Wikipedia

Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2017-12

< Wikipedia:Bybrunnen

Mycket musik redigera

Som en uppföljning på höstens Wikipedian in Residence-projekt, där Alicia var hos Musikverket och laddade upp bilder och data, kommer personalen på myndigheten ägna måndagen och tisdagen åt att redigera Wikipedia. En del av vad dom kommer att ägna sig åt finns på projektsidan, men dom kommer att dyka upp på andra sidor också. Om någon med kort varsel vill vara med på plats (Bonnierhuset, Torsgatan 19, Stockholm) och hjälpa till går det bra och är välkommet. Kontakta mig i så fall. I övrigt gäller som vanligt att var snälla mot nybörjare, håll koll så att vad som helst inte slipper igenom, och pinga mig om det blir tokigheter så tar jag upp det på plats. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 12 november 2017 kl. 11.37 (CET)[svara]

@Axel Pettersson (WMSE):, hur gick det? Adville (diskussion) 15 november 2017 kl. 12.29 (CET)[svara]
Det ser ut som att det gick väldigt bra! ♥Ainali diskussionbidrag 15 november 2017 kl. 16.50 (CET)[svara]
Det är kul när projekt går bra och det tillkommer mycket nytt i områden som ej hade så bra täckning innan. Kul också att se att användare fortsätter, somMarianne Seid Musikverket. MVH Adville (diskussion) 15 november 2017 kl. 17.22 (CET)[svara]
Kanske den bästa av liknande som genomförts. Tillskotten var kvalitativt goda och de verkade förstå själva idén med Wikipediaartiklar. Natuligtvis ett stort behov av puts men det kändes meningsfullt att göra när själva substan~sen var så god.Yger (diskussion) 15 november 2017 kl. 17.45 (CET)[svara]
  Gillar... och håller tummarna för att de fortsätter på Wikipedia! Jag har läst några av de nya artiklarna, och tyckte det var intressant. :-) // Zquid (diskussion) 17 november 2017 kl. 11.31 (CET)[svara]

Tech ambassadors redigera

Det finnes en side på Meta hvor en kan skrive seg på som Tech ambassadors and translators (list). I mangel av noen andre så satte jeg meg opp under "other", jeg kan ikke svensk, men kanskje det er flere som ønsker å stå på disse listene? Teknisk oversetting kan være litt krevende, for ofte vil en støte på ord og begreper som mangler entydig oversettelse. — Jeblad (diskussion) 27 oktober 2017 kl. 13.18 (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Gemenskapens önskelista 2017 redigera

Hej, m:2017 Community Wishlist Survey är en process för att bestämma vad Wikimedia Foundations m:Community Tech-team skall arbeta på under det kommande året. I två veckor finns nu chansen att lägga tekniska förslag. Sedan putsar man på dem, och sedan blir det en omröstningsfas. Det här är ett av de mest effektiva sätten för etablerade användare att få upp verktyg och fixar på Wikimedia Foundations radar. Kika in, och föreslå gärna om det är någonting ni tycker att ni saknar. /Julle (disk.) 6 november 2017 kl. 21.30 (CET)[svara]

Sista helgen att lämna förslag nu! /Julle (disk.) 18 november 2017 kl. 02.20 (CET)[svara]

Lsjbot redigera

Det är nu precis ett år sedan boten slutade skapa artiklar. Min bild är att av de knappt 1,8 miljoner skapade från Geonames, så har ungefär 16 000 raderats (Admin Stats) och minst lika många tagits bort genom att ersätta med omdirigeringar, det ger 2-3% av de skapade som rensats bort. Sedan har många fixats till att bli helt OK, också i storleksordningen 10-tusentals. Så kanske (drygt?) 5% åtgärdats. Jag har också sett att det skett mycket bra i rensningsprojektet, vilket borde innebära att betydligt fler sortiment har bedömts Ok ligga som de skapades. Jag har också sett en minskande aktivitet de senaste två månaderna vilket jag tolkat som att det "värsta" nu är åtgärdat? Genom att slumpa fram artiklar (34st) fann jag en (3%) som var manuellt åtgärdad, 30 (90%) helt OK, 3 lite tveksamma (bla en kulle) och bara en tveksam (sumpmark). Det tycker jag är ett mycket bra utfall, och jag får intrycket de som jobbat med detta lyckats, en svårartad gröt har rensats och gjort att vi nu kan se även dessa artiklar som värdefulla tillskott.Yger (diskussion) 15 november 2017 kl. 11.03 (CET)[svara]

Lsj har också uppmärksmmat mig på att det finns ett förslag att stänga ner ceb pga de många botskapade artiklarna och att de även nämner att stänga ner svwp.Yger (diskussion) 15 november 2017 kl. 13.15 (CET)[svara]
Cebuanowikin har jag ärligt talat ingen åsikt om, men det vore en katastrof att stänga ner svwp. Dessutom har mycket här åtgärdats precis som Yger nämner. YesDi (diskussion) 15 november 2017 kl. 15.43 (CET)[svara]
Jag har varit väldigt lite aktiv i arbetet med dessa artiklar, pga tidsbrist och massa andra orsaker, så om mina tankar redan arbetas efter kan ni bortse från detta… Men i min värld vore det absolut smidigaste att skapa små (frivilliga) team som betar av land efter land, utifrån vilka problem som finns i varje specifikt fall. Jag har bott till och från i Belgien, vet hur landet är strukturerat och ungefär vad som borde åtgärdas för att se till att botartiklarna om belgiska byar ska bli hanterliga, men 1. jag har inte raderingsmöjligheter (det innefattar att radera en hel del artiklar) och jag har ingen bot eller teknisk kompetens (jag tror att ganska mycket skulle kunna lösas på åtminstone semiatuomatisk väg). Men min bedömning är att om 3-4 personer med dessa kvalitéer inräknat hjälps åt skulle, t.ex., Belgien kunna lösas relativt snabbt. Har vi skapat en projektsida där det går att göra undersidor för olika länder, med sammanställningar vad som behöver göras? Betar man av land efter land går det ju också att prioritera vilka länder som vore viktiga att "fixa till", kanske utifrån hur många som läser artiklar relaterade till dem e.dyl. (ser ingen poäng att kommentera det urbota förslaget på Meta) Tanzania (diskussion) 15 november 2017 kl. 15.55 (CET)[svara]
Här är projektsidan. YesDi (diskussion) 15 november 2017 kl. 15.57 (CET)[svara]
Diskussionsbidraget på Wikimedia som nämner att stänga ner svenska och nederländska Wikipedia tolkar jag mer som ett utropstecken mot rasism, och inte som en anmärkning i sakfrågan. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 15 november 2017 kl. 16.00 (CET)[svara]
@YesDi: Tack för länken. Jag är för dålig på att Wikipedia-söka snabbt. Där har ju också uppenbarligen t.ex. Belgien redan diskuterats. Dock skulle jag föreslå att göra undersidor för respektive land med tydligare sammanställning av problemen och vad som behöver lösas, än att ha det samlat på diskussionssidan som det verkar vara nu (eller som oerhört långa listor som för Island och Finland). Tanzania (diskussion) 15 november 2017 kl. 16.03 (CET)[svara]
Förutom diskussionen på meta, så har det ifrågasatts på Wikidata om en sida där kan anses relevant om den bara har en länk till cebwiki. Problemet är, eller har åtminstone varit, att arbetsbelastningen varit för hård, både för de som sammanfogar objekt OCH för Wikimedias servrar att skapa denna stora mängd nya objekt. Att skapa en ny sida på Wikidata är en resurskrävande sak och det har gjort att Wikidata tidvis stängts ner för vissa typer av redigeringar. -- Innocent bystander (diskussion) 15 november 2017 kl. 16.19 (CET)[svara]
Det vore en skandal att stänga cebwp. Det är illa nog att den diskrimineras i den globala gemenskapen. Därmed inte sagt att jag ignorerar de problem den stora mängden artiklar på ett så litet språk (inom vars utbredningsområde jag faktiskt tillbringat en vecka) innebär. Jag är imponerad över de insatser som gjorts här för att förbättra och komplettera de botskapade artiklarna och delar bedömningen att det värsta är åtgärdat men att mycket återstår. Rom byggdes dock inte på en dag. Tostarpadius (diskussion) 15 november 2017 kl. 16.25 (CET)[svara]
Jag delar inte uppfattningen att det värsta kring lsjbot:s geografiartiklar är fixat. De områden som har åtgärdats har helt klart blivit bättre, men varje oåtgärdat land är en minerad Pandoras ask. Jag arbetar mig genom Danmark och noterar dels en noterbar mängd Geonames-fel, dels en noterbar mängd lsjbot-fel. De algoritmer som använts för att tolka Geonames-data har i många fall medfört att korrekt Geonames-data förstörts. Min uppskattning är att för ett land är kanske 10% av artiklarna behäftade med något fel (då räknar jag inte in klimatdatat i den uppskattningen). Koordinater, namn, avstånd, höjder, folkmängd - allt detta har vi problem med. Därtill kommer artiklar som inte på något sätt kan anses relevanta. Lika lite som vi accepterar ej relevanta personer och företag så bör vi inte ha ej relevanta platser. Ett backkrön har namnsatts - oj, där fick vi en kulle. Relevant? Knappast. Kitayama (diskussion) 15 november 2017 kl. 16.42 (CET)[svara]
Under alla omständigheter är felprocenten betydligt lägre än det antyddes för ett år sedan. Då gav de alarmistiska tongångarna intrycket att 90 % var fel och att antalet raderade artiklar skulle behöva överstiga miljonen. Så kommer det uppenbart inte att bli. Projektet har tillfört mycket gott och det bör Lsj ges beröm för, även om också jag erkänner att det hade tjänat på att boten (eller snarare dess husse) avvaktat ytterligare med att dra igång det. Tostarpadius (diskussion) 15 november 2017 kl. 17.11 (CET)[svara]
Jag är fortfarande av uppfattningen att 90% av de artiklar som skapades av lsjbot innehöll felaktiga faktauppgifter, främst felaktig position och höjd över havet. Ungefär 10% gick att behålla som de var medan mellan 5-10% var snabbraderingskandidater. I takt med att städprojektet har framskridit har siffrorna förbättrats, men vi hade sluppit oerhört mycket arbete om alla robotskapade geografiartiklar hade raderats för att eventuellt återskapats från mer pålitliga källor. Jag är av den bestämda uppfattningen att robotprojektet allvarligt har skadat svwp:s kvalitet och därmed också dess trovärdighet. /ℇsquilo 18 november 2017 kl. 09.57 (CET)[svara]
Volymerna innebär ju att det är många fel kvar i absoluta tal, men faktum kvarstår att när jag gjorde mitt stickprov såg det bra ut. Gör gärnã en sådan själv för att bilda er en uppfattning.Yger (diskussion) 15 november 2017 kl. 17.39 (CET)[svara]
Tostarpadius påpekar något väsentligt - projektet har tillfört mycket gott. Efter städning av ett land så har vi bra täckning och en bra grund för de geografiska artiklarna. T o m i ett så närbeläget och välomskrivet land som Danmark har boten skapat många artiklar för klart intressanta och relevanta objekt. Kitayama (diskussion) 15 november 2017 kl. 17.56 (CET)[svara]
För att lösa problemet med cebwiki och Wikidata skulle det kanske gå att skapa en egen namnrymd för botskapade artiklar som inte är synlig för den "ovetande" besökaren och som inte behöver ha ett Wikidataobjekt. Så diskrimineras inga reala personer som skriver på Cebuano. När det sedan visar sig att ingen vill städa upp i namnrymden kan det ett-två år senare diskuteras om den ska vara kvar. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 15 november 2017 kl. 17.58 (CET)[svara]
@Nordelch: Efter vad jag förstått så är projektet avslutat? De akuta server-problemen är därmed borta. Att nu flytta sidor som redan har WD-objekt till en namnrymd som inte ska ha det, vore ytterst kontraproduktivt och bara orsaka än mer strul för WD. -- Innocent bystander (diskussion) 15 november 2017 kl. 18.33 (CET)[svara]
Är det verkligen så att "vi nu kan se även dessa artiklar som värdefulla tillskott"? Det tog mig två slumpartiklar att hamna på Mimulus Creek (Den första var en annan Lsjbot-artikel om någon insekt).
I artikeln om Mimulus Creek finner vi att det är ett vattendrag i Kanada i provinsen British Columbia. Mimulus Creek ligger hela 3500 km väster om huvudstaden Ottawa, och vid sjön Garibaldi Lake. Trakten kring Mimulus Creek är permanent täckt av is och snö, och årsmedelstemperaturen in trakten är -2 °C. I Augusti är medeltemperaturen 12 °C. Vi får också veta en mängd nederbördsdata, bland annat att den regnigaste månaden är December.
Problem: 1) "huvudstaden Ottawa"? Är detta provinsens eller Kanadas huvudstad? Oavsett vilket, kan det nog vara ointressant att veta vilken stad som ligger 350 mil öster om en punkt på kartan. 2) Ett vattendrag ligger rimligtvis inte vid en sjö, utan vi kan gissa att det rinner ut i sjön, men vi får inte veta säkert. 3) Klickar man på GeoNames länken ser man en satellitbild som tydligt visar mark som inte är täckt av is och snö i motsats till påståendet i artikeln. 4) Om medeltemperaturen i Augusti är 12 °C är det väl närmast ett mirakel om is och snö permanent täcker marken? 5) Enligt artikeln är den genomsnittliga maxtemperaturen i December -11 °C. Men det regnar?
Om ett vattendrag skulle man rimligtvis minst kunna kräva av ett upslagsverk att få veta hur långt det är. Helst också "bifloder" i brist på bättre ord. Vilka andra vattendrag, sjöar eller hav det det rinner upp i. Finns det några dammar? Om några städer ligger utmed vattendraget skulle också kunna vara trevligt att veta. Man skulle också kunna tänkas vara intresserad av genomsnittliga, maximala och minimala vattenflöden. Vi har helt enkelt inte lärt oss något av värde om Mimulus Creek, och funnit tillräckligt med orimligheter och märkliga ointressanta "fakta" för att kasta misstankar om kvaliteten av andra artiklar på svenska Wikipedia. Hipster Doofus (diskussion) 15 november 2017 kl. 18.00 (CET)[svara]
Risken finns att Mimulus Creek dessutom har ett namn på franska också, och att det skapats en egen artikel om det franska namnet på samma vattendrag. Eller att samma vattendrag har täckt mer en än kartbild, och det därför finns en artikel varje gång namnet har skrivits ut på en karta. -- Innocent bystander (diskussion) 15 november 2017 kl. 18.33 (CET)[svara]
Vi kan referera till objektet i andra artiklar och får med artiklen rätt koordinater för var den ligger, båda oerhört bra tillskott. Vi kallar dessa fröartiklãr vilket innebär att ingen har sett dessa som uttömmande. Och när det gällt andra lsjskapade artiklar har dessa fröartiklar varit mycket bra bas att utgå från när man vill läögga in mer info. Du verkar inte vara så aktiv på svwp, så du är kanske inte medveten hur många tunna artiklar vi har hä jämfört med enwp. Vi har 1/30 del så många bidragsgivare och får lov acceptra lite "fattigare" artiklar än man är van vid på enwp.Yger (diskussion) 15 november 2017 kl. 18.31 (CET)[svara]
Jo, men det är ju precis det jag menar. Det lilla värdet kanske ligger i att det finnse en artikel med koordinater. Men allt annat i artikeln är ju antingen orimligt eller så utan värde att det (enligt min åsikt) förtar den fördelen.‎ Hipster Doofus (diskussion) 15 november 2017 kl. 18.52‎ (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Allexim.)[svara]
Det tråkiga är ju att koordinaterna lite för ofta är fel, och är grovt avrundade. Det var när jag upptäckte att stora delar av Färöarna ligger på Atlantens botten som jag började bli tveksam till det här projektet. -- Innocent bystander (diskussion) 15 november 2017 kl. 18.55 (CET)[svara]
Koordinater kan ju också vara ganska missvisande för ett vattendrag även om de är korrekta. Det är aldrig klart om koordinaterna pekar på var vattendraget mynnar ut, eller rinner upp, eller någonstans mittemellan. Hipster Doofus (diskussion) 15 november 2017 kl. 19.00 (CET)[svara]
IB det problemet är för rensningsprojektet att bedöma och ta tag i, och i mina stickprov dök inget sådant upp. HD: i vilken sitation förtar det värde för dig, hur ofta har du kommit frma till en sådan artikel. Jag skriver ofta artiklar om geografi, och då saknas ofta uppgifter om saker som floder (som det dessutom är svårt skapa artiklar om). Och koordinater gör nytta även om de bara pekar på en del av vattendraget. Att det är litet fluffigt gör mig noll, det tycker jag är en estetisk sak inte fråga om rätt eller fel och än mindre om nytta. När man är fattig får man nöja sig med det som erbjuds. Yger (diskussion) 15 november 2017 kl. 19.03 (CET)[svara]
OCh att prata ner artiklar är lätt. Det skulle vi kunna göra med det mesta vi har i svwp om vi sätter oss på höga hästar och inte bryr oss om nytta.Yger (diskussion) 15 november 2017 kl. 19.05 (CET)[svara]
Det var först med Färöarna som problemet blev tydligt. En felaktig koordinat där hamnar ofta i vattnet. I Sydsudan hamnar de istället på ett annat berg eller en annan kulle eller en annan sjö och vi kan inte verifiera vad artiklarna säger, för vi har inga goda kartor att jämföra med. Men nu är det bäst att jag inte säger mycket mer illa om den här artikelmängden, för det är tydligen tillräckliga skäl för att få egen rubrik på KAW. -- Innocent bystander (diskussion) 15 november 2017 kl. 20.54 (CET)[svara]
Det kunde ju vara intressant att välja ut 100 slumpartiklar som alla kan se så att man inte talar förbi varandra. Tror kanske inte nödvändigtvis det ger en rättvisande bild av problemen eftersom de tenderar att vara samlade i orelbundna kluster men dels kommer vi att tala om samma artiklar dels kommer vi kanske att upptäcka nya problemkluster som kan åtgärdas. Men det passar kanske bättre för städprojektsidan än bybrunnen.FBQ (diskussion) 16 november 2017 kl. 09.36 (CET)[svara]
Slumpning eller stickprov gör inte att man upptäcker en enda av dessa! -- Innocent bystander (diskussion) 16 november 2017 kl. 09.53 (CET)[svara]
Det är alldeles sant, men med det förslag som FBQ har skulle vi till exempel kunna få fram siffror som visar i hur pass hög grad botartiklarna för olika länder har bearbetats. Kanske skulle helst 1000 artiklar slumpas fram. Rimligtvis är det en kraftig snedfördelning mellan vilka länder som bearbetats. Lättast för svenskar är rimligtvis de länder som ligger närmast Sverige, som de nordiska och baltiska länderna, Brittiska öarna, Centraleuropa m. fl. Däremot måste det vara mycket svårare att hantera t.ex. Indonesien med över 100 000 botartiklar. Sjunnesson (diskussion) 16 november 2017 kl. 10.25 (CET)[svara]
Ja, jag måste helt uppenbart dra mig ur den här diskussionen. Men först vill jag medge att med eftertankens kranka blekhet inser jag att kommentaren om regn i December var både onödig och orättvis. Jag skäms över den och skulle helst vilja att jag aldrig hade gjort den. Hipster Doofus (diskussion) 16 november 2017 kl. 14.33 (CET)[svara]

Det viktigaste är att våra wikipediaartiklar har korrekta faktauppgifter. Det är mycket viktigare än relevans, fluff, språkvård mm. För att bedömma kvalitén på de geografiska Lsjbot artiklarna räcker det inte med en snabb läsning för att se om artikeln ser okay ut, och inte heller en jämförelse med otillförlitliga Geonames, utan man måste jämföra uppgifterna med oficiell statistik och officiella kartor. Sådana kontroller har ej gjorts sytematiskt med några få undantag. Två undatag är orter och berg i Nicaragua. Ortsariklarna hade i genomsnitt 1.5 faktafel per artikel, och 93% hade minst ett faktafel (dessa fel har korrigerats manuellt). Bland bergsartiklarna hade 89% fel höjduppgift och det fanns i genomsnitt 2.1 faktafel per artikel (dessa fel har ej korrigerats). Jag befarar att det finns ungefär lika många faktafel i Lsjbotartiklarna för de flesta av världens länder. Lsjbotdiskussionen bör handla om det är okay att svenska wikipedia har så många artiklar med rena faktafel. Min åsikt är att det är värre att ha en artikel med faktafel än tio artiklar som saknar relevans. Faktafel leder folk fel och ger dåligt rykte medan irrelevanta artiklar är ganska irrelevanta. Martinogk (diskussion) 16 november 2017 kl. 10.30 (CET)[svara]

Samtliga Lsjbots artiklar om de engelska kanalöarna har minst ett faktafel, eftersom de påstår att de ligger i Storbritannien.
Sedan tycker jag i och för sig att relevansargumentet också är viktigt här: om vi inte ens har de relevanta uppgifterna för en viss typ av objekt (t.ex. längd och vattenflöde för en flod), varför skall vi då lägga energi på att kontrollera att en massa andra, mindre relevanta uppgifter är korrekta? Lsjbot har skapat en ohygglig mängd substubbar.
andejons (diskussion) 16 november 2017 kl. 10.53 (CET)[svara]
Lsjbot-artiklar borde nog hanteras som utkast, tills de åtgärdats eller godkänts manuellt. Det har föreslagits förut att de skulle tas undan från artikelnamnrymden, och jag är böjd att hålla med, om man kan hitta en lösning där de ändå hittas via sökfunktionen. --JohanahoJ (diskussion) 16 november 2017 kl. 11.30 (CET)[svara]
@andejons: Det håller jag helt med om! @JohanahoJ: Bra förslag. Martinogk (diskussion) 16 november 2017 kl. 12.43 (CET)[svara]
En av de största fördelarna är att det går länka till dessa artiklar, det går inte om de ligger i annan rymd. Jag vill också påminna detta är nu tredje gången detta diskueras, med precis de olika alternativ som nu förs fram.Yger (diskussion) 16 november 2017 kl. 13.13 (CET)[svara]
Det går alldeles utmärkt att länka till andra namnrymder från den vanliga. Och anledningen till att frågan dyker upp på nytt igen och igen är kanske att det dels upplevs som ohållbart att vi har ett artikelbestånd där mer än hälften av artiklarna potentiellt är opålitliga och aldrig har setts av människoöga, samtidigt som det inte finns något rimligt sätt att åtgärda dem. Nu har vi till exempel upptäckt att över 250 av Montreals parker fått samma koordinater. Detta innebär att det enda korrekta med artiklarna är namnet och avståndet till Ottawa. Jag tvivlar inte på att vi skulle hitta liknande problem om vi skulle börja gräva i något annat lands artiklar.
andejons (diskussion) 16 november 2017 kl. 13.21 (CET)[svara]
Eftersom koordinaterna förmodligen är fel är risken mycket hög att avståndet till Ottawa också är fel. Då återstår bara namnet; som ofta är "småfel" i Geonames. Varför kom jag att tänka på Mäster Skräddare? Det går an i länder där vi kan hitta källor, t ex Danmark, och det är en rimlig artikelmängd att gå igenom. Men Indonesien med 103 430 artiklar? Kitayama (diskussion) 16 november 2017 kl. 13.49 (CET)[svara]
Jag har gått igenom tusentalts botskapade geografiartiklar och kan konstatera att de alla saknar källor, innehåller sakfel och fluff samt i många fall har felaktig interwiki. Jag kan inte se någon annan lösning för Indonesiens 103 430 artiklar än att vi måste lyfta ur de ur artikelnamnrymden. För de länder som fått en mänsklig genomlysning är ju saken en annan, där har Lsjbot:s projekt inneburit en välbehövlig breddning av artikelbeståndet.--Gotogo (diskussion) 16 november 2017 kl. 14.56 (CET)[svara]
Ja, absolut att man borde lyfta ur artiklar ur artikelnamnrymden, åtminstone Indonesienartiklarna. Man måste ju, beträffande botgenererade artiklar, som Martinogk skriver här ovan, "jämföra uppgifterna med officiell statistik och officiella kartor". Då gäller det att hitta sådant, och om man skulle arbeta med Indonesienartiklarna så får man hoppas att alla källor finns på engelska, för indonesiska är det nog få svenskar som kan. Lägg därtill mängden, 103 430, och det skulle inte vara gjort i brådrasket. Sjunnesson (diskussion) 16 november 2017 kl. 16.10 (CET)[svara]
Jag delar helt Ygers uppfattning att fördelarna med att ha detta i artikelnamnrymden överväger eventuella nackdelar. Tostarpadius (diskussion) 17 november 2017 kl. 01.10 (CET)[svara]
Nackdelar som att vi har artiklar som inte ens har den absolut mest grundläggande uppgiften korrekt, nämligen vad det handlar om? Hade en vanlig användare skapat artiklar där idrottsanläggningar och shoppingcenter kallades parker hade både personen och artiklarna åkt ut med huvudet först (och här går det inte ens att skylla på att Geonames är en usel källa). Dags att rensa detta Augias stall!
andejons (diskussion) 17 november 2017 kl. 08.18 (CET)[svara]
@Andejons: Jo, det är helt rätt att skylla på källan här. Om du tittar i källan Geonames så ser du att de två exempel som du tar upp är taggade som L.PRK, se Subiaco Municipal Oval Reserve och Festival Place. Att de skulle vara idrottsanläggning respektive shoppingcenter framgår inte av källan.
Att dessa "felaktigt presenteras som parker" i de robotskapade artiklarna är därför orättvist att beskylla Lsjbot för. Lsjbot har helt enkelt använt källan. Att denna källa har visat sig vara av mycket skiftande kvalitet är ett problem som är lätt att konstatera i efterhand. Det man bör kritisera projektet för är att inte ha utvärderat Geonames som källa för olika typer av platser tillräckligt noggrant innan massproduktion av artiklar genomfördes. --Larske (diskussion) 17 november 2017 kl. 09.20 (CET)[svara]
Det ska gå att radera med hjälp av AWB. Någon admin som vågar sig på att radera alla botskapade parker? -- Innocent bystander (diskussion) 17 november 2017 kl. 08.37 (CET)[svara]

