av dina åsikter, vilka inte skall styra utformningen av artiklar. Dan Koehl (diskussion) 16 maj 2020 kl. 19.26 (CEST)[svara]
Du får gärna skriva på diskussionssidan vilka dessa forskare är och länka till var de säger det du påstår. Det passar inte här på bybrunnen. Men var snäll att denna gången ge källor till att de är klimatforskare mm så jag slipper sitta en timme och gå igenom dem, som förra gången. Mvh Adville (diskussion) 16 maj 2020 kl. 19.34 (CEST)[svara]
Vilken symbol symboliserar "Norden"? På Mall:Landsdata Norden används numer Kalmarunionens medeltida flagga. Kalmarunionen upphörde 1523 och dens flagga har numer ingen officiell status. Officiella symbolen på nordiska samarbetet senaste 30 åren är "Svanen" som även är nordiska rådet och nordiska ministerrådets logo. "It is the formal logo of Nordic co-operation, the Nordic Council of Ministers and the Nordic Council"[1] På Template:Nordic_countries på Wikipedia på engelska används "generic nordic cross" Megyeye (diskussion) 17 maj 2020 kl. 19.09 (CEST)[svara]
Det har uppkommit en diskussion om vilken bild som ska ha företräde till mall:landsdata Norden och mall:landsdata Skandinavien (mallarna är skapade av samma IP-nummer). Själv har jag inte brytt mig tidigare om att mallarna funnits, men jag har börjat fråga mig själv om dom faktiskt kanske borde raderas? Det skulle behövas flera åsikter.
--Paracel63 (diskussion) 25 april 2020 kl. 01.44 (CEST)
--Paracel63 (diskussion) 2 maj 2020 kl. 01.41 (CEST)
--Paracel63 (diskussion) 28 april 2020 kl. 18.30 (CEST)
Gillar--Paracel63 (diskussion) 12 maj 2020 kl. 14.32 (CEST)
Megyeye (diskussion) 17 maj 2020 kl. 19.09 (CEST)