Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2012/April

Etablerade media

Vad sägs om att skapa objektiva och tydliga kriterier för vad som betraktas som "etablerade media" på Wikipedia? Det verkar vara ganska godtyckligt idag och det har skapat redigeringskrig och onödiga diskussioner. Tabletaken (diskussion) 3 mars 2012 kl. 11.28 (CET)

 Gillar - Nesse (diskussion) 3 mars 2012 kl. 11.38 (CET)

Jag är inte uttalat negativ mot förslaget men ser problem. Jag tror att det ofta är en avvägning som får göras från fall till fall utifrån ämnet. En bra mediakälla till en vetenskapsnyhet är kanske inte alltid den bästa källan till ett populärkulturellt fenomen, en privat genealogisk hemsida kan ibland innehålla bättre detaljinformation om något än ett vetenskapligt översiktsverk etc. Jag förordar ett pragmatiskt sunt-förnuft-baserat förhållningssätt. /FredrikT (diskussion) 3 mars 2012 kl. 11.46 (CET)

Ja, om diskussionen ska hållas, så görs det bäst på Projektsidorna. Vad vi än skulle komma fram till här så går det inte att tillämpa det på alla ämnen. -- 78.73.94.165 3 mars 2012 kl. 12.51 (CET)

Världen är inte så svart och vit att det på något vettigt sätt går att göra. /Grillo 3 mars 2012 kl. 16.04 (CET)

Problemet med rådande godtycke är att administratörerna och deras anhängare får total makt att göra som dom vill. Tabletaken (diskussion) 3 mars 2012 kl. 19.33 (CET)

Administratörerna besitter inte någon auktoritet i frågor om relevans, källkritik etc som inte alla någorlunda etablerade wikipediaanvändare också har. Vi har endast ett antal tekniska redskap som vi har rätt att använda i enlighet med de av gemenskapen satta spelreglerna. /FredrikT (diskussion) 3 mars 2012 kl. 19.37 (CET)

WP produceras inte med stöd av odiskutabla ja/nej-avgöranden. Allt bygger på bedömningar. Vårt ansvar är att dessa ska vara så kloka, konsekventa och balanserade som möjligt. Det finns därför inga fastställda kriterier för vad som är "etablerade" medeir, och det bör eller kan det inte heller finnas. Men ytterligheterna torde vara ganska lätta att definiera. Ekot, DN och Veckans Affärer hör dit. Privatpersoners bloggar, debattforum och Nationell Idag hör inte dit. Om de ska citeras eller användas som källa är det av andra skäl än som bevis för att just etablerade medier har uppmärksammat en fråga. Det här känner de flesta seriösa bidragsgivaren i sin ryggmärg. Om det finns oklarheter avgörs frågan i diskussioner. Det viktigaste när man bedömer medier är inte upplaga, eventuell politisk riktning, ålder eller spridning, utan i vilken mån som samhället i stort upplever och respekterar mediet som trovärdigt, seriöst, sakligt och relevant för det som det bevakar. Sen är det viktigt att komma ihåg att varje uppgift som redovisas och refereras till måste få en individuell bedömning, oavsett mediet. Det krävs omdömesgill källkritik, seriösa bedömningar och vaksamhet. Bara för att ett "etablerat medium" har nämnt något finns det inget som säger att uppgiften är tillräckligt kvalitetsgranskad eller ämnesmässigt relevant i uppslagsverket. Janders (diskussion) 3 mars 2012 kl. 20.14 (CET)

Givetvis har administratörerna större makt i sådana frågor än vanliga användare. Makten att blockera gör att admins lätt kan köra över vanliga användare. Dom behöver exempelvis inte ta diskussion vid editeringskonflikter utan bara reverta i all oändlighet och om den andra parten ändrar tillbaka så blockar dom han bara.

Då är frågan vad vi tycker om Expo, Arbetaren och dylikt som källor, är dom heller inte ok? Tabletaken (diskussion) 3 mars 2012 kl. 21.17 (CET)

Är det administratörernas så kallade makt som tråden handlar om eller är det vad som kan tänkas räknas som etablerade media? Det är separata frågor. För det senare finns bland annat Wikipedia:Trovärdiga källor. --MagnusA 3 mars 2012 kl. 21.31 (CET)

@Tabletaken: Vad gäller fråga ett, administratörernas "makt", gäller det att komma ihåg två saker: Även administratörer har olika åsikter. Och när en administratör genomför en åtgärd så återställs även den, om någon annan tycker att det var fel. Dessutom - en administratör som inte har gemenskapens förtroende blir inte återvald (om hon/han nu skulle vilja det).

Vad gäller fråga två: Allt som skrivs i alla medier som det refereras till, d v s även de som du räknar upp, ska bedömas och prövas på precis samma sätt som det som skrivs i vilka andra medier som helst. Tolkningen av vad som är "etablerade medier" (och där finns det helt säkert en övergripande enighet även om alla kanske inte formulerar allting på samma sätt i alla nyanser) kan fungera som ett stöd för bedömningen, men är inte allena avgörande. Sen kan man av olika, t ex egna politiska, skäl ha mer eller mindre förtroende för något speciellt medium. Men det är ändå den gemensamma viljan här, uttryckt i WP-varianten av konsensus, som avgör. Janders (diskussion) 3 mars 2012 kl. 21.37 (CET)

Det handlar om Diskussion:Jacques Wallner, där vissa nya skribenter menar att Nationell Idag, en högerextrem tidning med en upplaga på under 2000 (ett nummer per vecka, källa: TS) kan anses tillräcklig som enda källa för att uppfylla kraven som Wikipedia:Artiklar om levande personer ställer när uppgifter om brott etc ska publiceras. Ingen etablerad användare (varken administratörer eller icke-administratörer) som yttrat sig hittills har hållt med. Detta är ju ingen ny diskussion – jag minns att den fördes redan för fyra-fem år sedan i ett par fall. Vad jag vet har policyn i sig och hur den praktiserats stått oförändrad sedan dess. /NH 3 mars 2012 kl. 21.51 (CET)

Jag håller med NH, och hela den här diskussionen är av den anledningen helt onödig. Tabletaken får helt enkelt rätta sig i ledet och rätta sig efter de riktlinjer och policys vi har - alternativt ta och försvinna härifrån. Jag vet att det låter hårt och väldigt bryskt/mästrande, men ettriga enfrågekonton stjäl bara tid. Låt oss sätta streck i denna diskussion. Obelix (diskussion) 3 mars 2012 kl. 21.56 (CET)

Ni utgår ifrån att etablerade användning har en särställning här, vilket är helt emot Wikipedias principer. Angående källorna verkar det finnas lite olika tolkningar. Vissa menar att det är självklart att dom inte skall användas alls, andra menar att man får bedöma varje källa för sig beroende på innehåll och kontext. Det finns uppenbarligen saker kvar att diskutera här, trots den starka viljan hos några att tysta diskussionen. Tabletaken (diskussion) 3 mars 2012 kl. 22.59 (CET)

Nej. Det är du som menar att administratörer/etc sätter sig över andra. Vad som har en särställning är policyn och den konvention som uppstått de senaste fem-sex åren för artiklar om levande personer. Det står dig fritt att kritisera den och försöka få den ändrad. Att däremot låtsas att den inte finns och aldrig har tillämpats håller inte. Diskussionen är uppenbarligen nödvändig och ska inte alls tystas, även om martyrskapet kanske börjar te sig lockande för dig. /NH 4 mars 2012 kl. 13.13 (CET)

Ett sätt att definiera "etablerade media" är att se på hur och i vilken grad en tidning, tidskrift, nättidning o.dyl. citeras och används i officiell och rikstäckande nyhetsrapportering. Det är en grannlaga uppgift att bestämma exakt vilka medier som är "etablerade" men det har nog att göra med hur ofta och av vem/vilka tidningen X åberopas och i hur hög grad X anses ha en bred nyhetsrapportering som väger in flera olika perspektiv. Exempel som Fria Tider, Nationell Idag m.fl. saknar detta breda perspektiv och använder sig av ett tvivelaktigt källurval. Aftonbladet och Expressen och andra tabloidperiodika är inte heller helt lämpliga som källor, då dessa ofta har ett sensationslystet innehåll. Det här inlägget var väl kristallklart formulerat? :) Imperto (diskussion) 3 mars 2012 kl. 23.40 (CET)

Så vitt jag kan se används termen "etablerade media" inte alls i på Wikipedias policysidor som handlar om källor och deras trovärdighet. Jag förstår därför inte riktigt den diskussion som utvecklat sig här. Termen används däremot i policyn om biografier över levande personer. Även om jag saknar insikter i de diskussioner som föregått formuleringen har jag inte uppfattat det som att det i första hand handlar om vilka källor som är trovärdiga. Jag har i stället uppfattat det som att om en uppgift stått i alla större tidningar och omnämnts på TV och i radio, vilket uppgifter ofta gör, så är det poänglöst av Wikipedia att tiga. Saken är ändå allmänt känd. Om min tolkning är riktig kanske detta skulle formuleras tydligare i policyn. Om min tolkning inte är riktig kanske det finns anledning att klargöra vad tanken egentligen är, så att även jag förstår.--Skogsfrun (diskussion) 4 mars 2012 kl. 09.17 (CET)

Jag vet inte om jag har bidragit till förvirringen, men om det är så vill jag tydliggöra:

• Ang kvalitet: Att ett organ ses som "etablerat" har inget att göra med dess generella kvalitet som källa.
• Ang relevans: Att en fråga som hör samman med en person har uppmärksammats i "etablerade medier" kan ses som ett stöd i en relevansbedömning, men är inte avgörande för om det är fritt fram att sprida påståendet. Här måste även andra faktorer räknas in.
• Ang spridning: Publiceringar i "etablerade medier" får till konsekvens att frågan ofta (dock inte alltid) får viss allmän spridning (d v s etablerar sig i folkmedvetandet). Även det kan i vissa fall (men inte alltid) påverka påverka relevansbedömningen.
• Ang "etablerad": Ett organ som har en mycket begränsad spridning inom smala målgrupper, medan samhället i övrigt (i den mån man känner till det) betraktar det med misstro eller saknar förtroende för det, kan inte betraktas som "etablerat". Nationell Idag är ett typexempel inom den kategori av medier som självklart inte kan ses som "etablerade". Janders (diskussion) 4 mars 2012 kl. 10.14 (CET)

Skogsfrun skrev klokt:
> om uppgift stått i tidningar och TV... så är det poänglöst av Wikipedia att tiga.
Skälet till policyn torde vara privatlivet, att hålla straff för sig själv. Kan vara förståeligt för mindre brott, av mindre kända personer. Men man kan tänka sig (teoretiskt, men filosofiskt intressant) att t.ex. en nyvald statsminister gjort sig skyldig till brott i sin ungdom, och att domstol avkunnat straff, men att varken Ekot eller DN upptäckt detta, utan istället upptäcker en Wikipedian detta. Dom finns (källa), statsministern är en offentlig person - skulle Wikipedia undanhålla denna dom? Bara för att ingen publicerat detta tidigare? Gäller det Diskussion:Jacques Wallner, så är kanske snarare frågan (a) finns källa (dom), och (b) hur mycket offentlig person anses denna Jacques Wallner (eller hur privat skall denne anses vara). Är han journalist, så är det väl offentlig person.--Janwikifoto (diskussion) 5 mars 2012 kl. 13.02 (CET)

Om varken "Ekot eller DN" eller annan etablerad media upptäckt detta så ska det inte publiceras på wikipedia först. Oavsett om statsministern mördat eller snattat eller om Svenne Banan har mördat eller snattat.--LittleGun (diskussion) 5 mars 2012 kl. 13.16 (CET)

Uppfattar jag rätt, att Wikipedia skall inte publicera först, även om (a) dom finns som vunnit laga kraft, (b) erkännande finns, (c) brottet är grovt, som pedofili t.ex.? Janwikifoto (diskussion) 5 mars 2012 kl. 13.51 (CET)

Exemplet är tämligen meningslöst, eftersom det knappast är troligt att en sådan situation skulle uppstå, men ja: Wikipedia är ett uppslagsverk, inte en nyhetstjänst. Läs Wikipedia:Artiklar om nu levande personer#Brott och andra straffbara förseelser.

andejons (diskussion) 5 mars 2012 kl. 15.51 (CET)

Med tanke på hur snabbt efter valet 2006 media nitade de moderata politiker som inte hade betalat sin TV-licens så är exemplet ytterst hypotetiskt. Men om det skulle inträffa så har vi ju problem med verifierbarheten om det inte finns lättillgängliga källor i media. /ℇsquilo 5 mars 2012 kl. 21.28 (CET)

Esquilo > 'verifierbarheten om det inte finns källor i media'

Mitt (hypotetiska) exempel omfattade ju att det fanns en avkunnad offentlig dom. Behövs annan källa då? --Janwikifoto (diskussion) 5 mars 2012 kl. 22.23 (CET)

Inte om du (eller någon annan) orkar leta fram ett domslut att referera till. Men det är sällan det händer. /ℇsquilo 6 mars 2012 kl. 07.20 (CET)

WP är inget nyhetsmedium, och ska verkligen inte vara det. Men det kan ändå vara av visst intresse att fundera över hur "etablerade medier" (d v s de medier som åtnjuter viss respekt i samhället) följer normala publicistiska regler när de hanterar känsliga uppgifter. Det handlar om etik. Så här står det i publicitetsreglerna i den normsamling, Spelregler för press, radio och TV, som de etablerade medierna använder sig av: "Överväg noga publicitet som kan kränka privatlivets helgd. Avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning". Där står också: "Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges." Nyckelbegreppet är alltså "uppenbart allmänintresse". Det syftar på "det som är av intresse (dvs angeläget) för det allmänna" (dvs vårt gemensamma samhälle), och inte "det som är intressant för en allmänhet" (dvs individer). Det finns därutöver en väl utvecklad praxis som bl a innebär att t ex aktiva politiker måste tåla en annan granskning av sitt agerande, speciellt när det handlar om handlingar som är kopplade till deras roll som makthavare. En journalist som begått ett brott innan han blev en offentlig person, och som inte namngivits när frågan var aktuell, har däremot inte en sådan position att det kan bedömas vara av "uppenbart allmänintresse" att publicera hans namn. Det är den här typen av bedömningar som styr de etablerade medierna och det är ett helt okomplicerat ställningstagande, tycker jag. Om WP ska skilja sig från nyhetsrapporteringen i denna fråga bör uppslagsverket ta ännu större hänsyn än de granskande nyhetsmedierna. Janders (diskussion) 5 mars 2012 kl. 23.02 (CET) Tydliggjorde själv 6 mars 2012 kl. 06.48 (CET)

Exakt. Och: Wikipeda ska inte ta ställning till om det har "uppenbart allmänintresse", oavsett hur orden "uppenbart allmänintresse" tolkas. Wikipedia tar ställning till relevans. Är en person bedömd som relevant för en artikel oberoende av en annan isolerad händelse eller brott men den händelsen eller brottet kopplats samman med personen av etablerad media då finns ingen anledning för wikipedia att inte skriva det. Det är inte tvingande dock. Tvärtom ska vi alltså inte skriva om händelsen inte kopplats till personen. Sen kan inte jag förklara varför vissa personer drabbas av mediadrev för bagatellartade saker medan andra kommer undan med allvarliga brott även om det visar att den typen av bedömningar inte är okomplicerade eller konsekventa hos proffsredaktionerna.--LittleGun (diskussion) 6 mars 2012 kl. 07.06 (CET)

Nu ska vi se om jag förstår korrekt: en person som blir vald till statsminister kan mycket väl få tidigare domar för t.ex. pedofili eller våldtäkt publicerade av Wikipedia, trots att domarna inte omskrivits i etablerade medier. Men för en (som blivit) journalist gäller inte samma granskning. Är det korrekt uppfattat? Janwikifoto (diskussion) 6 mars 2012 kl. 13.45 (CET)

Nej. Ingen kan få sina domar publicerade utan källor oberoende av rättsprocessen. Uppgiften skall vara spridd, inte enbart verifierbar, av hänsyn till den personliga integriteten. Däremot kan även publicerade domar, för såväl politiker som journalister, vara av så lite bestående intresse att de inte bör vara med. Som sagt, läs Wikipedia:Artiklar om nu levande personer#Brott och andra straffbara förseelser.

andejons (diskussion) 6 mars 2012 kl. 15.27 (CET)

En orsak till att vi bör nöja oss med det kända är att en del av våra redaktörer saknar gott omdöme och en del av politiska orsaker struntar i de personliga konsekvenserna. Att diskutera huruvida en dom är av allmänt intresse tar mycket energi och är ofta frustrerande. Dessutom förs ju själva diskussionen offentligt, vilket inte är lyckat då det gäller känsliga uppgifter.

Det finns ett mycket enklare och effektivare sätt. Om jag hittar en dom som i exempelfallet - och tycker den borde publiceras - kan jag tipsa en bekant journalist, eller en tidning jag vet brukar publicera sådant. Om ingen nappar (ens i motståndarlägret) kan uppgiften antas vara ointressant (eller något som förtigs av Den Stora Konspirationen, vilken det inte är Wikipedias sak att avslöja). Om domen är intressant är den snart omskriven i alla riksmedia och publicering i Wikipedia är oproblematiskt.