Jag lägger in länk till den närmast föregårende diskussionen i samma ämne och inriktning Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv_2017-06#Lsjbot_sex_månader_senare, där många som då uttalade sin ståndpunkt upprepar den nu. För att den konnsensus som då blev resultatet (försök organiserat åtgärda de (värsta) bristerna) behövs att några som då var positiva till alterantivet "försök fixa till" byter ståndpunkt. Yger (diskussion) 17 november 2017 kl. 08.50 (CET)[svara]

Jag stöder inte flytt till annan namnrymd. Det gör det bara rörigare. Däremot stöder jag starkt massradering av vissa kategorier, tex parker som nu visat sig vara en helt genomkorrupt kategori. PPL'er som inte kan bekräftas av nationella eller regionala statistik-byråer är jag också öppen för att massradera. -- Innocent bystander (diskussion) 17 november 2017 kl. 08.57 (CET)[svara]
Ja här har jag principiellt samma ståndpunkt. Helvissna kategorier vore bäst helt radera. Och saker som parker ger extremt litet mervärde och kan ju också lätt upphöra (bli bebyggda tex). Och jag är även helt emot flytta bort från artikelrymden, det innebär i praktiken radering, och bör då diskuteras som just radering.Yger (diskussion) 17 november 2017 kl. 09.05 (CET)[svara]
Jag motsätter mig inte en radering av artiklar i utvalda kategorier. Men vill samtidigt påtala att jag ganska ofta flyttar ut artiklar (av typen: Användare:Lsjbot/Dubletter/Rahumäe) i artikelnamnrymden efter att den fått en upputsning och adekvata källor. Om någon i framtiden vill skriva artiklar om Indonesiens alla öar t.ex. är ju mycket vunnet om Lsjbot:s artiklar finns nedsparade i någon form. Men som sagt, motsätter mig inte en radering förutsatt att den genomförs genomtänkt och strukturerat.--Gotogo (diskussion) 17 november 2017 kl. 09.45 (CET)[svara]
Jag skulle vilja ifrågasätta Ygers antagande om att en minskande aktivitet i städprojektet skulle innebära att det 'värsta' har åtgärdats. Kanske är det bara så att en del användare har tröttnat på det oändliga arbete som det skulle innebära att gå igenom alla botartiklar i geografiprojektet. Källan Geonames har ju visat sig ha mycket skiftande kvalitet, som Larske skriver. Det gäller då att hitta och förstå sig på andra källor än Geonames (statistikuppgifter, kartor o.s.v.) för varje enskilt land. Om man ser till exempel Asien som helhet med finns det minst 200 000 artiklar att gå igenom, vilket kräver stort engagemang, omfattande kunskaper och mycket tid. Sjunnesson (diskussion) 17 november 2017 kl. 10.30 (CET)[svara]
Jag är helt övertygad om att det ursprungliga antagandet håller streck. Visst kan det krävas ytterligare några raderingar, men inte alls i den omfattning som nu föreslås. Mitt motstånd mot att enstaka artiklar flyttas till en annan namnrymd är inte kompakt. Det är bättre än att de raderas helt, det Gud förbjude. Tostarpadius (diskussion) 17 november 2017 kl. 10.40 (CET)[svara]
Jag är lika övertygade om att vi har 100000-tals artiklar som är så undermåliga och så svårverifierade att det bara är att radera. Större delen av dem skulle dessutom inte ens klara en lågt satt relevansribba. Det finns otroligt mycket skräp mellan lsjbot-artiklarna. Det är skadligt för oss att behålla dem. Samtidigt så finns bland artiklarna en enorm guldgruva till bra artiklar. Det är skadligt för oss att radera dem. Denna sorteringsprocess - förbättra till en riktig artikel eller radera - är en mycket svår uppgift. Så länge vi inte har konsensus för att vi ska genomföra en sådan sortering på ett kontrollerat sätt så kommer vi aldrig att komma någonstans med denna soptipp med guldnuggets bland soporna. Kitayama (diskussion) 17 november 2017 kl. 10.59 (CET)[svara]
Kitayama har självklart rätt. Det finns flera tusentals artiklar som det aldrig kan bli något av. Den som säger något annat talar mot bättre vetande.--Gotogo (diskussion) 17 november 2017 kl. 11.09 (CET)[svara]
Ja jag tycker också K uttrycker det bra, det finns både mycket skrap och många guldkorn. Kanske förslaget "hur genomföra sortering" borde diskuteras vidare? Ju mer vi jobbar med dem ju mer kännar vi till skillnaden. Ett första steg kunde vara att markera de tveksamma med skarpare varningsmall (om vi inte vill radera direkt) och de som är någorlunda OK med svagare varningmall. Och om detta ses över säg årligen, kunde dessa markeringar om något/några år användas för ett "slutgiltigt" beslut?Yger (diskussion) 17 november 2017 kl. 11.17 (CET)[svara]
(Redigeringskonflikt) Jag har aldrig förnekat att det finns tusentals artiklar kvar som bör raderas. Kanske går de att räkna i tiotusental, kanske i hundratusental. Det är inte det viktiga. Vem motsätter sig den sovring som Kitayama förespråkar? Inte jag i varje fall. Jag står bakom den till hundra procent. Det jag är emot är förhastade åtgärder. Väl genomtänkta projekt har mitt fulla stöd. Tostarpadius (diskussion) 17 november 2017 kl. 11.29 (CET)[svara]

För att svara på Innocent bystanders fråga ovan (Special:Diff/42118683) så är jag bekväm med att radera sidor med bot utifrån en kategori, så länge alla är överens om vad som ska göras. Jag har använt API:t för att göra ca. 1 miljon redigeringar med bot, och jag har skrivit MediaWiki:Gadget-DeletePage.js som raderar via API:t, så jag har redan kod för det här, som jag vet fungerar. För min del är det inte mer komplicerat än att ge NirmosBot eller NirmosBot2 administratörsrättigheter och säga vad som ska göras. Nirmos (diskussion) 17 november 2017 kl. 12.41 (CET)[svara]

Radering med bot hör till de åtgärder jag motsätter mig, såvida det inte handlar om väl avgränsade kategorier där allt är skräp. Men jag tvivlar på att dylika existerar. Tostarpadius (diskussion) 17 november 2017 kl. 16.13 (CET)[svara]
@Nirmos: Tack för det beskedet. Givetvis är det bara fråga om väldefinierade artikelmängder, och dessa diskuteras och avgränsas givetvis först på projektsidan. Jag har själv suttit och raderat när det varit fråga om några hundra redan identifierade felaktiga/olämpliga/irrelevanta, och det är ett rätt tröstlöst arbete vill jag lova. Handlar det artikelgrupper om några tusental är det inte görligt utan bothjälp. Botskapade parker med grovt avrundade koordinater och utan mänsklig åtgärd i vissa länder, för att ta ett aktuellt exempel, torde kunna vara en sådan grupp. Detaljdiskussionen hör dock inte hemma på BB. Taxelson (diskussion) 17 november 2017 kl. 18.51 (CET)[svara]
Jag har fått ett visst rykte om mig som en humleexpert. Även om jag inte är (eller varit) en yrkesentomolog, så är det sant att jag har skrivit många artiklar om humlor, och att vi har artiklar om världens alla humlor (varav 22 dock är stubbar). Vad ryktet emellertid inte förmedlar, är att nästan alla artiklarna om de mer "exotiska" humlorna är baserade på Lsjbots stubbar, och att jag inte skulle ha hunnit med tillnärmelsevis så många biartiklar (både humlor och andra bin) om jag inte hade haft Lsjbots stubbar som grund. Jag tycker därför det var mycket synd att Lsj såg sig tvungen att lämna Wikipedia, och tycker nog att han kunde ha behandlats bättre. När det är sagt måste jag tyvärr medge att de geografiska botartiklarna inte håller samma standard. Källan är erkänt dålig, och urvalet kunde ha varit mer konservativt – kullar och backkrön är kanske inte helt relevanta. Det är i ett sådant läge som nackdelarna med en bot visar sig: Tack vare den höga takten så har Lsjbot producerat ett mycket stort antal stubbar som, det måste vi nog erkänna, skulle ha raderats omedelbart om någon nytillkommen, okänd användare producerat dem. Precis som Kitayama tycker jag det är skadligt för oss att behålla dem. Givetvis finns det vad K kallar guldkorn, och de bör vi behålla, men så länge vi inte kommer överens och sätter igång en ordentlig städning kommer situationen inte att förändras, och att ha kvar alla dessa "fulstubbar" riskerar att skada vårt anseende.
Det nyss sagda förändrar inte min åsikt att Lsj borde ha behandlats bättre. Kritiken var i de flesta fall rättvis, men sättet den framfördes på lämnade i allt för många fall stora brister. Förmågan till att framföra kritik här på svwp är nog inte alltid optimal... / TernariusD 17 november 2017 kl. 19.28 (CET)[svara]
Kritiken mot GeoNames ångrar jag inte ett ögonblick. Den enda kritik jag kan se ligger Lsj till last här, är att han med tiden allt mindre tog till sig av kritiken mot hur artiklarna utformades. På ett sätt kan jag förstå det sättet att reagera. För ju större artikelmängden blev, desto svårare blev det att åtgärda allt som påpekades. 1000 artiklar som behöver justeras i efterhand tar kanske 1000 sekunder att åtgärda. 100,000 artiklar tar 100,000 sekunder, och under den tiden hinner nya saker som behöver justeras dyka upp. Med flera miljoner artiklar blir det närmast ogörbart att justera något alls. Och det är definitivt inte lättare att göra det för hand. Varje projekt av den här typen måste ha en gemenskap som kan matcha den. Har vi en enda användare här som kan städa Sydsudan-artiklarna? Har landet ens en motsvarighet till SCB och Lantmäteriet? -- Innocent bystander (diskussion) 17 november 2017 kl. 20.04 (CET)[svara]
Ja, Sydsudans motsvarighet till SCB finns på www.ssnbss.org. Ett annat problem med botartiklarna är att det finns många dubbletter, t ex platser som har namn på flera språk och större objekt som floder som har fått flera koordinater. Thoasp (diskussion) 17 november 2017 kl. 20.31 (CET)[svara]
Min bild är den rakt motsatta än Innocent bystanders: Lsj var riktigt duktig på att anpassa sig efter gemenskapens önskemål. Det var den tilltagande osakliga kritiken som skrämde iväg honom och just därför har efterarbetet försvårats. Biologiartiklarna bearbetades av boten i olika omgångar. Tostarpadius (diskussion) 17 november 2017 kl. 22.32 (CET)[svara]
Jag tycker problemet var att kritiken inte togs på allvar från början. De som var för att skapa så många artiklar som möjligt tillät inre kritik mot hela projektet, utan allting skulle lösas av boten. När fler och fler problem visade att kritiken var riktig så blev robotens uppgift ogenomförbar. Då kan man förstå att botföraren tröttnade när så många okritiskt hejade på roboten i början. 90.227.175.244 17 november 2017 kl. 23.41 (CET)[svara]
@Tostarpadius: När mindre av det som påpekades, kom att åtgärdas, blev frustrationen bland gemenskapen också större. Tex avrådde jag å det bestämdaste från att använda ASCII-versioner av svenska tecken i grensidor och omdirigeringar. (typ Goteborg, Orebro) Det kom att åtgärdas, men av andra användare efter att Lsj lämnat projektet här. Och som 90.227 påpekar ovan så var det för Lsj väldigt viktigt att det gick undan. Det skapade ännu mer frustration å båda lägren! Jag rådde också att skapa ADM-artiklar och vänta med PPL'er. Det gjordes aldrig, och är idag källan till mycket av våra bekymmer i de artiklar som jag intresserar mig för. -- Innocent bystander (diskussion) 18 november 2017 kl. 08.32 (CET)[svara]
Jag har aldrig uppfattat situationen så att vi har olika läger här på svwp. Vi har en gemenskap där vi som enskilda användare har olika åsikter i vissa frågor och då kan bilda tillfälliga koalitioner, därför att vi argumenterar på likartat sätt. Vi gjorde flera pauser för utvärdering och Lsj tog hela tiden hänsyn till den sakliga kritiken. Det blev bättre och bättre dag för dag. Tostarpadius (diskussion) 18 november 2017 kl. 13.37 (CET)[svara]
Exakt hur vi skall karakterisera Lsj:s attityd spelar inte längre någon roll, eftersom han lämnat oss. Det är viktigare att vi bestämmer oss för vad vi skall göra med allt det han lämnat efter sig.
andejons (diskussion) 18 november 2017 kl. 14.05 (CET)[svara]
Kan väl bara kort kommentera mitt förslag ovan - jag var väl medveten om att 200 slumpartiklar inte kan fånga upp alla problemartiklar. Däremot var min tanke att vi kanske upptäcker några nya dittills oupptäckta och dessutom får ett diskussionsunderlag för fortsatt arbete. Men om exempelvis artiklar om Indonesien är ett angeläget arbetesfält så kanske 200 slumpmässiga Indonesienartiklar skapade av boten kan vara en utgångspunkt. Jag har inte haft så mycket tid över för städprojektet men har förstått så mycket som att det kommer att behöva arbeta intensivt under många år framöver. Vi har ju redan beslutat om radering av inte bara vissa artiklar utan vissa artikelgrupper, och det är troligt att det kan behövas fler. Men jag tycker nog att det är bra om det tas via projektsidan och därefter med behandling på sffr, så att vi ändå kan försöka rädda det som räddas kan.FBQ (diskussion) 18 november 2017 kl. 21.08 (CET)[svara]

Vetenskapligt områdesträd baserat på wikipedias artiklar för översikt redigera

Hej,

Jag är nyfiken om hur alla vetenskapliga områden hänger ihop.

Vet någon ifall man kan använda wikipedias datastrukturer/hierarkier och hämta ut ett massivt träd på hur varje specifik artikel hänger ihop i sin enhet till det vetenskapliga området?

//2-face

Skrivet på uppmaning av mig som ej kunde svara på ddt själv via mail. Adville (diskussion) 19 november 2017 kl. 18.27 (CET)[svara]
Kategoriträdet för artiklar på svenskspråkiga Wikipedia startar i Kategori:Artiklar. Därifrån kan man klicka sig vidare för att undersöka trädets struktur. Trädet är inte strikt "utgrenat", det händer ofta att en nod är en underkategori till mer än än överkategori. Det finns därför inte en "unik sökväg" från toppkategorin ovan till varje enskild artikel och en artikel kan därmed sägas tillhöra flera huvudområden.
Det går också bra att klättra runt i kategoriträdet på den här sidan (bara kategorier) eller den här sidan (med artiklar). --Larske (diskussion) 19 november 2017 kl. 18.46 (CET)[svara]
Vad avses med det "det vetenskapliga området" i det här sammanhanget? Man kan nog få ut den största delen (gissningsvis runt 80%) av artiklarna och hur de hänger ihop via Wikidata (de resterande artiklarna saknar antingen koppling till Wikidata eller har ingen egenskap alls tillagd på sig där). ♥Ainali diskussionbidrag 19 november 2017 kl. 19.55 (CET)[svara]

Att ignorera aviseringar redigera

Vi är ju här för att skriva ett uppslagsverk. Ibland behöver man därför interagera med andra användare.

Tycker man att det finns vissa interaktioner som stjäl mer uppmärksamhet och energi från arbetet med uppslagsverket än det bidrar till att kunna arbeta med det kan man välja att under Inställningar > Aviseringar (nästan längst ned på sidan) lägga till användare från vilka man vill slippa se aviseringar. Det innebär huvudsakligen tack och när man blir omnämnd någonstans. /Julle (disk.) 19 november 2017 kl. 22.33 (CET)[svara]

Värt att nämna är att listan man skapar är helt privat, ingen annan kan se vilka du lägger till på den och de som blir tillagda kommer att få notifiering för "Genomfört omnämnande" om de har valt den inställningen och nämner dig i en diskussion. ♥Ainali diskussionbidrag 19 november 2017 kl. 22.50 (CET)[svara]
Tack för dessa upplysningar! Jag skulle själv aldrig komma på tanken att undanbe mig ett tack (funktionen är något av det bästa som utvecklats här), men det är bra att veta hur det går till. Tostarpadius (diskussion) 19 november 2017 kl. 23.00 (CET)[svara]

Barnet redigera

Följande diskussion flyttad från Wikipedia:Begäran om åtgärder.

Så långt begäran på BOÅ. Frågan är: Hur gör vi? Dels beträffande grundfrågan, hur många Barnet finns det egentligen? Alla tycks vara knutna till varandra, men på vilket sätt? Är de delmängder av varandra? Här hade vi nog behövt hjälp av någon/några som kan Londons geografi/historia bättre än jag. Flera problem finns:

  • London Borough of Barnet är en borough (kommun) i London som har 329 700 invånare.
  • Lsjbots High Barnet anges vara en "befolkad plats" och uppges ha 7 062 invånare. Uppgifterna är hämtade från Geonames (vilket emm gör att vi bör ta dem med en nypa salt).
  • Det finns även en artikel Barnet, England som anges vara en ort i Greater London med 30 000 invånare. Motsvarande iw-länk pekar på enwp:s artikel en:Chipping Barnet, som emellertid har 111 973 invånare. Extra problematiskt är att enwp:s artikel synonymiserar Chipping Barnet som alltså är samma namn som Lsj:s High Barnet (men uppenbarligen ett mycket större samhälle). Även "Barnet, England" hämtar sina uppgifter från Geonames.

Dels anknyter begäran till problemet med Lsjbots geografiska artiklar. Hur många enskilda orter bör vi ta med? När är det rimligt att ha skilda artiklar om en ort, och när är det lämpligt att slå ihop ett större antal orter med liknande namn som uppenbarligen hör intimt ihop? Jag har inga svar, men tycker frågan bör diskuteras. / TernariusD 20 november 2017 kl. 10.50 (CET)[svara]

PS. Medan jag skrivit det här, har Swave 2 dragit tillbaka begäran på BOÅ. Emellertid tycker jag frågan är allmängiltig, så jag låter den stå kvar. Missmatchen mellan artikeln "Barnet, England" och motsvarande artikel på enwp "Chipping Barnet" är ju ett problem (som iofs kanske bättre sorterar under Lsjbot-diskussionen). / TernariusD 20 november 2017 kl. 10.55 (CET)[svara]

Folkpartister redigera

Lessen om det här är gammal skåpmat. Såg att Allan Widman tillhör kategorin Svenska Folkpartister. Ni måste väl ha tröskat igenom detta men jag har inte hittat någon generell rekommendering. Svenska Liberaler låter ju inte så bra, tänker att de flesta i SVWP känner sig så oavsett vad man röstar på. KlasHass (diskussion) 20 november 2017 kl. 00.09 (CET)[svara]

Kategoriseringen bör ändras efter namnbytet. Däremot bör inga anakronistiska formuleringar tillåtas i artiklarna. Tostarpadius (diskussion) 20 november 2017 kl. 00.18 (CET)[svara]
Himla dumt att byta namn. Och loggan blev ju inte jättebra. KlasHass (diskussion) 20 november 2017 kl. 00.30 (CET)[svara]
Så tyckte nog de flesta om Högerpartiet 1970... Tostarpadius (diskussion) 20 november 2017 kl. 02.02 (CET)[svara]
Samtidigt kan vi inte gärna kalla kategorin för personer verksamma i partiet Liberalerna för Kategori:Svenska liberaler, som redan fyller en funktion – "liberal" är en bred benämning som omfattar långt fler än medlemmarna i det forna Folkpartiet och vi har tidigare haft partier som Liberala riksdagspartiet och Liberala samlingspartiet, lite som Kategori:Svenska kommunister inte kan vara förbehållet medlemmar i Kommunistiska Partiet. Men ta det på Kategoridiskussion:Svenska liberaler? /Julle (disk.) 20 november 2017 kl. 02.25 (CET)[svara]
Eller Kategoridiskussion:Svenska folkpartister kanske är rätt plats om vi behöver prata mer om det. Se även Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2015-12#Folkpartiet -> liberalerna. /Julle (disk.) 20 november 2017 kl. 02.29 (CET)[svara]
Det är bra att diskussionen förs på Bybrunnen, då jag ser frågan som särskilt viktig. Kategori:Svenska liberala politiker borde vara reserverad för politiker inom Liberalerna, och de andra liberala partierna bör samlas under Kategori:Svenska liberaler. Det är hur som helst fel att kategorisera politiker som "Svenska folkpartister" om de har engagerat sig i partiet efter namnbytet. / Reddarn (diskussion) 20 november 2017 kl. 07.28 (CET)[svara]
Eftersom det enbart rör sig om ett namnbyte och ingen partisplittring eller sammanfogning kunde man kanske ha ett dubbelnamn som fungerar för både Folkpartiet och Liberalerna, t. ex. Svenska folkpartister/liberaler. Edaen (diskussion) 20 november 2017 kl. 07.46 (CET)[svara]
Jag ställer mig bakom Edaens förslag. Det är klumpigt, men någon mer elegant lösning tror jag inte finns. Jag funderade själv på "Svenska liberalpartister", men det är inget etablerat begrepp. Tostarpadius (diskussion) 20 november 2017 kl. 08.49 (CET)[svara]

Elegant förslag av Edaen. Det låter begreppet ”liberaler” kvarstå för den bredare gruppen liberaler, ungefär som socialister, kommunister eller konservativa normalt tolkas/har tolkats brett. Boberger (diskussion) 20 november 2017 kl. 16.08 (CET)[svara]

Kan vi kalla den "kategori:Svenska folkpartister, frisinnade och liberaler" istället? Då täcker vi in partisplittringen, och slipper snedstrecket. Nackdelen är att det är ett rätt otympligt namn.
andejons (diskussion) 20 november 2017 kl. 16.25 (CET)[svara]
Varför inte "Politiker tillhörande Liberalerna" och motsvarande för övriga partier? Det blir otvetydigt och riskerar inte att förväxlas med en ideologi. /Grillo (diskussion) 20 november 2017 kl. 16.47 (CET)[svara]
Vi bör nog tänka igenom ett mer heltäckande system så att alla partier kategoriseras på ett likartat sätt. Att vara konsekvent är viktigt i ett kategoriträd. Jag ser att tex bondeförbundare kategoriserars i Kategori:Svenska centerpartister och högerpartister i Kategori:Svenska moderater osv. så det känns fel att börja göra undantag och speciallösningar av typen "Folkpartiet och Liberalerna". Grillos förslag är det klart bästa. En annan lösning är att vi gör som i artikelrymden och lägger en särskiljning inom parentes: kategori:Svenska liberaler (L). Fem5 (diskussion) 20 november 2017 kl. 17.05 (CET)[svara]
Jag tycker också Grillos förslag låter bra. Det är allmängiltligt, kort, men den lilla detaljen med ett versalt "L" visar ändå att det är fråga om en partitillhörighet och inte en allmänpolitisk / samhällsvetenskaplig beteckning. / TernariusD 20 november 2017 kl. 17.09 (CET)[svara]
Jag stöder något liknande Edaens, "liberaler / folkpartister". Snedstrecket är fult, men uppslaget med folkparti och liberaler är bra. Kanske någon kan hitta på en bättre sammanfattning? --Janwikifoto (diskussion) 20 november 2017 kl. 22.53 (CET)[svara]
Varför duger inte "Svenska liberala politiker" som kategorinamn för personer inom Liberalerna? Den kategorin är åtskild från Kategori:Svenska liberaler, som istället bör omfatta personer inom ideologin liberalism. Alla artiklar i Kategori:Svenska folkpartister borde också istället kategoriseras som liberaler, då det inte är praxis att dela upp partikategoriseringen efter historiska namn. Jarl Hjalmarson är t.ex. kategoriserad som moderat, trots att partiet hette Högerpartiet då han var partiledare. / Reddarn (diskussion) 20 november 2017 kl. 23.11 (CET)[svara]
Därför att numera (sedan folkpartiet bytte namn till Liberalerna) begreppet "liberal" kan stå för en allmänt liberal politiker. Idag misstänker jag att både Centerpartiet och Liberalerna, f.d. Folkpartiet hör hemma i den fållan. För att inte lämna den icke-globala fållan; i USA kan "liberal" stå för allt som i Sverige skulle motsvara en åtminstone vänstersinnad moderat till en moderat socialdemokrat. "Kategori:Politiker tillhörande Liberalerna" visar däremot att det är politiker som tillhör ett specifikt politiskt parti – just tack vare versaliseringen av "Liberalerna" som visar att det är ett egennamn (ett partinamn) och inte en sociologisk/partipolitisk beteckning. / TernariusD 20 november 2017 kl. 23.32 (CET)[svara]
Det finns en direkt motsvarighet i Kategori:Amerikanska demokrater. Kategorin har ingen förtydligande text, men den ingår i överkategorin för demokratiska partiet. --LA2 (diskussion) 21 november 2017 kl. 00.32 (CET)[svara]

Man undrar ju om ingen i partiet tänkte på vad Wikipedia-kategorin skulle heta, innan de beslutade om namnbytet... --LA2 (diskussion) 21 november 2017 kl. 00.29 (CET)[svara]

I mitt förra inlägg blev det ett "inte" för mycket. Därav strykningen. / TernariusD 21 november 2017 kl. 05.24 (CET)[svara]
Jag tycker i enlighet med LA2 att konsekvens med andra kategorinamn är viktigare än språklig exakthet. Vill vi tala förväxlingsrisk bör vi börja med "Svenska folkpartister" - där har vi synnerligen ett tvetydigt kategorinamn!
andejons (diskussion) 21 november 2017 kl. 08.11 (CET)[svara]

För tydlighets skull, och för enhetlighet, borde kanske alla 18 kategorier inom Svenska politiker efter parti innehålla partinamnet, alltså vara på formen "Svenska politiker inom <X-partiet>". Möjligen kan ordet "Svenska" utelämnas där det handlar om ett parti som är helt unikt för Sverige.

