Asiaten

vardagligt namn på en influensa som fick utbrott 1957

Asiaten är det vardagliga namnet på en influensa som upptäcktes tidigt 1956 i Kina och fick stor utbredning över hela världen fram till 1958. Den räknas jämte Spanska sjukan och Hongkonginfluensan som en av de tre pandemierna under 1900-talet. Sjukdomen orsakades av influensa A-virus av undertypen H2N2, samma influensavariant som tidigare orsakat den ryska snuvan.[1]

Asiaten
Vardagligt namn på en influensa som fick utbrott 1957 Redigera
Asian flu in Sweden 1957 (2).jpg
Pandemi Redigera
Undertyp avinfluensapandemi Redigera
Ursp­rungs­landKina Redigera
Start­da­tum1956 Redigera
Slutdatum1958 Redigera
Antal döda1 200 000, 4 000 000 Redigera
Orsakinfluensa A virus subtyp H2N2 Redigera
1957. Asiaten härjar i Vivalliusskolan i Örebro och lärarinnan Barbro Ogenvall är ensam i klassrummet med den ende friska eleven i klassen, Kjell Hagberg.
168 asiatensjuka värnpliktiga i en gymnastiksal på F 21 i Luleå 1957.
Influensa
Influenza virus.png


Exempel på subtyper
av influensavirus typ A

SpridningRedigera

Viruset identifierades först i Guizhou i Kina tidigt under 1956.[2] Sjukdomen kom att spridas som en pandemi och nådde Singapore i februari 1957, Hongkong i april, och USA i juni.[3] Uppskattningen av det totala antalet dödsfall varierar stort mellan olika källor, där amerikanska myndigheter anger dödstal i storleksordningen 1,1 miljoner,[4] brittiska myndigheter omkring 2 miljoner[5] och Världshälsoorganisationen mellan 1 och 4 miljoner döda.[6] Antalet dödsfall i USA har uppskattats till omkring 69 800.[7]

I SverigeRedigera

Till Sverige kom influensan under hösten och hade sin kulmen i oktober 1957, med totalt cirka 312 000 rapporterat smittade (men baserat på sjukkassestatistik fanns en översjuklighet på ungefär 15 % av befolkningen, 1 116 000 fall).[8][9] I samband med att smittan spreds som värst valde man att stänga ned skolorna i landet under några dagar samtidigt som repövningar och permissioner ställdes in. Sjukhusen blev i många fall överbelagda samtidigt som personalen på vissa håll, bland annat på Karolinska universitetssjukhuset, insjuknade så att det blev svårare att bemanna avdelningarna. Medicinalstyrelsen publicerade återkommande "Råd till allmänheten i influensatider" i dagspress i ett försök att begränsa spridningen.[9] Även genom information i radio och TV gick informationen ut om hur influensa smittade till allmänheten. Samtidigt var antalet rökare i Sverige vid den här tiden högt vilket sannolikt förvärrade situationen. Bland vuxna rökte ungefär hälften av männen och 10 procent av kvinnorna.[1]

Dödligheten var trots allt förhållandevis låg, mellan 2 och 2,5 promille i Norden, vilket ger en total dödssiffra på knappt 3 000 personer i Sverige. Den vanligaste dödsorsaken var lunginflammation efter sekundärinfektion med bakterier. Det vaccin som hade framställts nådde bara fram till vissa utvalda grupper på grund av bristande tillgång.[9] De som ändå kom att vaccineras inkluderade delar av sjukvårdspersonalen, personer som var innehavare av viktiga befattningar och vissa värnpliktiga som valts ut för att studera vaccinets effektivitet.[1]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] Holmberg, Martin (2020). Pandemier och epidemier : från kolera till covid-19 i ett tvärvetenskapligt perspektiv (Andra upplagan). sid. 88. ISBN 978-91-44-14269-2. OCLC 1196090626. https://www.worldcat.org/oclc/1196090626. Läst 21 januari 2021 
  2. ^ Goldsmith, Connie (2007). Influenza : the next pandemic?. Minneapolis, MN: Twenty-First Century Books. ISBN 0-7613-9457-5. OCLC 61278561. https://archive.org/details/influenzanextpan00gold. 
  3. ^ Bud, Robert (January 2007). ”Germ Warfare”. History Today 57 (1). https://www.historytoday.com/archive/germ-warfare. Läst 12 februari 2020. 
  4. ^ ”1957-1958 Pandemic (H2N2 virus) | Pandemic Influenza (Flu) | CDC” (på amerikansk engelska). www.cdc.gov. 22 januari 2019. https://www.cdc.gov/flu/pandemic-resources/1957-1958-pandemic.html. Läst 3 juli 2020. 
  5. ^ ”UK Pandemic Influenza Plan”. UK Health Departments. 1 mars 2005. https://www.who.int/csr/resources/publications/influenza/PandemicFlu_ContingencyPlan010305.pdf. 
  6. ^ ”Past pandemics” (på engelska). www.euro.who.int. https://www.euro.who.int/en/health-topics/communicable-diseases/influenza/pandemic-influenza/past-pandemics. Läst 3 juli 2020. 
  7. ^ Green, Jeffrey (2006). The Bird Flu Pandemic. St. Martin's Griffin. ISBN 0312360568. https://archive.org/details/birdflupandemicc00gree. 
  8. ^ Erika Svantesson (22 juli 2009). ”Lärdomar dras av tidigare pandemier”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/sverige/lardomar-dras-av-tidigare-pandemier/. 
  9. ^ [a b c] Fredrik Elgh (21 februari 2007). ”Historisk erfarenhet nödvändig för dagens beredskapsåtgärder - Pandemiers påverkan på samhället”. Läkartidningen. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160815204251/http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=6140. 

KällorRedigera

Externa länkarRedigera