--LPfi (diskussion) 6 mars 2012 kl. 17.53 (CET)

> en del redaktörer saknar gott omdöme:

Jo, det stämmer. Och mitt konstruerade exempel tog inte hänsyn till den verkligheten. Å andra sidan, så tycker jag att om man håller på tolkningen ovan av policyn, så bör man kunna gallra domar ur biografiska artiklar efter en tid. När allmännintresset minskat. --Janwikifoto (diskussion) 6 mars 2012 kl. 18.55 (CET)

I fallen vi diskuterat (journalisters och politikers gamla synder) har jag svårt att se när uppgiften borde tas bort om det någonsin var rätt att införa den. Om domen bör påverka synen på personen så ändras ju inte detta av att tiden går (synden var redan gammal). Och i annat fall är det fel att lägga in den, utom för att det verkar fel att inte nämna sådant som det skrivs vilt om (men då är Wikipedia inte före de etablerade). --LPfi (diskussion) 7 mars 2012 kl. 10.40 (CET)

Jag var nog oklar. Det jag menade med att ta bort domar, gällde mest som allmänn princip, för 'mindre betydande' domar. Typ rattfylleri, mindre narkotikainnehav för eget bruk, skattebrott. Det skrivs inte om sådant efter 5 år, och domen påverkar nog inte personen påtagligt längre. Tänker man på personens privatliv kanske domen bör tas bort. Janwikifoto (diskussion) 7 mars 2012 kl. 12.46 (CET)

En dom måste ju anses som pålitlig källa (även om man kan diskutera hur och på vilka grunder domen är avkunnad). Om nu enbart existensen av en dom inte berättigar automatiskt till att (sv) Wikipedia skall ta med denna infomation i artikeln, vilka andra undantag finns det då, från att lista all pålitlig käll-information ? Och, vilka/vad är skälen, i så fall? Det vore intresssant att veta! Janwikifoto (diskussion) 9 mars 2012 kl. 13.34 (CET)

Det är viktigt att minnas skillnaden mellan "relevant" och "verifierbar". Det finns ett absolut krav att all information som förmedlas här ska vara verifierbar. Men det innebär inte att all verifierbar information är relevant. Du kan ha hur många seriösa källor som helst, men just verifierbarheten är inget argument för att viss information ska inkluderas i uppslagsverket. Däremot gäller det motsatta förhållandet. Wikipedia är alltså ingen samling av verifierbar information, utan en samling av just den verifierbara information som - på olika grunder - har bedömts som relevant att presentera i just detta uppslagsverk. En huvuduppgift är därför att sålla, begränsa, välja bort och strukturera bland de oändligt stora informationsmängder som vi har tillgång till. Hur dessa urval hanteras avgörs till stor del genom bedömningar som har sitt stöd i diskussioner liknande denna. Janders (diskussion) 9 mars 2012 kl. 14.24 (CET)

Jag frågar igen, vilka andra special-policy finns om vilken information som skall med? Alltså undantag som (liksom domar) specifikt säger att sådan information skall inte med. Vilka är skälen för det? (OBS att detta inte gäller relevans). Vänligen, Janwikifoto (disk) 12 mars 2012 kl. 21.18 (CET)

Du vet redan detta, så det känns egentligen lite onödigt att fortsätta diskussionen. Men här kommer ändå ett svar: Det finns inga specialpolicys, varken rörande domar eller andra källor. Det gäller visst relevansen, eftersom det är WP:s relevanskriterier och praxis som avgör vad som ska vara med i uppslagsverket. Referenser till domar är att betrakta som vilka trovärdiga källor som helst och det kan mycket väl (vilket framgår av relevanskriterierna) finnas tillfällen och sammanhang då det är motiverat att publicera uppgifter om domar. Men när domarna refererar till uppgifter som inte (med stöd av kriterierna) bedöms vara relevanta i artikeln spelar det ingen roll att källan är trovärdig. Detsamma gäller när högst trovärdiga och väl dokumenterade uppgifter i böcker, tidningsartiklar, radioprogram, utredningar eller vetenskapliga rapporter bekräftar något som inte bedöms vara relevant att nämna i en WP-artikel. Vi publicerar inte alla uppgifter som vi känner till, även om de råkar vara trovärdiga och bekräftade. Vi publicerar bara de uppgifter som bedöms vara relevanta. Janders (disk) 12 mars 2012 kl. 22.01 (CET) Kompletterat Janders (disk) 13 mars 2012 kl. 11.32 (CET)

Jag har läst denna diskution, jag har läst diskutionen om person-artikeln, jag har läst Wikipedia:Artiklar om nu levande personer#Brott och andra straffbara förseelser. Ingenstans ser jag klara referenser till relevans, snarare i så fall att det skulle vara relevant att ha med domen. Däremot ser jag special-policyn om 'omskriven i etablerade media', och även om jag kanske inte helt håller med om utformningen av den policyn, så ser jag klart varför domen inte skall med - en special-policy, som går över relevans. Det jag undrade, var vilka andra liknande special-policys som finns? (Förutom nu det som står om att man inte alltid skall skriva ut ras, tro, sexuell läggning, etc, men det är ju ganska självklara ting egentligen). Så finns det några andra special-policys? undrar nyfiket Janwikifoto (disk) 19 mars 2012 kl. 19.52 (CET)

Mja, just artiklar runt levande eller nyligen döda personer är ett extra känsligt ämne, så regelverket är mest detaljerat just där. -- Lavallen 19 mars 2012 kl. 20.11 (CET)

Veckans tävling: Utöka basartiklarna!

Varmt välkomna till Wikipedia:Veckans tävling/Utöka basartiklarna II! Det saknas också (igen) tävlingar för de kommande veckorna, hitta gärna på en ny tävling och skriv upp den här.--Ankara (disk) 19 mars 2012 kl. 06.28 (CET)

Wikimedia Sverige söker projektassistent

Idag utlyste Wikimedia Sverige en tjänst som projektassistent inom ett treårigt EU-projekt. Inom tjänsten kommer man att arbeta nära flera europeiska chapters, men också tillsammans med företrädare för arkiv, bibliotek och museer. Själva tjänsten sträcker sig över omkring 20 månader. Mer information om tjänsten finns här. Senaste ansökningsdatum är 30 mars.//Hannibal (disk) 19 mars 2012 kl. 15.44 (CET)

Orter i New South Wales

Jag tänker att skriva några artiklar om orter i den australiska delstaten New South Wales. Jag har skapat Abbotsbury, New South Wales som exempel och undrar vad tycks och om jag behöver ändra något innan jag skapar andra artiklar. Jag ser inte så mycket skrivit om till exampel kommuner i New South Wales (som heter councils), och då vet jag vet inte om alla länkar pekar åt rätt håll eller inte. All hjälp uppskattas! Dieselmotorvagnar (disk) 19 mars 2012 kl. 16.00 (CET)

Landsadministrative divisions of New South Wales (på en:wp) förklarar county/parishbegreppet i delstaten. Dieselmotorvagnar (disk) 19 mars 2012 kl. 16.23 (CET)

• Wikimedia Commons har media som rör Abbotsbury.
  Bilder & media
  är bra att ha med. --NERIUM (disk) 19 mars 2012 kl. 17.29 (CET)

Tack för det! Dieselmotorvagnar (disk) 19 mars 2012 kl. 17.41 (CET)

Flash

Jag har börjat lägga in externa länkar till kartorna på SUs kartrummet. Jag har sedan sett det krävs Flash för att titta på kartorna (det gäller fö också kartor på stockholmskällan och stockholms spårvägsmuseum). Jag har Flash på mina datorer med undrar om den är lika etablerad som PDF, dvs om man kan utgå från att läsaren har en sådan, eller om det tvärtom får ses som en exklusiv modul och att det t.o.m. kan vara olämpligt länka till kartor som kräver den.Yger (disk) 19 mars 2012 kl. 09.36 (CET)

Som extern länk kan jag inte se något problem. Jag menar absolut att flash är lika spritt som pdf.--LittleGun (disk) 19 mars 2012 kl. 09.46 (CET)

Hur ser länkarna ut som du lagt in? /NH 19 mars 2012 kl. 11.00 (CET)

Just nu lägger jag in dem som källreferens till geografiska beskrivningen. I tex Tierps socken återfinns den under Referenser som not 8 .Yger (disk) 19 mars 2012 kl. 14.31 (CET)

Jag håller med LittleGun. Flash och shockwave tycker jag man kan förutsätta att alla har eller laddar ner (gratis). Adville (disk) 19 mars 2012 kl. 11.26 (CET)

Instämmer med Adville! Fernbom2 (disk) 19 mars 2012 kl. 15.24 (CET)

Jag är av helt annan åsikt. Visst kan man länka till innehåll med Flash om motsvarande innehåll inte finns tillgängligt på andra sätt, men formatet är problematiskt. Man kan inte utgå från att alla har tillgång till informationen.

Adobes Flash fungerar inte på alla plattformar. Webbsidan anger Windows och Mac på Intel/AMD, båda med viss skärmupplösning etc. Licensen är antagligen oacceptabel (orkar inte ladda ner programmet för att kolla - man blir bortskämd med anständiga, tydliga och lättillgängliga licenser då man använder fri programvara).

Om man litar på att folk som inte har Adobes Flash har Gnash istället, så måste man se till att det som används är en version av Flash som Gnash stöder, och sådana egenskaper (är alla kodekar tillgängliga?). Gnash stöder version 7 och delvis 8 och 9, inte version 10 (typiskt för format som kontrolleras av en enskild aktör).

Också om man har Adobes Flash återstår vissa problem (om de inte åtgärdats i nyare versioner). Framförallt är exakt länkning omöjlig. Vad jag har förstått kan samspelet mellan programmet och den externa webbplatsen innebära säkerhetsproblem, som är mycket sämre kända än motsvarande för HTML och HTTP. Länkarna måste alltså gå till en betrodd webbplats och innehållet måste vara väldefinierat.

Fortfarande finns under Typer av länkar som generellt bör undvikas: "Webbsidor där tilläggsprogram behövs för att tillgodogöra sig materialet (exempelvis mediafiler i formaten Ogg, MPEG, AVI, mp3 ...)". Jag tycker SWF hör till dessa filformat.

--LPfi (disk) 19 mars 2012 kl. 17.48 (CET)

Medhåll. Flash är suboptimalt – men inte så dåligt att vi inte skall kunna länka till det om bättre källa inte finns. /Julle (disk) 19 mars 2012 kl. 18.04 (CET)

Till saken hör också att 1) det går att installera Adobe flash i GNU/Linux 2) men de har nyligen tillkännagivit att de inte längre kommer att ge ut framtida versioner för GNU/Linux. I framtiden kommer alltså inte "originalflash" finnas tillgängligt för GNU-system. Med det sagt så måste ju inte referenser gå att läsas överallt alltid såvida det inte finns sådana med bättre tillgänglighet, tänker jag. Så är det i alla fall med vissa referenser redan (svårtillgängliga böcker, betal-delar av till exempel ne.se). –flinga 20 mars 2012 kl. 15.55 (CET)

Det är inte bara det motsträviga GNU/Linux-folket som kan få problem. Sitter man vid en Windowsdator man inte har administratörsrättigheter eller motsvarande på kan man inte installera Flash (detta är ett reellt problem på många biblioteksdatorer, och säkert i skolor etc). Inte heller på Mac fungerar Flash så friktionsfritt som det kanske gör på Windows-hemmadatorer. Just i det här fallet erbjuds ju även länkar till vanliga bildformat, så att man kan visa materialet på nästan vilken sorts dator som helst. Då vore det bättre att länka dit, tycker jag. /NH 19 mars 2012 kl. 18.22 (CET)

Optimalt vore naturligtvis att ha dem i commons och kunna visa dem zoombara enligt mediawikitekniken som det redan gjorts för ett antal häradskartor i Uppland, se tex Åkerby socken med kartan över Bälinge härad. Alternativt kan jag också länka till den överordnade sidan med all kartor för ett landskap, det borde ju vara OK som källreferens. Jag får nog lova fundera ett varav till. Tack ändå för återkopplingen hittills.Yger (disk) 19 mars 2012 kl. 19.45 (CET)

Instämmer, finns alternativ till Flash är det bättre. Dessutom tror jag på länkröta, vartefter som folk byter till ny Flash (för att skapa objekten). Janwikifoto (disk) 19 mars 2012 kl. 19.51 (CET)

Som i alla sammanhang där historiska kartor kommer upp påminner jag om att jag tycker vi borde ha ett kartprojekt för att göra egna digitaliseringar av dem. Edaen (disk) 19 mars 2012 kl. 19.55 (CET)

Hrm, vad vill du egentligen göra/visa? Det finns ju många format, och .TFW filerna verkar innehålla den kartografiskt intessanta informationen. JPG kan ala titta på. TIFF kanske är bra om man skall vidarearbeta. Det är nog inte så enkelt som att länka till enbart en variant. Har man hittat informationen, är det vänligaste mot näste sökare att klart meddela att det finns flera format av god kvalitet. Möjligen kan man - med gokännande - ladda ned till Commons, om det där finns teknik att visa katorna. Vänligen, Janwikifoto (disk) 19 mars 2012 kl. 20.14 (CET)

Böcker är ju populärt att referera till. Men jag vill nog påstå att en webbsida som kräver flash är oerhört mycket mer tillgänglig en en bok. /ℇsquilo 19 mars 2012 kl. 21.27 (CET)

Jag tror dessa fall kommer öka när vi vill ge mer och mer källreferenser och mycket finns på nätet. I detta fall går det att se fyra alternativa sätt ange referensen

• Bara ange karta över Kils härad från 1896 från Rikets allmänna kartverk - korrekt menger ingen hjälp hitta info på nätet (där den ju finns)
• Ange samma sak med en länk till Lantmäteriet. Jag har inte hittat kartan där men det brukar ta mig (van vid den webbplatsen) 10-15 minuter hitta fram en viss karta därur
• Ange som jag nu gör en länk där alla Värmlands härads kartor finns (se not 6 i Visnums-Kils socken som jag nu provar med). Detta kräver fortfarande visst arbete för att hitta den relevanta kartan (och det är ändå svårt för många och tar längre tid)
• Ange som jag tidigare gjorde en länk till relevant karta i det format som är smidigast använda men som kan innebära att några inte kan se den (men är ju fortfarande för dem lika bra som alt 1)

Observera att alla fyra är korrekta källreferenser, utan det är enbart fråga om service och smidighet för läsarna. Jag tycker egentligen alt 3 som jag nu prövar är sämre än alt 4 jag använde förut, men jag böjer mig (nog) för konsensus.Yger (disk) 20 mars 2012 kl. 10.14 (CET)

Jag håller med om att alternativ 3 är sämre än både 1 och 4. Jag skulle föredra alternativ 4. Just i fallet 'Kartrummet' så finns ju kartorna både som flash och jpg. Man skulle kanske kunna klämma in en länk till båda versionerna. /ℇsquilo 20 mars 2012 kl. 10.27 (CET)

Fina kartor, scannade i 600 dpi! De går också att ladda ner i TIFF eller JPEG och det står inget om att återanvändning skulle vara förbjudet. Vi borde sålunda kopiera dem till Commons. En typisk fil är 17 MByte i JPEG och 728 MB i TIFF (18624 × 13664 pixels). För de flesta tillämpningar borde halva upplösningen (300 dpi i färg) vara tillräcklig. --LA2 (disk) 20 mars 2012 kl. 15.48 (CET)

I det aktuella fallet med 'kartavdelningen.sub.su.se' så finns flera format, och jag anser att en bra käll-hänvisning visar på ett det finns mer än ett format. Dvs det bör framgå att fler format finns. Man bör inte bara länka till 'enklast att se'. Den som läser kan ha olika skäl/intressen, och det inte speciellt vänligt att filtrera bort information om format, ytterligare info, etc. Länk enligt (se not 6 i Visnums-Kils socken) är väl bättre än enbart länk till flash-versionen, för visserligen leder länken inte direkt till den sökta kartan, men länken visar existensen av mer info. Sen beror det ju på hur mycket energi den som skriver vill lägga ned på arbetet, men man bör sträva efter att ge så komplett info som möjligt. Vänligen, Janwikifoto (disk) 20 mars 2012 kl. 16.25 (CET)

Påminner om att det går att bearbeta dem. Aska härad, Östergötland Edaen (disk) 20 mars 2012 kl. 16.29 (CET)

Stället där kartorna borde läggas in är http://ooc.openstreetmap.org/ där man redan hittar NPE-kartorna över England. OOC står för Out-of-copyright. Om man från en:Leeds klickar på koordinaten i övre högra, så finns det länkar som leder till OOC-kartorna. Detsamma kunde vi få för Sverige, utan att behöva lägga in nya länkar i våra artiklar än de koordinater som redan finns där. --LA2 (disk) 20 mars 2012 kl. 19.51 (CET)

VT om svenska orter

Jag vill upplyssa om att jag nu skapat en följetång med tävlingar om Sveriges fem största orter (exl. Stockholm som redan är mkt väl omskriven) enl. SCB:s statistik varav den första kommer hållas nästa vecka. Tanken är att dessa även ska kunna stoppas in i de fall då tävling saknas, vilket skett flera gånger de senaste tre månaderna. --Rasmus 28 19 mars 2012 kl. 22.47 (CET)

Jag litar kallt på att finalen kommer att handla om Vänersborg, som trots den förhållandevis ringa befolkningsmängden ändå är civilisationens hjärta.

(Bra initiativ.) /Julle (disk) 19 mars 2012 kl. 22.53 (CET)

Vi får se... Har inte bestämt ännu vad den kan komma att handla om. --Rasmus 28 19 mars 2012 kl. 22.57 (CET)

Gott initiativ, Vänersborg eller ej! :-) Calandrella (disk) 20 mars 2012 kl. 17.19 (CET)

Formsaker

Flyttad till Diskussion:Schizofreni så att de som arbetar med den artikeln lättare kan hitta information om arbetet med artikeln. Fortsätt gärna där! –flinga 21 mars 2012 kl. 15.14 (CET)

Användare efter antal redigeringar

Diskussionen flyttad till WP:WF. – GeMet [diskussion] 20 mars 2012 kl. 23.51 (CET)

Wikimedia Sverige tillsätter teknikpoolsutskott

Wikimedia Sverige har som en del i verksamhetsplanen för 2012 ett projekt som syftar till att skapa en rutin för att hjälpa gemenskapen att få tillgång till utrustning såsom (men inte nödvändigtvis begränsat till) inscanning, foto- och videoutrustning genom att skapa en välutrustad teknikpool eller låna särskild teknik.

Syftet är att stödja de olika Wikimediaprojekten. För att göra detta på bästa sätt, och sprida arbetet på flera engagerade användare, har styrelsen beslutat att tillsätta ett utskott, som skall ta fram förslag till och besluta om inköp inom projektets budget.

Är du intresserad av att påverka vilken teknisk utrustning som skall ingå i teknikpoolen och deltaga i detta utskott? Anmäl på anmälningssidan.