  • Svenska politiker inom Centerpartiet
  • Svenska politiker inom Feministiskt initiativ
  • Svenska politiker inom Folkpartiet
  • Svenska politiker inom Liberalerna
  • och så vidare...
  • Svenska politiker inom Vänsterpartiet

Då slipper vi förvirringen med kategorisering när det finns partinamn som är samma som namnet på en ideologi. Politiker som varit aktiva såväl före som efter namnbytet från Folkpartiet till Liberalerna hamnar givetvis i båda kategorierna.

Vill man föra in det här med "ideologi" så går det bra att införa en ny överkategori "Svenska politiker efter ideologi" med underkategorier som Svenska politiker inom feminism/kommunism/liberalism och så vidare, men de är kanske inte lika lätta att populera som partikategorierna eftersom det verkar svårt att komma överens om vilken/vilka ideologier som alla svenska politiska partier företräder. Jag tycker därför att vi tills vidare nöjer oss med "Svenska politiker efter parti" och med underkategorier som innehåller partinamn och inget annat. --Larske (diskussion) 21 november 2017 kl. 08.56 (CET)[svara]

Jag tycker att Larskes (på Grillos ursprungliga tanke baserade) förslag ser utmärkt stringent, konsekvent och otvetydigt ut. /FredrikT (diskussion) 21 november 2017 kl. 10.07 (CET)[svara]
Jag gillar också förslaget, men jag tycker "svenska" blir lite redundant (och eventuellt tvetydigt, tänk "kurdiska politiker inom Sverigedemokraterna") när man skriver ut partinamnet. Jag skulle föredra: "Politiker inom Liberalerna", "Politiker inom Socialdemokraterna (Sverige)" etc, med samma särskiljningsled som på artiklarna. ⛐Boⅰⅵᴇ (🖉) 21 november 2017 kl. 13.16 (CET)[svara]
Förresten, det kanske går att hitta någon bättre preposition än "inom"? Det finns redan två kategorier som i stället har "i": "Politiker i Lantmannapartiet" och "Politiker i Sveriges pensionärers intresseparti". ⛐Boⅳⅰᴇ (🖉) 21 november 2017 kl. 13.20 (CET)[svara]
"i" går lika bra som "inom" i mina öron. Men det bör vara konsekvent. Jag valde att ta fasta på överkategorins namn. Det är "Svenska politiker efter parti". Den skulle kunna vara något annat, men om överkategori säger att det som ingår är "Svenska politiker" så är det nog bra om underkategorierna har samma form på namnet. Sen kan man ju diskutera om politiker som inte är svenska medborgare i(nom) politiska partier i Sverige är "svenska politiker" eller ej. På över-överkategorisidan Kategori:Svenska politiker står det dock tydligt att "Svenska politiker" avser "Politiker verksamma i Sverige". Kanske detta förtydligande borde finns även på underkategorisidorna.
"<nationalitet> politiker i(nom) <X-partiet>" är alltså något annat. --Larske (diskussion) 21 november 2017 kl. 13.58 (CET)[svara]

Ny tävling redigera

Idag startade tävlingen För informationen uppåt. Den beskrivs så här: "De flesta som skriver på Wikipedia gör det i enskilda artiklar snarare än att fylla på ett helt ämne samtidigt. Det betyder att information som skulle kunna ligga i flera artiklar enbart ligger i enstaka artiklar. Ofta sker det författandet i ganska detaljerade artiklar (såsom enskilda personer) medan artiklar om övergripande ämnen är förhållandevis korta (till exempel århundradeartiklar, basartiklar och skolämnesartiklar). Denna veckas tävling går ut på att hitta och förbättra "överartiklar" och huvudartiklar genom att återanvända information från underartiklar. Extra poäng ges om nyfunna källor återanvänds till flera artiklar." Gå gärna med i tävlingen.//Hannibal (diskussion) 20 november 2017 kl. 23.55 (CET)[svara]

Botarkivera länkar när de är fräscha redigera

Jag vill återuppliva ett förslag som kom upp när vi senast diskuterade Internet Archive Bot. @Larske: Det handlade om om att starta en bot som arkiverar hemsidor på Internet Archive så fort de blir länkade från en artikel på svwp. På så sätt skulle vi förebygga framtida döda länkar och framtida länkröta. Är detta genomförbart? Och finns det någon som har kunskapen och viljan att driva en sådan bot? /Ascilto (diskussion) 22 november 2017 kl. 13.20 (CET)[svara]

Det här var ett av önskemålen i m:2016 Community Wishlist Survey/Results. WMF:s Community Tech-team har som mål att titta på det. /Johan (WMF) (diskussion) 22 november 2017 kl. 18.28 (CET)[svara]
Som jag förstår den här beskrivningen av InternetArchiveBot är IAB redan förberedd för att arkivera levande länkar. Det handlar om att skriva in "en 1:a" på lämpligt ställe i konfigurationsfilen för IAB på svwp under förutsättning att utvecklarna av Wayback Machine ger sitt godkännande.
”
  • archive_alive – Submit live URLs not yet in the Wayback Machine for archiving into the Wayback Machine. Set to 1 to enable. Requires permission from the developers of the Wayback Machine.
 „
Utvecklaren av IAB kan säkert svara på om denna funktion är aktiverad på någon av de 14 språkversioner där IAB är aktiv. --Larske (diskussion) 23 november 2017 kl. 09.55 (CET)[svara]

Good job with the Tidy fixes! redigera

Hello everyone! In July 2017, the Wikimedia Foundation announced the intention to replace Tidy with RemexHTML across the Wikimedia cluster by July 2018. In order to make this switch, a number of broken wikitext patterns was identified that required fixing on wikis, highlighted via the high priority categories in the Linter extension.

I'd like to acknowledge the fast, important progress that volunteers at this wiki have achieved with the fixes related to the Tidy parsing library replacement. Several of the relevant issues in the Article (main) namespace have been fixed in just a few months: this is a remarkable result, and on behalf of the Parsing team, I'd like to thank everyone who made this possible here.

We plan to finish turning off Tidy in July 2018, and doing early switches of wikis from Tidy to Remex will let us identify any lingering issues that are not already caught by the linter categories and our QA testing. We are encouraging big wikis that have worked hard to switch sooner: the German and the Italian Wikipedia are likely switching in just a few weeks. Looking at the current scale of high priority linter issues, we think that this wiki may also be ready to switch from Tidy to Remex soon-ish. So keep up the good work! And please do let us know how we can support you to help you get to the finish line. All the best, --Elitre (WMF) (diskussion) 23 november 2017 kl. 11.56 (CET)[svara]

Ho Chi Minh redigera

Åsikter om Ho Chi Minh? Själv ville jag nog återställa till senast läsbara version, någon gång innan bidragsgivaren David ngoviet tog sig an den. Artikeln är en språklig katastrof. Innehållsmässigt behöver den förbättras men de senaste bidragen är inte svaret. Användaren är blockerad på danska wikipedia för bristande insikt och oförskämt bemötande gällande kritik om otillräckliga språkkunskaper; en maskinöversättning till svenska blir knappast bättre.--Caztorp (diskussion) 24 november 2017 kl. 18.07 (CET)[svara]

Ja, den texten var bedrövlig. Jag återställde den. Den som önska kan alltid leta efter intressanta delar i historiken, men vi kan inte ha sådant i en aktiv artikelversion. --JohanahoJ (diskussion) 24 november 2017 kl. 19.35 (CET)[svara]

Ungerska redigera

Om någon här är duktig på både ungerska och svenska vill jag be den personen att kontakta mig via min diskussionssida Användardiskussion:Vannucci för ett gott ömsesidigt samarbete. Mvh --Vannucci (diskussion) 25 november 2017 kl. 12.50 (CET)[svara]

Poängtabeller hockey redigera

Jag har gjort en ny tabellmall för hockeyn där även straffläggningsvinst/förlust redovisas. Dessutom finns det möjlighet att lägga in en referens till tabellen och en länk för att redigera tabellen om den ligger i en mall utanför artikeln. Så klart var jag beredd på någon synpunkt, men jag var inte beredd på att ett anonymt IP-nummer skulle återställa redigeringarna och vägra skriva på diskussionssidan. Av allt att döma är det en van Wikipediaredaktör som inte står för sitt beteende och därför inte loggar in. Mallen är inte fel som IP-numret påstår utan fungerar som tänkt och summorna är rätt (jag har dubbelkollat), jag har gjort ett exempel här. Kolumnen S är sammanlagda antalet matcher och summan av vunna, oavgjorda och förlorade matcher. Summan av övertidsvinster/förluster samt straffläggningsvinter/förluster är detsamma som antalet oavgjorda. Ip-numret summerar alla kolumnerna och menar att mallen är fel eftersom det inte blir 52, men med den metoden räknas de oavgjorda två gånger. Man kan förstås stryka kolumnen oavgjorda och föra in ÖV, ÖF, SLV och SLF i dess ställe eller göra något annat förtydligande grafiskt eller rubrikmässigt, det är mer en smaksak än rätt och fel. Hockeytabeller brukar inte mötas med någon enorm entusiasm här men kanske kan jag få några vettiga synpunkter från folk som står för sina åsikter här vid Bybrunnen. Machatjkala (diskussion) 5 november 2017 kl. 19.59 (CET)[svara]

Flyttar hit tabellen för att se om jag kan få lite mer uppmärksamhet... //Machatjkala (diskussion) 6 november 2017 kl. 07.29 (CET)[svara]

Nr Lag S V O F ÖV ÖF SV SF GM IM MS P
1 Mora IK 52 31 8 13 2 2 2 2 162 117 +45 105
2 BIK Karlskoga 52 27 9 16 4 2 3 0 161 110 +51 97
3 Västerviks IK (U) 52 25 10 17 2 4 3 1 138 117 +21 90
4 IK Pantern 52 22 16 14 5 4 2 5 136 124 +12 89
5 AIK 52 23 11 18 4 5 1 1 148 137 +11 85
6 Timrå IK 52 22 10 20 2 1 5 2 130 121 +9 83
7 Tingsryds AIF 52 22 10 20 2 4 4 0 139 121 +18 82
8 Almtuna IS 52 22 8 22 3 3 0 2 149 136 +13 77
9 IK Oskarshamn 52 16 15 21 5 4 1 5 123 140 −17 69
10 Vita Hästen 52 16 13 23 5 2 1 5 117 128 −11 67
11 IF Björklöven 52 20 6 26 1 3 0 2 137 181 −44 67
12 Modo (N) 52 16 11 25 3 2 4 2 133 155 −22 66
13 VIK Västerås 52 17 10 25 1 2 3 4 114 142 −28 65
14 Södertälje SK (U) 52 13 7 32 1 2 3 1 106 164 −58 50
Jag vet nästan ingenting om hockey-tabeller brukar skrivas ut idag och hur poäng räknas, men jag tycker ärligt talat mallen är i det närmaste omöjlig tolka om det blivit rätt kodat överallt. En modul-lösning som gjorde kalkylen en gång hade kanske varit lämpligare? -- Innocent bystander (diskussion) 6 november 2017 kl. 11.03 (CET)[svara]
De få synpunkter jag får in verkar hålla med dig. Man förstås återgå till S V ÖTV ÖTF F GM IM MS P om de är konsensus att den är lättare att läsa. Men det finns några andra saker också i tabellen. T.ex. ta den indata med straffläggningsvinter/förluster och det är något som jag starkt föredrar helt enkelt för att slippa slå ihop kolumnerna själv. Det är mycket jobb och risk för feltryckningar när man har många tabeller. Sedan föredrar jag att referensen och eventuell länk till att redigera tabellen ligger i tabellen och inte i länkar lite här och var runt tabellen. Någon som har synpunkter på det? Machatjkala (diskussion) 6 november 2017 kl. 12.48 (CET)[svara]
Det är inte det att en annan ordning på kolumnerna skulle vara lättare att läsa som jag har synpunkter om (det handlar nog bara om vana och konvention), utan om att i princip samma kod är upprepad 20 gånger i mallen. Varje liten justering måste göras 20 gånger. Jämför med Modul:Poängtabell med övertid och straffar som använder exakt samma kodsnutt i en loop för att skriva varje rad i tabellen. Dessutom klarar modulen att skriva i princip hur långa tabeller som helst, utan att den behöver justeras. (Nej, modulen är varken rätt eller komplett ännu.) -- Innocent bystander (diskussion) 6 november 2017 kl. 12.56 (CET)[svara]
Det kanske finns en väg framåt med att ha en modul som läser data i enlighet med hur den ser ut i källan hos swehockey, men som presenterar den i enlighet med hur tabeller brukar se ut där ishockeyintresserade normalt läser dem? ⛐Boⅰⅵᴇ (🖉) 6 november 2017 kl. 13.13 (CET)[svara]
Innocent bystander: Du har rätt i att det är ett smidigare sätt att skriva på, men jag har utgått från den Ishockeytabell som ligger nu och ändrat i den, men det är mycket jobb att uppdatera alla parametrar. Funkar det du skrivit kan vi ta den istället, men vi måste likväl komma överens om utseendet. Jag har ett nytt förslsg och det är att vi bara visar visar vunna oavgjorda och förlorade matcher och att övertidsvintster/förluster samt strafläggningsvister/förluster bara visas om man klickar på de oavgjorda matcherna. Det gör att tabellen blir enkel, men att de som vill ha mer info kan få det om de klickar.Machatjkala (diskussion) 6 november 2017 kl. 17.55 (CET)[svara]
Wikipedia är ingen nyhetstjänst och jag ser inte att Wikipedia måste tillhandahålla fullständiga tabeller eller tabeller under pågående spel, då uppdateringsfrekvensen kan vara låg och innebära föråldrade eller ofullständiga uppgifter. Dessutom är det enkelt att lägga in en extern länk till en uppdaterad tabell. Jag skulle själv aldrig kunna tänka mig att uppdatera sådana tabeller på Wikipedia.
Bortsett från det håller jag med om att exemplet är svåröverskådligt, trots att jag är van vid att läsa tabelltypen. Jag föredrar luft eller vertikallinjer mellan kolumngrupper. Exempelvis använder Svenska Ishockeyförbundet luft i sin tabell. Den sista raden med fotnoten förfular och förvirrar. Jag föredrar att källan placeras i närheten men utanför tabellen i det här fallet. "Nr" (nummer) är jag inte så förtjust i som förkortning för "placering". Det går att spåna vidare på. Uppflyttad och nedflyttad tycker jag ska bort. Vad har det med aktuell tabell att göra, och vilka andra redovisar det? Att det läggs till sådant som är tämligen irrelevant bara för att det är praktiskt möjligt gör bara att jag tappar förtroende för sporttabeller på Wikipedia. Sedan spelar det ingen roll om det är flest ligasegrar, antal år i ligan eller något annat. Ska vi ha den här typen av tabeller bör vi följa etablerade vad gäller innehåll, även om vi inte behöver ha exakt samma estetiska utformning. Annars är jag positiv till användningen av både färg och linjer i fetstil. Det underlättar nog för personer med försämrad syn eller försämrat färgseende. Bra också att man får förklaringar när man pekar på en förkortning. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 17 november 2017 kl. 04.22 (CET)[svara]
Jag håller med dig helt när det gäller att uppdatera under spelets gång. Det är onödigt arbete och själv länkar jag till aktuella tabeller istället. Tjockare vertikallinjer tror jag också på, det skulle fungera här, men inte göra tabellen mindre bara lite tydligare. Ett alternativ där man med ett klick få tabellen förenklad eller komplett är nog det bästa. Originaltabellerna har ÖTV/ÖTF/SLV/SLV längst till höger, men det gör det svårt att förstå var siffrorna hör hemma. När det bara är ÖTV/ÖTF lägger Wikipedia dem oftast mellan Vunna och Förlorade och hoppar över Oavgjorda. Det är OK tycker jag så länge man inte avgör med straffar. Avgörs matcher även på straffar ger man en felaktig bild av hur spelet om man vara redovisar straffarna som sudden death. Ett alternativ är förstås att vara redovisa Vunna, oavgjorda och förlorade och strunta i hur de oavgjorda fördelar sig, men det gör det svårt att förstå poängfördelningen för den nyfikne. Kanske kan man göra som Svenska Ishockeyförbundet och redovisa vilka olika typer som oavgjorda fördelar sig på längst till höger, men då med vit bakgrund oavsett vilken rad. Då blir de inte lika synliga, men fortfarande lite svåra att se sammanhang i. Att fotnoten bör ligga i tabellen ser jag som en självklarhet. Standard på Wikipedia tycks vara att navbar ligger i tabellhuvudet i kolumnen lag. Det blir då "Lag (Visa)". Det är så dumt så jag blir arg varje gång jag ser det. Helt obegripligt. Jag tror en sidfot skulle vara bra, men den bör vara lite mindre och det skulle gå om man kan länka en referens utan att den är upphöjd. Jag vet inte om man kan det och hur man i så fall gör. Att efter tabellen ha en radbrytning och sedan en siffra i klamrar är också en dålig referens. Om man kunde sätta den kant i kant är den väl möjligen acceptabelt. Alternativet är att skriva i klartext "Tabellens data är hämtade från Svenska Ishockeyförbundet.[y]" raden under tabellen. Det är begripligt och ser OK ut, men strider lite mot tanken med tabeller som ju är att komprimera data och det blir onödiga upprepningar i artiklar med många tabeller. Jag har svårt att tänka mig ett bättre sätt att göra referensen än i en tabellfot, sedan kan säkert någon designa den bättre, men det är en annan sak.Machatjkala (diskussion) 17 november 2017 kl. 13.39 (CET)[svara]
De tekniska bitarna lägger jag mig inte i. Det måste förstås fungera i praktiken och inte enbart i teorin. Vet inte om jag uppfattade allt i ditt inlägg, du får ursäkta mig i så fall. I just det här fallet tycker jag att det tydligaste och enklaste sättet att ange källa är att strunta i fotnoten och istället skapa en extern länk till källan. Antingen i tabellen (förslagsvis på sista raden precis som fotnoten) eller precis under tabellen. Det behöver väl inte nödvändigtvis vara mer avancerat än så här: "Källa: Svenska Ishockeyförbundet" och eventuellt hämtdatum intill. Det blir tydligt och då har man den alltid nära till hands vid verifiering eller uppdateringar. Om det framgår någonstans att man bör komprimera text i tabeller har det förmodligen med platsbrist att göra. Här har vi hela tabellbredden till förfogande och då är det knappast ett problem. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 26 november 2017 kl. 01.40 (CET)[svara]

Hantering av hashtaggar redigera

Påbörjade en diskussion angående artikelrubriken på Diskussion:Me too. Eftersom det, som Adville påpekade, handlar om ämnet hashtaggar i stort, tar jag upp det här också.

Artikelnamn redigera

Det går som bekant inte att inleda ett artikelnamn med #, men vilket skrivsätt funkar bäst? Dessa finns på andra Wikipediors artiklar om hashtaggen #metoo:

  • Me too
  • Me Too
  • MeToo

I inledningen skriver engelska Wikipedia "Me Too" med citationstecken, vilket är intuitivt eftersom det ju är "me too" man säger. Jag har i stället valt – det vill säga, föreslagit – att kursivera Me too, vilket är den generella strategin för inslag av andra språk i svensk text. Hashtaggen #prataomdet:s artikel heter dock helt enkelt bara Prataomdet och det enda fetstilta uppslagsordet i textens inledning är #prataomdet. Kanske är den rimligaste strategin att hashtagartikelrubriker alltid är hashtaggen minus nummertecknet och eventuell kamelnotation, medan det uppslagsord som sedan används i texten är den fullständiga hashtaggen? /Genomlysning (diskussion) 22 november 2017 kl. 11.52 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Genomlysning.)[svara]

Jag skulle föredra att artikelnamnet är samma som hashtaggen fast utan hashtag, dvs i nämnda fall metoo. /ℇsquilo 22 november 2017 kl. 13.42 (CET)[svara]
Ja, jag tycker också det känns intuitivt. /Genomlysning (diskussion) 23 november 2017 kl. 11.39 (CET)[svara]
Vore det inte smidigare att skriva ut det hela? Vi skriver av samma anledning inte iPad utan Ipad. Sidan borde också benämna det hela som en en kampanj snarare än en hashtag. Vi skriver inte Frihet, jämlikhet, broderskap bokstaveringen av ett fransk motto som yttrades...--Immunmotbluescreen (diskussion) 25 november 2017 kl. 13.39 (CET)[svara]
Om den istället behandlas som en kampanj, t.ex. "Me too"-kampanjen, så är en särskrivning såklart det bästa. En idé kan vara att göra som engelska WP och inleda med "Me too" (inklusive citationstecken) och därefter ta upp #metoo som hashtagg, men jag ser inget hinder i att en hashtagg i sig kan vara ämne, rubrik och utgångspunkt. Syftet med mitt inlägg är att vi gemensamt ska komma fram till ett konsekvent sätt att hantera hashtaggar, som ju ser ut som de gör. Att ett visst skrivsätt krockar med vedertagen språkriktighet är i sig inget skäl att följa reglerna. iPad till Ipad är i grunden en annan fråga: det finns bl.a. ett kommersiellt intresse i att produktnamnet ska ha en unik ordbild – och man får väl lov att anta att WP ska prioritera korrekta skrivsätt framför kommersiella intressen – medan hopskrivningen av hashtaggar däremot har helt att göra med att taggen överhuvudtaget ska fungera. /Genomlysning (diskussion) 26 november 2017 kl. 14.15 (CET)[svara]

Hashtaggar i löpande text redigera

I löpande Wikipediatext har jag valt (föreslagit) att kursivera hashtaggar, eftersom jag upplevde att det blev lite mer lättläst att hantera dem mer som ett slags titlar eller "främmande inslag" än som vanliga ord. Tål att diskutera, det också, men jag tycker bl.a. att det är lämpligt att kursivera ord och fraser som inte ska eller kan inordnas i syntaxen i övrigt. Ungefär som när man framhäver ord man nämner snarare än använder, till exempel: "Kan vara vara ett bra ord?" / "Kan 'vara' vara ett bra ord?" /Genomlysning (diskussion) 22 november 2017 kl. 11.52 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Genomlysning.)[svara]

Kan du inte utveckla när man skulle vilja använda dem? Det bör ses som en form av reklam för Twitter. Inte skriver vi: "Tyskland besegrade Frankrike på bara en månad XD i Slaget om Frankrike #lebenraum. Auchinleck blev #rekt av Rommel vid Slaget vid Gazala :P". Twitter är bara ett medium, men oftast rör det sig om ett verkligt fenomen man kan fokusera på istället.
--Immunmotbluescreen (diskussion) 25 november 2017 kl. 14.23 (CET)[svara]
Ursäkta att jag är lite söndagströg, men jag förstår inte riktigt. Jag syftar på t.ex. kursiveringen i den här meningen, när en hashtag omtalas i artikeln om #metoo: "I Frankrike började rörelsen med hashtaggen #BalanceTonPorc". Det kan jämföras med att kursivera boktitlar för tydlighets skull (eller för den delen med hur taggar och länkar blir blå på Twitter och underlättar läsningen av tweetarna). Jag menar inte att vi ska "tagga" saker och ting i artiklar. /Genomlysning (diskussion) 26 november 2017 kl. 14.24 (CET)[svara]

