Martti Ahtisaari

finsk politiker, Finlands president 1994-2000, Nobelpristagare

Martti Oiva Kalevi Ahtisaari (finskt uttal: [mɑrtːi oiʋɑ kɑleʋi ɑhtisɑːri] ( lyssna)), född 23 juni 1937 i Viborg i Karelen (då tillhörande Finland, nu Ryssland), är en finländsk diplomat och statsman. Han var republiken Finlands tionde president 19942000.

Martti Ahtisaari Mottagare av Nobels fredspris 2008

Ahtisaari (2012).

Tid i befattningen
1 mars 1994–1 mars 2000
Statsminister Esko Aho
Paavo Lipponen
Företrädare Mauno Koivisto
Efterträdare Tarja Halonen

Tid i befattningen
1973–1977
Företrädare Seppo Pietinen
Efterträdare Richard Müller

Född Martti Oiva Kalevi Ahtisaari
23 juni 1937 (85 år)
Viborg, Finland (i nuvarande Ryssland)
Nationalitet Finländsk
Politiskt parti Socialdemokraterna
Alma mater Uleåborgs universitet
Yrke Diplomat, politiker, lärare
Ministär Ahtisaari
Maka Eeva Hyvärinen[1]
Barn Marko Ahtisaari
Namnteckning Martti Ahtisaaris namnteckning
Webbplats www.ahtisaari.fi
Militärtjänst
I tjänst för Finland Finland
Försvarsgren Suomen Maavoimien tunnus.svg Armén
Grad Kapteeni kauluslaatta.svg Kapten

Ahtisaari tilldelades 2008 Nobels fredspris för sitt arbete som FN:s chefsförhandlare i frågan om Kosovos självständighet, samt för sina övriga insatser för att lösa internationella konflikter.

Ahtisaari fördes fram som presidentkandidat av socialdemokraterna, och besegrade Elisabeth Rehn i den andra och avgörande omgången i presidentvalet 1994. På presidentposten efterträdde han Mauno Koivisto (född 1923), och han efterträddes i sin tur år 2000 av Tarja Halonen (född 1943).

BiografiRedigera

 
Nobels fredspris 2008.
 
Martti Ahtisaaris heraldiska vapen (här i utförande som riddare av Serafimerorden).

Fadern var underofficer och härstammade från en norsk släkt. Ahtisaaris farfars farfar Adolf Olaus Jacobsen och farfarsfar Julius Marenius Adolfsen flyttade 1872 till Finland från Tistedalen i Østfold. Ahtisaaris farfar Frank använde faderns patronymikon Adolfsen som släktnamn och Ahtisaaris far Oiva tog 1937 det finska efternamnet Ahtisaari som ansågs vara bättre än det skandinaviska.

Ett urval ur Ahtisaaris curriculum vitæ:[2]

  • År 1956 utbildade Ahtisaari sig efter studentexamen till folkskollärare.
  • Han arbetade 1960–1963 för det svenska u-landsbiståndsorganet SIDA i Pakistan.
  • Han anställdes 1965 vid utrikesministeriets nyinrättade u-hjälpsbyrå och avancerade 1972 till biträdande avdelningschef.
  • Han utnämndes 1973 till ambassadör i Tanzania.
  • Han trädde 1977 i FN:s tjänst och blev år 1982 undergeneralsekreterare samt specialsändebud i Namibia.
  • Åren 1984–1986 var han understatssekreterare för utvecklingssamarbetsfrågor vid utrikesministeriet och återvände 1987 till Namibia, där han ansvarade för de förhandlingar som ledde till landets självständighet 1990.
  • År 2000 grundade han Crisis Management Initiative, en oberoende, ideell förening som innovativt främjar och arbetar för en hållbar säkerhet i världen. CMI arbetar för att stärka det internationella samfundets förmåga till omfattande krishantering och konfliktlösning. Ahtisaari är också dess ordförande.[3]
  • År 2008 tilldelades han Nobels fredspris.[4]
  • År 2008 tilldelades han Geuzenpenning.[5]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Eeva Ahtisaari
  2. ^ ”Board > Curriculum vitae” (på engelska, finska). Crisis Management Initiative. http://www.cmi.fi/?content=cv_board&id=1. Läst 10 oktober 2008. 
  3. ^ ”Crisis Management Initiative” (på engelska, finska). Crisis Management Initiative. http://www.cmi.fi/. Läst 10 oktober 2008. 
  4. ^ ”The Nobel Peace Prize 2008” (på engelska, norska). Den Norske Nobelkomite. http://nobelprize.org/nobel_prizes/peace/laureates/2008/press.html. Läst 16 oktober 2008. 
  5. ^ ”Lista över mottagare av Geuzenpenning på Geuzenpennings hemsida”. https://geuzenpenning.nl/de-geuzenpenning/. Läst 13 september 2020. 

Externa länkarRedigera

Politiska uppdrag
Företräddes av
Mauno Koivisto
 Finlands president
1994 – 2000
Efterträddes av
Tarja Halonen
Priser
Företräddes av
Al Gore
Klimatpanelen
 Mottagare av Nobels fredspris
2008
Efterträddes av
Barack Obama