Mer information om verksamhetsplanen och projektet finner du på Wikimedia Sverige.--Historiker (disk) 15 mars 2012 kl. 20.40 (CET)

Jag har tyvärr varken tid eller kunskap till att engagera mig i teknikpoolen, men vill hylla detta initiativ som på ett högst konkret sätt kan bidra till Wikimedia-projekten! Kolla bara på de informativa och mycket välgjorda nobelpristagarintervjuerna! All kudos till de inom Wikimedia Sverige som startat upp detta, samt till alla som väljer att engagera sig i utskottet! Calandrella (disk) 16 mars 2012 kl. 18.34 (CET)

På min önskelista finns en bokskanner. (dvs en skanner som läser ända ut till kanten) Det skulle göra att man slapp tappa inner-marginalerna på boksidorna och slipper vara så våldsam med bokryggen. - Har flera böcker som väntar på skanning, men ligger lågt för ögonblicket, jag har fullt upp utan skanner ett bra tag framåt...

En A3-skanner vore inte heller fel... -- Lavallen 16 mars 2012 kl. 19.05 (CET)

Vore inte en vagga, två kameror och vad som mer behövs en idé? Med hjälp av min vanliga Nikon Coolpix p 50, som bara ger jpg-filer, fick jag denna text: Erasmus Montanus. (Enda bok tryckt med fraktur jag har hemma.) Med bättre kamera och övrig utrustning borde man både kunna få helt acceptabla bilder och dessutom kunna få upp hastigheten. Edaen (disk) 16 mars 2012 kl. 20.10 (CET)

Har försökt dylikt, men det är ganska svårt att få det bra. Bättre kameraoperatör hade självklart varit en fördel. -- Lavallen 16 mars 2012 kl. 20.14 (CET)

Det är smidigt att skanna ett dokument i en skanner som har dokumentmatare med vändverk. En hel bok kan skannas med en knapptryckning. Den smidiga hanteringen har ett pris. Bokryggen måste skäras av, något som lätt görs med en skärmaskin på ett bokbinderi eller tryckeri. Tyvärr så blir boken ett lösbladssystem, så det är något man bara gör med böcker man kan hitta till lågt pris. En dålig bokrygg drar ju ner priset en del och är i det här fallet ingen nackdel. Om boken skulle vara mycket sliten så kan den renskäras runt om. Vill man skanna lådvis med böcker så är metoden mycket användbar. En bok på 200 sidor skannas på 20 minuter med minimal arbetsinsats. Tyvärr så dör boken. Nasko (disk) 16 mars 2012 kl. 20.21 (CET)

De böcker som skannas måste i de flesta fall vara tillräckligt gamla för att inte omfattas av upphovsrätt och det betyder ofta biblioteksböcker som denna. Edaen (disk) 16 mars 2012 kl. 20.25 (CET)

Jag tror definitivt jag skulle ha glädje av en scanner, jag tänkte inte i första hand på boktextsidor utan bilder och fotografier. Illutrationer finns det ju tusentals att välja mellan helt säkert fria 150 år och mer (75+75) har inte jättemånga, men trogna avbildningar av äldre konstverk har ju bara en egen skyddstid på 25år om jag förstått det rätt, så där borde det ju handla om några hundra böcker och tusentals illustrationer bara i dessa. Det är bara frågan om att välja ut vilka som är viktigast, och jag skulle gärna vilja ha feedback på det om det blir aktuellt. Sedan handlar det ju om att man får ordna det hela praktiskt - jag antar att det handlar om att själv hämta utrustningen i Stockholm eller på annan plats? Men det är ju en senare fråga.--FBQ (disk) 16 mars 2012 kl. 21.52 (CET)

Det var roligt att detta initiativ uppskattades av gemenskapen och det har kommit många goda idéer på utrustning som skulle kunna köpas in. Jag hoppas att några av er även är intresserade att vara med i utskottet. Vad gäller FBQ:s fråga om hur utrustningen rent praktiskt lånas ut, så är det möjligt att skicka den som paket. Wikimedias föreningssekreterare kommer att ansvara för att hantera utlåningen administrativt. Mer information om detta återkommer jag om.--Historiker (disk) 16 mars 2012 kl. 22.27 (CET)

Mikrofon att låna för att kunna spela in saker hade inte varit så dumt. /Julle (disk) 18 mars 2012 kl. 21.44 (CET)

Var på fågelskådning i helgen i skärgården. Såg då en fotograf som hade ett bärbart stativ som stödde sig mot bröstet och rem bakom nacken. zoomning skötte man man en ratt på stativet. Verkade väldigt bra för en "darris" som jag, särskilt om man skall ta zoomkort på långt håll. Adville (disk) 19 mars 2012 kl. 11.30 (CET)

Lavallen, Julle och Adville: Jag la in era förslag på projektsidan, men ni får gärna formulera om eller specifiera. /Haxpett (disk) 21 mars 2012 kl. 01.13 (CET)

Bra med många förslag, men vi behöver deltagare i utskottet för att bestämma vad som skall köpas in. Utskottsarbetet innebär inte en mängd resor, utan vi kan sköta det via projektsidan, eller nätmöten. Ta chansen att vara med och påverka och anmäl dig på anmälningssidan.--Historiker (disk) 22 mars 2012 kl. 20.26 (CET)

Tack, en anmälan har skett! Fler intresserade?--Historiker (disk) 23 mars 2012 kl. 18.59 (CET)

(avindenterar) För att förtydliga lite om utskottets uppgifter: det handlar om att bedöma de förslag som finns och om de är vettiga, tala om det för föreningssekreteraren (som sedan sköter allt det praktiska). Allt kan skötas on-wiki och ditt riktiga namn behöver inte lämnas ut utan det är okej att enbart använda sitt användarnamn som identitet. Ainali (disk) 24 mars 2012 kl. 06.46 (CET)

Och ytterligare en intresserad har anmält sig. Tack för det!--Historiker (disk) 24 mars 2012 kl. 14.01 (CET)

Förslag till musikgrupper

Hej !

Jo jag tänkte att det kanske kunde vara intressant att veta vilka som var med i en orginaluppsättning. Just nu finns nuvarande och tidigare medlemmar. Men inget om vilka som grundade gruppen. Intressant när det gäller "gamla" grupper som Deep Purple eller Helloween. Såna som har bytt några medlemmar. 81.233.88.147 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Hej! Om du menar informationen i "skylten", t.ex. som i artikeln Deep Purple, så visas den med hjälp av en mall, Mall:Infobox musiker. Det skulle gå att lägga till en parameter för ursprungliga medlemmar där. Ibland skulle den informationen kanske vara meningsfull. I vissa fall skulle det kanske bli förvirrande, som just i fallet Deep Purple, där den mest kända uppsättningen varken är den ursprungliga eller den nuvarande. /NH 24 mars 2012 kl. 10.28 (CET)

Föränderliga externa länkadresser

VI har ju nyligen drabbats av att alla länkar till Byggnadsminnen, riksdagen och till DN fått nya URLer vilket gjort våra externa länkar till dessa blivit fel. I mitt eget specialområde så är Nationella arkivdatabasen på väg få nytt interface och hembygdsrörelsen huvudsite som bär de flesta hembygdsförengingar. I dessa senare fallen har jag haft när kontakt med de ansvariga, och hoppas de skall gå "rädda" de flera tusen länkar dit jag lagt in. Mina reflektioner. Vore det önskvärt vi mer gick mot dessa typer av centrala register via mallar, där vi kan parametersätta själva sökbegreppet, och där det då lätt går att byta basURLen. Också undrar jag om vi borde be Wikimedia Sverige att sätta upp ett projekt som håller kontakt med dessa typer av myndigheter för att se om vi kan få gehör för sätt i deras interface där vi kan rädda våra anrop (jag har tex hopp NAD kommer göra så genom att i en utökad URlsträng "ta emot" de sökparametrar jag vill skicka).Yger (diskussion) 11 mars 2012 kl. 08.00 (CET)

"projekt som håller kontakt med dessa typer av myndigheter för att se om vi kan få gehör för sätt i deras interface" låter utmärkt! Schh (diskussion) 11 mars 2012 kl. 09.03 (CET)

Jag tror nog att WMSE kan ha en viss påverkan, men om man räknar till antalet aktörer så blir det väldigt mycket jobb att kontakta och övertyga alla. Jag tror istället att vi ska hitta ett sätt att när man anger en referens så arkiveras den automatiskt någonstans (antingen hos WMF, Internet archive eller liknande). Då bir vi inte ens beroende av att källan ska finnas kvar, det är ju också ett problem som är större än när den bara byter adress. Just nu lyckas jag bara hitta lite anteckningar om det, men jag tror att det finns mer utarbetade förslag som man borde skynda på. Ainali (diskussion) 11 mars 2012 kl. 10.05 (CET)

Detta är inte gångbart när det gäller rena externa länkar som till hembygdsföreningar, till digitalt museum eller till NAD då det inte är källreferenser utan länkar till mer info. Det behövs inte för all myndigheter bara ett 20-tal, och dessa kontakter tas ju nu idag ändå, tex till Sveriges riksdag.Yger (diskussion) 11 mars 2012 kl. 10.10 (CET)

Några exempel {{Sn-Hm}} generar en URL och en söksträng där parametern ingår. {{BBR-länk}} ger en URL där parametern blir en del av URLen. {{Fs-NAD}} ger en URL till en sökruta och en tillförd söksträng som "automatiskt" lägga in i sökrutan. Yger (diskussion) 11 mars 2012 kl. 10.39 (CET)

Vi har stor nytta av mallar för externa länkar när det gäller Internet Movie Database (IMDb) och Svensk filmdatabas (SFDb), men då är dessa sajter redan välstrukturerade med korta och stabila URLer. Jag tittade på möjligheten att göra något liknande för några av de sajter som Nordiska museet driver, till exempel Nationella fotografregistret, men ett problem var att varje fotograf inte identifieras med ett id-nummer, utan att det krävs två oberoende nummer för att länka till en fotograf. Den som designat databasen och sajten måste ha tänkt fel från början, och därmed försvåras hela arbetet. Sådana feltänk har vi hos DN och Riksdagen också. Jag tror inte de kan lösas med mallar. Vi kan jämföra med lagtexter, som ju finns på Riksdagens webbplats, men där vi av bekvämlighet hellre länkar till den privata och välstrukturerade sajten lagen.nu. Kanske är det WMSE:s och WMF:s uppgift att understödja sådana privata sajter, så att de inte försvinner. Eller att bedriva lobbying för att Riksdagen.se ska göra ett bättre jobb. --LA2 (disk) 11 mars 2012 kl. 12.50 (CET)

Ja ja ser det som önskvärt driva på de stora så de skapar bättre URLinteface. Ta libris tex. ~Det går inte komma åt en bok genom att via URlsöksträng ange författare och titel, utan man måste ange en internkod (libris-id). Och åtminstone i några fall har jag hittat samma bok i upp till tre olika libirs-id, som man dock lätt hittar när man kan manuellt ange författre och titel i deras sökruta.Yger (disk) 11 mars 2012 kl. 12.57 (CET)

Om det egentliga problemet är att vi får brutna länkar för att externa parter ändrar sina webbplatser ser jag det som enklast att arkivera allt viktigt och specifikt vi länkar till. Att uppfostra hela internet till hur de borde utforma sina adresser tror jag är ogörbart. Men om det inte är hela internet, vilka är de 20-tal myndigheterna som vi borde kontakta? Ska vi nedprioritera hembygdsföreningar, digitalt museum och NAD (som väl inga är myndigheter)? --Ainali (disk) 11 mars 2012 kl. 13.33 (CET)

Om du följer mina exempel ovan ser du att det jag egentligen vill att man kan komma åt informationen ur olika databaser genom att via URen skicka en söksträng. För NAD skriver man tex efter URLen search_arch.aspx?title= xxxx, vilket gör att det som står i söksträngen blir detsamma som om man skrivit in detta i sökrutan. För digitalt museum funkar detta om man efter URL skriver search?items_per_page=15&q=Gryta+socken+Uppland&commit=Sök. Om de stora databaserna hade en sådan funktion implemnterad så skulle våra anrop via mallar då vara mycket mer oberoende av när deras system ändras. RAÄ har tex en sådan funktion men med mindre roliga parametrar search.html?province=Up&parish=231&tab=2&page=1iten vilket borde kunna förenklas. Så detta handlar inte alls om arkiverade sidor, utan URLgränssnitt. Då jag själv personligen har haft genomslag i mins diskussioner med NAD och hembygdsrörelsen för detta synsätt, så lyfte jag det för att diskutera detta generellt. Ingen har sagt WMSE skall göra något i detta skede, detta är en inledande diskussion om frågeställningen, om och när WMSE inte vill engagera sig i fråga så kan jag fortsätta och tex utöka diskussion med Digitalt museum och historiska Museet där haft inledande kontakter med.Yger (disk) 11 mars 2012 kl. 14.20 (CET)

Yger, Libris tilldelar en kod till varje utgåva av en viss bok. Ofta finns även talboksutgåvor med i Libris med ett eget id vilket gör det omöjligt att entydigt peka ut en viss bok med hjälp av enbart författare och titel. /ℇsquilo 11 mars 2012 kl. 22.37 (CET)

Tyvärr är denna kod inte en officiell kod som ISBN numret utan en intern satt kod. Så om bibliotekarien registrerat annorlunda som blir det två olika koder. I de fall jag hittade kunde det också hända att en bok som ingår i en serie hade en kod som enskild bok och som en del av en grupp, där olika bibliotek registrerat förekomst olika. Vad händer ~Wp om de byter ut sin interna kod, det skulle bli kaos. om nman i sökrutan fyller i författare och till så får man upp alla varianter som man sedan kan klicka på för att hitta biblioteksförekomst. Jag skulle gärna vilja kunna göra detsamma visa URlanrop.Yger (disk) 12 mars 2012 kl. 09.12 (CET)

Fotografregistret kunde man innan lanka till via Commonsmallen commons:Template:NfrId. Vet inte om den ar bruten nu eller om det bara ar deras register som ar nere. Jag haller pa att pyssla med en del av de institutioner som ar med i k-samsök eftersom man da kan anvanda deras persistenta lankar. Darav uppdateringen av {{RAÄ-nummer}}, {{BBR-länk}} samt gardagens {{SHM-länk}}. Hojta garna till ifall det ar nagot dar som onskas. Ofta kan man lanka till enklare url:er nar man val kan systemet. t.ex. kan den horribla [1] ersattas med [2] eller i just detta fallet med [3]. Men det kraver att man vid natt tillfalle fortvivlat over systemet. /Lokal_Profil 12 mars 2012 kl. 04.50 (CET)

Perfekt! Precis det jag var ute efter. Genomtänkta mallar mot våra viktiga register som gör att URLer (och dess förändringar) helt är borta från artikeltexter. Sedan kan man utveckla varianter och inkludera dessa eller beskriva dessa i anslutning, som du nu gjort med Sn-Hm tex. Yger (disk) 12 mars 2012 kl. 09.12 (CET)

En bra start borde vara att ersatta de lankar vi har mallar for med mallarna. Da kan man sedan satta ihop en lista med "urler att ersatta" och antingen med bot eller atminstonne med en regelbunden dump forhindra att dessa aterkommer. Detta skulel aven gora det mer overskadligt far den som vill anvanda mallarna att se vilka url:er som kan ersattas. Flertalet anvandare kommer troligen aven i fortsattnignen inte att anvanda mallar utan anger istallet url:er till soksidor med tillfalliga sessionsid etc.