Ny huvudartikel: Hashtag redigera

Jag fixade en kort huvudartikel för ämnet hashtaggar, som ni gärna får se över, förbättra och utöka. Det är väl egentligen den som är mest encyklopediskt intressant på området hashtaggar. /Genomlysning (diskussion) 22 november 2017 kl. 11.52 (CET)[svara]

För resonemang om termen hashtag och den nuvarande möjligheten till stavningsnormalisering (hashtagg) och/eller översättningslån (fyrkantstagg), se Diskussion:Hashtag#Angående artikelrubrik. /Genomlysning (diskussion) 22 november 2017 kl. 13.43 (CET)[svara]

Artikeln "hastag" bör ha en lista över virala hashtaggar (såsom metoo - för det har väl funnits fler...? Eller?...), alternativt att en "egen" lista skapas. Skottniss (diskussion) 24 november 2017 kl. 19.12 (CET)[svara]
På samma sätt som vi inte behöver ha en lista över de största trådarna på Flashback eller roliga inlägg på 9gag bör nog det undvikas. Ni skulle kunna överväga att skapa en egen Twitterwiki likt http://simpsons.wikia.com/wiki/Simpsons_Wiki --Immunmotbluescreen (diskussion) 25 november 2017 kl. 14.07 (CET)[svara]
Om de största trådarna på flashback har Wikipediaartiklar bör vi ha en lista över dessa också. Varför inte? Jag menar inte att vi ska ha en lista över virala hashtaggar som inte har Wikipediaartiklar. Relevanskravet appliceras på varje enskild artikel, listor är till för att samla artiklar med tydligt gemensamma faktorer. Vad gäller hashtaggar tror jag det definitivt är värt att ha en lista över, då hashtaggar såsom "metoo" blivit långt mer än bara ett twitterfenomen. Skottniss (diskussion) 25 november 2017 kl. 16.55 (CET)[svara]
Vi har redan Kategori:Hashtaggar, så en lista behövs inte. Fem5 (diskussion) 25 november 2017 kl. 19.33 (CET)[svara]
Inte ens en lista i artikeln Hashtag? Den typiske Wikipedialäsaren lär inte vara särskilt bekant med kategorier. Skottniss (diskussion) 26 november 2017 kl. 07.51 (CET)[svara]
Jag har nu lagt till en länk till kategorin i artikeln. / Reddarn (diskussion) 26 november 2017 kl. 09.54 (CET)[svara]
Hashtagartiklarna är just nu så få att samtliga med fördel kan tas upp som exempel i huvudartikeln på hur hashtaggar används. Därtill bör nog även taggar som inte har artiklar ändå tas upp, såsom redan är fallet med #melfest, eftersom taggarna ju har fler användningsområden än de sv-WP har artiklar om. /Genomlysning (diskussion) 26 november 2017 kl. 14.55 (CET)[svara]

Finland 100 år - ingenting på svenska ? redigera

Hej, i början av november skrev jag:

"Den 6 december 2017 fyller det självständiga Finland hundra år. Till den äran organiserar Wikimedia Finland en internationell redigeringstävling i november för wikipedister i olika länder. Målet är att skriva, översätta eller förbättra ett urval av hundra artiklar om Finland, finländare och finskhet, i så många språk som möjligt. Ämnena spänner från fotbollstjärnan Jari Litmanen till finska bastun, från Tove Jansson till Borgå lantdag. Listan av alla tävlingsartiklar finns på finska här, på engelska här. För att delta, skapa ett användarkonto på Wikipedia (om du inte ännu har ett) och anmäla dig till tävlingen här. Vinnarna får priser och andra deltagare kan bli hyllade på annat sätt."

Nu är det en vecka kvar. Vi har fått över 200 nya artiklear på 23 språk, och omkring 191 250 ord förbättringar. Men ingenting på svenska! Om ni förstår inte finska, ni kan väl börja från en:Forest industry in Finland eller de:Natur in Finnland eller förbättra Utbildning i Finland ? --Tappinen (diskussion) 26 november 2017 kl. 12.32 (CET)[svara]

Tabellen nedan visar vilka av de 100 artiklarna i tävlingslistan som finns på ett antal språkutgåvor.
På svwp känns luckorna Finlands klimat (jämför) och Finlands demografi (jämför) stora medan Bengtskärs fyr känns lite mindre eftersom information om fyren är inkluderad på sidan Bengtskär. För Finlands natur saknar vi en "huvudartikel". Området "Natur i Finland" har många kategorier/artiklar. Det är dock mest artiklar om enskilda öar och svårt att hitta någon övergripande beskrivning av naturen i Finland.
--Larske (diskussion) 26 november 2017 kl. 13.46 (CET)[svara]
Hur ör det med Moderskapsförpackningen ? Svenskspråkig källa här. --Tappinen (diskussion) 26 november 2017 kl. 15.34 (CET)[svara]
Jag håller på med en artikel om den :) --Slackernrrd (diskussion) 26 november 2017 kl. 21.21 (CET)[svara]

Veckans tävling - Finland 1917-2017 IV redigera

Vid midnatt startar veckans tävling Finland 1917-2017 IV, som är den fjärde i serien av tävlingar med anledning av att Finland firar 100 år som självständig nation den 6 december 2017. Var med och tävla, för att sprida mer kunskap om Finland. Skriv om till exempel landets historia, geografi, litteratur, musik eller arkitektur. Varmt välkomna!--Historiker (diskussion) 26 november 2017 kl. 20.57 (CET)[svara]

InternetArchiveBot saboterar länk till Internet Archive Wayback Machine – vad göra? redigera

InternetArchiveBot har nu två gånger bytt ut en fungerande länk till Internet Archive Wayback Machine. Det gäller sidan Ulf Gunnehed. Se närmare beskrivning av problemet på Diskussion:Ulf Gunnehed. Vad går det att göra för att få InternetArchiveBot att låta bli detta? FranzGall (diskussion) 27 november 2017 kl. 16.41 (CET)[svara]

Du kan lägga in {{cbignore}} direkt efter länken. Det gör att IABot ignorerar den. --JohanahoJ (diskussion) 27 november 2017 kl. 16.50 (CET)[svara]
Tackar! FranzGall (diskussion) 27 november 2017 kl. 17.12 (CET)[svara]
Anmäl det gärna här så uppmärksammas det av botägaren. /Grillo (diskussion) 27 november 2017 kl. 17.47 (CET)[svara]

Rekommendation för webbplatsers artikelnamn? redigera

Jag stötte på en del artiklar om webbplatser vars artikelnamn inkluderade toppdomän, exempelvis Sweclockers.com och E24.se (Kategori:Svenska_webbtidningar). Överlag så tas toppdomänen bort, exempelvis Facebook och Flashback Forum (Kategori:Svenska webbplatser). Det verkar dock inte som att det finns någon uttalad standard här vilket inte minst demonstreras i Motpol.nu och Motkraft. Dessutom saknas riktlinjer om just artikelnamn på webbplatser på Wikipedia:Artikelnamn. Jag skulle förespråka att utelämna toppdomän för att det känns mest naturligt och fokuset på artikeln även kan handla om företaget bakom webbplatsen mer naturligt. Bör vi dock författa något om detta på Wikipedia:Artikelnamn? Vi borde även där diskutera om (webbplats) eller (webbsida) är en bra lösning för att undvika att hamna fel, exempelvis Feber (webbplats). --Immunmotbluescreen (diskussion) 25 november 2017 kl. 13.29 (CET)[svara]

En viktig sak som du tar upp. En annan viktig sak är varför vi behöver ha artiklar om svenska webbplatser. Det ger reklamkänsla. Men det är folk vana vid? --Vannucci (diskussion) 25 november 2017 kl. 14.11 (CET)[svara]
Generellt sett skulle jag nog föredra webbplatsens namn enbart, utan toppdomän. Undantaget är om det kan användas för särskiljning (Svt.se), fast även där ser jag hellre återhållsamhet. Att det skulle vara någon skillnad på svenska och utländska webbplatser anser jag inte skulle vara avgörande, utan tillgång till källor, allmänintresse etc.//Hannibal (diskussion) 25 november 2017 kl. 14.18 (CET)[svara]
@Vannucci Du har väl en viss poäng med att vi inte bör skriva om alla webbplatser. Exempelvis behöver inte microsoft.se en egen artikel. Det är ju dock trevligt att The Pirate Bay finns, tycker även det är viktigt att webbmedia finns med. Genom att inte skriva ut toppdomänen flyttas som sagt fokus lite från själv webbplatsen till att även inkludera saker som bakomliggande företag etc.
Bör man skriva ut flightradar24 till Flight Radar 24 i artikelnamnet?--Immunmotbluescreen (diskussion) 25 november 2017 kl. 15.35 (CET)[svara]
Påbörjade rekommendationen på Wikipedia:Artikelnamn--Immunmotbluescreen (diskussion) 25 november 2017 kl. 16.34 (CET)[svara]
Återställde det. Riktlinjer är till för att dokumentera hur det är (praxis), eller hur vi åtminstone är överens om att det borde vara (konsensus). I det här fallet saknas praxis, och vad den här diskussionen leder till vet vi ju ännu inte. /NH 25 november 2017 kl. 21.37 (CET)[svara]
Jag uppfattar lämpligt artiklenamn beor på flera saker och att en generll regel bör undvikas. hitta.se är (självklart) bättre än hitta, då ju hitta menar flera saker i mosats till Wikipedia som ju assicieras unikt till ett fenomen.Yger (diskussion) 25 november 2017 kl. 21.51 (CET)[svara]
Vad gäller artiklarnas namn (artiklar som handlar om webbplatser) skulle jag föreslå ett mått av djupdykning och efterforskning och lite experimenterande för att komma på rätt sida. Jag tror inte att det här fixar sig över en natt. Jag hoppas att fler deltar i det arbete som du försöker driva fram. För min del kan jag inte hjälpa så mycket mer. Mvh --Vannucci (diskussion) 25 november 2017 kl. 20.38 (CET)[svara]
Det är möjligen så att man kan argumentera för att en generell regel borde undvikas (även om jag inte håller med), men Yger håller väl ändå med om att sidan borde innehålla rekommendationer så att varje användare slipper genomgå samma process när det kommer till skapandet av nya artiklar? Hitta.se kanske är bättre än hitta. Men är det bättre än Hitta? Ordet i sig är ju en sak för wikitionary. Frågan är också om studera.nu är bättre än Studera (webbplats), om svt.se är bättre än svt (webbplats).
En poäng jag tänkte göra var att vi via kategorierna snabbt kan kolla upp vad som är praxis. Inom Kategori:Webbplatser är 11/160 med toppdomän. Liknande siffror för underkategorier. Jag tycker även vi borde sträva mot en enhetlig princip tillsammans med iPad->Ipad --Immunmotbluescreen (diskussion) 26 november 2017 kl. 09.55 (CET)[svara]
Den enhetliga principen är väl alltid att vi lägger artiklarna där vi förväntas leta!? Om det är med eller utan toppdomän beror på vilken plats vi talar om. -- 109.228.149.82 26 november 2017 kl. 10.05 (CET)[svara]
Det man förväntar sig beror förstås på vad liknande artiklar heter. Varför skulle man tycka att Motpol.nu ska ha toppdomän, men inte Motkraft? Vem säger flightradar24.com och inte Flight Radar 24?--Immunmotbluescreen (diskussion) 26 november 2017 kl. 11.33 (CET)[svara]
Mja, det handlar väl snarare om vad man kallar platsen till vardags, inte vad ett gäng wikipedianer anser? Jag benämner dem "hitta.se" respektive "eniro" och "google", dvs med toppdomän bara i det första fallet. Nu finns problemet med att "Eniro" också konkurrerar om huvuduppslaget med det börsnoterade företaget med samma namn, något som gör det svårt att vara konsekvent överallt. Ett annat problem är att ska man återge nätkulturen vid sekelskiftet, så blir det kanske ju där oftare pommf att använda toppdomän. Sedan dess har vi långsamt gått ifrån den praxisen, just för att företag inte alltid vill bli ihopkopplade med dotcom-kraschen. -- 109.228.149.82 26 november 2017 kl. 11.45 (CET)[svara]
Även om det finns de som benämner TV:n som burken borde väl ändå upplagsordet vara TV-apparat? Det finns ingen enhetligt vi bland användare eller wikipedianer, så det är svårt att avgöra om det uttalas hitta.se eller Hitta. Problemet är dock inte kritiskt eftersom man lätt kan skapa en omredigering. Jämför Hitta och Hitta.se. I fallet Eniro så är det väl inte ett problem utan något eftersträvnadsvärt. Finns ingen poäng med att ha en sida om www.eniro.se om Eniro redan finns.
Problemet är att det skapar problem om det är olika och ger ett sunkigt intryck, vilket är synd med allt ideellt arbete som lagts ned.--Immunmotbluescreen (diskussion) 26 november 2017 kl. 18.48 (CET)[svara]
Vår språkanvändning har en tendens att vara just inkonsekvent. För en sådan som hitta.se är det nog en grej i sig att man nischar sig mot Sverige och därmed betonar ".se". I andra fall har man varit vitsig och fått till det med ".nu" på ett fyndigt sätt. Google når man nästan vilken toppdomän man än råkar använda.
Nej, i fallet Eniro kanske det inte behövs, men i Googles falls verkar finnas både ock. Artikeln om bolaget behöver nog uppdateras också, för efter vad jag vill minnas så är det inte börsnoterat under det namnet längre. Våra uppdateringsproblem är nog då ett större sunkighetsproblem. -- 109.228.149.82 26 november 2017 kl. 19.54 (CET)[svara]
Du bedriver en djupt ohederlig argumentation. Alla tänkbara områden utom just webbplatser har riktlinjer att följa på Wikipedia:Artikelnamn, vilket leder till en konsekvent stil på artikelnamn på övriga områden. Jag säger inte att man inte får benämna det som hitta.se på själva sidan eller att omdirigeringar är förbjudna, däremot borde artikelnamnet var Hitta och inte Hitta.se. I Googles fall heter sidorna Google och Google (sökmotor) vilket är den linje jag förespråkar (och halvpraxis) --Immunmotbluescreen (diskussion) 26 november 2017 kl. 22.47 (CET)[svara]

Om jag skulle sammanfatta konversationen så här långt. För att ta bort toppdomänen

  • Det öppnar upp för artikeln att handla om underliggande företag utöver själva webbplatsen Facebook, Wikipedia
  • Det löser problematik över att webbplatser kan utnyttja flera toppdomäner och byta cdon.se/cdon.com fungerar lika väl som cdon.no, likaså aftonbladet.se och aftonbladet.nu. The Pirate Bay har bytt toppdomän.
  • Mer enhetligt med riktlinjer för övriga ämnen
  • Nästan praxis redan om man ser kategori:webbplatser

Mot/undantag

  • Det skulle kunna användas för att skilja vissa webbplatser från dess underliggande organisation svt och svt.se, istället för SVT (Webbplats). Detta är dock ett obskyrt fall då de flesta sidor inte behöver en egen artikel.
  • Det skulle kunna användas istället för förtydligande parantes om det finns två sidor med samma namn eller man vill göra det tydligt att det inte rör sig om det "vanliga" ordet.
  • Vissa webbplatser benämns av vissa med toppdomänet vilket skulle kunna vara i linje med minsta möjliga förvåning, även om det kan lösas om omdirigeringar.

Givet att vi inte skriver toppdomän kan man sedan börja diskutera om man bör skriva isär namnen eller inte.--Immunmotbluescreen (diskussion) 26 november 2017 kl. 22.47 (CET)[svara]

Toppdomäner bör endast ingå i artikelnamn om det ligger i linje med hur webbplatsen vanligtvis brukar benämnas (POMMF), vilket är fallet med hitta.se och svt.se. I andra fall bör alltid särskiljning användas istället, vilket då är en mer encyklopedisk nomenklatur och även i enlighet med rådande praxis. För att ta ett konkret exempel, är artikeln om sökmotorn Google namngiven Google (sökmotor), inte "google.com". Som en implikation av detta bör även E24.se flyttas till E24 (webbplats). / Reddarn (diskussion) 26 november 2017 kl. 22.57 (CET)[svara]
Jag håller med Reddarn. POMMF har företräde, i övrigt bör toppdomänen ej ingå i artikelnamn. Kitayama (diskussion) 26 november 2017 kl. 23.13 (CET)[svara]
Är inte POMMF att göra det för lätt för sig? De allmänna riktlinjerna nämner, förutom POMMF, Artiklar inom ett och samma ämnesområde bör vara konsekvent namngivna, så att det blir enkelt för läsaren att förstå under vilka titlar som han eller hon kan förväntas hitta närliggande uppslagsord. Enkelhet är också värt att eftersträva; delvis sammanfaller detta med principen om minsta möjliga förvåning. Varken svt.se eller Hitta.se är väl inte konsekvent, även om vi i princip är överens? Ni tänker er att man formulerar det som ett slags undantag?--Immunmotbluescreen (diskussion) 26 november 2017 kl. 23.49 (CET)[svara]
Vedertagen praxis är att POMMF har företräde framför principerna om enkelhet och konsekvens, vilka dock är utgångspunkter i de fall där ingen POMMF-situation råder. Syftet med POMMF är inte att "göra det lätt för sig", utan att läsarna skall finna artiklar under de uppslagsord som förväntas, vilket i sin tur minskar förvåningen. I detta fall utgör POMMF undantag från de andra principerna, men ibland sammanfaller de dock. / Reddarn (diskussion) 27 november 2017 kl. 00.05 (CET)[svara]
(Redigeringskonflikt)
@Immunmotbluescreen: Vad de som hävdar att vi ska följa POMFF i princip säger, är att namnen ska följa det allmänna språkbruket, eller, med andra ord, vara sådant som de flesta förväntar sig. De namn som vanligen skrivs med toppdomäner bör ha sådana, och de som skrivs utan bör inte ha sådana. Konsekvens är nog bra, men om det leder till att läsarna förvirras av att se ett namn som inte är i allmänt bruk så är konsekvensen till ingen nytta. Att vara konsekventa av rena principer, även när konsekvensen leder till oväntat resultat, är inte önskvärt. Språket är sällan konsekvent – skall vi vara konsekventa i stavningen med? "Sju sjöna sjuksjöterskor sjötte sju sjösjuka sjömän"? / TernariusD 27 november 2017 kl. 00.20 (CET)[svara]
Det är inte alltid jättelätt att avgöra vad som är pommf. Jag pratar själv aldrig om E24/E24.se så jag har i det fallet ingen åsikt alls. Och utan åsikter bland en någorlunda bred massa finns ingen pommf. Ibland är man van att skriva om något, men man har ingen susning om hur det omtalas. Då är riktlinjerna ett gott stöd. -- 109.228.149.82 27 november 2017 kl. 08.15 (CET)[svara]
Smaklöst och amatörmässigt att vara så inkonsekvent och att man inte skulle hitta till Hitta om man först blir omdirigerad via hitta.se är väl mindre troligt. Men om det nu stämmer att 1. det finns personer som uttalar "Hitta" som "hitta.se" och 2. det är praxis att tillgodose det via POMFF, känns det väl lönlöst för mig att kämpa för att höja nivån. Bättre att ha riktlinjer än inte alls och i de flesta fallen blir det ju en bra lösning. Ska vi försöka formulera det här som en slags riktlinje nu? Blir inte skrivet i sten och det gäller att vara djärv.--Immunmotbluescreen (diskussion) 27 november 2017 kl. 21.54 (CET)[svara]
POMMF anger att artikeln skall ligga under det namn som majoriteten av läsarna förväntar sig, inte att ha en omdirigering därifrån. Om det senare gällde, skulle principen vara meningslös. Jag vet inte någon som med "Hitta" har syftat på hitta.se, och skulle aldrig själv göra det. Namnet med toppdomänen borde i detta fall vara solklar POMMF. Det gäller dock inte i fallet E24/E24.se, som därför istället bör ligga under särskiljning. / Reddarn (diskussion) 28 november 2017 kl. 17.40 (CET)[svara]
Det är en rimlig hållning att det avgörande är om domännamnet brukar omnämnas i samband med webbplatsen. Konsekvens är ofta bra, men inte alltid. Tostarpadius (diskussion) 29 november 2017 kl. 19.37 (CET)[svara]

Become a Tech Ambassador today redigera

Hej. Hjälp till att översätta till ditt språk. Tack!

Do you have a passion for technology? Do you enjoy supporting this community in things like figuring out software changes and communicating with the developers, or maybe you would consider doing it, but you don't know where to start?

The Community Liaisons team at the Wikimedia Foundation is looking for active tech ambassadors in this community. We would like to help make this volunteer role an attractive and low-barrier contribution path in our movement. You can add your name to the table on Meta, or you can let me know about someone else who should really, really be in that list.

Please, do not assume that you are not "fit", that you lack the skills, or the experience etc. If you have doubts, questions, etc., let's chat. Thank you for your attention! --Elitre (WMF) (diskussion) 29 november 2017 kl. 18.37 (CET)[svara]

Kritik i huvudartiklar redigera

Hur kritik bör anges har diskuterats tidigare, med gott resultat. Det uppmärksammade brister och medförde att åtgärder vidtogs. Det här handlar istället om ifall källbelagda uppgifter om enskilda kritiserade ämnen/substanser ska raderas ur huvudartiklar. I artikeln kosttillskott fanns ett kritikavsnitt med källor om en substans i vissa kosttillskott, som även fått säljförbud i Danmark. Kritikavsnittet väckte starka reaktioner och raderades helt. Det var uppenbarligen inte hur kritiken presenterades som var problemet, för då hade den kunnat omarbetats, utan att den inte under några omständigheter ansågs relevant i den artikeln. Istället kunde den enligt användarna nämnas i andra och mer specifika artiklar, men som för övrigt inte existerade vid tillfället. Diskussionen blev snabbt infekterad och ett sådant ämne medför nog en påtaglig risk för intressekonflikt och marionetter. Att enbart vilja radera kritik och källor från en artikel tycker jag spontant osar mörkläggning av kritiken. Ingen kunde hänvisa till en riktlinje som styrkte agerandet.

Eftersom det inte bara är en fråga för den artikeln tar jag upp det här. Ett jämförbart exempel är artikeln tandkräm, där det finns ett kritikavsnitt om ett kritiserat ämne som finns i vissa tandkrämer. Det avsnittet har inte ifrågasatts, vad jag kan se. Jag kan tänka mig att det finns fler exempel som jag inte ens reflekterat över. Ska sådan kritik (som är källbelagd) raderas, och vad styrker det? Att hänvisa till ovikt eller globalt perspektiv (att det finns brister i presentationen eller i artikeln i övrigt) motiverar inte radering i sig och utesluter inte en omarbetning. För i så fall skulle det innebära att någon med intressekonflikt bara behöver lägga in en åtgärdsmall i ett kritikavsnitt för att få bort kritiken helt och hållet från artikeln och Wikipedia.