I samband med BRA (se diskussionen nedan). Sag jag att det for myndighetspublikationer atminstone verkar vara natt nytt pa gang (revision av Lagen om pliktexemplar) som innebar att URN:NBN kan bli anvandbart. /Lokal_Profil 12 mars 2012 kl. 18.52 (CET)

Finsn nog en hel del mallar pa Källmallar som aven ar Externa länkmallar. /Lokal_Profil 12 mars 2012 kl. 19.05 (CET)

Har nu skapat {{URN}} som kan användas på ungefär samma sätt som {{issn}}. Dvs. den borde kunna användas i de refmallar so har en id parameter. /Lokal_Profil 25 mars 2012 kl. 21.47 (CEST)

Kalkonfilmer

Jag vill uppmärksamma Kategoridiskussion:Kalkonfilmer. POV, är det OK om vi tar bort den på en gång utan att vänta flera år på "Problematiska kategorier". J 1982 (disk) 22 mars 2012 kl. 22.17 (CET)

Ja, ta bort den. --Petter 25 mars 2012 kl. 16.14

Nu borttagen. --MagnusA 25 mars 2012 kl. 17.12 (CEST)

Föreslår att vi uppmärksammar massmedia i Sverige på att vi närmar oss en halv miljon svenska Wikipediaartiklar

SvWp är nu nära att uppnå en halv miljon artiklar, om jag har uppfattat infon korrekt på Wikipedia:Milstolpar. Om man uppmärksammar massmedia i Sverige att svWp närmar sig en miljon så får därmed svWp den positiva uppmärksamhet som den förtjänar och behöver. Hoten mot Wp gör att vi behöver framföra positiva budskap från Wp, inte bara negativa som när den amerikanska Wp stängdes ner i protest mot amerikanska lagstiftare i 24 timmar. Vad tycker ni andra om mitt förslag om att uppmärksamma massmedia i Sverige på att vi närmar oss en halv miljonen svenska Wikipediaartiklar? Mvh ----Allexim (disk) 24 mars 2012 kl. 15.26 (CET)

När väntas vi nå gränsen? Har någon räknat ut det? --Petter 24 mars 2012 kl. 17.11

Ge bottarna lite cred bara i processen, dom har arbetat hårt. Tabletaken (disk) 24 mars 2012 kl. 17.18 (CET)

Vad har kvantitet för egenvärde, utöver att det är relativt lätt att beräkna? Finns det inget bra mått på kvalitet värt att uppmärksamma? --MagnusA 24 mars 2012 kl. 17.34 (CET)

Och varför bara Sverige? Det finns andra områden i världen där det talas svenska. --MagnusA 24 mars 2012 kl. 17.36 (CET)

Jag tycker det låter bra att låta informera medierna om detta, med förhoppningen att de rapportera om det. Uppmärksamheten gör bara gott för projektet, dess nuvarande och historiska bidragsgivare. Det kan eventuellt leda till fler bidragsgivare. Till detta kan man låta media få veta att det pågår ett allt intensivare kvalitetsarbete (antalet utvalda artiklar ökar som jag förstår det). Vi har i många (de flesta?) fall bättre och mycket mer utförliga artiklar än exempelvis Nationalencyklopedin. Att slå sig över bröstkorgen tycker jag vi ska göra. En halv miljon är en fin siffra att uppmärksamma. dnm ^{(d | b)} 24 mars 2012 kl. 18.17 (CET)

Jo. Det är betydligt enklare att få uppmärksamhet för den genom att säga "nu har vi nått en halv miljon artiklar" än "vi kommer snart att nå en halv miljon artiklar". Men jag förutsätter att Användare:Haxpett har planer på ett pressmeddelande. /Julle (disk) 24 mars 2012 kl. 20.13 (CET)

Själv skulle jag dock vilja vi kunde rapportera i andra mått, som nu har vi artiklar om 25 000 fåglar, alla som ha svenska namn, eller nu har vi fullödiga artiklar om alla byggnader i bebygelseregistet och alla tät- och småorter Yger (disk) 24 mars 2012 kl. 20.24 (CET)

Som jag ser det finns det ingen motsättning mellan "förslagen". Låt oss göra båda och aktivare ge ut pressmeddelanden om sådana här kvalitetsförbättringar. Det är bra om vi lyckas visa på vilken tillgång Wikipedia kan vara för allmänheten. dnm ^{(d | b)} 24 mars 2012 kl. 20.31 (CET)

Jag ser ingenting som säger att vi inte kan göra det också! Men som dnm säger ger all uppmärksamhet förhoppningsvis möjlighet till fler bidragsgivare – varhe tillfälle är en chans att säga "och alla kan redigera och vi ser gärna fler!" – och jag tror att "nu har svenskspråkiga Wikipedia en halv miljon artiklar" är en sak som är, jämfört med andra milstolpar, enklare att få att gå hem hos svenskspråkig press. /Julle (disk) 24 mars 2012 kl. 20.33 (CET)

Om man uppmärksammar svensk massmedia på att svenska Wikipedia har snart växt ända till en halv miljon artiklar nu, så kan det finnas en chans att de publicerar det. Även om de avstår från att publicera det, så är det viktigt förbereda massmedia på att vi är på väg att uppnå en halv miljon artiklar. När man väl går ut med ett pressmeddelande om att denna milstolpe i svenskspråkig Wikipedia har passerats, så finns det en större acceptans för publicerande utav det faktumet. Detta kanske kan i sin tur leda till en större samhällsdebatt om vikten utav Wikipedia, hur allt viktigare Wikipedia blir i det svenska samhället, framför allt inom utbildningsväsendet. Vad tycker ni andra? Mvh --Allexim (disk) 24 mars 2012 kl. 21.01 (CET)

Självklart kommer det att uppmärksammas. Både inför och efter passerandet. Med jämna och ojämna mellanrum skickar jag pressmeddelanden om händelser, både på Wikipedia och inom Wikimedia Sverige. Som ni säger ovan kan det göras oftare, med olika inriktningar, om olika projekt och olika aktiviteter. Alla förslag på vad jag ska skicka pressmeddelanden om mottages tacksamt via mail, telefon eller på min diskussionssida. Om det är någon som vill vara med som kontaktperson går det också att kontakta mig. Lite då och då får jag förfrågningar om intervjuer och jag skickar gärna vidare till andra som är intresserade. Tankar, funderingar, återkoppling eller nyfikenhet på presskontaktsuppdraget går också bra att framföra och få svar på enligt ovanstående. /Haxpett (disk) 24 mars 2012 kl. 23.36 (CET)

Haxpett, tack för ett snabbt och intressant svar! Du skriver här ovan: Om det är någon som vill vara med som kontaktperson går det också att kontakta mig. Lite då och då får jag förfrågningar om intervjuer och jag skickar gärna vidare till andra som är intresserade. FRÅGA: Är det specifika personer som massmedia vill intevjua, ex. pedagoger som använder Wikipedia i undervisningen? Mvh --Allexim (disk) 24 mars 2012 kl. 23.56 (CET)

Det är lite olika. Ena gången är det någon som redigerar mycket om fotboll, nästa gång någon som bor i Jönköping, därefter någon som forskar om Wikipedia. Någon enstaka gång är det en specifik användare dom vill ha hjälp att komma i kontakt med. Om tid finns och den som frågar inte vill hålla det hemligt frågar jag via bybrunnen eller andra publika kanaler, annars går jag direkt på dom jag tror passar in och är intresserade. /Haxpett (disk) 25 mars 2012 kl. 23.23 (CEST)

I det här läget kan jag också påminna om Användare:Hannibal/IRL där man kan skriva upp sig om man kan tänka sig att bli kontaktad utanför Wikipedia för intervjuer, föreläsningar, etc. Skriv gärna upp er där.//Hannibal (disk) 26 mars 2012 kl. 09.06 (CEST)

Sannolikt kan landstingen spara pengar

I följe artikeln Förbön, och underrubriken Andra person - förbön av någon man känner, borde landstingen (som har det knapert) kunna spara en hel del pengar om det som står i artikeln är riktigt. Varför har jag inte hört talas om detta? Det borde ju vara en världssensation och även kunna hjälpa miljoner människor i mindre utvecklade länder, där läkartillgänglighet och ekonomiska resurser är begränsade. Den källa som anges till studien kan jag tyvärr inte kontrollera, då man måste köpa tillgång till PDF-filen. Jag hittar inte heller någon annan undersökning som kan verifiera den sensationella upptäckten. Jag väntar ett tag till, innan jag ringer tidningarna och Nobel-kommittén. jlundqvi (disk) 26 mars 2012 kl. 13.12 (CEST)

Om man ska hänvisa till enskilda vetenskapliga artiklar måste man vara mycket skicklig, helst en forskare. Urvalet blir lätt skevt och det är svårt att veta vad som egentligen kan utrönas från källan. Artikeln ovan kunde antagligen raderas. --Ace90 (disk) 26 mars 2012 kl. 14.59 (CEST)

Taggen ("står ej i källan") som visas bredvid referensen är felaktig då informationen står i källan. Forskningen verkar korrekt utförd och är publicerad i vetenskaplig peer review-granskad tidskrift. Dock är det publicerat i The Journal of Alternative and Complementary Medicine där abstracten inte tar upp problemen med forskningen. Problemen skriver istället forskarna om i diskussionsavsnittet för den vetenskapliga artikeln i fråga, och för att citera: "Even though the results of individual analyses and group analysis were statistically significant, the internal validity of these findings is challenged on several fronts. First, from the data accumulated it is not possible to establish causal factors for the demonstrated effects. For example, three people (the radiology technician, research nurse, and principal investigator) were in the control booth and aware of the timing of the On and Off conditions. Given these facts, it is not possible to know to what extent they influenced the findings, even though they were not deliberately sending distant intentions. Second, because the study design used a variety of healing traditions, one cannot know whether the particular modality caused the effect or it was a function of some unique and idiosyncratic interaction between members of the pair. Finally, no independent measure of the healer’s abilities is available. The healing traditions represented are poorly researched, and the empiric evidence for the prowess of any given practitioner is a matter of conjecture.".

Så för att sammanfatta kan man lugnt säga att referensen inte används korrekt och bör tas bort eller sättas in i ett sammanhang (av vilket det senare kan bli lite för mycket off-topic för artikelämnet i fråga). 85.24.186.234 26 mars 2012 kl. 22.01 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Enwp har två artiklar som behandlar det här temat, Studies on intercessory prayer och Efficacy of prayer. Den förra är en översikt av vetenskapliga studier och kommer fram till att förbön har små eller inga effekter. Den senare är underlag för svenska Förbön, och har inte samma kritiska distans till ämnet. Lsj (disk) 26 mars 2012 kl. 22.05 (CEST)

När jag växte upp fick jag veta att förbön kunde bota homosexualitet och en massa avvikande onda saker i samhället. Jag tycker det är bra att artikeln nu är märkt för kvalitetskontroll. dnm ^{(d | b)} 26 mars 2012 kl. 22.10 (CEST)

Fartygsnamn och flaggtillhörighet över tiden

Hej!

Är precis ny med att lägga in på Wikipedia. Ett av mina framtidsprojekt är att mer aktivt lägga in svenska fartyg och rederier och har en fråga hur jag skall hantera namnbyten på fartyg. Praxis (nästan ialla fall) är att när ett fartyg säljs byts fartygsnamnet. Liknande problem är det med i vilket land fartyget är flaggat (registerat). Detta kan också ändras över tiden. Flaggtillhörhet finns i form av en bild i fartygsmallen. Hur skall man visa den har förändrats över tiden? Finns det någon praxis på hur man skall göra detta på ett bra sätt, jag finner ingen när jag söker runt på svenska wikipedia.

/ Taoron (disk) 26 mars 2012 kl. 21.28 (CEST)

Bra fråga! Praxis verkar vara att artikeln döps efter fartygets senaste namn och att tidigare namn omdirigerar till den artikeln. (Vet du hur man skapar omdirigeringar?) Sedan ska man naturligtvis skriva in tidigare namn som värden på attributet 'tidigare_namn' i {{Faktaruta fartyg}}. /ℇsquilo 26 mars 2012 kl. 22.45 (CEST)

Problemet med att döpa artikeln efter det senaste namnet är att massor av svenska fartygs artiklar kommer inte att ha det namn som vi är vana att använda då många blev sålda en eller flera gånger efter svensk tjänst. Din förslag på praxis fungerar utmärkt om faryget stannade inom Sverige men sämre om det säljs utomlands. Jo, jag har lärt mig hur man skapar omdirigeringar. / Taoron (disk) 26 mars 2012 kl. 23.00 (CEST)

Vilka är "vi"? Tänk på att Wikipedia är ett globalt uppslagsverk. Det svenska har inte per automatik företräde. Däremot anser jag gott att artiklar kan ligga under det namn som är mest känt i svenskspråkig kontext, inte nödvändigtvis under det senast aktuella namnet. Se WP:POMMF för en förklaring av principen om minsta möjliga förvåning. /Grillo 27 mars 2012 kl. 01.44 (CEST)

Ja, så är det tyvärr. Det är därför artiklarna heter M/S Cristal och M/S SPL Princess Anastasia, inte M/S Viking Saga och M/S Olympia. /ℇsquilo 27 mars 2012 kl. 06.43 (CEST)

Ett förslag till praxis är att skrotade fartyg benäms med det i svensk kontext mest använda namnet och fartyg i trafik med det nuvarande namnet. / Taoron (disk) 27 mars 2012 kl. 08.38 (CEST)

Om och när fartyget vid namnbytet samtidigt ändrat ändamål eller genomgått större ombyggnad anser jag också mer än en artikel kan vara befogad.Yger (disk) 27 mars 2012 kl. 09.22 (CEST)

Över huvud taget är det svårt att hantera saker som förändras över tiden: företag som byter namn och ägare, personer som gifter sig/skiljer sig, vägar som byter beteckning etc, etc. Så länge det finns omdirigeringar från varianterna till det nuvarande, så att läsaren hittar artikeln, är problemet inte jättestort.//Hannibal (disk) 27 mars 2012 kl. 09.10 (CEST)

Jag har just funderat på fartygsnamn eftersom det i kategorin för artiklar som behöver wikifieras finns flera fartyg som fått ett uppslag med dubbelnamn (ett tidigare och ett senare namn). Kan man alltså konsekvent flytta dem till det senaste namnet? Vill någon fartygskunnig hjälpa till att få dem till rätt namn vore det toppen. Höstblomma (disk) 27 mars 2012 kl. 09.57 (CEST)

Det stora problemet med fartyg (vilket inte endast har att göra med Sverige) är att fartyg ofta med pompa och ståt inleder sin karriär, medan det med åldern säljs för allt mindre glamorösa användningsområden. Enligt principen om senaste namn borde många välkända fartyg ha artiklar enligt namn som okänd pråm eller ponton (åtminstone tills pråmen skrotats, vilket sällan når över nyhetströskeln).

Välkänt namn i svensk (eller annan) kontext är också ett problematiskt kriterium: de som kryssat med fartyget i Röda havet och de som åkt med det över Ålands hav på 1960-talet kan ha rätt olika åsikt om vad som är välkänt.

--LPfi (disk) 27 mars 2012 kl. 10.11 (CEST)

Skulle det namn som de har burit under längst tid vara ett bättre alternativ? /ℇsquilo 27 mars 2012 kl. 10.15 (CEST)

Ofta, men inte som regel. Ett fartyg kan ha haft en kort men strålande karriär och sedan legat som ponton någonstans i eviga tider. Någon kompromiss mellan det nuvarande och det mest kända är antagligen POMMF.

Utan klara regler är det mycket svårt att välja namn för Sverige-/finlandsbåtar med senare karriär i varmare vatten (det typiska exemplet). Å andra sidan leder klara regler till orimligheter i enskilda fall. Det kan hända att man kan hitta regler som fungerar för någon typ av fartyg och andra som fungerar i andra fall (sverigebåtarna och gamla segelfartyg kan behandlas olika).

(Ibland fungerar det med flera artiklar, men med många ägarbyten kanske hela karriären är intressantare än de enskilda delarna. Och om man skriver två artiklar om klart olika skeden är det inte sagt att pråmkarriären är väsentlig just för den senare, medan den knappast får en egen artikel.)

--LPfi (disk) 27 mars 2012 kl. 10.27 (CEST)

Så är det till exempel gjort med GTS Finnjet (som alltså inte heter GTS Da Vinci som var hennes senaste namn). Jag vet dock inte om det är praxis eller om det bara blev så. Jag minns att jag funderade på samma problem när jag skrev artikeln om fregattklassen Projekt 1159 Jaguar. Ska de första fartygen heta Nerpa, Kreshet och Sokol eller Rostock, Berlin och Split (eller rent av Beograd)? /ℇsquilo 27 mars 2012 kl. 11.03 (CEST)

Vill minnas ngt jag läste när jag senast åkte över till Gotland: Den senaste båten i flottan hade alltid samma namn (vilket minns jag inte nu) och när en ny båt köptes in fick den nya båten ta över namnet, och den nu begagnade båten fick byta. Vet inte om vi har artiklar om de här båtarna, men det låter som ett mer eller mindre hopplöst företag att hålla reda på vilken båt som ska ha en visst namn under sådana omständigheter. -- Lavallen 27 mars 2012 kl. 10.36 (CEST)

Ett liknande problem är Stena Line, som verkar byta namn på fartygen enligt linje. När man berättar att M/S Stena Germanica och M/S Stena Hollandica byter rutt sinsemellan blir alltså formuleringen den samma oberoende av vilkendera fartyget som flyttat till Tysklandsrutten (men fartyget som flyttat till rutten skall alltså senare omnämnas som det fartyg som flyttat bort). --LPfi (disk) 27 mars 2012 kl. 11.19 (CEST)

FYI: Tidningsartiklar om att Breivik ligger bakom flera wikiartiklar

Svenska Dagbladet har en artikel om "Breivik bakom artiklar i Wikipedia" vilket också diskuteras på Norska wikipedia under rubriken "läst i Expressen ("leset i svenske Expressen/ "read the news today o'boy")". Ingressen hos SvD lyder: "I sitt så kallade manifest beskriver Anders Behring Breivik Wikipedia som ett idealverktyg for att främja invandrarkritiska idéer. Nu avslöjar Jarle Vines, som leder stiftelsen bakom norska Wikipedia, att Breivik kan ha bidragit med material till det fritt ändringsbara nätuppslagsverket.". Tänkte det kunde vara relevant att veta om. Borde inte vara värre än att allt fakta- och NPOV kollas och man går vidare. Schh (disk) 27 mars 2012 kl. 21.25 (CEST)

Wikipedia:Wikipedia i media#Anders Breivik Wikipediaskribent? – GeMet [diskussion] 27 mars 2012 kl. 21.29 (CEST)

Och "Mårten Wallin" är duktig på att få en att skämmas över att vara svensk... /Grillo 28 mars 2012 kl. 10.53 (CEST)

Eller vad fan han nu heter... Tomas e (disk) 28 mars 2012 kl. 11.12 (CEST)

Halvlåsning

Jag har tagit och tittat igenom artikeln om Sverige. Dess historik är en väldigt trasig historia. Mycket vandalism och ungefär lika många återställningar. Kan det inte vara en god tanke att faktiskt halvlåsa sidan? Jag har inte sett någon betydande editering i artikeln som gjorts av en oregistrerad. Om inte halvlåsning är en idé som finner stöd, finns det några andra metoder? Går det att göra att oregistrerades bidrag måste godkännas i specifika artiklar? Jag ser gärna att administratörerna får sådana möjligheter, att kunna lägga en "låsning" i framtiden. Det skulle underlätta mycket i klotterarbetet som idag helt i onödan måste reageras på. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 27 mars 2012 kl. 13.44 (CEST)

statistiken visar att den leder överlägset klotterattacklistan.Yger (disk) 27 mars 2012 kl. 13.50 (CEST)

Många artiklar på enwp är halvlåsta, jag tycker att om en artikeln utsätts för mycket klotter och knappt några konstruktiva bidrag från oinloggade så är det fullt rimligt att halvlåsa den på en längre tid, särskilt som antalet artiklar ökar. Det känns ibland som det är väldigt mycket klotter här på svwp, jag vet inte om det finns något sätt att jämföra med andra språkversioner dock. Tråka ut klottrare är väl tyvärr det enda sättet att få bort dem. Höstblomma (disk) 27 mars 2012 kl. 13.59 (CEST)

Tråka-ut-strategin har väl prövats nu ett längre tag? Den tycks inte fungera, vilket är uppenbart i fallet Sverige och i många andra artiklar som ofta utsätts. Vilket antagande gör du om IP-användarna bevekelsegrunder och natur? Om jag får göra några snabba antaganden om klottraren: Jag tror hela behållningen i att sabotera artiklar ligger i stunden, i själva genomförandet. Personerna bryr sig nog inte alls ifall det skrivna ligger kvar. Det handlar snarare om en "jag kan och därför kommer jag"-mentalitet. För somliga kanske behållningen ironiskt nog finns i att deras avtryck ligger kvar i artikelns historik (så de kan visa sina kompisar med mera). Är dessa antaganden riktiga fungerar inte tråka-ut-strategin, och jag tror antagandena är riktiga.