Det vore bra att få höra andras åsikter i den här frågan. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 29 november 2017 kl. 19.29 (CET)[svara]

Vad gäller den specifika artikeln om kosttillskott så fick den tämligen smala produkten Craze alldeles för stort utrymme. Le Lapin Vert Jag är en liten morot 29 november 2017 kl. 19.38 (CET)[svara]
Det är en åsikt, men i sig ingen motivering till raderingen. När jag läser neutralitetspolicyn framgår det att kritiken inte ska ta upp mer än hälften av artikeln och hur den kan presenteras. Däremot hittar jag ingenting om att den ska raderas om den tar upp för stor plats. Snarare tvärtom i så fall: "Otillbörligt utrymme gäller mer än bara åsikter. På samma sätt som att det inte är neutralt att ge otillbörligt utrymme åt en åsikt, så är det inte heller neutralt att ge otillbörligt utrymme till andra verifierbara och källbelagda påståenden. En artikel ska inte ge otillbörligt utrymme åt någon aspekt av ämnet, utan sträva efter att behandla varje aspekt med en vikt som är lämplig i förhållande till andra aspekter av ämnet. Notera att detta ofta kan uppnås genom att tillföra information istället för att radera nyttig information och gäller det korta artiklar så är det förstnämnda nästan alltid att föredra.
Notera att otillbörligt utrymme kan visas på flera sätt, bland annat genom detaljeringsgrad, textkvantitet, placering inom artikeln samt textens läge i förhållande till andra åsikter inom ämnet.". /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 29 november 2017 kl. 20.31 (CET)[svara]
Otillbörlig vikt kan innebära att mängden utrymme som skall ägnas åt ett visst ämne i en viss artikel är noll. Det är t.ex. inte relevant att i artikeln om jorden ens nämna att det finns ett litet antal tokstollar som tror att den är platt. Däremot kan det vara motiverat med ett kortfattat avsnitt om motstånd mot evolutionsteori i den artikeln.
Kritik riktade mot enskilda instanser av något är sällan relevanta i generella artiklar, såvida kritiken inte påverkat ämnet i stort.
andejons (diskussion) 29 november 2017 kl. 20.52 (CET)[svara]
Vi diskuterade just kosttillskott och raderande av åtgärdsmallar här på bybrunnen i maj just för att jag och sedan Dnm raderade en ovikt-mall i den artikeln, som du hade lagt dit och inte motiverade. se denna diskussion. Förstår inte varför du tar upp det nu igen som om det inte varit diskuterat innan här. Adville (diskussion) 29 november 2017 kl. 23.32 (CET)[svara]
Ja, jag har sett avsnittet som Andejons nämner. Det handlar kort sagt om att kritiken ska vara relevant, förmodligen för att användare inte ska koka soppa på en spik eller kommer med lösa uppgifter. I båda mina exempel råder det knappast någon tvekan om att kritiken som finns är relevant och går att styrka. Vi kan säkert alla hjälpas åt med att presentera kritiken på ett bra sätt, oavsett vilken artikel det handlar om. Sedan är kritik något levande som behöver uppdateras om det sker förändringar, precis som med andra faktauppgifter i en artikel. Det är lätt att glömma bort. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 30 november 2017 kl. 15.53 (CET)[svara]
Adville: Inte för att jag tycker att den diskussionen har mycket med det här att göra. Det är inte heller sanningen som du beskriver. Jag hade motiverat åtgärdsmallen, men dnm tyckte sig ha makt att avslå alla mina motiveringar och raderade den utan att vilja se eller åtgärda bristerna. Det var dessutom i artikeln halmhatt, inte kosttillskott. Senare var det någon annan användare som enkelt åtgärdade de påtalade bristerna.
I artikeln kosttillskott var det många som snabbt ville få bort åtgärdsmallen. Där handlade det om att andra såg den enda möjliga och tänkbara åtgärden utifrån rådande förutsättningar i att radera den källbelagda kritiken, trots att jag tror att alla var överens om att eventuella brister låg i att den tog upp mycket plats i artikeln, inte i att själva kritiken var irrelevant eller källös.
Om man ska radera kritik eller inte kan jag inte minnas att jag har diskuterat i Bybrunnen tidigare. Däremot minns jag som sagt att det var en diskussion om kritikavsnitt och hur man kunde presentera den på andra sätt i en artikel än just i ett kritikavsnitt. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 30 november 2017 kl. 15.53 (CET)[svara]
Jag skrev något genomtänkt om detta för någon månad sedan men hittar inte var, och har glömt hur jag formulerade mig. De handlar om två aspekter: Vad kritiken avser och kritikens "höjd". Kritikavsnitt för en hel artikel bör bara avse kritik mot vad som står i första meningen i artikeln, typ ett telekombolag att de inte levererar telekomtjänster (utan bara lurar kunderan teckna kostsamma kontrakt), om kosttillskott att det inte fungerar som förstärkande tillskott till kosten. Mer detaljerar kritik kan sedan finnas per delavsnitt, och om det behövs per mening. I Polisen i Sverige jobbade jag med att föra kritken till rätt delavsnitt. Sedan gäller det tyngden/signifikansen. Att det finns kritik mot kundservicen hos telekombolag gäller generellt och att då skriva om det för en specifik leverantör blir då tokigt.Yger (diskussion) 30 november 2017 kl. 16.17 (CET)[svara]
Tack för inflik. Spontant låter det naturligt. Det jag främst brukar reagera på är om kritiken framstår som vinklad, är ouppdaterad eller saknar källor. Jag är inte alls någon förespråkare av kritikavsnitt. Däremot har jag ingen vana av att arbeta in kritik i brödtext, korta ned den etc. Att skriva lagom mycket om kritik är en konst. Skrivs det för lite kan den uppfattas som vinklad, skrivs det för mycket kan den anses ta för stort utrymme. Det kanske finns en osäkerhet kring hur just kritik i artiklar ska hanteras och att användare därför ofta helst bara raderar kritikavsnitt med åtgärdsmall rakt av och låter avsnitten utan mall vara orörda. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 30 november 2017 kl. 18.30 (CET)[svara]
Jag uppfattar det som en tämligen korrekt observation. Det ÄR krävande arbeta om kritikavsnitt. I artiklen om polisen var artikeln rörig och kritikavsnittet överstort och oöverskådligt och det innehöll också mycket som var av petitesskaraktär (men där fanns också fullt relevant kritik). Och där behövde jag först skriva om/Stuva om hela artikeln för att sedan kunna föra ut innehållet i kritikavsnittet till rätt avsnitt (och då ingen ifrågasatte att polisen gjorde polisjobb, blev det ingen generell kritIk kvar).Yger (diskussion) 30 november 2017 kl. 18.47 (CET)[svara]

Riksantikvarieämbetets webb nu med CC-BY som standard redigera

Tips: Riksantikvarieämbetets webbplats anger nu CC-BY som generell licens för texterna. Det innebär att den som skriver om arkeologi, kulturmiljöer, fornlämningar och kulturarvsfrågor har en hel del nya texter att utgå ifrån. De flesta bilderna på sajten är även de märkta med CC-BY. mvh Aron Ambrosiani 30 november 2017 kl. 09.34 (CET)[svara]

Det spelar väl ingen roll om texterna är CC-BY eller inte? Man bör ju skriva om informationen lika mycket oavsett om det är skyddat av upphovsrätt eller inte. Bilderna (som har licensen CC-BY) däremot, kan kanske vara bra att "ta" (till Commons). Skottniss (diskussion) 30 november 2017 kl. 16.42 (CET)[svara]
Det har du ju rätt i. Jag tänkte att det ändå är enklare att förhålla sig till CC-BY-text där man kan behålla bra formuleringar utan att oroa sig för plagiat. mvh Aron Ambrosiani 30 november 2017 kl. 17.02 (CET)[svara]
Fantastiskt, ändå. Jag tillhör beundrarskaran.//Hannibal (diskussion) 30 november 2017 kl. 17.08 (CET)[svara]

Utlänningar redigera

Citat från Sydsvenskan 27/11 Sid. A15: Första tanken ■ Redan andra meningen i Wikipedias post om Botkyrka berättar att kommunen har större andel invånare med utländsk (utrikes födda eller med två utrikes födda föräldrar) än med svensk bakgrund. Jag antar att vi ska förstå det som att detta är den viktigaste informationen om Botkyrka. Också i posterna om Malmö respektive Stockholms kommun, som jag kollar för jämförelsens skull, finns invånarandel med utländsk bakgrund med. Vad exakt det eventuellt kan tänkas innebära för en kommun skrivs inte ut.
Det låter som "invandrare" och "problem".
Malin Krutmeijer
Jag har idag gjort några smärre ändringar betr. Botkyrka och Haparanda.
Kanske något att ta fasta på?
Wvs (diskussion) 27 november 2017 kl. 10.45 (CET)[svara]
OBS att min redigering har återställts av Användare:Reddarn /Wvs (diskussion) 27 november 2017 kl. 11.44 (CET)[svara]

I mina ögon var detta en försämring. Så vitt jag förstår är kommunartiklarna mer eller mindre standardiserade, så dylika ändringar bör diskuteras igenom först. Jag återställer därför tills vidare. I sak så är dessa kommuner kända för att ha en hög andel invånare med utländsk bakgrund, och det torde ha betydligt högre allmänintresse än vilka grannkommunerna är. Informationen utgör alltså viktig del av artikelsubjektens essens, så den kan med fördel redan skrivas in i det första stycket. Eftersom att det inte står något om vad en hög andel utlänningar skulle kunna medföra för kommunen, är alla antaganden om att informationen skulle belysa ett problem helt och hållet läsarens egna slutsatser. Jag uppfattar det som att enda syftet med ändringarna var att rätta oss efter vad media skriver. Skulle du förövrigt kunna länka till artikeln, om den finns tillgänglig online? / Reddarn (diskussion) 27 november 2017 kl. 11.35 (CET)[svara]
Att ha med om demografi under den rubriken ser jag bara som bra, det är fakta. Att ha med det i ingressen är inte enligt praxis, då inledningen bara brukar ha med geografisk postionering.Yger (diskussion) 27 november 2017 kl. 11.40 (CET)[svara]
Länk till artikeln. (Sydsvenskan) --Larske (diskussion) 27 november 2017 kl. 11.43 (CET)[svara]
Länk till artikeln. (HD) --Larske (diskussion) 27 november 2017 kl. 11.50 (CET)[svara]
Annat viktigt som rör kommunen borde också kunna sammanfattas i ingressen, det ligger närmare praxis för artiklar inom andra ämnesområden och uppmuntrar till vidareläsning. Det är alltid fördelaktigt om ingressen ger en bra introduktion och beskriver artikelsubjektet från flera perspektiv. Botkyrka och Haparanda kan betraktas som särskilda fall vad gäller demografisk information, eftersom att den i dessa fall ligger längst ifrån medelvärdet. Vi bör prioritera informationen efter relevans. / Reddarn (diskussion) 27 november 2017 kl. 11.47 (CET)[svara]

Länk till Sydsvenskans artikel: https://e-tidning.sydsvenskan.se/#pages/59349/1/15 /Wvs (diskussion) 27 november 2017 kl. 11.51 (CET)[svara]

Finns det statistik över var inlänningarna är födda? Jag har nyligen flyttat från en plats som kännetecknades av att nästan alla som bor där, har bott där sedan inlandsisen lämnade området. Det är också något som sätter stor prägel på en ort, men vi presenterar aldrig sådan data. -- 109.228.149.82 27 november 2017 kl. 11.51 (CET)[svara]
Det är väl alldeles utmärkt att vi har demografisk information under rubriken demografi. Stödjer Wvs förslag.--Gotogo (diskussion) 27 november 2017 kl. 11.54 (CET)[svara]
Om en kommun är väldigt speciell i något avseende kan det vara intressant att ha med i ingressen. Till exempel då den som har STÖRST andel utlandsfödda, men även givetvis den som har MINST andel. Eller för den delen störst/minst eller flest/färst av något över huvud taget, om uppgift finns (hästar, bilar, småhus, katoliker, restauranger, ja vad som helst egentligen). Men oftast finns kanske inte något sådant speciellt och då behöver man inte skriva något alls. Men det behöver ju inte vara "värderande" på något sätt utan bara en intressant info. --Andhanq (diskussion) 27 november 2017 kl. 11.58 (CET)[svara]
Jag tog endast bort detaljer från inledningen som återfinns i brödtexten. Inledningen skall inte innehålla detaljer.Wvs (diskussion) 27 november 2017 kl. 12.05 (CET)[svara]
Jag kan se en poäng att i inledningen ta med information om vad som utmärker kommunen. Det bör då vara särskilda saker, inte varje sak som är störst, minst, smalast eller bredast, exakt vad detta skall vara kan diskuteras. Lämpligen kan man ju här jämföra med ingressen i andra kommuner. Men det skall i så fall också vara efter all obligatorisk information. Man kan givetvis diskutera om angränsande kommuner nödvändigtvis behöver vara med, men kommunens geografiska placering bör till bland det första som beskrivs. Även vad det gäller geografiska detaljer är det lämpligt att kommunartiklarna följer ett snarlikt upplägg.FBQ (diskussion) 27 november 2017 kl. 13.48 (CET)[svara]
Jag håller helt med Användare:Wvs och Användare:Yger om att demografiska uppgifter hör hemma under avsnittet Demografi. Jag kan inte se att andelen invånare med utländsk bakgrund är så utmärkande att det behöver stå i inledningen. Det skulle vara ett väldigt grovt kriterium om det nämns om kommuner med 51 % med utländsk bakgrund men inte om kommuner med 49 %. I avfolkningsbygder finns kommuner med stort kvinnounderskott, det är en demografisk särprägel som inte nämns i ingresserna. /Ascilto (diskussion) 27 november 2017 kl. 17.06 (CET)[svara]
Även jag håller med Wvs, Yger och Ascilto.--JohanahoJ (diskussion) 27 november 2017 kl. 17.10 (CET)[svara]
jag tycker det är intressant att Haparanda inte tas upp i artikeln, även fast samma situation gäller där. Kan det inte tänkas som ett väldigt intressant faktum att en kommun har fler personer med utländsk bakgrund än svensk bakgrund? Bergs kommun tar ju till exempel upp det faktum att den har lägst tätortsgrad. Tror att läsare uppskattar att ha information som visar på hur olika kommuner kännetecknar sig på unika sätt. /Portunes (disk) 27 november 2017 kl. 17.39 (CET)[svara]
Precis som krönikan säger tolkas det som står i ingressen som det viktigaste. Det är en sammanfattning av hela artikeln. Detaljfakta som detta hör inte hemma här och att peka ut just den datan på det sättet ger ett intryck av Wikipedia som inte helt rumsrent. Det bör helt klart bort. /Grillo (diskussion) 27 november 2017 kl. 17.52 (CET)[svara]
Okej, jag förstår hur ni andra användare menar nu och håller med. Det är ju inte meningen att göra någon sorts "poäng" av det utan att ta upp ett intressant faktum, men om man inte lägger dit annan statistik ser det istället ut som att utländsk bakgrund är väldigt viktigt jämfört med annat. Så med det sagt håller jag med er, Wvs, Yger, Ascilto, JohanahoJ, om ändringen. /Portunes (disk) 28 november 2017 kl. 11.34 (CET)[svara]
Jag ser inte alls att uppgiften skulle avse att ge någon poäng, då den är väldigt tydligt och klart formulerat, och därmed inte torde ge några outtalade implikationer. Sambanden med andra demografiska parametrar framgår om man läser artikeln, men de är inte av samma stora vikt att det finns anledning att nämna dem i inledningen. Det är inte endast ett intressant faktum, utan även ett viktigt dito, och kan omöjligen betraktas som "detaljerat". Som jag tidigare påpekat skall vi heller inte anpassa oss till medias åsikter om oss, utan istället följa våra egna principer. Om det förstnämnda skulle tillämpas konsekvent, skulle det vara ohållbart för uppslagsverket. / Reddarn (diskussion) 28 november 2017 kl. 16.55 (CET)[svara]

Jag har flera gånger gått igenom alla kommunartiklar för att ensa och komplettera dem. Jag har i detta också reflekterat över vad som är centralt med dessa. Är det uppgifter om ett geografiskt område (nej inte primärt - lista över sjöar, herrgårdar och naturreservat platsar alls inte självklart), är det om områdets historik (nej kommunerna har bara funnits sedan 1971, före dess var det andra saker), är det om människorna som bor där (till del, men inte primärt). Och jag har då landat på att det primära är den organsation som ger tjänster till medborgare. I detta passar avsnittet politik. Näringsliv passar in då det ger förutsättningar ekonomiskt och arbetsmarknadsmässigt. Tätorter (och indelningar) passar då kommunerna ofta har extra fokus på dessa (medan småorter inte passar in). Sport passar in och kulturliv då dessa ofta är finansierade av kommunen. Och demografi och befolkningsuppgifter då de ger förutsättningar för kommunens arbete. I demografi är nog det intressantaste det som ger skatteintäkter och det som ger extra utgifter (som andelen äldre). Jag tycker Malå kommuns extrema utmaning ur demografisynpunkt är värd nämna i ingressen, och det räcker se befolkningshistoriken för att förstå den har extermt hög andel äldre och att de yngre lämnar just när de börjar tjäna pengar (medan uppgiften att centralorten varit muncipalsamhälle inte har i ingressen att göra). Utifrån detta resonemang ser jag det förkastligt lyfta fram utlandsfödda i ingressen, det är i sig inte en signifikant parameter för inkomster eller utgifter, men uppgiften implicerar att så är fallet, vilket är illa. Då det nu finns konsensus tar jag också bort den uppgiften ur ingressen i denna artikel (jag är dock osäkrare om Haparanda, om det är så att det är väldigt många Finlänadre som bor där för att jobba men annarsw bor i Finland, kan u det vara av stort intresse för kommunens planering).Yger (diskussion) 28 november 2017 kl. 12.14 (CET)[svara]

Jag ser inte alls att någon klar konsensus finns. Ett flertal användare har givit den andra ståndpunkten stöd, så någon tydlig övervikt till den ena finns inte. Se vidare mitt inlägg ovan. / Reddarn (diskussion) 28 november 2017 kl. 16.55 (CET)[svara]
Det räcker gott att informationen finns under rubriken Demografi. Det finns ingen anledning att lyfta fram den i ingressen. Stigfinnare (diskussion) 28 november 2017 kl. 17.01 (CET)[svara]
I kommuner med låg inflyttning har jag sett sådant som nepotism och xenofobi få sådant fotfäste att det blivit ett problem för organisationen som sådan. Det är dock inget som tydligt visas av den här statistiken. -- 109.228.149.82 28 november 2017 kl. 17.12 (CET)[svara]
Portunes har nu efter mitt inlägg ovan utvecklat detta med demografi i artiklen Malå kommun. Han har lagt in ett inledningsstycke under demografi, där man kan lägga in anmärksingsvärda demografiska fakta. Jag har i fallet Malå också lagt in i ingressen om den extremt stora befolkningsminskningen, dvs ett demografiskt fakta som är centralt för hur kommunen drivs och utvecklas.Yger (diskussion) 28 november 2017 kl. 17.57 (CET)[svara]
Jag håller med Yger, Grillo mfl vad gäller uppgifter om andelen med utländsk bakgrund i ingressen. Men jag är också skeptisk till den formen av eget resonerande som nu presenteras i ingressen till artikeln Malå kommun – alltså att kommunen Malå är en utprägad avfolkningskommun, som det står. Dels har kommunen ett mycket litet antal invånare vilket gör att en egentligen inte väldigt dramatiskt befolkningsminskning får stort genomslag. Dels blir bilden mer komplicerad om man också jämför siffrorna för tätorten Malå. Jag tycker man ska ha källor till sådana påståenden – alltså där någon säger att det faktiskt är så, inte bara det statistiska underlaget. /NH 28 november 2017 kl. 18.25 (CET)[svara]
Nu tycker jag väl inte att bilden av Malå blir så fasligt komplicerad av att jämföra siffrorna med tätorten. I likhet på alla andra håll pågår en inflyttning från byar till centralorter, det är ju något som pågått med mycket korta avbrott i över 100 år. Att centralorten trots det minskat om än på senare år ganska lite tyder ju på att det är en avfolkningsbygd. Malå har ju redan mycket låga siffror för att vara centralort i en kommun. Sedan går det givetvis att fråga sig om Malå utmärker sig så markant från alla andra kommuner och kännetecknar kommunen så entydigt att det behöver nämnas i inledningen.FBQ (diskussion) 30 november 2017 kl. 21.02 (CET)[svara]

Kan någon göra en snabb insats i artikeln Temple Church? redigera

Jag upptäckte att Temple Church är idag omnämnt som resmål i en Facebookgrupp, med uppmaningen att "kolla artikel i Wikipedia". Men wikipediaartikeln är väldigt kort och saknar källor. Finns det någon som har tid & lust att fylla på den? Tack på förhand! // Zquid (diskussion) 28 november 2017 kl. 14.20 (CET)[svara]

@Vätte, Paracel63: om nån av er (eller någon annan) sitter på Litteraturhuset och är sugen på att göra en god gärning... // Zquid (diskussion) 28 november 2017 kl. 14.38 (CET)[svara]
Tack för ping, men det hamnar inte riktigt inom vårt scope, här redigeras det i artiklar om Barbro Lindgren och mediapionjärer m.m :) //Vätte (diskussion) 28 november 2017 kl. 15.09 (CET)[svara]
@Vätte: Tänkte lite på kopplingen med boken... Men kanske nån annan kan göra nåt i artikeln. :-) // Zquid (diskussion) 28 november 2017 kl. 20.39 (CET)[svara]
@Paracel63, Esquilo, Wvs, Magnus242: Tack för hjälpen!
Jag har också lagt till lite, men om någon mer vill utöka texten är det välkommet! :-) // Zquid (diskussion) 29 november 2017 kl. 15.23 (CET)[svara]
Och tack till Julle för korrigering... Jag får sätta upp "Lära mig skillnaden mellan - och –" på min Att göra-lista. ;-) // Zquid (diskussion) 1 december 2017 kl. 12.43 (CET)[svara]

Wikipedias Asien-månad slut redigera

Den sista november avslutades skrivarstugan Wikipedias Asien-månad 2017. I år lämnade 6 skribenter bidrag i SvWp. Vid en sammanräkning den 1 december hade svenskspråkiga Wikipedia 42 godkända bidrag. Två skribenter nådde "vykorts-gränsen" (fyra bidrag) och SvWps Asien-ambassadör blev Deryni med 32 godkända bidrag. Den globala sammanräkningen dröjer, men kommer att rapporteras på projektsidan så snart vi vet besked.

Tack alla bidragsgivare från årets organisatörer, Deryni och Bairuilong! Asien-hälsningar Deryni (diskussion) 1 december 2017 kl. 05.45 (CET)[svara]

Kvalitetsmätningen december redigera

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum Kval. Fakta Fluff Förvirr. POV Plag. Rel. Språkv. Ifrågas. Ickewiki Städa Infoga Glob. Ouppdat. Subst. Totalt
(exkl. Källor)		 Källor Totalt
(inkl. Källor)		 Andel
2023-04-01 12 179 52 8 45 0 86 303 396 0 140 265 425 2 021 3 3 935 55 716 59 651 2,33 %
2023-05-01 8 153 53 9 47 1 89 266 397 0 151 256 429 1 947 3 3 809 56 009 59 818 2,33 %
2023-06-01 9 151 46 8 46 0 72 274 391 0 144 251 425 1 950 4 3 771 56 590 60 361 2,35 %
2023-07-01 7 114 52 6 51 0 71 251 374 0 147 265 427 1 936 4 3 705 56 883 60 588 2,36 %
2023-08-01 9 105 48 4 28 0 66 249 372 0 131 270 428 1 964 6 3 680 57 860 61 540 2,4 %
2023-09-01 7 104 51 3 34 0 62 233 370 0 134 277 425 1 990 14 3 704 58 272 61 976 2,41 %
2023-10-01 5 112 52 2 37 0 97 235 330 0 139 280 427 2 035 16 3 767 58 475 62 242 2,42 %
2023-11-01 8 108 48 1 37 0 114 250 330 0 147 285 430 2 071 18 3 847 59 436 63 283 2,46 %
2023-12-01 11 105 45 3 39 0 118 243 332 6 148 281 428 2 077 16 3 852 59 898 63 750 2,47 %
2024-01-01 12 126 51 3 42 0 80 249 322 0 150 284 425 2 094 15 3 853 60 409 64 262 2,5 %
2024-02-04 15 125 53 4 42 0 75 258 341 1 150 301 424 2 130 4 3 923 60 946 64 869 2,52 %
2024-03-01 23 113 56 5 44 0 53 263 345 1 156 310 423 2 140 3 3 935 61 250 65 185 2,53 %
2024-04-02 28 111 58 8 50 1 30 290 354 2 166 320 421 2 110 31 3 980 61 724 65 704 2,55 %
Förklaring

Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

En bra minskning av relevanskontroll, även språkvård och kvalitetskontroll minskade sedan förra mätningen. Annars små ökningar i de flesta kategorier. I november blev inget månadens kvalitetsprojekt valt tror jag. Vad sägs om att ha globalt perspektiv denna månad? Höstblomma (diskussion) 1 december 2017 kl. 08.46 (CET)[svara]

IP-adressers sandlådor redigera

Har vi någon kutym kring hur sandlådor ska hanteras som knyts till IP-adresser? Sandlådan Användare:93.44.80.218/sandlåda skapades precis och av innehållet att döma, kan det komma att ligga där ett tag. Dock verkar inte innehållet vara oseriöst. Jag är tveksam till om oinloggade överhuvudtaget ska kunna skapa sandlådor. Dessa användare kan ju få svårt att hitta tillbaka, om de av någon anledning har fått en ny IP-adress. Stigfinnare (diskussion) 26 november 2017 kl. 21.58 (CET)[svara]

När man inte är inloggad så finns inte "sandlåda"-länken överst. Så det borde alltså vara svårt för en oinloggad nybörjare att skapa en personlig sandlåda. Troligen har hen gjort det genom att följa en länk från tex Wikipedia:Introduktion_till_redigering#Prova! eller Wikipedia:Sandlådan. Dessa och troligen andra wikipediasidor har länkar för att skapa en egen sandlåda som är tänkta att användas endast av inloggade, med det problemet att även oinloggade kan klicka på dem. Jag föreslår att de klickbara länkar på dessa wikipediasidor tas bort. Sen går det förstås att skapa en personlig sandlåda även utan dessa länkar om man är mer erfaren, men det ser jag inte som något stort problem. Fem5 (diskussion) 26 november 2017 kl. 22.33 (CET)[svara]
Stigfinnare och Fem5: Läs mer här: Användardiskussion:93.44.80.218. DIEXEL (diskussion) 1 december 2017 kl. 22.13 (CET)[svara]

Reklamartiklar redigera

Jag har lärt mig att sv.Wiki ska inte vara ett reklammedium och inte ha artiklar som består av reklam och självpromo men då undrar jag hur fasen kan artikeln om Gary Vaynerchuk godkännas? Den dryper av reklam, självpromo, camelcase och substanslös text men trots detta verkar man acceptera och gå efter vad Vaynerchuks PR-folk vill och tycker? Den skapades den 30 maj som en reklamartikel av hans PR-team men cirka en timme senare så rensade Adville den på reklam, då blev den godtagbar men mellan 5 juni och 24 juli var det flera gånger som de la tillbaka reklamtexten medan jag tog bort det, för att hålla artikeln reklamfri. En användare Elena Ilieva tog kontakt med mig och Adville, på något vänster blev texten "omskriven" av Ilieva i dennes sandlåda och flyttades till artikelnamnet av LittleGun. Nu när jag besöker artikeln igen så är den lika mycket reklam och självpromo som förr. Hur kommer det sig att vissa artiklar godkänns och ses mellan fingrarna medan många andra "åker dit" för samma sak? Varför ens ha reklamregler när man inte är konsekvent att hålla sig till dessa? I det här fallet borde man ha stått på sig och insisterat att den ska vara skriven som den var efter att Adville "renskrev" artikeln den 30 juli eller bara ha raderat den för reklam/självpromo... DIEXEL (diskussion) 1 december 2017 kl. 20.03 (CET)[svara]

Du har helt rätt. Jag återställde Advilles version. Tostarpadius (diskussion) 1 december 2017 kl. 20.13 (CET)[svara]
(Redigeringskonflikt) :Som du ser i diskussionerna från då så fick jag tidsbrist (höll på att göra den berömda väggen ett besök), så jag orkade inte kolla vad som hände i slutet. Tog en snabbkoll nu och tycker lite som du. Den behöver rensas igen. Personen är intressant för en artikel, men det är mycket fluff och reklamigt nu. (Blev nog även lite blind i juli när det var som intensivast). Rensa-gå vidare... Adville (diskussion) 1 december 2017 kl. 20.15 (CET)[svara]
Bra med den återställningen. Den typ av fluff, som fanns i den tidigare versionen, skall obönhörligen rensas ut. Det är också en av anledningarna till att jag brukar hålla på relevanskriterierna när det gäller nu levande personer och existerande företag.--Historiker (diskussion) 2 december 2017 kl. 09.28 (CET)[svara]

Finess för att upptäcka kategoriseringsmöjligheter redigera

Jag har precis skapat en ny finess som används på kategorisidor. Den hittar sidor på svenskspråkiga Wikipedia som inte ligger i den aktuella kategorin, men vars engelskspråkiga motsvarighet ligger i motsvarande engelskspråkiga kategori. Det kanske låter komplicerat, så låt mig ge ett exempel. Säg att jag är på Kategori:Förintelseöverlevare och kör i gång. Finessen ser att kategorin är kopplad till en:Category:Holocaust survivors. För varje artikel i den kategorin kollar finessen om sidan finns på svenska. Om den finns på svenska, så kollar finessen om den artikeln ligger i den kategori som jag är på just då. Om den inte är det, så visas en länk till den artikeln i en ruta på skärmen.

Det här borde vara väldigt användbart för de användare som är intresserade av att kategorisera. För just förintelseöverlevare hittar finessen i skrivande stund 40 artiklar som kanske skulle passa i den kategorin. Det finns en hake, naturligtvis. För att det ska bli en korrekt jämförelse måste kategoriträden se likadana ut på både svenska och engelska. Om till exempel den svenskspråkiga artikeln redan ligger i en underkategori till den aktuella kategorin kommer finessen påstå att artikeln inte ligger i kategorin. Finessen kan kryssas i här. Pinga gärna mig om något är oklart eller om det inte fungerar. Nirmos (diskussion) 29 november 2017 kl. 13.09 (CET)[svara]

Tack, Nirmos. (: /Julle (disk.) 29 november 2017 kl. 15.49 (CET)[svara]
Låter bra. Jag kryssade för, men kan inte se den i menyn under Flytta. (Testade att trycka flytta för att se om den skulle synas där, men det gjorde den inte. Är jag blind? Adville (diskussion) 29 november 2017 kl. 16.41 (CET)[svara]
Glöm det. Kategorin jag kollade på fanns bara på franska ;-) såg finessen när jag gick på kategorin "kön" istället för "manssjukdomar"... Tack Adville (diskussion) 29 november 2017 kl. 16.47 (CET)[svara]
Det är just nu hårdkodat att finessen jämför med enwiki. Jag skulle kunna göra det konfigurerbart. Nirmos (diskussion) 29 november 2017 kl. 17.03 (CET)[svara]
@Nirmos:, det skulle nog vara bra om det gick att man fick möjlighet att välja utifrån de språk som kategorin finns i (med enwp som default om man inte tyar varje gång). Adville (diskussion) 29 november 2017 kl. 18.05 (CET)[svara]
Jag har länge väntat på en sådan finess! Stort tack, Nirmos, för att du skapade den! / Reddarn (diskussion) 29 november 2017 kl. 17.08 (CET)[svara]
@Nirmos: ett önskemål och en observation av en möjlig bugg:
1: Det vore fint med någon form av "färdigmarkering", antingen som en "slutrad" i listan eller att "Stopp-knappen" försvinner (eller gråas ut) när det inte kommer fler förslag. Likaså bör man få någon "kvittens" på att sökningen har stoppats när man klickar på "Stopp".
2: Det är något som inte stämmer när jag testar med Kategori:Ekonomisk geografi. Som nummer 1 och 2 i listan på 16 förslag (om den nu är klar...) kommer Ekonomisk geografi och Näringslivskluster, men de artiklarna är två av de tre artiklarna som finns i kategorin så de borde väl inte komma med om jag har förstått beskrivningen rätt.
--Larske (diskussion) 29 november 2017 kl. 17.15 (CET)[svara]
Ok, så mw.config.get( 'wgPageName' ) på Kategori:Ekonomisk geografi är Kategori:Ekonomisk_geografi men artikeln Ekonomisk geografi är med i Kategori:Ekonomisk geografi. MediaWiki är med andra ord inte konsekvent med när det ska vara mellanslag och understreck. Nirmos (diskussion) 29 november 2017 kl. 18.06 (CET)[svara]
Kategorier som innehåller mellanslag ska inte vara något problem längre i och med Special:Diff/42164781. Nirmos (diskussion) 29 november 2017 kl. 19.07 (CET)[svara]
Jag tror funktionen är super för vissa användare! Men när en finess görs tillgänglig bland inställningarna så ligger det i sakens natur att det finessen gör anses vara sanktionerat. Jag är inte säker på att det är så i det här fallet. För att ta ett exempel så har svenskspråkiga Wikipedia inte samma kategorisering av biografiska artiklar utifrån etnisk tillhörighet som engelska Wikipedia, även om samma kategorier finns på båda språken. Därför tror jag den här gör sig bättre som ett användarskript eller liknande. /NH 30 november 2017 kl. 19.44 (CET)[svara]
Om en:Category:Roman Catholics inte har samma innebörd som Kategori:Personligheter inom romersk-katolska kyrkan så ska dessa kategorier inte vara kopplade till varandra. Det är väldigt enkelt. Nirmos (diskussion) 30 november 2017 kl. 23.28 (CET)[svara]
Nej, så enkelt är det inte. Dels används inte kategorierna på identiska sätt på de olika språkupplagorna. Dels används inte länkningen enbart för kategorier (eller t ex uppslagsord – artikelnamn) med exakt samma innebörd, utan snarare och oftare för den bästa översättningen. Som du kanske vet finns det egentligen ganska sällan ord och begrepp som motsvarar varandra exakt mellan två språk. Länkningen av kategorier och artiklar görs "så gott det går" – så har det alltid varit. Därför är det inte alltid lämpligt att överföra kategorisering mellan språken. Med det sagt är funktionen säkert användbar i form av ett personligt skript eller liknande. /NH 1 december 2017 kl. 16.55 (CET)[svara]
Länkningen på WD mellan artiklar ska i princip bara ske om det handlar om exakt samma sak. Interwiki är en annan sak. Det kan man ha även när det bara är en halvbra överenstämmelse mellan artiklarna. För kategorier så är det nog inte lika strikt. Tex är det stor osäkerhet om vad våra "Personer från"-kategorier egentligen ska kopplas till. Att de öht finns kategorier på Wikidata handlar mer om att man tillhandahåller en tjänst för Wikipedia, än om att de fyller ett semantiskt syfte. -- 109.228.149.82 1 december 2017 kl. 17.10 (CET)[svara]
Finessen gör inget annat än att returnera ett resultat. Den gör inga redigeringar och uppmanar inte heller till att göra det. Om någon gör olämpliga kategoriseringar så är det de redigeringarna man får attackera – inte den här finessen. För att verkligen bannlysa det här skriptet skulle alla som framgent kategoriserar behöva svara på om resultatet kom från ett skript eller ej. Förstår du nu hur absurt det du föreslår är? Nirmos (diskussion) 3 december 2017 kl. 11.40 (CET)[svara]
"Attackera", "bannlysa", "absurt". Wow. Det jag föreslår är att funktionen inte görs valbar bland användarinställningarna. /NH 3 december 2017 kl. 13.56 (CET)[svara]
Jag förstår det, och jag menar att det kriminaliserar fel sak. Det ska inte vara förbjudet att få fram den här informationen. Om någon gör en felaktig kategorisering till följd av resultatet från finessen så är det den redigeringen som får diskuteras. Nirmos (diskussion) 3 december 2017 kl. 15.31 (CET)[svara]
Jag tycker det är otroligt mycket lättare om man kan välja finessen. Man skall inte begränsas av att inte veta hur man lägger in script. Denna visar bara möjliga kopplingar, och det är bra, sefan väljer jag själv om jag vill lägga till kategorier (eller göra andra redigeringar). Dessutom mpste man bli så van skribent att man hittar finessen och fördtår vad den gör och så vet man redan wikipedias policyer. Adville (diskussion) 3 december 2017 kl. 15.47 (CET)[svara]

Ann-Marie Lunds Encyklopedipris redigera

I tisdags delade Bild och Ord Akademin ut Ann-Marie Lunds encyklopedipris till Wikimedia Sverige med motiveringen "Den ideella föreningen Wikimedia Sverige belönas för ett i det tysta revolutionerande och folkbildande arbete som stöder dem som i Wikipedia öppet och fritt tillgängligt publicerar kunskap i ord och bild". Jag tog emot priset å föreningens vägnar och höll ett anförande om föreningens verksamhet och om Wikipedia. Jag framförde att jag ser priset, som ett pris till alla som dagligen bidrar till Wikipedia och spridandet av fri kunskap därigenom. Läs mer på BOA:s webbplats.--Historiker (diskussion) 2 december 2017 kl. 19.01 (CET)[svara]

Får väl passa på att gratulera övriga wikipedianer, tänkte annars främst nämna att jag såg att väldigt många av tidigare års vinnare saknar wikilänkar och dessutom huvudsakligen artiklar, även om många av dem borde vara förtjänta av det, ifall någon skulle känna sig manad. FBQ (diskussion) 2 december 2017 kl. 23.01 (CET)[svara]
Grattis!--LittleGun (diskussion) 3 december 2017 kl. 18.59 (CET)[svara]

Ordet "nybörjare" redigera

Hej! I hög utsträckning har vi gått ifrån ordet "nybörjare" när vi vänder oss till nyregistrerade användare eller nykomlingar. Det är viktigt att vi inte sätter ord på användare som kan uppfattas som felaktiga eller nedvärderande. Vissa ser sig antagligen som nybörjare, medan andra inte gör det. Och vår uppgift är heller inte att klassificera. För sådant ger lätt illusionen av att det finns A-lag och B-lag här. Nybörjare är inte heller en exakt definition. Exempelvis heter det "introduktionskurs" och inte "nybörjarkurs", för den riktar sig inte enbart till nybörjare, utan alla som är i behov av introduktion/vägledning. Dock lever ordet "nybörjare" kvar på vissa ställen, exempelvis i huvudmenyn, där det står "nybörjarkurs". Det kan innebära att användare som inte känner sig som nybörjare undviker att klicka på länken. Även i själva introduktionen bör vi undvika att använda ordet "nybörjare" i onödan, just för att även andra ska känna sig välkomna. Jag kom att tänka på det här när jag såg att det hade skapats en särskild välkomstmall för "icke nybörjare". /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 26 november 2017 kl. 00.25 (CET)[svara]

Jag delar inte din uppfattning. Ordet "nybörjare" är definitivt inte nedvärderande eller exkluderande, utan används här i en överförd betydelse som grundar sig i att de flesta som är i behov av denna vägledning trots allt är nybörjare. Även om icke-nybörjare skulle undvika att klicka på länken endast på grund av dess beskrivning, vilket jag inte tror är ett reellt problem, ges ändå förhoppningsvis tillräcklig vägledning av välkomstmallar. Jag anser emellertid att den nya välkomstmallen var ett onödigt tilltag – vi har redan tillräckligt med sådana. / Reddarn (diskussion) 26 november 2017 kl. 01.02 (CET)[svara]
Jag tror att du missuppfattade mig. Jag menade att det kan uppfattas som nedvärderande att bli kallad nybörjare när man inte anser sig vara det, inte att ordet är nedvärderande generellt. Resultatet kan bli att användarna tar avstånd från länken eller avbryter introduktionen. Introduktionen kan vara bra för andra än de som känner sig som nybörjare. Hur många som inte går eller fullföljer kursen men som skulle behöva det vet vi inte och kommer aldrig få veta. Men oavsett hur många fler i behov av den som går den är det positivt. Det relevanta i sammanhanget är att användarna som är i behov av introduktionen själva känner sig lockade och välkomna till den. Det är inte som en tvångsfabrik där vi sorterar användare och tvingar dem att ta del av kursen. Målet är att fler i behov av den ska ta del av den, oavsett hur de identifierar sig. Resultatet av att fler i behov tar del av den och känner sig väl bemötta kan också resultera i färre problem och åtgärder såsom städning, tillbakarullning och liknande. Oavsett hur stor eller liten den positiva effekten blir ser jag ingenting negativt med att fler i behov väljer att gå den. Välkomstmallarna innehåller för övrigt inte själva introduktionen, utan även där bygger det på att användarna som är i behov av kursen själva ska klicka på en länk. I den länken kallas den "introduktionskurs", precis som den heter, åtminstone i nyare mallar. Tänk också på att det även är många oinloggade användare som redigerar. Vi vet inte heller vilka det är, hur rutinerade de är eller hur de ser på sig själva. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 26 november 2017 kl. 03.16 (CET)[svara]
Vad jag kan se i historiken kallades kursen introduktion redan när den skapades år 2004, så det är ingenting nypåkommet. I början hade man trots det "nybörjare" i första rubriken, men det åtgärdades 2008 och den fick en mer neutral. Då var jag inte medlem ännu, så jag vet inte om det var några starka protester då med. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 26 november 2017 kl. 04.44 (CET)[svara]
Ett ytterligare argument för att inte använda ordet "nybörjare" när det gäller nya användare är att ett visst antal av dem långt ifrån är nybörjare. Många har varit användare tidigare, men av olika anledningar valt att skapa en ny användare. Andra har länge editerat med IP-nummer, men till sist gjort slag i saken och registrerat sig. Varför inte istället tala om "nya användare", för det är däremot en gemensam faktor. Deryni (diskussion) 26 november 2017 kl. 08.58 (CET)[svara]
Det var precis det jag syftade på, bara att jag inte valde att räkna upp exempel. Du tog upp några exempel som jag antar är kopplade till just nyregistreringar. Sedan kan även oinloggade ha olika wikivana, redigeringsvana, olika inlärningsförmåga, läsvana och vad det nu kan vara. Någon som har redigerat i en dag eller gjort en redigering kan se sig som van eller säker användare och någon som har redigerat i ett år eller gjort hundratals redigeringar kan fortfarande se sig som nybörjare, oavsett om andra skulle hålla med om det eller inte. Ofta behöver man inte sätta något särskilt ord på den man tilltalar eller klumpa ihop användare i en särskild grupp, utan istället kan man lägga fokus på att få fram budskapet och på ett trevligt sätt. Vårt fokus bör väl vara att få användare att känna sig välkomna, som en del av gemenskapen och delaktiga snarare än utpekade eller underskattade. Man kan använda benämningen "välkomstmall" istället för "nybörjarmall", "introduktion" istället för nybörjarkurs osv. Och sedan att det hålls enhetligt. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 26 november 2017 kl. 18.08 (CET)[svara]

Äldre källor? redigera

Går det bra att använda sådana? Jag tänker mest på att fylla i levnadsår och liknande, inte till några längre artiklar. Fotiu (diskussion) 3 december 2017 kl. 20.20 (CET)[svara]

Ja. Även till artiklar om personer som avled för länge sedan.(även om man skall vara försiktig för det finns ofta vördeord och så) Adville (diskussion) 3 december 2017 kl. 20.23 (CET)[svara]
...och med ditt intresse för äldre kompositörer så finns ddt kanske inte bra nya källor utan de äldre är de som mäste användas. Gör då det. Mvh Adville (diskussion) 3 december 2017 kl. 20.25 (CET)[svara]
Då kör jag på det. Tack för svar! Fotiu (diskussion) 3 december 2017 kl. 20.29 (CET)[svara]

Veckans tävling har nått Öasien redigera

   
Vänster: Asiens önationer är ämnet denna tävlingsvecka. Höger: Nöjesön Sentosa i Singapore, en av Asiens 11 önationer.

Hej! Den här veckan tävlas det i ämnet Öasien. Ämnet täcker artiklar med anknytning till alla de 11 länder i Asien som ligger "ute i vattnet". Välkomna att delta i skrivandet!--Paracel63 (diskussion) 4 december 2017 kl. 00.09 (CET)[svara]

Kvalitetsmätningen december för felaktig flaggning redigera

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata)
Datum Antal med fel kategori eller badge Av
totalt		 Andel
med fel
Utm.   Bra   Rek.   Totalt
2017-05-01 15 52 64 131 ~1 500 ~8,73 %
2017-06-01 15 46 40 101 1 538 6,57 %
2017-07-01 0 23 35 58 1 540 3,77 %
2017-08-01 5 0 3 8 1 542 0,52 %
2017-09-01 0 0 0 0 1 535 0,00 %
2017-10-01 1 5 7 13 1 537 0,85 %
2017-11-01 1 3 0 4 1 535 0,26 %
2017-12-01 1 0 0 1 1 532 0,07 %
Nu A + B C + D E + F 1 785

Strålande decemberresultat. Idag finns det endast en sida, Lista över Mingdynastins kejsare med en flaggning i Wikidata som inte stämmer överens med kategoriseringen i svwp. Den är kategoriserad som Utmärkt lista, men har i Wikidata flaggats som utmärkt artikel (Q17437796) istället för utmärkt lista (Q17506997). --Larske (diskussion) 1 december 2017 kl. 10.13 (CET)[svara]

Det var jag som tydligen blandade ihop flaggorna för Minglistan, men nu är även den åtgärdad.--JohanahoJ (diskussion) 1 december 2017 kl. 10.32 (CET)[svara]
@JohanahoJ: Tack för det. Eftersom mätningen ovan endast omfattar kategori versus flaggning för artiklar låg felet med listan som saknade flaggning i Wikidata oupptäckt sedan listan blev utmärkt 2 augusti 2017 tills du flaggade den som "utmärkt artikel" 27 november.
Nu när flaggningskvalitén är så hög för artiklar det kanske dags att inkludera även listor och portaler i mätningen. Då dyker Lista över olympiska rekord i simning upp. Den är fortfarande flaggad som "utmärkt lista" i Wikidata trots att kategoriseringen här på svwp togs bort av en oinloggad för mer än ett år sedan. Kan inte se några spår på diskussionssidan att denna lista inte längre skulle vara utmärkt. --Larske (diskussion) 1 december 2017 kl. 12.03 (CET)[svara]
Det låter rimligt tycker jag. Hipster Doofus (diskussion) 4 december 2017 kl. 16.51 (CET)[svara]
Listan hade legat i en åtgärdskategori och inte uppdaterats under mer än fyra år när jag tog bort utmärktmärkningen. Då tycker jag en redigeringskommentar kan räcka som motivering till att listan inte är utmärkt, det behövs ingen diskussion för att motivera det. Fortfarande saknas alla rekord som sattes 2012 och 2016 utom Sarah Sjöströms. Om en lista över något som ändras över tid ska vara utmärkt måste det finnas användare som håller den hyfsat uppdaterad. 90.227.175.244 4 december 2017 kl. 18.59 (CET)[svara]
Till IP 90.227.175.244: När man tar bort kategoriseringen genom att ta bort mallen {{Utmärkt lista}} försvinner stjärnan uppe till höger här på svwp. Men det räcker inte, man måste också se till att motsvarande "badge" i Wikidata tas bort eller ändras. I annat fall ser det fortfarande ut på andra språkversioner som om den svenska listan är utmärkt. Titta på no:Olympiske rekorder i svømming (eller någon annan språkversion som har motsvarande lista) så ser du, om ingen har ändrat det innan du läser detta, den gula stjärnan bredvid interwikilänken till svwp. Även på sidan Wikipedia:Utmärkta listor står listan kvar som en utmärkt lista.
Det är olyckligt att allt inte kan skötas på ett ställe men så länge det är så behöver vi hjälpas åt att komma ihåg att ändra överallt där det behövs när "status" ändras för en artikel/lista/portal. --Larske (diskussion) 4 december 2017 kl. 22.06 (CET)[svara]
Man borde någorlunda enkelt kunna koppla stjärnan direkt till badgen, istället fför till en mall. Problemet är att det inte ger någon kategorisering. -- 109.228.149.82 5 december 2017 kl. 08.57 (CET)[svara]

Samling artiklar i PDF redigera

Jag skulle vilja ha de här listorna (alla artiklar all text) Wikipedia:Projekt Albanien/Index/Lista över albaner och Wikipedia:Projekt Albanien/Index i pdf filer nedladdad. Är det möjligt och hur gör man? Tackar på förhand --Vannucci (diskussion) 4 december 2017 kl. 08.53 (CET)[svara]

Är det inte precis det som "skapa en bok" i vänstermenyn gör? /ℇsquilo 4 december 2017 kl. 09.49 (CET)[svara]
Jo, fast den verkar ha "tagit ner skylten" sen ett par månader. Kanske @Johan (WMF): kan ge en kort statusrapport här om när "bokskaparen" åter kommer att kunna användas. Håller tidplanen som man kan läsa om här och här? --Larske (diskussion) 4 december 2017 kl. 10.20 (CET)[svara]
Förhoppningsvis, men det hänger väldigt mycket på hur det kommer gå att rendera så stora filer med den nya lösningen. Det är lite av ett sorgebarn, och svårt att motivera att lägga stora resurser på givet att funktionen att skapa PDF-böcker används väldigt lite. Det går att följa hur det går med testningen (som ännu inte kommit till bokfunktionen, utan kör på enskilda artiklar) i phab:T178278. /Johan (WMF) (diskussion) 4 december 2017 kl. 13.21 (CET)[svara]
Om någon undrade vad som hände med den gamla funktionen så bröt vår lösning för att skapa PDF:er långsamt ihop – gammal kod som krävde otroligt mycket underhåll och bara blev värre och värre. /Johan (WMF) (diskussion) 4 december 2017 kl. 13.23 (CET)[svara]
@Johan (WMF): Så kommer jag kunna skapa dessa två ovannämnda PDF-filer som jag önskar inom en snar framtid? --Vannucci (diskussion) 5 december 2017 kl. 13.01 (CET)[svara]
Det är förhoppningen och planen. Det kan komma saker i vägen. Det är som sagt svårt att försvara att lägga allt för stora resurser på det här givet att det är en funktion som används i liten utsträckning. /Johan (WMF) (diskussion) 5 december 2017 kl. 13.39 (CET)[svara]

Arkivering här på Bybrunnen redigera

Varför har inte inlägget högst upp från oktober förpassats till arkivet ännu? Tostarpadius (diskussion) 1 december 2017 kl. 10.54 (CET)[svara]

Arkivering med roboten funkar bara med det datumformat den vanliga tidsstämpeln har. Jag ändrade nu "27. okt." till "27 oktober", så inlägget "Tech ambassadors" borde arkiveras ikväll. --JohanahoJ (diskussion) 1 december 2017 kl. 12.24 (CET)[svara]
Den ändringen var tydligen inte tillräcklig. Nu bör det fungera, med {{signatur}}, märkligt vore det annars. Man kan förstås arkivera manuellt, men... --JohanahoJ (diskussion) 1 december 2017 kl. 22.10 (CET)[svara]
Det var kolonet i tidsangivelsen som förvirrade roboten (förutom den avkortade månadsangivelsen som först blev fixad). Användningen av mallen eller ej gör ingen skillnad. --MagnusA 6 december 2017 kl. 06.33 (CET)[svara]
Tack för klargörandet! Mallen, i kombination med kopiering av tidsangivelseformen i historiken, var bara ett praktiskt och beprövat sätt att lösa det utan att veta vilken detalj som fattades. --JohanahoJ (diskussion) 6 december 2017 kl. 07.45 (CET)[svara]

Wikipub i Stockholm nu i december...? redigera

@Haxpett, Boberger, LittleGun, Sniper Zeta: och andra som brukar gå på Wikipub: Jag tänkte lägga in träffen för december, men blev osäker på om det är julbord där då (som det tydligen var ett annat år). Och om det inte funkar på vanliga stället, vilket alternativ som är bäst. Lämnar alltså över till er att komma på något angående denna träff. :-) // Zquid (diskussion) 1 december 2017 kl. 13.38 (CET)[svara]

Varför inte ett wikijulbord? /ℇsquilo 1 december 2017 kl. 16.31 (CET)[svara]
@Esquilo: Som nån ett tidigare år påpekade, vegetarianer kanske inte har lust att betala massa pengar för att få gå på julbord där det inte finns så mycket vegetariskt att välja på... // Zquid (diskussion) 2 december 2017 kl. 11.27 (CET)[svara]
Jag har bara ätit julbord på restaurang Blekholmen en gång (då den fortfarande hette Hirschenkeller). Det var en kampaniafton och vi hade ingen koll på att det var julbord. Om jag inte minns fel så var julbordet en buffé som man kunde välja utöver den vanliga à la carte menyn. /ℇsquilo 2 december 2017 kl. 13.14 (CET)[svara]
En djupdykning i arkivet visade att förra året var det ingen decemberpub, men 2015 hade vi samma diskussion och landade till slut på The Laghuing Duck på Vasagatan 7. Den funkar förmodligen bra i år också. /Haxpett (diskussion) 3 december 2017 kl. 23.51 (CET)[svara]
Harkel harkel är lite torr i strupen och undrar vad hände...
Vi borde köra igång med Wikidata events i Stockholm. Några förslag på plats/dagar... - Salgo60 (diskussion) 6 december 2017 kl. 14.16 (CET)[svara]

Gemenskapens önskelista – rösta redigera

Hej!