I fallet med artikeln om Sverige skulle jag vilja se en halvlåsning. Idag utgörs nästan hela sentida historiken av oseriösa bidrag av IP-användare som klottersaneras nästan omedelbart. dnm ^{(d | b)} 27 mars 2012 kl. 16.33 (CEST)

VAd sägs om ett filter som aktiveras om ngn redigerar i 'frekventa klottersidor' varvid det kommer upp ett meddelande till icke-bekräftade konton om att klotter upptäcks snabbt och kommer att återställas snabbt. Ett filter som inte hindrar ngt, men som varnar om att sidan är välbevakad och att klotter därför är meningslöst. -- Lavallen 27 mars 2012 kl. 17.09 (CEST)

Det är en tanke, men då förutsätter du att klottraren vill att dess bidrag ska bli beständigt, vilket är ett antagande som saknar stöd sett till innehållet. Klottrarens editeringar är gjorda och formulerade på ett sådant sätt att upphovsmannen vet (och kanske förväntar sig) att editeringen kommer att bli återställd. Därför måste det vara något annat som driver klottraren, och ifall det är något annat som driver klottraren kommer varningen vara helt verkningslös. Det jag tycker vi kan konstatera är att klottraren saknar nödvändig självkontroll när det kommer till vandalism på nätet. Vi behöver därför en åtgärd som är mer konkret, något som stoppar själva handlingen som sådan. Jag vidhåller mina antaganden: Jag tror hela behållningen med att klottra i artiklar ligger i stunden, i själva genomförandet. Personerna har lite eller inget engagemang alls när det kommer till ifall det skrivna ligger kvar; det är inte klottrarens mål att beständigt förändra artiklarna. För somliga kanske behållningen finns, till viss del, i ett beständighetstänkande, men då handlar det främst om att lämna ett avtryck som finns kvar i artikelns historik. Att tillföra ytterligare varningar kommer därför inte ha någon som helst effekt på klottraren. Det vi däremot "uppnår" på grund av klottraren är ytterligare ett "negativt" meddelande till potentiella bidragsgivare men behåller samma mängd saneringsarbete. dnm ^{(d | b)} 27 mars 2012 kl. 17.55 (CEST)

Jag har personligen inget emot långa skydd, men min erfarenhet här säger mig att ett sådant skydd snart kommer att tas bort i den fria encyklopedins namn. -- Lavallen 27 mars 2012 kl. 17.59 (CEST)

dnm:s analys av klottrares syften och egenskaper förefaller rimlig. Likväl bör varken artikeln Sverige eller någon annan artikel i artikelnamnrymden halv- eller hellåsas permanent. Just för att Sverige-artikeln är så klotterutsatt är den mycket välbevakad, och klotter rullas i regel tillbaka mycket fort. Den mycket lilla fördelen av att slippa klotter de få minutrarna klottret hinner ligga i artikeln (samt att slippa lägga ned arbete på klottersaneringen) väger inte alls upp den mycket stora nackdelen i att Wikipedias öppenhet begränsas, anser jag. Calandrella (disk) 27 mars 2012 kl. 18.33 (CEST)

Jag tycker inte rörig historik är ett argument för skrivskydd. Jag skulle önska att programvaran tillät att klotterredigeringar gick att trolla bort ur historiken, men för tillfället kan man inte det (att dölja/radera versioner gör historiken snyggare, men rör till loggar och senaste ändringar i desto större grad). En ofta visad artikel blir ofta klottrad – men man kan också tänka sig att många nya användare skulle göra sin första redigering där. Liknande diskussion har förts kring artikeln "Stockholm". /NH 27 mars 2012 kl. 22.39 (CEST)

Wikipediaprojektets syfte är i första hand att skriva ett uppslagsverk, och det fria uppslagsverket syftar på fri information, att bidra, dela och sprida, inte fritt i bemärkelsen att man får klottra bara för att det går. Missbrukas den öppna redigeringmöjligheten i sådan grad att det upplevs som belastning är det inte att bli mindre öppet att försöka komma till rätta med missbruket. Jag är inte för permanent låsning, däremot menar jag att artiklar som det klottras eller vandaliseras mycket i utan att det vägs upp av nämnvärd mängd seriösa bidrag kan halvlåsas en tid för att signalera till klottrare och vandaler att det inte är ok. Det är inte så svårt att registrera ett konto, så halvlåsning ett tag är inte särskilt begränsande. Klotter tar upp oerhört mycket tid för etablerade användare som istället kunde läggas på att skriva och utöka artiklar. Det är mycket tacksamt att vi har ett antal användare som är så flitiga och aktiva klottersanerare som de är. Skulle vi inte ha det skulle det vara ohållbart, vandaler skulle ta över om motiveringen som driver klottrare är att de gör det bara för att det går (och det är väl det främsta syftet med halvlåsning på enwp, det minskar arbetsbördan samtidigt som det inte är särskilt begränsande för dem som vill delta seriöst). Så länge vi kan hålla efter är det bra, då behöver vi inte skydda sidor, men om det blir för mycket klotter ser jag inte halvlåsning som begränsade av friheten, utan som skydd för uppslagsverket. Höstblomma (disk) 28 mars 2012 kl. 11.08 (CEST)

Halvlåsning för en tid ser jag inget problem med, men den principiella öppenheten är viktigare än att hålla historiken fri från klotter. Calandrellas bedömning att denna sida är så välbevakad att klotter inte blir liggande någon längre tid torde vara korrekt. Fernbom2 (disk) 29 mars 2012 kl. 13.41 (CEST)

NAD ändrat webbadress och sökgränssnitt

Nationella arkivdatabasen gick nu i eftermiddag över till sitt nya gränssnitt på ny webbplats. Jag håller dialog med dem då flera av mina länkar går dit (7000 totalt). Om det är andra som fått problem så skriv gärna dem här så kan jag försöka ta upp dem samtidig med mina frågor/problem.Yger (disk) 28 mars 2012 kl. 16.23 (CEST)

Det verkar som om flera av de äldre länkarna har fått sina åäö ersatta av hexadecimalkoder (t.ex. [4], [5]) vilket nu ger ickefungerande länkar. Detta verkar vara ett fel från vår sida. De övriga fungerar fortfarande men borde kanske pekas om från söksidan till den faktiska posten (t.ex. [6] till [7]). Å andra sidan så har den senare inte en speciellt pedagogisk url. /Lokal_Profil 29 mars 2012 kl. 20.24 (CEST)

Förut krävdes specialtecken för å,ä,ö som nu inte fungerar. Jag för dialog med dem, som hela tiden varit måna att wp inte skall drabbas. Ev behöver jag dock ändra de inskrivna anropen, som du skriver inte är snygga med med specialtecknen. Jag låter det nu dock gå någon vecka för att se om de vidtar åtgärder från sin sida.Yger (disk) 29 mars 2012 kl. 21.04 (CEST)

Svenska medeltidsbrev på nätet

Svenskt Diplomatarium, som publicerar medeltidsdokument (diplom), har nu fått en ny och mycket förbättrad söksida för sitt huvudkartotek (SDHK) med beskrivningar av samtliga medeltida diplom. Dessutom har man nu i större skala börjat att koppla foton av de urkunderna själva till posterna i databasen. Väl värt ett besök: http://www.nad.riksarkivet.se/SDHK. / --Minor (disk) 29 mars 2012 kl. 13.27 (CEST)

De tre senaste rubrikerna (NAD, SBL, SDHK) är alla knutna till NAD-webbplatsen. Detta är kanske en central del av Riksarkivets nya strategi på nätet? --LA2 (disk) 29 mars 2012 kl. 15.08 (CEST)

Översätta från tyska

Jag håller på att översätta resultaten från världscupen i alpin skidsport säsongerna 1970/1971-2005/2006 från tyska, herrar och damer (1970/1971 är bara damer, herrarna där är avklarade från engelska). De är nästan klara och skall in i säsongsartiklarna, men flaggorna strular till på svenska. Är det någon som vill ta sig an det och sedan stoppa in i de olika säsongsartiklarna om jag skickar resultaten. J 1982 (disk) 29 mars 2012 kl. 22.08 (CEST)

Är det bara att klistra in i artiklarna, eller är det inte färdigöversatt? /Mvh Vostok (disk) 29 mars 2012 kl. 23.57 (CEST)

Har fixat den själv nu. Kom på hur man skulle göra. J 1982 (disk) 30 mars 2012 kl. 00.59 (CEST)

Okej, ja jag såg det igår kväll/inatt. Bra jobbat! /Mvh Vostok (disk) 30 mars 2012 kl. 07.44 (CEST)

Sammanslagning av Matchresultat i Resultat

En ny mall har byggts efter önskemål här. Koden i mallen {{Resultat}} har byggts om och nu finns en ny mall med namn {{Matchresultat}}. Mallen fungerar med samtliga parametrar ur {{Resultat}}. Mallen är mer kompakt och löser vissa visuella problem, samt har valmöjligheten att kunna minimera hela tabellen med en visa/dölj-knapp. Jag behöver era åsikter och synpunkter, håll gärna diskussionen på diskussionssidan. Observera att mallen {{Matchresultat}} är byggd enbart för att kunna visa hur en ny resultatmall kan se ut, och skall ej användas om koden förs över i {{Resultat}}.// MAURIZIO 30 mars 2012 kl. 22.24 (CEST)

Wikidata börjar få upp farten

På Wikimedia Foundations blog går det att läsa om Wikidata som börjar komma igång och hur framtidsplanerna ser ut. Wikidata är en samlingsplats för data på samma sätt som Commons är en samlingsplats för mediafiler. Utvecklingen är uppdelad i tre faser:

1. Augusti 2012: Interwikilänkar samlade
2. December 2012: Lägga till och använda data
3. I/U: Skapa listor och tabeller automatiskt

För intresserade går det att läsa mer på meta, ansluta sig till maillistan, prata på irc eller läsa mer på den här bloggen. /Haxpett (disk) 30 mars 2012 kl. 22.21 (CEST)

Livlig lista.... I allra högsta grad intressant. Ser inte ut som vanliga default-användare kommer att omedelbart kommer att kunna redigera denna resurs, då man använder ett skriv-API om jag förstått rätt. Dock kommer det väl ganska snart att dyka upp verktyg för att göra även sådant direkt, om än inte i en vanlig browser... -- Lavallen 1 april 2012 kl. 09.26 (CEST)

Det här tycker jag ser ut som ett vanligt Browser-UI. Det är visserligen inte klart än, men jag skulle tro att det kommer att bli det huvudsakliga verktyget för Wikidata. Ett mycket välkommet projekt för övrigt. /ℇsquilo 1 april 2012 kl. 10.03 (CEST)

Ser så ut ja. Nåväl, problemet jag ser nu är att kanske inte alla data är fria, på samma sätt som data från federala myndigheter i USA är. Jag fördjupade mig lite grann i den vattendata (från SMHI?) som diskuterades vid ngt tillfälle här någonstans, och stötte på sådana problem just där. Det är inget problem när enskilda siffror plockas ut sådana databaser, men när hela databasen formateras om och läggs in på wiki-data, vad händer då? -- Lavallen 1 april 2012 kl. 10.42 (CEST)

Svenskt biografiskt lexikon nu på nätet

Nu finns det stora [Svenskt biografiskt lexikon tillgängligt på nätet, och det dessutom gratis: http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Start.aspx. För närvarande jobbar man med personer och släkter på bokstaven S. En enastående resurs! /--Minor (disk) 29 mars 2012 kl. 13.04 (CEST)

Härligt! Vem ligger bakom det?--78.79.177.148 29 mars 2012 kl. 13.10 (CEST)

Riksarkivet, om jag förstår länken rätt. Tyvärr står det inget om upphovsrätt på webbplatsen. Men vilken fantastisk resurs.//Hannibal (disk) 29 mars 2012 kl. 13.15 (CEST)

Detta skulle ju ha kommit redan i höstas! Vet någon varför det har dröjt tills nu? Fernbom2 (disk) 29 mars 2012 kl. 13.17 (CEST)

Jag var med och beta-testade SBL på nätet för en tid sedan. Det var ganska många önskemål från testarna för att underlätta sökningen. Dessutom skulle alla artiklar granskas manuellt för att justera fel från OCR-tolkningen. Så SBL-redaktionen (som jag tror har varit med och drivit önskemålet om fri tillgång) har nog jobbat för fullt. All heder åt dem! / --Minor (disk) 29 mars 2012 kl. 13.21 (CEST)

Jag gläds åt att det blivit tillgängligt, även om jag föredragit att man sluppit söka. Direktlänkar från listorna hade jag satt värde på. Eftersom jag köpte skivan precis innan försäljningen upphörde har jag varit lite otålig. Den är ju delvis mer lättläst än den nya versionen, men samtidigt inte anpassad till nya programversioner, så jag förstår beslutet att dra den ur handeln. Informationen på webbplatsen när jag bestämde mig - främst löftet om fortsatta uppdateringar - måste jag dock betrakta som (förhoppningsvis omedvetet) vilseledande. Fernbom2 (disk) 29 mars 2012 kl. 13.34 (CEST)

Jag köpte också skivan kort innan den drogs in. Men sökningen på nätet är betydligt snabbare och mer flexibel. Dessutom gillar jag att fotona dels är inlagda som separata filer i artiklarna och att de visas tillsammans med träffarna vid sökning.--Minor (disk) 29 mars 2012 kl. 13.42 (CEST) /

Jag föredrar som sagt listor framför sökning. Det betyder inte att den möjligheten är en nackdel. Men det borde vara möjligt att kombinera med registret, som ju redan finns på nätet (där det fortfarande står att artiklarna inte är utlagda). Jag älskar nämligen de överraskningar man får när man bläddrar i tryckta böcker - att man hittar någon man inte letar efter. Fernbom2 (disk) 29 mars 2012 kl. 13.47 (CEST)

Man får en slags listvy om man söker på A* i fältet för artikelnamnssökning. Visserligen kommer en del personer upp först med ättnamn inom parentes (för personer under medeltid och Vasatid som tillhört en etablerad ätt men som inte använt släktnamn), men efter det visas artiklarna en efter en i bokstavsordning och med foton där sådana finns. Inte riktigt samma sak du talar om, men kanske liknande. / --Minor (disk) 29 mars 2012 kl. 14.25 (CEST)

Tack för tipset! Alltid något. Fernbom2 (disk) 29 mars 2012 kl. 15.09 (CEST)

Det är ju helt enastående! Jag noterar att verket började publiceras 1917; det borde väl innebära att de första banden är PD? Och bilder från före 1944 borde väl också bara vara att plocka över? Eller har jag missat nåt? /jssfrk (d|b) 29 mars 2012 kl. 14.12 (CEST)

Kul! SBL kan komma till stor nytta som källa för artiklar. /Julle (disk) 29 mars 2012 kl. 14.19 (CEST)

Måste bara nämna ett exempel, valt på måfå, ur första bandet av SBL, tryckt 1918. Det är en kort biografi (med foto) över skådespelerskan Betty Almlöf. Stilen är något annorlunda, om man jämför med hur man nu uttrycker sig, men charmigt är det. Som källa anges "författarens egna iakttagelser" av damen i fråga in action: http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=5689. / --Minor (disk) 29 mars 2012 kl. 14.29 (CEST)

Till "stor nytta som källa" kan man ju tillägga att SBL liksom många andra verk blivit mer tillförlitiligt med tiden. :) /Julle (disk) 29 mars 2012 kl. 14.44 (CEST)

Ja, men "egen forskning" är inte alltid att förakta. Här finns det ju en person(ne) som står bakom artikeln. Fernbom2 (disk) 29 mars 2012 kl. 15.12 (CEST)

Jag har också skivan sedan tidigare, och har otåligt väntat på att löftet skulle infrias om att den skulle frisläppas på nätet. Äntligen har det hänt! De första banden (som Bonniers gav ut) är äldre än 70 år och jag hade en baktanke att lägga upp dem i Projekt Runeberg. Nu slipper jag göra det. Säkert kan vi ordna en lista över namn och systematisera inläggandet av länkar i Wikipedia. Är det någon som för en dialog med redaktionen om detta redan? --LA2 (disk) 29 mars 2012 kl. 15.15 (CEST)

Vet någon hur permanenta de id som används kommer att vara? Om 5689 (ovan) kommer att förbli knutet till Betty Almlöf så kan det vara värt att sätta upp {{sbl}} eller liknande för länkar dit. Förhoppningsvis förmildrar det den länkröta som förr eller senare kommer att inträffa. /Lokal_Profil 29 mars 2012 kl. 20.08 (CEST)

Jag hoppas att de blir rätt stabila. Men hur ska man förhålla sig till artiklarna? Om jag träffar på en undermålig person- eller släktartikel på Wikipedia och inte har tid eller möjlighet att själv åtgärda den, ska jag då lägga in en hänvisning och extern länk till SBL:s artikel (om sådan finns) så att läsarna får tillgång till korrekt information? / --Minor (disk) 2 april 2012 kl. 08.40 (CEST)

Extern länk och kvalitetsmall. Någon hänvisning utom den externa länken (och förstås länk som källa, om den utnyttjats som sådan) brukar inte anses lämplig. --LPfi (disk) 2 april 2012 kl. 09.00 (CEST)

Om jämföreslen med SBL kan man väl säga att Wikipedia totalt sett inte kommer att kunna konkurrera med den publikationen som har skrivits av handplockade auktoriteter på just sitt artikelämne, och har tillkommit under en mycket lång tidsrymd. Det kan inte vara adekvat med en sådan jämförelse, SBL kommer alltid att vara bättre annat än undantagsvis. --217.214.228.255 2 april 2012 kl. 10.11 (CEST)