Nu kan man rösta på förslag som skall forma gemenskapens önskelista (Community Wishlist). Det här sätter agendan för Wikimedia Foundations Community Tech-team, som kommer att arbeta med de tio förslag som hamnar överst under det kommande året. Se m:2017 Community Wishlist Survey och klicka er vidare genom kategorierna för att se förslagen. Vill man få en specifik, liten sak som skulle hjälpa till i vardagen utvecklad är det här ett av de bättre sätten. /Johan (WMF) (diskussion) 28 november 2017 kl. 07.10 (CET)[svara]

Varför finns inte alternativet att 2018 blir ett lugnt år, utan nyheter som tyvärr oftast försvårar för oss trots att de är avsedda att underlätta? Tostarpadius (diskussion) 29 november 2017 kl. 15.01 (CET)[svara]
För att du inte lämnade in det förslaget. Det är gemenskapens önskelista, alla 214 förslagen har lämnats in av användare som faktiskt vill ha förändring. ♥Ainali diskussionbidrag 29 november 2017 kl. 18.30 (CET)[svara]
Varför? Hur avstyr man det hela? Hälsan tiger still, det är det som är problemet. Tostarpadius (diskussion) 29 november 2017 kl. 19.34 (CET)[svara]
Varför du inte lämnade in det förslaget? Den frågan ställer du nog bäst till dig själv. Nu är det för sent att lämna nya förslag för denna omgång. Kanske blir det en ny omgång nästa år då du kan lämna in ett förslag om att alla andras förslag ska bortses från. ♥Ainali diskussionbidrag 29 november 2017 kl. 19.55 (CET)[svara]
Varför vill de ha förändringar? Tostarpadius (diskussion) 29 november 2017 kl. 21.44 (CET)[svara]
Det är gissningsvis ungefär lika många olika anledningar som det är förslag. Dock har nog de flesta på ett övergripande plan gemensamt att de saknar funktionalitet som skulle underlätta deras arbetsflöden. ♥Ainali diskussionbidrag 29 november 2017 kl. 23.01 (CET)[svara]
Om inga förändringar skedde skulle Wikipedia som projekt inte utvecklas, vilket mer eller mindre är en nödvändighet för att bibehålla populariteten på Internet. / Reddarn (diskussion) 29 november 2017 kl. 23.33 (CET)[svara]
Tostarpadius, det finns ibland saker som känns som försämringar i det som skulle bli förbättringar, men sedan finns det många kloka idéer som gör det lättare att hitta och redigera saker man gillar. se bara vad Nirmos på eget bevåg presenterade idag, längre ner här på bybrunnen. Enligt mig en klockren förbättring, vilket gjorde att jag redigerade lite i de artiklar som jag försöker fixa till nu (dvs inte bara lägga till kategori utan annat med). Sådant är bra, och det finns nog många liknande bra idéer från folk som tänker men inte kan programmera. Adville (diskussion) 29 november 2017 kl. 23.40 (CET)[svara]
Jag brukar citera Edmund Burke: "Viljan att bevara och förmågan att förbättra är vad jag kräver av en statsman". Han fortsätter: "Allt annat är tarvligt som tanke och farligt som handling". Jag betraktar verkligen inte alla förändringar som försämringar. Problemet är att när man har personer, anställda eller ideella, vars främsta uppgift är att utveckla verksamheten, är risken stor att det blir förändringar för förändringens skull, sådana som egentligen inte efterfrågas. Det är allt för vanligt i vår tid. Sedan finns givetvis det andra diket, som Reddarn påpekar, att man stagnerar totalt. Men även alltför stor över att utveckla kan skrämma bort aktiva. Tostarpadius (diskussion) 30 november 2017 kl. 06.29 (CET)[svara]
Ja då kan du vara helt lugn nu. Från början fanns noll förslag. Sedan har över 200 efterfrågats, och nu röstas det så att bara sådant som har en bred efterfrågan (och inte bara en enstaka användare) utvecklas. Över 2600 rösters har hittills lagts så det verkar verkligen finnas funktioner som användare vill ha. ♥Ainali diskussionbidrag 30 november 2017 kl. 07.57 (CET)[svara]
2600 globalt är ändå inte särskilt många. Finns möjligheten att rösta emot alltihop? Tostarpadius (diskussion) 30 november 2017 kl. 22.27 (CET)[svara]
Det var i morse, nu är det närmare 3100 (och omröstningen pågår i tio dagar till). Jag har inte sett någonstans det finns möjlighet att rösta mot, men jag har å andra sidan inte läst alla sidor på meta. ♥Ainali diskussionbidrag 30 november 2017 kl. 22.43 (CET)[svara]
Rösta emot har inte mycket till funktion i en prioriteringslista, där man rankar snarare än fattar beslut om huruvida någonting är bra eller inte. Det inbjuder mest till att rösta ned saker för att man vill att det skall hamna under någonting annat. Man kan lägga en motröst, men de har ingen riktig funktion. /Johan (WMF) (diskussion) 30 november 2017 kl. 23.16 (CET)[svara]
Tack för informationen! Jag vill inte alls tala respektlöst om engagemanget, men mina farhågor har inte dämpats. Tostarpadius (diskussion) 1 december 2017 kl. 10.51 (CET)[svara]

Topplistan redigera

Man kan följa läget på m: 2017 Community Wishlist Survey/Tracking, om man tyckte att det tidigare var för mycket att ta in, för många förslag – nu med några dagar kvar är chansen att någonting som inte är bland de översta skall ta sig in på topp tio ganska liten, så det kanske är extra intressant att se på de som ligger överst. /Johan (WMF) (diskussion) 7 december 2017 kl. 02.44 (CET)[svara]

Polemik i redigeringskommentarer redigera

... är något som tyvärr förekommer. Att skriva mer än en kortfattad förklaring av vad man gör är enligt min mening sällan lämpligt. Om man anser att någon exempelvis begår ett argumentationsfel är det bäst att skriva det i själva diskussionen. Då kan det bemötas. Tostarpadius (diskussion) 7 december 2017 kl. 00.27 (CET)[svara]

Det gäller i regel att man också själv avstår från att polemisera. Det är ett gemensamt ansvar. Det handlar om att inte göra ett beteende. Att inte sätta sig över. Om man ger varningar och då man själv får en varning och plockar bort varningen är inte okej. Så tror jag det går i vissa fall och situationer. Där tror jag det finns för vaga riktlinjer. Jag tycker att svenskspråkiga Wikipedia ska bli bättre på det. Att alla ska vara lika inför sådana riktlinjer och inte baserad på meriter och att man har ett större nätverk av goda kontakter som backar upp en. Det handlar så mycket mer än polemik i redigeringskommentarer påstår jag. --Vannucci (diskussion) 7 december 2017 kl. 00.46 (CET)[svara]
Det finns mycket annat diskutabelt beteende också, som tyvärr förekommer här. Men denna tråd är avsedd att behandla just redigeringskommentarernas funktion och vad som bör undvikas i dylika. Tostarpadius (diskussion) 7 december 2017 kl. 00.54 (CET)[svara]
Jag har också tyvärr noterat detta dåliga beteende. Det finns dock riktlinjer om redigeringskommentarer: Wikipedia:Sammanfattningsfältet. Där står bland annat "...Det kan därför vara lämpligt att undvika att kommentera användare i sammanfattningsfältet." Fem5 (diskussion) 7 december 2017 kl. 13.03 (CET)[svara]

Levande musikarv kompositörs id - property förslag Wikidata redigera

Jag startade en aktivitet och tog kontakt med Levande Musikarv och tanken är att koppla in dom i Wikidata precis som SBL Property:P3217 och Musikverket Property:P4357. Bra om flera visar stöd för skapandet av denna property....

- Salgo60 (diskussion) 27 november 2017 kl. 13.43 (CET)[svara]
Varför måste Levande musikarv kontaktas för att detta skall kunna genomföras? Tostarpadius (diskussion) 27 november 2017 kl. 19.48 (CET)[svara]
Det är absolut inget krav, men det underlättar ibland. De blir då förhoppningsvis mindre benägna att skapa länkröta. -- 109.228.149.82 27 november 2017 kl. 19.56 (CET)[svara]
Tostarpadius tror du får gå tillbaka till dig själv och fundera över vad du har för visioner då det gäller Wikipedia/Wikidata.... för att svara på frågan
Jag vill se information med källor som jag kan lita på och även kunna söka i.... går det så delar jag tanken A world in which every single human being can freely share in the sum of all knowledge dvs. finns en artikel om detta ämne på annat språk så skall jag kunna se den länk....
Länkröta är ett problem på svenska Wikipedia som kan minimeras med en mall. Med den semantiska web:en finns flera möjligheter/utmaningar. Min vision försökte jag formulera i frågan i Berlin förra månaden om "Trust" se video vid 42 minuter se även Kungliga Bibliotekets tankar vad som händer video "Kort om sammanlänkad information - Peter Krantz, Kungliga biblioteket" något Wikipedia bör förhålla sig till och tror jag redan gjort med införande av Wikidata.
Jag skulle vilja se SBL och Levande Musikarv som leverantörer av bra information som vi kan lita på och ha en kommunikation med både verbalt och med "botar" som körs... och att dessa organisationer rör sig i riktning mot att vara en SPARQL endpoint....
Mer exempel där jag kommunicera för att hitta lösningar:
* Spotify kopplingar är väldigt få i Wikidata P1902 har 5320 poster. Jag var i förrgår på Github konf i Stockholm och pratade med Hugh Raelinson Spotify Dev Advocate Engineer om att tanka ned deras data med deras vetskap.... vi får se hur det går. Fördelen med att hämta från Spotify är att vi skulle kunna få deras klassificeringar etc.... se deras datamodel som inte exponerar wikidataID?!?!? och kanske få dom mer aktivt koppla sig mot Wikidata....
** löser vi detta kommer Levande Musikarv, Musikverket att enkelt kunna hitta både Spotify Artist, MusicBrainz Artist .... via Wikidata....
** se även facebook grupp WikidataCommunity där detta diskuteras varianter är att gå via API, Mix and match, MusicBrainz (forum)
* Yrken/ämbeten uppfattar jag är en väldig röra och där sv:Wikipedia approachen verkar vara att peka på att det är fel på profil x i Infomallen med WD koppling eller bara skriva något i en mall utan koppling till Wikidata....
** min vision är att det finns en tydlig ontologi i Wikidata för yrken/ämbeten tittar vi på vad som finns för SBL kopplade profiler så ser det inte bra ut se även d:Wikidata:SBL#Misc
*** SBL - yrken
*** SBL - ämbeten
** min tolkning av varför det är mindre bra är att det rent semantiskt saknas tydlighet i Wikidata, i Wikipedia verkar beslut tas per profil och ingen övergripande vision finns...
** att följer vi SBL:s modell så är det inte bra eftersom dom har en urvattnad modell där allt klumpas ihop som exempelvis att alla gubbar från 1500 till nutid som besökt en riksdag stoppas i lådan riksdagsledamöter
Min tanke är då att börja jobba med Riksdagsledamöter eftersom där verkar WIkidata ha bäst domänkunskaper
Projektet d:Wikidata:WikiProject_every_politician bör Sverige kunna dra nytta av och kunna "lyfta" ämbete riksdagsledamot till att ha samma kvaliteer som d:Wikidata:WikiProject_British_Politicians se även
Inser att jag har dåliga domänkunskaper i ämnet om riksdagar över tiden så då var jag i onsdags eftermiddag och pratade med Riksdagsbiblioteket och lärde mig
* att alla Riksdagsprotokoll är digitaliserade och skall troligen bli länkat data (dvs. matcha Wikidata) efter nyår hos KB se tweet dvs. säkert +70 hyllmeter
* böcker om Riksdagsledamöter som verkat vid dom olika riksdagarna kommer finnas tillgängliga digitalt trodde dom i informationen
* utmaningen är att översätta det svenska systemet till Wikidata men bra stöd finns i att få hos dom som gjort UK se även twitter @everypolitician
  • SBL - Wikidata: jag har pratar med Åsa som är en trevlig kvinna men hennes styrkor är nog mer som historiker än som visionär då det gäller semantisk data. Dom har ju i princip samma tänk som man hade 1919.... vet inte om jag skall lägga ned energi på att försöka prata mer med dom. Det snygga är nu att eftersom Wikidata i princip har alla SBL artiklarna kopplade så om KB lägger in Riksdagsprotokollen från 1522-nutid semantiskt så kan Wikidata bli det som kopplar ihop KBs person med SBL artikeln för riksdagsledamöter men även med VIAF LIBRIS.....
Summa summarum kommunicera behövs om du vill göra mer än klippa/klistra en länk och lite data för en profil - Salgo60 (diskussion) 1 december 2017 kl. 05.24 (CET)[svara]
Så underbart att det fortfarande sådana som håller fast vid principer som hållit i hundra år. Måtte Wikipedia inte vara förändrat till oigenkännlighet vid nästa sekelskifte. Den som lever får se... Tostarpadius (diskussion)
Bara så du får lite perspektiv. Wikipedia fanns inte vid förra segelskiftet det är samme person som gjort Wikipedia möjligt som nu ber oss att koppla ihop data med data
 
Smith Premier Typewriter ung. 1889
  • 1889 användes skrivmaskinen till höger dvs. du skrev om vad du hittade i ett dokument från Levande Musikarv.....FAQ
  • 1989 arbetade en person på CERN och som fick massa dokument i olika format från olika forskare som han var tvungen att konvertera etc...
    • han lanserade då iden att man skulle kunna klicka på en länk och hoppa till ett annat dokument på en annan datamaskin och kunna läsa det direkt
      • 1989 var det ingen som förstod vad han sa - idag förstår minsta barn vad internet är.... --> vi kan kopiera från Levande Musikarv och länka
  • Nu ber oss samma person att istället för att bara länka från ett dokument till ett annat dokument
 
LOD Cloud Diagram - där Wikidata är en del 2017 se lod-cloud.net/
- Salgo60 (diskussion) 4 december 2017 kl. 01.59 (CET)[svara]
@Tostarpadius: ”populär vetenskapligt" exempel på fördelarna med att komma åt data som data se Hans Roslings TED föreläsning. Hans "samlade" data för att visa sina teser visa på ett enkelt sätt. Om vi kopplar data till data blir liknande sammanställningar lika enkelt som att klicka sig till en Wikipedia artikel idag. Tittar vi på det jobb som gjorts så kan jag nu enkelt generera
Inget konstigt det är bara att datat sparas på "rätt" sätt så blir detta möjligt. Min tro som jobbat med att skapa web:ar och strukturerad data sedan 1995 så blit den semantiska web:en "verklig" kommer den att göra större skillnad än internet gjort...
- Salgo60 (diskussion) 4 december 2017 kl. 15.34 (CET)[svara]
Bara man kan slippa se det är jag nöjd. Tostarpadius (diskussion) 7 december 2017 kl. 10.59 (CET)[svara]
Slippa se vad - data? Jag skall hålla mig borta från Bybrunnen jag blir bara deprimerad av all galenskap....
Du kan ju trösta dig med att nostalgia.wikipedia.org finns innan allt nytt kom som förstörde känslan - Salgo60 (diskussion)
Vi skapar ett uppslagsverk, inte en lekstuga för tekniknördar. Tostarpadius (diskussion) 8 december 2017 kl. 20.26 (CET)[svara]

Formuleringar i artiklar om folkslag i flyktingkrisens spår redigera

På grund av att det finns en trend på gång i vår världsdel, nämligen främlingsfientligheten, så undrar jag hur läget ser ut för svenskspråkiga Wikipedia? Jag syftar inte på artiklar om politiska partier eller tidningar och dylikt. Jag undrar mer om hur artiklar om folkslag porträtteras och om det finns inom våra radar och om det går att stoppa. Jag ser på engelskspråkiga Wikipedia att ordet illegal ofta används om flyktingar. Det dyker också upp dylika främlingsfientliga eller -kritiska utsagor. Jag menar inte att situationen för svenskspråkiga Wikipedia ser ut såhär i dagsläget men undrar hur vi eventuellt hindrar sådana formuleringar och från att vi som gemenskap tappar kontrollen. Det kan vara en bra idé att vi rustar upp våra riktlinjer så att vi inte blir sårbara varken nu eller i snar framtid av hänsyn till gemenskapen och våra läsare. --Vannucci (diskussion) 5 december 2017 kl. 23.14 (CET)[svara]

Det är viktigt att vi endast gör neutrala beskrivningar med stöd av trovärdiga källor, och där upplever jag inte att det föreligger några större brister. Det är dock inte alls felaktigt att t.ex. använda ordet "illegal" om invandrare som befinner sig i ett land utan tillstånd, det är en korrekt och relevant beskrivning. / Reddarn (diskussion) 5 december 2017 kl. 23.31 (CET)[svara]
Det handlar mer om att ordet illegal används lättvindigt och att utsagor blir vanligare i andra språkversioner av Wikipedia. Ibland handlar det mer om ett beteende. Det blir svårt att veta vad som är sant och inte sant. Vi borde ha en arbetsgrupp som levererar rapporter, av gemenskapen för gemenskapen, vidare sett. --Vannucci (diskussion) 5 december 2017 kl. 23.44 (CET)[svara]
Kan du ge några exempel på olämplig användning av ordet illegal eller olämpliga främlingsfientliga utsagor, så blir det lättare att förstå vad du menar och vad som är problemet. Fem5 (diskussion) 5 december 2017 kl. 23.51 (CET)[svara]
I flyktingkrisens spår finns det fler illegala invandrare än någonsin i västvärlden. Det är knappast ett kontroversiellt påstående. Vad det har med artiklar om folkslag att göra förstår jag inte riktigt. Tostarpadius (diskussion) 5 december 2017 kl. 23.56 (CET)[svara]
@Vannucci: Vad är det för "rapporter" du vill ha? Här är en "rapport" över användningen i svwp av ordet "illegal" tillsammans med något av orden "flykting", "invandrare" eller "immigra".Larske (diskussion) 5 december 2017 kl. 23.34 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Deryni.)[svara]
Det talas ofta om illegal invandring också då det gäller flyktingar, som skulle ha rätt till flyktingstatus enligt internationella avtal, men som saknar handlingar som vanligen krävs för vistelse i landet. Om man vill använda ordet bör man åtminstone noga kontrollera hur statistiken är gjord. I de fall inget beslut om att neka asyl vunnit laga kraft kan vi inte veta om vistelsen är laglig eller inte enligt de nationella bestämmelserna. Innan saken avgjorts av Europadomstolen eller motsvarande har vi svårt att veta hur det är folkrättsligt (och få överklagar ända dit). Det är ganska sällan det finns någon orsak att använda ordet istället för "papperslös" eller motsvarande ord, där man inte tar ställning till laglighet utan endast faktiska omständigheter. --LPfi (diskussion) 6 december 2017 kl. 18.29 (CET)[svara]
De som uppehåller sig i landet efter ett avslag är illegala invandrare. Om den saken kan väl ingen tvekan råda. Detta gäller alldeles oavsett hur behjärtansvärda omständigheterna är. Tostarpadius (diskussion) 6 december 2017 kl. 18.47 (CET)[svara]

Jag ser att "illegal flykting" förekommer i rätt många artiklar, och har svårt att se att den formuleringen någonsin skulle vara berättigad. De facto förstår jag inte ens vad den formuleringen skulle kunna betyda. En flykting som inte skulle få fly? En som flyr av rädsla för sitt liv har väl alltid rätt att fly, folkrättsligt sett. Och den som inte är rädd är väl inte en flykting. De enda tolkningar jag hittar på så här snabbt är sådana jag är säker på att inte är de avsedda. --LPfi (diskussion) 6 december 2017 kl. 18.36 (CET)[svara]