Antagligen är det så i många fall. Men lexikonet började utges 1918 och utgivningstakten var långsam. Det innebär att en hel del artiklar är till en del inaktuella på så sätt att de representerar gammal forskning. Det finns ju en annan aspekt också. Jämför man SBL:s artikel från ca 1970 om Per-Albin Hansson med Wikipedias ser man att det har rätt olika karaktär. SBL har närmast en telegramartad stil bitvis (artiklarna i banden från 1900-talets mitt och framåt är rätt hårt kondenserade), medan Wikipedia-artikeln ger fler personliga detaljer och utrymme att snöa in på vissa saker. Artiklarna kompletterar varandra, skulle jag säga, åtminstone här. / --Minor (disk) 2 april 2012 kl. 12.59 (CEST)

Notis (Loka Lök)

Fler åsikter önskas på Användardiskussion:212.247.11.156#Avblockering (senaste tråden). Detta är alltså bara en notis, så håll diskussionen där. Obelix (disk) 1 april 2012 kl. 23.43 (CEST)

Inte relevant nog för Wikipedias artikelrymd

Som rubriken antyder handlar det om artiklars relevans. Många artiklar blir raderade med hänvisning till att de inte uppfyller relevanskraven. Detta tror jag är fullkomligt riktigt i många fall, men i vissa fall tycker jag vi är lite väl hårda och borde kanske visa lite mer ödmjukhet. Det finns många människor där ute som känner att ett ämne de vill skriva om är relevant. Jag läste här tidigare om att någon artikel från Malmös musikscen raderats (det här är absolut ingen kritik mot administratören som raderade!) men vad är det som säger att den artikeln egentligen är mindre relevant än en minimal socken någonstans som försvunnit för länge sedan? Det senare fallet har en artikel, vilket jag givetvis förstår. Det är den första som jag ställer mig lite frågande till. Jag är inte ute efter att sänka relevanskraven, däremot undrar jag om lite is i magen kan vara bra för att eventuellt få in några nya bidragsgivare? Jag tror många potentiella bidragsgivare som sina första bidrag kommer göra ganska undermåliga artiklar med bristande relevans, men förmågan att skriva bra artiklar växer med tiden. Borde vi markera dessa artiklar som är absolut skrivna i god tro för uppslagsverkets räkning, för att längre fram göra någon bedömning? Jag kan tänka mig att som författare till en artikel som omgående skulle bli raderad kan knäcka rätt många. dnm ^{(d | b)} 30 mars 2012 kl. 01.42 (CEST)

Har du ett konkret förslag? Att behålla artiklar som inte platsar på Wikipedia känns inte som rätt lösning, och att flytta artiklarna till något slags specialnamnrymd skulle riskera att förvandla Wikipedia till ett webbhotell för småföretag, föreningar, kompisgäng och alla annat WP inte är tänkt att vara. - Tournesol (disk) 30 mars 2012 kl. 02.02 (CEST)

Min tanke som jag här lyfter får inte kompromettera Wikipedia. Något webbhotell ska vi inte bli. Jag hörde något om att vi blir färre och färre som skriver allt färre artiklar (om det inte vore för botarna som skapar artiklar i en väldans fart). Det är lite oroväckande och kanske den initiala tröskeln är för hög. Hade exempelvis jag fått min första artikel raderad skulle jag mest största sannolikhet försvinna. Om jag inte minns fel så var det ett "bryskt" bemötande som fick mig att försvinna sist kring 2005/2006. Jag undrar om vi kanske inte kastar ut ungen med badvattnet om vi är allt för snabba? Den fördröjningen jag skulle vilja se, om möjligt, är en sådan tid som gör det möjligt för oss att plocka upp dessa personer som ändå ansträngt sig att göra en artikel.

Ärligt talat, jag vet inte. Kanske bara jag som är trött. Jag får sova på saken och återkomma imorgon när tankarna kanske blivit klarare. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 30 mars 2012 kl. 02.18 (CEST)

Fall som är tveksamma märks redan för relevanskontroll. Blir man som administratör tillfrågad om orsaken till raderingen kan man återskapa och låta den proceduren ha sin gång. Det är också varje administratörs plikt att inte radera utan att vara beredd att svara vänligt på frågor kring åtgärden. Inte heller detta skall ses som kritik av någon enskild utan som ett generellt resonemang. Att ingen användare har plikter betyder i detta fall att den som av en eller annan anledning inte vill eller orkar ta ansvar för sitt handlande på det sättet bör överlåta själva agerandet åt någon annan, i varje fall temporärt. Utan alla jämförelser i övrigt: Sten Tolgfors tröttnade på journalisternas frågor. Han tog konsekvensen och avgick. Oftast är det onödigt att helt träda åt sidan här (jag respekterar dem som gör det, men sker det i affekt kan det få oönskade följder). Att minska aktiviteten för en tid kan däremot vara klokt. När mandatperioden lider mot sitt slut kan man i lugn och ro överväga om man ställer upp för omval. Fernbom2 (disk) 30 mars 2012 kl. 04.27 (CEST)

Man bör dock alltid komma ihåg att när man raderat en (seriöst menad) artikel, så finns risken att man redan där skrämmer bort en person som gärna hade bidragit. Det är inte alltid man så att säga får chansen att återskapa och förklara. /Julle (disk) 30 mars 2012 kl. 06.02 (CEST)

Handlar det om en inloggad användare kan man ju förebygga detta genom att skriva ett meddelande. Visst kan man göra det även på ett ip-nummers diskussionssida, men det är förståeligt om så inte sker. De lämpar sig bättre för varningar och upplysningar om blockeringar (som alltid bör läggas in, om inte annat för att underlätta för administratörskolleger). Fernbom2 (disk) 30 mars 2012 kl. 06.20 (CEST)

Det bör man alltid göra – vänligt, med förståelse för den tid som personen lagt ned, och komma ihåg att vi inte kan förutsätta att personen vet någonting om Wikipedia – men det hjälper inte alltid: även om man får ett meddelande kan "men, va f... plockar de bort min artikel?!" skrämma bort människor. Det betyder inte att raderingsverktyget saknar funktion, men att lite tålamod kan vara bra, och att relevanskontrollmärka en artikel och ge den en chans om relevansen inte framgår (men det inte rör sig om "Kalle Svensson går i sjunde klass på Torpaskolan och tycker om hästar, fotboll och mjölk") har ett värde utöver att vi kanske får behålla just den artikeln. Det kan handla om personen som skriver också. /Julle (disk) 30 mars 2012 kl. 06.52 (CEST)

Visst bör vi vara rädda om nya bidragsgivare, men månheten om dem får inte gå så långt att uppenbart irrelevanta artiklar (och nu talar inte heller jag om högstadieelever) inte kan raderas omedelbart. Det är ingen rättighet att redigera här. Man måste ganska snart sätta sig in i regelverket för att kunna fungera konstruktivt. Det är en balansgång, men i första hand skriver vi ett uppslagsverk, först i andra hand är vi en community. Fernbom2 (disk) 30 mars 2012 kl. 07.47 (CEST)

Absolut, och jag ser inget egenvärde i nya användare per definition: allt det handlar om är vad som i längden är bäst för Wikipedia. Jag tror att det gör mindre skada att några fler kan få läsa artiklar vi egentligen inte bedömer som så värst relevanta, än att vi är för duktiga på att genast ta bort material. /Julle (disk) 30 mars 2012 kl. 10.59 (CEST)

Vi blir inte färre och färre, antalet skribenter som gör fler än 10 redigeringar/månad är svagt ökande, medan antalet som skriver färre än 10 är sjunkande (men de med så få redigeringar har aldrig skapat nya artiklar).Yger (disk) 30 mars 2012 kl. 06.07 (CEST)

Och relevans är inte en subjektiv bedömning utan baseras på påvisad uppmärksamhet under längre tid. Den "obetydliga socknen" återfinns i cirka 10 uppslagsverk från 1880-talet till 1990-tal, refereras till i fler än 20 museer och myndighetsregister, återfinns i ett 30-tal officiella handlingar förutom de föreningar etc som fortfarande finns där. Ditt exempel ovan är inte i närheten av denna uppmärksamhet.Yger (disk) 30 mars 2012 kl. 06.50 (CEST)

En intressant sak, som skulle kunna vara lite vänligare mot nybörjare, är att som på ryska Wikipedia ha en inkubator. Där kan nybörjare skriva på en ny artikel innan den publiceras i huvudnamnrymden vilket gör att det inte är lika brådskande att radera, utan vi kan lungt diskutera och guida nybörjare. På senaste Wikimaina presenterades en hel del positiva resultat från detta. Ainali (disk) 30 mars 2012 kl. 08.21 (CEST)

Otroligt många artiklar som raderas och med stor sanolikhet skrämmer bort användaren blir skrivna efter något år eller två och får då finnas kvar så relevansen är helt subjektiv beroende på vilken av administratörerna som uppmärksammat den nya artikeln. Att som Fernbom2 påstå att ip-nummers diskussionssidor lämpar sig bättre för varningar och upplysningar om blockeringar är uppåt väggarna. --NERIUM (disk) 30 mars 2012 kl. 08.36 (CEST)

Frågan om snabbraderingars berättigande har diskuterats flera gånger tidigare. Dessa tidigare diskussioner bör beaktas så att vi inte drar om alltihop från början igen. Till exempel för ett halvår sedan gick vi tillsammans här på WP:BB igenom ett dygns samtliga snabbraderingar för att se hur stor felprocenten egentligen är. Enstaka felaktiga raderingar hittades, men inget i närheten av Neriums påstående om "Otroligt många...". En överväldigande majoritet av snabbraderingarna (95%+) var sådant som aldrig rimligen hade kunnat bli en vettig artikel. En stor del av dessa var sådana att skribenten sannolikt inte heller avsåg att lämna ett positivt bidrag till Wikipedia. Lsj (disk) 30 mars 2012 kl. 09.02 (CEST)

Nu pratar vi artiklar som blir raderade och skrämmer iväg nya inte klotter. Att klotter skall raderas är vi säkerligen överens om. --NERIUM (disk) 30 mars 2012 kl. 09.07 (CEST)

Att klotter ska raderas är vi nog överens om, men SFFR-erfarenheten säger att vi inte är överens om var ribban går för en vettig artikel. Den relevanta siffran för diskussionen här borde vara hur många artiklar som skrivs med seriösa avsikter att förbättra uppslagsverket, men blir raderade. Den är svårare att mäta, men försöket som jag länkade till ger inte stöd för att andelen skulle vara stor. Vi skulle dock kanske behöva gå igenom raderingsloggen under lite längre tid, för att se hur många artiklar som snabbraderats men som senare visat sig livskraftiga. Under det dygnet jag tittade på var det tre stycken totalt, men det är så få att statistiken kan spela oss spratt. Lsj (disk) 30 mars 2012 kl. 09.21 (CEST)

Tre är tre förmycket. Antalet är nog beroende på vem som går igenom raderingsloggen. SFFR-erfarenheten ger oss en fingervisning att det den ena tycker drar ner wikipedia i botten tycker en annan är en mycket bra artikel så i en raderingssituation skall man tänka sig för både en och två gånger och försöka se det stora inte bara till sig själv och radera med argumentet det går att återskapa för då är artikelskaparen puts väck. --NERIUM (disk) 30 mars 2012 kl. 09.32 (CEST)

Antalet är beroende av vem som går igenom loggen, ja -- det var därför jag inte bara gick igenom loggen själv då det begav sig, utan lade upp alla de raderade artiklarna till allmän beskådan. Det var tre artiklar som det inte var raderingskonsensus om. När jag nu idag kollar artikellistan igen, så är det dessa tre artiklar som lever, alla andra förblev raderade. Det är lätt att säga att tre är tre för mycket -- men varje mänsklig verksamhet kommer att ha en viss felprocent. Om man stramar åt så att det görs färre fel åt ena hållet, så blir det istället fler fel åt andra hållet. Om vi hellre friar än fäller, så räddar vi kanske en och annan vettig artikel -- till priset av att vi också "räddar" en ökad mängd skräp. Frågan är var balansen bör ligga, och där får wp:Konsensus råda. Lsj (disk) 30 mars 2012 kl. 10.54 (CEST)

@Yger: Min mening var inte att ifrågasätta socknarnas encyklopediska relevans. Däremot är relevansdiskussioner alltid subjektiva, liksom våra kriterier är subjektiva.

@Ainali: Det där med en inkubator lät mycket intressant!

@Allmänt: Jag tror syftet med min diskussion har börjat hamna på ett annat spår. Det jag menar är inte att vi ska diskutera relevans, utan hur artiklar som är seriöst menade som encyklopediskt bidrag kan behöva en fördröjd behandlingstid. En snabbradering eller en mall för relevanskontroll kan innebära att personen skräms bort direkt. Jag har lyft förut frågan om osynliga kategorier men inte fått stöd för en sådan tanke, men jag är övertygad om att stora mallar i artiklar är tråkigt att få och förtar lite glädjen över den ansträngning man gjort, som någon bara sekunden senare säger inte påvisar relevans. Till och med etablerade användare tycker det är obehagligt när en sådan "blaffa" (som det kallas ibland) hamnar på ens sida. Hur reagerar då någon som inte är insatt i Wikipedias funktion eller relevanskriterier? Kan vi hålla oss till att diskutera lösning på hur vi ska fånga upp alla goda krafter, även om den första artikeln inte är relevant, istället för att diskutera hur många relevanta artiklar som raderas med mera. Den senare diskussionen är förvisso viktig, men den har vi haft så många gånger. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 30 mars 2012 kl. 10.34 (CEST)

För att ta ett exempel från min egen Wikipediaaktivitet ganska nyligen (som kanske egentligen leder lite tillbaka till stickspåret som dnm ville undvika, men ...): jag, som är inriktad på germanska och sinitiska språk och bara med tämligen stor möda skriver på franska, fick för ett tag sedan för mig att det skulle vara roligt att skriva korta artiklar om samma ämne på ett litet gäng språk och valde Sara Bergmark Elfgren, medförfattare till den nu mig veterligen bästsäljande svenska ungdomsboken, Augustprisnominerad, översättningsrättigheter sålda till runt tjugo språk et cetera. Relevant, således. När jag skrev den franska artikeln råkade jag, trots att jag verkligen borde veta bättre, publicera den för tidigt, så att den inte så att säga visade sin egen relevans, och innan jag hade hunnit skriva nästa mening var den raderad. Det var nästan så att jag gav upp där själv, trots sju, åtta års erfarenhet av Wikipedia och trots att jag visste att det här skulle vara lätt att lösa. /Julle (disk) 30 mars 2012 kl. 10.59 (CEST)

@Dnm.Menar du verkligen att kriteriet påvisad uppmärksamhet under längre tid är ett subjektivt kriterium?Yger (disk) 30 mars 2012 kl. 11.52 (CEST)

@Yger: "påvisad uppmärksamhet under längre tid" är upptill tolkning: Vad är längre tid? Uppmärksamhet vart? med mera. Allt det är subjektivt. Dock är det inte detta diskussionen handlar om från min sida. Vad exakt i det jag vill ha sagt med mina inlägg i denna diskussion är det du invänder emot, som föranleder dessa frågor? Jag känner mig lite vilsen faktiskt. Ifall det rör sig om något missförstånd på grund av otydlighet från min sida är det bra om vi får klarhet i detta. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 30 mars 2012 kl. 18.43 (CEST)

Vi behöver något sätt att kommunicera oss användare emellan att en sida har granskats och bedömts. De som klarar alla våra krav blir snabbt patrullerade på Special:Nya sidor och får kompletterande wikifiering av olika slag. De som inte klarar alla krav utan har vissa brister, behöver markeras på något sätt för att kommunicera med andra användare att just det här tycker jag bör åtgärdas här. Klarar vi det utan blaffor? - Blafforna går att gömma med "osynliga mallar" och "dolda kategorier" men kommer alltid att synas i redigeringsläge eller på diskussionssidorna. Alternativet är att kontinuerligt uppdatera listor med sidor som behöver bevakas av städpatrullerna, något som i praktiken är omöjligt på ett projekt av den här storleken. Struntar vi i denna kommunikation så tappar vi snabbt mycket av kvalitetskontrollen, för i samma stund en sida försvunnit ner under scrollkanten på Special:Nya sidor så är den bortom all kontroll. -- Lavallen 30 mars 2012 kl. 19.40 (CEST)

Jag instämmer med dnm, Julle och NERIUM. Jag tycker det är jättetråkigt när man ser en artikel raderas där administratören inte ens gjort ett försök till att förbättra artikeln eller hjälpa till att hitta referenser. Raderingsverktyget används ibland på ett mycket oansvarigt sätt. Min gissning är att det sker för att det helt enkelt går fortare att ta bort artikeln än att lägga ner arbete på att hjälpa till med den. Jag skulle vilja se statistik över hur många (och vilka) artiklar enskilda administratörer har raderat som senare återskapats och blivit riktiga artiklar. De administratörer som återkommande gör bedömningar som inte stämmer överens med gemenskapen bör då överväga att se över hur de tolkar relevanskriterierna och om de borde ha förbättrat artiklarna istället för att radera dem. Skräp och klotter ska bort, men när någon förhastat raderar en relevant artikel förlorar vi inte bara den tid som användaren lade ner på att skapa artikeln, vi förlorar även med stor sannolikhet den användarens alla framtida bidrag till vårt projekt. Förödande! --Bensin (disk) 30 mars 2012 kl. 12.28 (CEST)

När jag deltar i klottersaneringen och städningen kommer det ju forsande in nyskapade artiklar; för det mesta korta och halvdana med "ovårdat"/stökigt skrivspråk – rent ut sagt totalt bristfällig artikelkvalitet – men så länge inte ämnet är fullständig blaha försöker jag tålmodigt wikifiera och putsa, som i sin tur gör att den nästan hopplösa artikeln i fråga istället blir helt ok. Jag hoppas det är fler än oss i städpatrullen som gör samma sak istället för att på en gång "ge upp" och börjar malla, eller bedrövligt nog (ursäkta uttrycket...) skiter i att ens försöka med en tillsnyggning och direkt raderar artikeln (det har t.o.m. varit så att vid två tillfällen, sedan november 2010, jag försökt wikifiera/putsa artikel hade någon under tiden gått och hunnit radera trots att jag inte såg något problem med relevansen eller annat!), och tänker på det arbete artikelskaparen lagt ner som annars lätt kan skrämmas bort. Även om det visat sig att många nykomlingar skrivit kanske bara en artikel eller ett fåtal mindre bidrag är dessa bidrag ändå viktiga för WP så länge det kommer från seriösa fingrar – vem vet: nybörjaren kan ju välja återkomma igen om typ några månader eller år, se på exempelvis användare Dnm... /Mvh Vostok (disk) 31 mars 2012 kl. 23.05 (CEST)