Användare:LPfi har framställt sakförhållandena på ett utomordentligt sakligt och träffande vis, jag har inget att tillägga. /Ascilto (diskussion) 6 december 2017 kl. 19.04 (CET)[svara]
Illegal invandring är ett fullt etablerat begrepp för invandrare som uppehåller sig i ett land utan tillstånd, och därför är också användningen av begreppet fullt berättigad på Wikipedia. Subjektiva uppfattningar skall inte styra artikelinnehållet. "Papperslös" är en synonym, som jag dock inte anser att vi bör använda, då 1) dess innebörd är otydligare, och 2) den inte är lika mycket internationellt använd, inte minst på grund av att engelskan saknar en likvärdig etablerad synonym. Det senare bör beaktas på grund av flyktingkrisens stora geografiska spridning, och Wikipedia skall vara ett globalt uppslagsverk. / Reddarn (diskussion) 6 december 2017 kl. 19.18 (CET)[svara]
Du ser ju själv i artikeln att begreppet är omstritt och saknar källor. Ska en person på några få år också räknas som illegal immigrant? Hur kan utvandring räknas som illegalt enlighet med FN:s stadgar ?, plötsligen är ju 99  % av utvandringen i dag illegalt. Det finns starka skäl att se över användandet av ordet då det inte stämmer överens med att migration är en naturlig del av det världsliga samhället. Illegal är mycket mer strikt att räknas som så. Jag förvånas att svenskspråkiga Wikipedia börjar hamna efter i vissa aspekter, att riktlinjer är för vaga och motsägelsefulla, nu efter att ha plöjt igenom en del. --Vannucci (diskussion) 6 december 2017 kl. 19.57 (CET)[svara]
Du har nog en poäng i att "illegal flykting" inte är ett hellyckat ord. Men uttrycket "papperslös flykting" är också tveksamt tycker jag, det används även för flyktingar som flyr utan id-handlingar och pass (tex [3]) så även det kan missförstås. Jag googlade runt om det fanns någon officiell riktlinje hos någon myndighet eller liknande men hittade inget. Fem5 (diskussion) 6 december 2017 kl. 20.52 (CET)[svara]
Det torde inte råda någon tvekan om att "illegal invandring" ändå är det mest etablerade begreppet, om man ser till användningsfrekvensen, och det sammanfaller därmed med WP:POMMF att använda det på Wikipedia. FN har beräknat att 15–20 % av världens migranter är illegala, så ditt påstående om att de utgör 99 % är en grov överskattning. Du får gärna förtydliga den sista delen av ditt inlägg, och t.ex. peka på de riktlinjer du tycker är bristfälliga. / Reddarn (diskussion) 6 december 2017 kl. 21.04 (CET)[svara]
Illegal invandring har historiskt i allmänhet handlat om invandring av ekonomiska orsaker. I det sammanhanget har jag inte uppfattat termen som särskilt kontroversiell. Nu används den däremot ofta om flyktingar, vars rätt att invandra inte beror på huruvida de har giltiga resehandlingar eller inte, medan statistiken och rapporteringen i många fall bygger just på det. Också efter avslag på asylansökan är lagligheten i deras vistelse ofta oklar, i synnerhet om beslutet inte vunnit laga kraft. Och det är viss skillnad mellan att tala om illegal invandring som fenomen och att kalla en person för illegal invandrare (hur länge är jag illegal invandrare om jag invandrade över Könkämä älv på otillåtet ställe, innan gränsen till Sverige blev öppen?). --LPfi (diskussion) 7 december 2017 kl. 10.35 (CET)[svara]
Självklart gäller ett beslut inte förrän det vunnit laga kraft. Det kan också finnas verkställighetshinder som personen själv inte råder över. Vad gäller begreppsförvirring är det snarare ordet "papperslös" som är mångtydigt. Tostarpadius (diskussion) 7 december 2017 kl. 10.57 (CET)[svara]
UNHCR om vem som är flykting. För det första måste vi skilja på flyktingar och migranter - en person som vill få ett bättre liv är inte en flyktig bara för det. En flykting är en person "som flytt sitt land med anledning av en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk uppfattning, som befinner sig utanför det land, vari han är medborgare och som på grund av tidigare nämnd fruktan inte kan eller vill återvända till det landet." Enligt konventionen så står det följande "Ansvariga myndigheter i respektive land upprättar en asylprocess för att bedöma en persons behov av asyl." samt att "Flyktingar ska respektera asyllandets lagar och förordningar. " Får man avslag, så ska en flykting respektera det (man får ju överklaga förstås). Däremot så är inte begreppet "Illegal invandrare" så bra heller, utan det vanligaste är illegal vistelse efter avslag om uppehållstillstånd. En person som sökt asyl men fått avslag och beslutet har vunnit laga kraft är inte flykting, men är inte heller en illegal invandrare. Begreppet papperslös är meningslöst - vad syftar det på? Det verkar ju vara något typ av samlingsbegrepp för personer som fått avslag för asylansökan samt också personer som aldrig ens sökt asyl eller uppehållstillstånd och bara befinner sig i landet. I Sverige till exempel tar det bara 3 veckor för ett avslag från Migrationsverket eller förvaltningsrätten/migrationsdomstolen (om det överklagats) att vinna laga kraft medan kammarrättens beslut (om man fått prövningstillstånd att överklaga ännu en gång) är omedelbart. Det är dock beklagligt att begreppet 'illegal invandrare' har kommit att omfatta personer som sökt asyl i ett annat land än det första säkra landet de nått - det är något vi haft i EU med Dublinförordningen men det betyder ju bara att första landet man nått ska behandla ens ansökan, inte att man är illegal efter det. Om man däremot fortsatt befinner sig i landet efter man fått avslag på ansökan och utvisats vistas man ju illegalt efter tidsfristen löper ut. I USA är den vanligaste typen av illegala personer som haft visum som löpt ut och sedan stannat kvar - vi kan inte veta om det var planen för dem att stanna kvar efter den löpt ut men sett till lagen så är deras vistelse inte tillåten när visumen eller tillfälliga uppehållstillstånden löper ut. /Portunes (disk) 7 december 2017 kl. 19.39 (CET)[svara]
Har man fått avslag på sin ansökan därför att man saknar asylskäl är man inte flykting utan migrant. Därav följer att man om man stannar kvar är en illegal immigrant eller på svenska "olaglig invandrare". Tostarpadius (diskussion) 7 december 2017 kl. 22.49 (CET)[svara]
Man måste nog inse att rent språkligt blir man flykting genom själva flykten och de skäl som ligger bakom. Det är den betydelsen som anges i svenska ordlistor, och egentligen även den som framgår av UNHCR:s text som är länkad ovan. Det förändras inte nödvändigtvis av att man t ex får avslag på en asylansökan, eller att man inte alls ansöker om asyl – man kan vara flykting ändå. Man måste skilja på det och olika typer av mer formell flyktingstatus, som är en annan sak. /NH 8 december 2017 kl. 16.38 (CET)[svara]
Så man bör tala om flyktingar utan flyktingstatus? Det låter synnerligen märkligt. Tostarpadius (diskussion) 8 december 2017 kl. 19.59 (CET)[svara]
Nej, tvärtom, Man bör vara tydlig med vad man menar. Ordet "flykting" har en bredare betydelse och användning än som synonym till "person som beviljats asyl". /NH 8 december 2017 kl. 20.35 (CET)[svara]
Ja, begreppet ekonomisk flykting finns. Dock är det en contradictio in adiecto. I själva verket är dylika definitionsmässigt migranter. Tostarpadius (diskussion) 8 december 2017 kl. 22.34 (CET)[svara]

Detta har blivit ett samtal om begreppet "flykting". Ingen har dock förklarat vad detta har med olika folkslag att göra. Tostarpadius (diskussion) 8 december 2017 kl. 22.47 (CET)[svara]

Månadens artiklar redigera

   
"Edmonia Lewis" och "Folkomröstningen 2017 om Kataloniens självständighet".

Det blev artikel om en historiskt intressant konstnär plus ytterligare en artikel med katalansk anknytning som belönades i tävlingen om bästa nya artikel respektive utökning under oktober månad. Edmonia Lewis utsågs till bästa nya artikel och Folkomröstningen 2017 om Kataloniens självständighet till den bästa utökningen. Dessutom utdelades pris för de flesta nya artiklarna (161 stycken) och utökningarna (16 stycken) under november.

Nu är det december, och vi kan rösta på november månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 22 nya och 13 utökade artiklar att välja bland. Du är lika välkommen att lista dina eller andras nya artikelbidrag. Eller att bara titta in. Möjligen hittar du en och annan trevlig artikel som förtjänar att läsas. Allt gott.  --Paracel63 (diskussion) 9 december 2017 kl. 15.55 (CET)[svara]

Antisemitism på diskussionssida redigera

Jag anser att någon med auktoritet att så göra bör radera de antisemitiska resonemang som finns på Diskussion:Rothschild. Jag är medveten om att Bybrunnen kanske inte är rätt ställe att ta upp det här på. Calle Widmann (diskussion) 10 december 2017 kl. 07.58 (CET)[svara]

Ja, det var plågsam läsning. Såna inlägg brukar ju säga mest om de som gör dom, men det kanske var för grovt bortom det. Jag arkiverade i varje fall till att börja med och stöder både en radering av arkiv och diskussion.--LittleGun (diskussion) 10 december 2017 kl. 08.42 (CET)[svara]
Raderade. Diskuterade ej artikelutformningen. Adville (diskussion) 10 december 2017 kl. 13.36 (CET)[svara]

Kommunhuvudorter i Lettland redigera

Tack vare Ssgreporter arbete att förbättra om hamnar i Lettland upptäckte jag nu via denna redigering] att det var något skumt med kommunhuvudorterna i Lettland. Jag gjorde ett stickprov i artikeln Lettlands administrativa indelning på huvudorterna och såg att det hänvisar till fel land i andra med. Det är ett botfel, och skulle behövas rättas till. Jag vet ej hur man gör. Kan någon hjälpa där. Dessutom kanske det finns liknande fel i andra administrativa artiklar med länder som heter liknande. Adville (diskussion) 1 december 2017 kl. 00.31 (CET)[svara]

  Fixat Wikitexten
[[Litauens administrativa indelning|kommunhuvudort]] i [[Lettland]] ändrad till
[[Lettlands administrativa indelning|kommunhuvudort]] i [[Lettland]]
i 65 artiklar. --Larske (diskussion) 1 december 2017 kl. 02.37 (CET)[svara]
@Adville: @Larske: Jag har upplevt samma problem i Luxemburg där alla artiklarna var länkade till Makedonien, se t.ex. här. Finns problemet i andra länder? YesDi (diskussion) 1 december 2017 kl. 16.25 (CET)[svara]
Samma problem i Montenegroartiklarna som istället länkar till Marocko, se här. YesDi (diskussion) 1 december 2017 kl. 16.28 (CET)[svara]
@Lsj: Vi behöver nog se relevanta delar av bot-koden för att se i vilka fler länder det kan strula här?! -- 109.228.149.82 1 december 2017 kl. 16.38 (CET)[svara]
Tack. Går det att botköra och jämföra robotartiklar (denna typ av dem) om länken går till rätt land rakt igenom?. Till IP: Botkoden ligger öppen för vem som helst att kopiera och modifiera. Det hjälper inte med den utan det är en ganska enkel fix att köra (om man kan botprogrammering, vilket jag ej kan än). Adville (diskussion) 1 december 2017 kl. 16.40 (CET)[svara]
@Adville: Jag ser inte var i botkoden det här har strulats till. (Jag har letat där.) Ja, det är lätt att fixa, men det är svårt att hitta alla ställen där det kan ha blivit fel. Det är en ganska stor artikelmängd att söka igenom och skulle ta månader att söka även för en bot. Om vi därför får tillgång till de delar av koden som orsakat de här felen, så kan vi slippa den här sökningen. I motsats till andra strul med bot-artiklarna är jag inte direkt upprörd över dessa fel. Det är mänskligt att det blir fel som dessa i en programkod som är så här omfattande. Pingar Lsj igen! -- 109.228.149.82 1 december 2017 kl. 17.19 (CET)[svara]
Förstår hur du tänker, men tror inte det är så svårt att leta igenom, eftersom man bara behöver leta igenom alla artiklar som utgår ifrån "Land administrativa indelning", och kommunhuvudorterna. Jag tänkte så för jag vet att Lsj inte kommer svara dig utan är trött på svwp för närvarande. (inget ont i vad du skriver eller så. Han vet att jag är positiv till botartiklar och att jag inte tar upp detta av irritation över dem, utan bara vill att det skall bli rätt). Får se om en botkunnig knäcker koden och kan kolla. MVH Adville (diskussion) 1 december 2017 kl. 17.33 (CET)[svara]
Har nu varit i kontakt med Lsj, off wiki, och ber er avvakta lite med denna fråga. en felrättande kod till detta felet skall snart kunna lösa det (om en botägare får den när den är klar). Felet finns på andra språk med, så det skall lösas där med. Adville (diskussion) 1 december 2017 kl. 17.48 (CET)[svara]
  Grräjt! -- 109.228.149.82 1 december 2017 kl. 20.19 (CET)[svara]
Larske, eller någon annan botkunnig person. Jag har nu fått den felrättande koden (för ett tag sedan men har ej kollat wikimailen när jag var utomlands). Någon som vill ta emot koden via mail så den kan köras och korrigera dett afelet. Den fungerar bra på cebuano för samma fel. Adville (diskussion) 10 december 2017 kl. 15.07 (CET)[svara]
Föreslår att du lägger upp koden (inom <nowiki><pre>....</pre></nowiki>) på en undersida till wp:Projekt alla platser-städning så kan fler titta på den. --Larske (diskussion) 10 december 2017 kl. 16.04 (CET)[svara]
Larske, tack för tipset. Lade koden här. Adville (diskussion) 10 december 2017 kl. 23.04 (CET)[svara]

Bör vi minska toleransen mot dåligt språk redigera

Jag tänker här på fraser vi möter som Tjoflöjt era jävla äckel som tar bort mina jävla wikipedia-sidor. som låg som redigeringskommentar i en nyskapad "artikel" (bestående mest av invektiv), eller det som låg som redigeringskommentar när den arga "historikern" häromdagen vandaliserade min användarsida Din dumma jävel. "Karriär" fanns inte som ord.... Grövre dåligt språk slår vi till mot hårt omedelbart redan idag, men när det gäller fraser som ovan, behandlar vi dem mer som (förståeliga) ilskeutbrott och tittar nästan mer på vad som åstadkoms med redigeringen än ordvalet. Men borde vi skärpa vår praxis för dåligt språk? Jag är numera så van att jag knappt ser det dåliga längre och uppftattat det som en del av Internetkulturen. Men när jag nu ett tag följt flashback trådar så upplever jag moderatorerna där går in hårdare mot dåligt språkbruk än vad vi gör (även om substansen som diskuteras är av typen slask). Innebär metoo att toleransen rent allmännt mot slaskig beteende minskar och att vi bör följa med i detta? eller är det bara vardag i Internet?Yger (diskussion) 8 december 2017 kl. 20.33 (CET)[svara]

Jag har aldrig stött den acceptansen. Dylika utbrott bör leda till omedelbar blockering. Tostarpadius (diskussion) 8 december 2017 kl. 22.36 (CET)[svara]
Se pågående diskussion ett avsnitt upp. --Vannucci (diskussion) 8 december 2017 kl. 22.42 (CET)[svara]
Den handlar om något helt annat. Tostarpadius (diskussion) 8 december 2017 kl. 23.23 (CET)[svara]
Jag instämmer. Vulgariteter som respons mot någon åtgärd som gjorts mot någon som brutit mot våra riktlinjer har vi ingen anledning acceptera. Vi har vår policy WP:Etikett, och den bör i högsta grad gälla även de som inte kan uppföra sig i samband med konflikter. / TernariusD 8 december 2017 kl. 23.59 (CET)[svara]
En eller flera varningar beroende på hur vulgära tillmälen är bör vara tillräckligt pedagogisk. Fortsätter det vedervärdig beteendet är en blockering på obestämd tid den enda lösningen. --Vannucci (diskussion) 9 december 2017 kl. 00.29 (CET)[svara]
Jag tror mer på att blockera direkt och att trappa upp längden efterhand. Det blir för drastiskt att stänga av permanent efter ett par varningar, i varje fall om det handlar om etablerade användare. Tostarpadius (diskussion) 9 december 2017 kl. 01.11 (CET)[svara]
Det Vannucci skriver är ungefär hur det fungerar nu, eller till och med mildare, och jag tolkar det som motstånd till att agera skarpare/bestämdare. Det kanske heller inte går att bara "såhär" ändra hur vi gör, men jag lutar ändå själv till att agera "hårdare". Det går visserligen att vara mycket elak och dissande utan denna typ av ordval, men att beivra skarpt denna typ av ordval är ändå en liten bit på vägen att skapa en tevligare arbetsmiljö här. Yger (diskussion) 9 december 2017 kl. 07.56 (CET)[svara]
Observera att det är ordvalet jag anser vara det värsta. Det bör beivras oavsett om innehållet i övrigt är tänkvärt eller ej. Tostarpadius (diskussion) 9 december 2017 kl. 11.09 (CET)[svara]

Yger, i efterhand anser jag att jag skulle blockerat "historikern" tidigare... (dock var jag på utbildning i tyskland och hade fokus på annat). Vi ska inte acceptera sådana påhopp. Adville (diskussion) 9 december 2017 kl. 13.19 (CET)[svara]

Du gjorde en mycket bra insats och helt enligt praxis, och jag skulle inte gjort mycklet annorlunda själv. Det vill säga ha fokus att förklara för den "arga" så alla blir nöjda, innan det är dags för blockering. men jag börjar tänka i termer att i ett fall som detta tämligen bums ge en 30 min eller 2 tim blockering, primärt för språkbruket (upprördheten) och ge den återkopplingen samt lite mer förklaring över det som skapat irritationen. Och om det upprepas på diskussionssidan, vara lika bestämd på att stänga av möjligheten framföra otidigheten. Det skapar antaligen ännu mer ilska, och att vi är värre än Gestapo etc, men att minska förekomsten av denna typ av ordval kanske är värt det?Yger (diskussion) 9 december 2017 kl. 16.52 (CET)[svara]
Exakt. Snabbare blockering så man markerar att sådant språk inte är acceptabelt hos oss. Hon upptäckte ju inte förrän idag att hon var blockerad (enligt hennes facebooksida). En snabb avkylning i början hade nog kanske kunnat undvika även undvika hrnnes fb haranger som bara visar på hennes okunskap hur det fungerar här och hir man för sig på internet. Ibland behöver även vuxna uppfostras i uppförande om ingen annan gjort det tidigare, men det är inte vpr dak att behlva stå ut med oförskämda människor. Adville (diskussion) 9 december 2017 kl. 18.22 (CET)[svara]
Det krävs en ändring i reglerna som är tydliga i hur vi reagerar mot ett sådant grovt språkbruk. Det ska just handla om att mycket grovt språkbruk är oacceptabelt här på Wikipedia. Inte att vi blockerar användare för minsta förolämpning eller som uppfattas som förolämpning av en annan. Jag tycker att yttrandefrihet på Wikipedia diskuteras mindre av men det är kanske en annan fråga. --Vannucci (diskussion) 10 december 2017 kl. 16.21 (CET)[svara]
Diskussionen handlar om precis de ordval som står ovan typ Din dumma djävel. För ännu grövre språkbruk slår vi redan nu till hårt och obönhörligen. Andra uttryck som uttrycker irritation eller uppfattas som förlolämpning är inte med i min fundering och leder inte (automatiskt) till någon administariv åtgärd. Yger (diskussion) 10 december 2017 kl. 16.34 (CET)[svara]
Det känns för mig självklart med en hård linje mot skribenter som svär åt, eller uttrycker sig nedsättande om andra skribenter. Man kan fråga sig vad för slags encyklopedi den bidrar till, som uttrycker sig som i Ygers exempel ovan. Däremot naturligtvis ha förståelse för att skribenter kan bli frustrerade och överengagerade. Men det är något helt annat. Deryni (diskussion) 11 december 2017 kl. 19.39 (CET)[svara]

Tack för eras synpunkter. Jag har nu [https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Wikipedia:Etikett&diff=42210353&oldid=37392023 uppdaterat WP:Etikett med lite skarapre formuleringar mot dåligt språk.Yger (diskussion) 11 december 2017 kl. 21.07 (CET)[svara]

Skapa fältet kategorier redigera

Lyckas inte skapa fältet kategorier på det sätt som på andra sidor. Hittar inget hjälpavsnitt. Hur hittar jag en tabell att infoga och lägga in kategorierna i? mvh, TheRealMrBliss Therealmrbliss (diskussion) 13 december 2017 kl. 14.06 (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Julle.)[svara]

Therealmrbliss: Wikikoden för kategorier är [[Kategori:Kategorinamn]]. Lägg in det i slutet av artikeln. Om du inte har gjort det kan du i inställningarna (under "finesser") vilja kryssa för "Hotcat: Verktyg för att snabbt och enkelt lägga till eller ta bort kategorier". /Julle (disk.) 13 december 2017 kl. 16.59 (CET)[svara]
Det verkar som om Therealmrbliss använder VisualEditor för sina redigeringar och då ser det lite annorlunda ut än när man redigerar "rå wikikod".
  1. Klicka på den avlånga rutan som finns längst ner i artikeln och det står "Kategorier" längst till vänster i.
  2. I den dialogruta som "dyker upp" skriver du in kategorin du vill lägga till i rutan under Kategorier där det står "Lägg till en kategori".
  3. När du har valt en kategori där och "klickat in" den så dyker det upp en ny ruta. När du inte vill ha fler kategorier klickar du på knappen "Verkställ ändringar" och sen "Publicera ändringar" som vanligt.
--Larske (diskussion) 13 december 2017 kl. 17.16 (CET)[svara]

Språklänk till draftnamnrymden på en:? redigera

Funderar på en grej... Bör man verkligen ha språklänkar till draftnamnrymden på en annan språkversion? (Se Everipedia) Mycket har skett på Wikipedia när jag inte varit här, så detta är kanske nåt nytt? Bör man inte bara ha språklänkar till faktiska artiklar på andra språkversioner? När det ligger en språklänk, till t.ex en: i en artikel, så ger det mig intrycket att artikeln finns på en annan språkversion, alltså i själva uppslagsverket. Vad säger praxis om detta? (Ledsen om jag frågar om nåt som redan har diskuterats tidigare). / Elliotea (diskussion) 14 december 2017 kl. 19.10 (CET)[svara]

Detta är helt nytt även för oss "rävar" som är mycket aktiva. Det ser inte alls bra ut men styrs av länkningen i Wikidata. Så det är deras bedömningar vad som kan vara acceptabelt som styr, och hur den dikussionen gått vet jag inget om.Yger (diskussion) 14 december 2017 kl. 19.16 (CET)[svara]
Det var wikidataanvändaren Deansfa som lade till länken till draftartikeln på enwp (och det gjordes innan det fanns någon länk till svwp). Jag vet inte om det kan vara värt att ta kontakt med användaren ifråga och fråga? Om det har varit några diskussioner om detta på Wikidata har jag tyvärr ingen aning om. //Vätte (diskussion) 14 december 2017 kl. 19.23 (CET)[svara]
Det finns en gammal diskussion här. Thoasp (diskussion) 14 december 2017 kl. 19.34 (CET)[svara]
@Elliotea, Yger: mfl:
” To be valid, a link must not be a talk page, MediaWiki page, special page, file, translations page, pages in User or Draft namespace, pages used by LiquidThreads ... „
– d:Wikidata:Notability
Hur vi ska göra med interwiki bestämmer vi förstås lokalt här men på Wikidata ska aldrig länkar från Drafnamnrymden läggas in. -- 109.228.149.82 14 december 2017 kl. 20.18 (CET)[svara]
OCh efter jag la in en fråga på dess diskussionssida, så är nu länken borttagen. Tack @Elliotea:!Yger (diskussion) 14 december 2017 kl. 21.03 (CET)[svara]
Tack Elliotea för att du tog upp detta. Det var jag som lade upp Everipedia-artikeln på svenska, och jag blev mycket förvånad när draft-artikeln på engelska dök upp i Wikidata, när jag skulle notera den svenska artikeln där. Att alternativt lägga upp en separat post på Wikidata var ju inte aktuellt förstås, men att ha en interwikilänk till en draft var ju inte heller bra. Måste säga att jag har föga förståelse för en draft-namnrymd över huvud taget, det verkar vara ett avsteg från grundläggande Wikipedia-filosofi- Boberger (diskussion) 14 december 2017 kl. 22.27 (CET)[svara]
Tack allihop för era svar och åtgärdande! / Elliotea (diskussion) 15 december 2017 kl. 19.50 (CET)[svara]

Kategori:Wikipedia:Administratörer redigera

Finns det en fullständig lista över administratörer på svenskspråkiga Wikipedia? Annars tycker jag att ovannämnda kategori borde vara ett absolut krav att ha med i sin användarsida om man är administratör. Administratörerna är ändå i tjänst för oss gemenskapen. Man måste kunna hitta alla administratörer på en och samma gång. Om kategorin är såpass oviktig bör den raderas och ersättas med en lista och en fullständig sådan. --Vannucci (diskussion) 14 december 2017 kl. 22.04 (CET)[svara]

Alla administratörer finns förtecknade på Wikipedia:Administratörer.--Historiker (diskussion) 14 december 2017 kl. 22.17 (CET)[svara]
En kategori måste underhållas. Denna specialsida sköter sig själv: Special:Användare/sysop. ♥Ainali diskussionbidrag 14 december 2017 kl. 22.32 (CET)[svara]
Så det finns alltså totalt 66 administratörer på svenskspråkiga Wikipedia? Vad menas med underhåll i det här fallet? Är det inte bättre att omdirigera kategorin? --Vannucci (diskussion) 14 december 2017 kl. 22.36 (CET)[svara]
Information om den automatgenererade listan m m finns överst i kategorin. Vad där är oklart? Kitayama (diskussion) 14 december 2017 kl. 22.41 (CET)[svara]
Det finns idag inget krav på att administratörer ska ha en användarsida. Det gör det svårt att få in dem i kategorin. -- 109.228.149.82 15 december 2017 kl. 08.25 (CET)[svara]
På Kategori:Wikipedia:Administratörer finns en länk till en komplett lista över nuvarande administratörer. Dessutom finns den sida som Historiker hänvisar till. Den senare är manuellt uppdaterad. För den enskilde administratören är det helt frivilligt att katagorisera sin användarsida, sätta upp den lilla användarrutan eller ens ha en användarsida. --MagnusA 15 december 2017 kl. 08.47 (CET)[svara]

Julkalender redigera

 
Advent

Imorgon är det tredje advent, alltså högsta tid för att starta svenskspråkiga Wikipedias julkalender. Det sker i form av en tävling från och med måndag 18 december. Vad som visas i fönstret får dagens första skribent bestämma och sedan skriver alla deltagare texter som har anknytning till det utvalda landet. Jag försöker bjuda på en lämplig bild för varje dag. Alla är välkomna! --Nordelch För Wikipedia - i tiden 16 december 2017 kl. 09.24 (CET)[svara]

18 000 pictures from Wiki Loves Africa 2017 redigera

 
Health check in Mali.

Hello and sorry for my broken English (I'm French).

The annual contest Wiki Loves Africa is now officially closed and almost 18 000 media have been uploaded by 2 615 different contributors from 55 countries.

It is now time to reuse them on your Wiki projects.

Here are the categories by country : [4]

Here are the current statistics and links to everything  : [5].

As African topics dramatically lack content and pictures, this is a major opportunity.

Thank you for lending a hand if you can,

Regards,

Ji-Elle (diskussion) 17 december 2017 kl. 16.10 (CET)[svara]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv_2017-12&oldid=50148332”