I de fall jag sett det: Dvs när J1982 återställer maskinöversatta artiklar och lägger ner ganska mycket arbete med fixa till dem, så är frågan om det är Google translate vi ska rekrytera som bidragsgivare eller sådana som har tillräckliga kunskaper i svenska för att författa själva. Jag ser alltså inget problem med det J1982 gjorde, tvärtom. Men när det gäller maskintexter så ser jag inte mycket värde i dem, och det är sannolikt bara J1982 har energi att fixa till dem. -- Lavallen 30 mars 2012 kl. 12.51 (CEST)

Jag håller på att sätta ihop en fullständig avsnittslista till Tummen mitt i handen i ett dokument här hemma (tills det är redo att publiceras i artikeln). Har dock inte kommit halvvägs ännu, men arbetet har legat i stiltje i ett par månadslängder nu (är dock bara en tidsfråga innan jag kommer igång igen). Till detta använder jag mig av Google Översätt, men det blir rätt dåligt översatt (hjälper typ 1/3) och det mesta får man istället göra manuellt. Jag är ingen fena på engelska, men jag gör allt jag kan för att få till denna uppgift. /Mvh Vostok (disk) 1 april 2012 kl. 00.01 (CEST)

Ja idag fixade en snabbraderare en person jag känner med mycket bred kunskap lovade att aldrig mer bidra. jag läste svaret och det var supersnorkigt. Kort och gott "innehållet förklarade inte ämnets relevans".Och så var det raderat. I sin programförklaring förklarar samme administratör att han vill ha fler kvinnliga skribenter. Jasså!!!! Han skrämde just bort en. I mitt arbete som pedagog hade jag ett rättesnöre. Att ge positiv uppmuntrande, inte nedgörande kritik. Det rättesnöret saknas uppenbarligen här bland vissa så kallade administratörer. Har även själv mycket bred kunskap och skulle kunna tillföra mycket till Wikipedia. Men aldrig att jag skulle småpåvar regera.94.103.201.78 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.) För övrigt skulle det inte skada om småpåvarna gjorde ngt vettigare. Till exempel att se till att ordet i rubriken blir rättstavat. Enligt Wikipedia själv heter det ju RYMD inte RYMND.94.103.201.78 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Svaret "innehållet förklarade inte ämnets relevans" är ett standardsvar och inte något den enskilde administratören formulerat. "Småpåvar" är också supersnorkigt. Eftersom jag på min användarsida efterlyser fler kvinnliga bidragsgivare är det möjligt att det var jag som skrämde bort den presumtiva bidragsgivaren. Vi vinner inget på att kasta skit på varandra och jag är givetvis beredd att be om ursäkt om jag får veta vilken artikel det var och om det var jag som raderade den kan jag möjligen också gå i svaromål. Det är alltid olyckligt då vi skrämmer bort nya bidragsgivare, men det är också viktigt att tänka på att vi alla bidrar på olika sätt, frivilligt på vår fritid. Om vi efterstävar en god encyklopedi med ett relevant innehåll behövs det städare och städare kan naturligtvis begå misstag, liksom alla andra. Så hör gärna av dig och berätta vad det var för artikel. Vänligen Rex Sueciæ 1 april 2012 kl. 14.45 (CEST)

Frågan är när ip-numret övergav sitt rättesnöre... Småpåven LittleGun (disk) 1 april 2012 kl. 15.19 (CEST).

Fast det är ett uruselt standardsvar vi aldrig borde använda. Jag är ute en hel del och föreläser och pratar om Wikipedia och ett av de vanligaste problem jag stöter på är personer som har försökt bidra men skrämts bort med ett kort standardmeddelande och väldigt lite mänsklig kommunikation. Det spelar ingen roll att förklaringen finns om man följer länkar, är min erfarenhet. När någon har lagt tid på att skriva en artikel borde vi minst kunna kosta på oss att a) tacka, b) ordentligt förklara problemet och c) skriva några unika ord utöver en mall. /Julle (disk) 2 april 2012 kl. 18.07 (CEST)

svar till rex Personligen vänder jag mig till tillvägagångssättet att radera en artikel utan vidare, utan kontakt med artikelskrivaren. Hade så skett så hade den här diskussionen varit onödig. En radering med en standardfras av en artikel, som en person i syfte att tillföra Wikipedia ytterligare information lagt ner ett stort arbete på, kan upplevas som mycket kränkande. Och det håller jag med om. Även om jag inte är pappa till den artikeln. Jag har vidarebefordrat dina synpunkter till personen i fråga och fått hennes spontana reaktion. Den är som följande.

"Wikipedia - ett könsperspektiv? Om en kvinna skriver en artikel om en annan kvinna, blir artikeln då automatiskt raderad? Eller är det bara vissa s k "granskare" som raderar i sådana fall? Det är allvarligt att jag ens behöver ställa mej frågan. Är Wikipedia ett mansdominerat uppslagsverk med manliga synpunkter på vad som ska skrivas och hur det ska skrivas? I mitt fall blev artikeln om en kvinna skriven av mej, en kvinna, raderad med någon sorts motivering om att den inte var "relevant". Tyvärr förstod nog "raderaren" inte det ordet. Han hade inte heller någon kunskap om ämnet. Jag ställer gärna mina kunskaper till Wikipedias förfogande. Om och när misstanken om att Wikipedia är ett forum för män av män granskat av män är borta."

När det gäller eventuell kontakt angående själva artikeln vill artikelförfattaren vill inte framträda offentligt med namnet på artikeln. Detta kanske går att lösa?

Vad genusfrågan beträffar så vet vi helt enkelt inte om en artikelförfattare är man eller kvinna, om inte denne själv väljer att "komma ut" med sitt kön. Att artiklar systematiskt skulle raderas grundat på författarens kön är därför praktiskt omöjligt, förutom att det är en högst osmaklig anklagelse att komma dragande med. Lsj (disk) 1 april 2012 kl. 18.12 (CEST)

I detta fallet framgick det klart av signaturen

Får man möjligtvis reda på vilken artikel det gäller? --NERIUM (disk) 1 april 2012 kl. 18.27 (CEST)

Ja, annars verkar det mest konspirationsteoretiskt. Le Lapin Vert (disk) 1 april 2012 kl. 18.29 (CEST)

I detta fallet var signaturen identisk med artikelnamnet, som förvisso var kvinnligt. Men inget hindrar en person från att använda en signatur med "fel" kön här, så signaturkönet är inget bevis för verkligt kön. Och jag håller med Nerium och Lapin Vert om att det är lite fånigt att dra igång en sådan här diskussion utan att avslöja vilken artikel det är. Jag kunde snabbt identifiera den via raderingsloggen -- Rex har bara raderat en enda artikel om en kvinna nyligen (men däremot flera artiklar om män, apropå den förmodade könskonspirationen). Lsj (disk) 1 april 2012 kl. 18.44 (CEST)

Enda artikeln som raderats idag pga "Innehållet förklarade inte ämnets relevans" som verkar vara om en kvinna är Betty Ong. 217.210.57.95 1 april 2012 kl. 19.30 (CEST)

Jag googlade precis namnet och en länk till en svensk WP-artikel dök upp. När jag klickade på länken kom det upp att den raderats. Av innehållsinledningen som syntes på google-länken att döma finns artikeln på enwp. Tydligen inte relevant på svenska... /Vostok (disk) 1 april 2012 kl. 19.38 (CEST)

Jag tippar på artikeln Claudia Fahlke som skrevs sent i går kväll. --NERIUM (disk) 1 april 2012 kl. 20.00 (CEST) Raderades sent i går kväll menar jag. Artikeln var skriven för fjorton dagar sedan. Glömde bort att man numera raderar artiklar några veckor efter att de blivit skrivna. --NERIUM (disk) 1 april 2012 kl. 20.22 (CEST)

Se här vad man kan göra av en bristfällig artikel...! (Artikeln återskapades av Fernbom2 kl. 19:42.) /Mvh Vostok (disk) 1 april 2012 kl. 20.47 (CEST)

Skulle vara trevligt om spekulationerna om vilken artikel det var fråga om upphörde. Låt raderare ( om han nu vill) och artikelförfattare sköta detta. Diskussionen handlar inte om kriterierna för raderingen utan om hur nya användare bemöts. Att kontakta en artikelförfattare vid en radering anser jag vara en självklarhet. Det ska man inte få höra via omvägar. Och man ska givetvis inbjuda till en diskussion med artikelförfattaren om artikeln och även ge konstruktiva förslag. Saker som jag av raderarens hemsida förstår han vill verka för och till och med fått beröm för. Så för mig, som betraktare vid sidan om, verkar hela saken obegriplig. Personligen hade jag, efter nära 30 år i ett yrke med bl.a faktainsamling, språkvård, närvaro vid unika händelser och kontakt med idag historiska personer, kunnat tänka mig att bidra med ett och annat till Wikipedia. Men det blir nog inte så. Att bidra till Wikipedia ska vara något som skapar glädje. Inte tvärtom.94.103.201.78 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det vore ogörligt att kontakta artikelförfattarna vid varje radering av irrelevanta artiklar, med tanke på mängden irrelevanta artiklar. Observera också att närvaro vid historiska händelser och kontakt med idag historiska personer räknas som egen forskning, här på Wikipedia krävs källor. Le Lapin Vert (disk) 1 april 2012 kl. 21.15 (CEST)

(Redigeringskonflikt)Vi har ofta diskussioner om bemötande mot nykomlingar samt arbetsklimatet i sin helhet. Även om jag tycker det känns aningen förbättrat nu jämfört med för typ 2-3-4 år sedan går det framåt, men väldigt sakta. Det svåra med att påverka någon/något är att var och en jobbar individuellt på sin fritid, och alla skribenter är lika glada amatörer som bidrar med vad han/hon kan, och med tanke på att alla är så olika personlighetsmässigt kan det vara svårt att hålla en jämn och bra nivå med att bedöma utefter hur saken förhåller sig eller veta vad som egentligen är bäst för situationen då många har olika inställningar. /Mvh Vostok (disk) 1 april 2012 kl. 21.29 (CEST)

Den 31 mars kl. 22.17 raderade jag artikeln om Claudia Fahlke (skriven av Användare:Claudiafa), med den fullständiga redigeringskommentaren (Innehållet förklarade inte ämnets relevans: Självartikel. Källor saknas. Relevansen inte belagd.) Artikeln såg då ut så här. Två minuter senare lade jag in intressekonfliktmallen på Användardiskussion:Claudia Fahlke. Här gjorde jag uppenbarligen ett misstag av skäl som jag inte kan förstå. Jag skulle ha lagt mallen på Användardiskussion:Claudiafa som uppenbarligen är samma användare, men inte det konto som skapat artikeln. Kl. 23.23 återskapades artikeln Claudia Fahlke av Användare:Claudiafa i en förlängd form med källor och Användare:Elinnea wikifierade den.

Jag ber om ursäkt för om jag sårat någon eller begått något misstag, men att anklaga mig för att på något sätt avsiktligt missgynna kvinnliga bidragsgivare eller artiklar om kvinnor är bara befängt. Mina sex års historik på Wikipedia pekar tydligt på motsatsen. Vänligen, Rex Sueciæ 1 april 2012 kl. 21.51 (CEST)

Redan i den första versionen framgår det att Fahlke är professor, och om jag inte har helt fel så brukar professorer betraktas som relevanta. Däremot är jag fortfarande av åsikten att artiklar om nu levande personer som helt saknar källor bör raderas. /ℇsquilo 1 april 2012 kl. 22.07 (CEST)

Varför inte ägna 42 sekunder åt att surfa runt lite om namnet, och själv söker upp en eller ett par källor, innan du bestämmer dig för att radera med den motivationen, Esquilo? Om det är en färsk nybörjare är det mycket troligt att h*n inte vet något om källpolicyn på WP. I många fall är det mycket enkelt att finna något viktigt/intressant. En person som kan visa sig vara ny (eller lika väl erfaren) och stor inom ett visst och relevant område, men att du personligen ej hört talats om personen i fråga ännu. /Mvh Vostok (disk) 1 april 2012 kl. 22.29 (CEST)

Mallen källor saknas hade varit lite mer logisk än radering. --NERIUM (disk) 1 april 2012 kl. 22.44 (CEST)

Instämmer! /Vostok (disk) 1 april 2012 kl. 22.49 (CEST)

Jag är inte administratör, så jag raderar inga artiklar, men jag är övertygad om att den finns en standardraderingsmotivering som hänvisar till WP:BLP.

{{källor saknas}} går bra att använda på andra artiklar, men just när det gäller levande personer så finns det prejudikat på att till synes harmlösa, icke-källbelagda uppgifter kan ställa till stort besvär för artikelsubjektet. /ℇsquilo 1 april 2012 kl. 22.54 (CEST)

Självklart ska man vara extra försiktig/uppmärksam gällande artikelinnehåll om levande personer (jag själv har dock aldrig skrivit om levande personer ännu, vad jag minns), men det är aldrig fel att åtminstone kolla upp.

I allmänhet anser jag att en ny skribent bemöts bäst om den erfarna användaren på något sätt visar att h*n är samarbetsvillig och varmt mottaglig av nya bidrag, artiklar och skribenter – vilket h*n gör genom att åtminstone försöka snygga till, bredda och källbelägga nykomlingens bidrag. Att radera, eller låta artikeln stå kvar men i samma skick och genast gå med en upplysning till nybörjaren, riskerar bara uppfattas som arrogant + att vi kan förlora både nykomlingens bidrag och nykomlingen själv. Många har också lärt sig av hur andra gör. /Mvh Vostok (disk) 1 april 2012 kl. 23.44 (CEST)

Vostok har helt rätt. Och Rex Suecia borde gå igenom sina raderingar lite bättre så han vet vem som han är skyldig en ursäkt, förklaring eller motivering.94.103.201.78 2 april 2012 kl. 01.25‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Ett inlägg av den typen borde definitivt signeras! Anonyma personangrepp hör inte hemma i en seriös diskussion. Jag kan inte se att administratören i fråga gjort något fel, möjligen varit något för snabb. Fernbom2 (disk) 2 april 2012 kl. 07.24 (CEST)

Jag har gjort så gott jag kan. Mina tekniska kunskaper är tyvärr mycket begränsade och har jag missat något är det fortfarande inte med uppsåt. Om du inte vill förtydliga dig kan jag tyvärr inte göra mer. Skicka mig gärna ett mejl och tala om i klartext vad du förväntar dig av mig. Jag tycker hela frågan är mycket olustig och blir mycket illa berörd så jag vill gärna ha saken utagerad. Kanske någon annan, tekniskt mera flink administratör är villig att hjälpa till? Vänligen, Rex Sueciæ 2 april 2012 kl. 07.29 (CEST)

Du kan frimodigt gå vidare och lägga detta bakom Dig! Anonyma angrepp behöver man inte fästa avseende vid. Själv brukar jag följa rådet att kasta brev utan undertecknare direkt i papperskorgen. Även om användarnamn endast är signaturer visar de dock att den som skriver en sak är beredd att stå för den i gemenskapen här. Det är grundläggande för trovärdigheten i samtal som dessa! Fernbom2 (disk) 2 april 2012 kl. 07.44 (CEST)

Absolut, i det här fallet är det viktigare att vi stödjer den etablerade användaren. Skilj på det aktuella fallet och en allmän diskussion om att bemöta nybörjare. Läs igenom anmälarens inlägg ovan och blanda inte ihop dessa med en presumptiv seriös användare som blivit biten.--LittleGun (disk) 2 april 2012 kl. 08.16 (CEST)

Varför skulle inte denna användare vara en presumtiv seriös användare som blivit biten? Väldigt många av de som finns här på wp idag har en gång startat som IP-nummer så naturligtvis skall man bry sig lika mycket om dem som de som är inloggade. --NERIUM (disk) 2 april 2012 kl. 08.21 (CEST)

I det här fallet tror jag IP-användaren och man bör alltså bemöta kritiken sakligt. Det är förstås svårare att diskutera då IP-användaren inte är den som blivit biten utan en bekant, som filtrerar den bitnas känslor genom sin egen erfarenhet av Wikipedia, och IP-användaren inte vill diskutera den konkreta artikeln.

Vi kan inte kräva att andra uppträder med namn då vi uppträder under pseudonym, att registrera ett användarnamn för en enskild diskussion ändrar inget i sak och av nybörjare och icke-wikipedianer skall vi inte kräva formaliteter. Men då användaren inte vill diskutera ett specifikt exempel är det orätvist att kritisera en specifik administratör. Om man inte vill gå ut med det offentligt är det lämpligare att sköta också kritiken per e-post (med samma hövlighet som förväntas av administratören).

Ofta är de användare som kommer med anonym kritik troll, som bara är ute för att förgifta atmosfären här. Därför väger kritiken mycket tyngre om man kan hänvisa till ett specifikt exempel.

--LPfi (disk) 2 april 2012 kl. 09.25 (CEST)

IP-nummer eller inte hör inte hit. Det är sättet användaren argumenterar på som får mig att dra öronen åt sig. Ni gör som ni vill.--LittleGun (disk) 2 april 2012 kl. 12.53 (CEST)

Instämmer med LittleGun! Fernbom2 (disk) 2 april 2012 kl. 19.27 (CEST)

Det specifika exemplet här är ointressant. Men vi säger väl då att inlägget var ett tillägg om en nu levande person i en artikel. Belagd med bilder och källhänvisningar. Resultatet av flera dagars arbete. Så här borde det ha varit. Artikelförfattaren får i samband med raderingen en mall eller ett förslag för hur artikeln kan redigeras för att platsa i WP. Artikelförfattaren kan då välja att arbeta om eller skippa det hela. Kanske e post hade använts om det inte stått så här "Frågor och kommentarer per e-brev relaterade till mina redigeringar besvaras normalt inte. I undantagsfall kan de dock publiceras här med svar." Är man administratör med makt att radera så ska man också klara kritik utan att kritikerna beskylls för personangrepp. Jag tycker fortfarande att Vostok och LPfi har justa åsikter. De har fattat. I vilket fall är nu diskussionen avslutad för min del. Och i detta instämmer artikelförfattaren. Och vi båda lämnar nu Wikipedia. I övrigt kan meddelas att jag inte sprack när jag gick ut i solen i morse:) 94.103.201.78 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

En artikel som är resultatet av flera dagars arbete, men bilder och med källhänvisningar tror jag löper väldigt liten risk att raderas. /ℇsquilo 2 april 2012 kl. 20.49 (CEST)

Notera att anmälaren inte talat om varken vilken artikel eller vilken administratör det handlar om... Jag skulle inte sakna någon av "de två", dessvärre tror jag inte det var varken det första eller sista gången vi hör från "dem". Slutmatat!--LittleGun (disk) 2 april 2012 kl. 21.25 (CEST)

Jag håller med dig... Le Lapin Vert (disk) 2 april 2012 kl. 21.28 (CEST)

Jag vill inte tro att IP-numret trollar, fast om inte är det ju rätt förvånansvärt att hitta till Bybrunnen det första man gör och hoppa in i en diskussion som denna (och enbart redigeringar här enligt numrets bidragslista). /Vostok (disk) 3 april 2012 kl. 11.07 (CEST)

Ofta framförs idén att om vi bara behandlade nybörjare bättre skulle vi få fler aktiva bidragsgivare. Det gäller då ofta sådana nybörjare vars första bidrag handlar om dem själva eller något mycket närliggande ämne. Men finns det några exempel på användare vars första bidrag varit t.ex. en artikel om dem själva, som blivit vänligt bemötta, och som sedan fortsatt att redigera i andra artiklar? Jag kan ju inte tro att vi alltid varit så otrevliga att ingen sådan skribent kan ha passerat nålsögat. /NH 3 april 2012 kl. 13.06 (CEST)

Ibland sägs det om Wikipedia att det finns många småpåvar. Senast var för några dagar sedan. Det är alltid tråkigt. Men vad som är ännu tråkigare är diskussioner om, och ursäkta mig för det här, påvens skägg. Den här diskussionen är i dagsläget omkring 40.000 tecken. Räcker inte det? Jag föreslår därför, med all ödmjukhet (eftersom jag själv varit inblandad i diskussioner som är mycket längre), att vi sätter streck i diskussionen här. Fortsatta diskussioner om just det här ämnet tas med fördel på IP-numrets diskussionssida eller annan mindre central plats.//Hannibal (disk) 3 april 2012 kl. 13.20 (CEST)

Det är rätt otrevligt att få ett föreslag om streck precis efter en seriöst menad fråga. Det är ännu mer otrevligt att bli kallad "småpåve". Det kan du, med all respekt, vara själv. /NH 3 april 2012 kl. 13.28 (CEST)

Du har inte blivit kallad småpåve, det var tidigare i diskussionen. Jag tycker frågan är klok och jag tror inte det har hänt. Inte på grund av att wikipedianer varit småpåviga eller otrevliga utan wikipedia är helt enkelt inte rätt plats för de som i första hand vill skriva om sig själv. De tolkar "alla kan redigera" som "jag får skriva vad jag vill". De som vi ska hitta är de andra som inte förstår att "alla kan redigera" betyder "även jag kan bidra".--LittleGun (disk) 3 april 2012 kl. 17.21 (CEST)

Sade väl själv ungefär detsamma i ett inlägg ngnstans med den ungefärliga tanken att: "Det är författare som kan skriva hyfsad svenska vi vill rekrytera, inte Google translate". Men, jag tror inte vi kommer så mycket längre... Den här typen av diskussioner brukar börja "lukta" efter ett tag... -- Lavallen 3 april 2012 kl. 13.56 (CEST)

Externa länkar och källor

Ibland förekommer rubriken "Externa länkar och källor" i artiklar. Det är en hopplös rubrik som skulle behöva bytas ut - man bör skilja på vad som är källor och vad som är externa länkar. Finns det något sätt att få en lista över artiklar där det förekommer (som hjälp för att på sikt jobba bort det)? Höstblomma (disk) 1 april 2012 kl. 18.45 (CEST)

En vanlig sökning visar att det finns 506 artiklar med den rubriken Externa länkar och källor [8] och 103 artiklar med Källor och externa länkar [9]. Nasko (disk) 1 april 2012 kl. 20.35 (CEST)

Jag håller med om att detta bör avlägsnas på sikt. Lika viktigt är det dock att inte lägga in externa länkar som källor om de inte faktiskt fungerat så. Jag gjorde själv det misstaget som nybörjare, men tror att jag redan städat efter mig. Fernbom2 (disk) 2 april 2012 kl. 07.27 (CEST)

Instämmer att "Externa länkar och källor" bör delas upp i "Externa länkar" och "Externa källor". Detsamma med Källor och externa länkar. --Allexim (disk) 2 april 2012 kl. 22.08 (CEST)

"Externa källor" förekommer lite här och där och borde emå ersättas med bara "källor" eftersom det borde vara självklart att de ska vara externa. -Laxskinn (disk) 3 april 2012 kl. 01.02 (CEST)

Översättningsidé

För några år sedan var jag emot att man skapade en egen användarsida med text som sedan skulle bli Wikipediaartikel (eller utökning av artikel) eftersom bara en person kunde redigera.

Borde det inte finnas en gemensam plats (ungefär som Bybrunnen) där man kan slänga in artiklar från andra språk (tänker just nu på den här ru:Кубок мира по биатлону 1993/1994), översätta den tillsammans och sedan göra den till rik. tig artikel när allt är på svenska. J 1982 (disk) 30 mars 2012 kl. 11.33 (CEST)

Då är det lika bra att skapa en kollektiv sådan sida. J 1982 (disk) 30 mars 2012 kl. 15.47 (CEST)

En användarsida är inte låst för andra att redigera, även om det är god ton att låta andras sidor vara ifred. Annars tycker jag det finns en poäng med ditt förslag, men jag skulle nog vilja utforma det så att själva arbetsmaterialet läggs på nagons användarundersida, och sedan har vi en central sida där man kan bjuda in andra: "Kom hjälp mig skriva/översätta Användare:J 1982/Кубок_мира_по_биатлону_1993/1994" Lsj (disk) 30 mars 2012 kl. 11.38 (CEST)

Det finns en del projekt som gjort kollektiva översättningar. Exempelvis har Wikipedia:Projekt astronomi översatt ett flertal långa artiklar tillsammans (där alla inbjudits att delta). Det är i mitt tycke en mycket rolig arbetsform som snabbt ger strålande resultat, men det kräver dock en del administrativt arbete med att välja artikel, dela upp texten, hitta intresserade användare etc. Ett exempel där ni kan se hur det gått till är Wikipedia:Projekt astronomi/Månen (som dock inte är färdig än). Eller var det något helt annat du hade i åtanke? Vänligen Jopparn (disk) 30 mars 2012 kl. 11.44 (CEST)

En god idé, ta en titt på en:wp Wikipedia:Translation, där har vi något vi kanske kan efterlikna, att börja bygga upp en guide för att hjälpa översättare kan vara en start? Det är möjligt att det bidrar till mer aktivitet med projektöversättningar, så då är det väl värt ett försök? C.Nilsson (disk) 30 mars 2012 kl. 11.51 (CEST)

Tillägg, vi har iof Wikipedia:Veckans översättning. C.Nilsson (disk) 30 mars 2012 kl. 11.54 (CEST)

Översättningar till engelska är och förblir en krydda, medan översättningar till svenska (från engelska) riskerar att bli huvudrätten. Att "slänga in artiklar" (J 1982:s formulering) låter som att slänga in stubbar, som andra sedan tvingas röja upp. --LA2 (disk) 30 mars 2012 kl. 17.03 (CEST)

Nej, oöversatta artiklar skall kastas in på ett särskild ställe (som inte är artiklar), sedan bli artiklar då de översatts. Det är redan många som gör så på sina användarsidor, meningen är att vi skall skapa en slags gemensam användarsida där vem som helst kan delta. J 1982 (disk) 30 mars 2012 kl. 19.52 (CEST)

Hur vore det om man istället för att bara ha Artikel|Diskussion, har Artikel|Diskussion|Artikelplanering/Verkstad. Om man kunde utöka wikin med en ny funktion där man planerar och arbetar upp artiklar vid sidan om själva artikeln. Ofta vet man att något ska hända ett datum, då vore det smidigt med en kalender och fylla i en "att göra lista", som en standardfunktion på den nya sidan alltså. Eller organisera översättningar på en sådan sida som frågan gäller. Det är väl ett stort ingrepp misstänker jag, men det är en idé. C.Nilsson (disk) 30 mars 2012 kl. 20.09 (CEST)

Diskussionssidan fungerar väl utmärkt som verkstad? Men ofta vet man ju inte på förhand exakt vilka artiklar som bör skapas, utan någon sorts Wikipedia:Projekt... sida kan vara en bättre verkstad. --LA2 (disk) 30 mars 2012 kl. 20.34 (CEST)

Diskussionssidan är bör vara till för diskussioner. Verkstad är dock ett utmärkt förslag på namn. J 1982 (disk) 31 mars 2012 kl. 10.05 (CEST)

Idén kan vara god, men kan genomföras även om utkasten ligger under någons användarsida. VIll man inte det (och lite formellt märkligt känns det kanske med användar-undersidor), kan man försöka skapa det hela som ett projekt, med översättningarna som undersidor till projektet? Låter inte det som en bra försöksverksamhet? Tillägg: Projekt:Översättningar eller projekt:Kollektiva översättningar eller Gemensamma översättningar, kanske? –flinga 4 april 2012 kl. 15.26 (CEST)

AAB

Jag vill mest lägga upp denna tråd för att alla aktiva användare, även de som inte tillhör de allra aktivaste metaanvändarna eller våra veteraner som rutin röstar, ska kunna rösta och vill därför tala om att det alltså pågår omröstningar för ett ganska stort antal administratörer denna månad om de ska få ha kvar sina verktyg eller inte. Det är bra att bevaka WP:AAB eftersom omröstningarna inte kommer upp på en bestämd tid och inte heller samtidigt. Jag hoppas att fler röstar i valen. Jag tror vi kan bli ett öppnare projekt om en större användarkår röstar. Obelix (disk) 3 april 2012 kl. 23.24 (CEST)

Utmärkt flaggning! För att vi inte skall få en diskussion om huruvida röster skall underkännas igen vill jag vädja till alla nya användare att läsa igenom riktlinjerna för röstning först. Fernbom2 (disk) 4 april 2012 kl. 13.07 (CEST)

Vi har tecknat en volontärförsäkring för våra medlemmar i Wikimedia!

Genom Trygg-Hansa har vi en olycksfallsförsäkring för alla medlemmar i Wikimedia. Den gäller för olycksfall som ger skador på kroppen.

Det kan vara knäskada, fallskada, skärskada, förfrysning, fästingbett, värmeslag och solsting. Och mycket mer. Vi hoppas naturligtvis att vi inte ska behöva använda denna försäkring. Men nu vet du. Ska du ut i naturen på fotosafari, eller göra research i ett gammalt arkiv? - du är försäkrad som medlem!

Försäkringen ger också ersättning för läkarbesök, medicin och transport vid tillfället. Gäller hela dygnet och även utomlands.

För att försäkringen ska gälla måste du vara medlem vid olyckstillfället. Medlem blir man här: https://donera.wikimedia.se/node/6 Jakob Hammarbäck (WMSE) (diskussion) 4 april 2012 kl. 15.39‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Försäkringen gäller alltså när man håller på med föreningsaktiviteter i någon mån, så att alla är på det klara med det Plrk (disk) 6 april 2012 kl. 10.51 (CEST)

Tidningsartiklar som källor i kontroversiella biografier om nu levande personer

För att lyfta diskussionen från den enskilda artikeln till en vidare princip: jag tycker inte att vi över huvud taget bör verfiera faktauppgifter i biografier om nu levande personer, särskilt inte om kontroversiella sådana, med tidningsartiklar. Definitivt tycker jag inte att vi skall göra det med hjälp av kvällstidningar, men dagstidningarna är inte mycket bättre. "Wikipedia bör vara försiktig med att hänga på tillfälliga mediedrev, och undvika uppgifter om nu levande personer som kan betraktas som osakligt skvaller. Journalister arbetar under tidspress och har sällan tid för noggrannare efterforskningar, och skriver ofta om sådant de inte har specialkunskap", som Wikipedia:Källhänvisningar skriver. I fallet Carl Serung som är aktuellt just nu kombineras allt det här, vilket jag tycker är illavarslande, men frågan är större än så.

Är det inte vettigare att vi, om vi inte kan hitta någonting annat än tidningsartiklar, åtminstone i biografier om levande personer betraktar uppgifterna som overfierbara? Vi skulle aldrig lita på vad tidningarna skriver om Wikipedia. Vi gnäller om att det blir fel nästan varje gång de skrivit om oss. Varför skall vi då sänka oss till den nivån och använda dem som källor? /Julle (disk) 5 april 2012 kl. 22.57 (CEST)

Så vilka källor vill du exkludera, och med vilken motivation? Ymer (disk) 6 april 2012 kl. 00.22 (CEST)

I vissa lägen är tidningsartiklar det som finns att tillgå, särskilt när det gäller sådant som hänt den senaste tiden. Gäller det sådant som ligger flera år tillbaka i tiden kan det ofta finnas bättre källor, så att det går att undvika tidningsartiklar. Även i de fallen tror jag det är att gå för långt att säga att vi aldrig ska använda tidningsartiklar. De flesta tidningar är i stort sett pålitliga, även om de får detaljer fel. Däremot är jag klart tveksam till kvällspress som kan publicera rena påhitt och gärna vinklar artiklar. En fördel med tidningsartiklar är också att de ofta är tillgängliga som länkar och på så sätt kan vara en källa till merinformation om artikelämnet. I just fallet Carl Serung finns på diskussionssidan artiklar som till stor del är baserade på en intervju med en person som har allt att vinna på att svärta ner Serung. Sådana artiklar bör man överhuvudtaget inte använda.Sjö (disk) 6 april 2012 kl. 08.12 (CEST)

Som vanligt är det svårt dra allt över en kam. Jag ser inget problem med att uppgiften att Fredrik Reinfeldt spelade i Tensta Tigers kommer från en kvällstidningsintervju. Däremot är jag allergiskt till att använda material som getts utifrån självförhärligande/nedsvärtande syfte, vare sig de kommer från en bok (jag tänker på Sven Stolpes skriverier om Olof Lagercrantz tex) eller från tidingsintervjuer.Yger (disk) 6 april 2012 kl. 08.17 (CEST)

Källorna och referenserna är till för att bekräfta att de uppgifter som nämns i artikeln stämmer. Man kan naturligtvis inte vända på resonemanget och hävda, att eftersom en uppgift är publicerad så är den också riktig, relevant och verifierbar. Det här är, som jag ser det, en av nyckelfrågorna i källhanteringen här. Det är alldeles för ofta som man möts ar argumentet att eftersom uppgiften är publicerad, så ska den också betraktas som rimlig att publicera.

Man måste därför i alla sammanhang ägna sig åt källkritik och värdera varje uppgift och varje källa individuellt. I vissa fall kan en kvällstidning vara alldeles utmärkt. I andra fall är den helt undermålig. Det finns ingen checklista för detta, utan den som arbetar med artikeln måste använda sig av omdöme, vaksamhet, rimlighetsbedömningar, textanalys och - inte minst - egen kunskap. Samt - insikten att nyhetsmedier publicerar med sina speciella syften och förutsättningar, ofta med stöd av ett svagt och relativt perspektivlöst kunskapsunderlag. Och det finns i praktiken knappast en enda nyhetspublicering (inte heller i helt professionella och seriösa medier) som i exakt alla detaljer är hundraprocentigt korrekta, varken vad gäller sakuppgifter, tolkningar och balans. Det kräver vaksamhet hos dem som använder uppgifterna.

En wp-artikel om t ex Carl Serung (exemplet som väckte diskussionen) skulle jag personligen inte bygga på kvällstidningsuppgifter, såvida dessa inte i sin tur refererade tillbaka till verifierbara sakuppgifter i andra källor, t ex domar. Janders (disk) 6 april 2012 kl. 09.16 (CEST)

Janders resonerar som alltid klokt och välavvägt. Även om vi inte alltid kommer till samma slutsatser har jag stor respekt för sakkunskapen som ligger bakom. Ett generellt förbud att använda tidningar vore mycket olyckligt. Att inskränka det till "kontroversiella" personer gör inte saken bättre. Även om det är ett begrepp som används är det svårdefinierat. Vi vet ungefär vad som avses, men skall vi sätta upp riktlinjer krävs det genast större tydlighet. Allmän försiktighet i kombination med strävan att avstå från spekulationer om de inte är synnerligen välunderbyggda torde räcka som rekommendation även framgent. Fernbom2 (disk) 6 april 2012 kl. 09.28 (CEST)

Hemliga rum 26 maj

Tänkte upplysa om att den 26 maj, så kommer det nog att finnas fina tillfällen att komplettera en del av våra artiklar med bilder, då statens fastighetsverk öppnar upp dörrarna till en del hemliga rum. Statens fastighetsverk lånar ut nyckeln till Sveriges hemligaste rum. (som t.ex. Oscar II:s fort, ERSTA-batteriet, Landsort). Ghostrider ♠ 6 april 2012 kl. 14.53 (CEST)

Varistenen

Istället för att direkt återställa sffr-avslutet efterfrågar jag andras synpunkter på Wikipediadiskussion:Sidor föreslagna för radering/Varistenen, varför jag lägger denna notis här. Diskussionen bör förstås föras där och inte här, som bara är en notis.Obelix (disk) 6 april 2012 kl. 22.09 (CEST)

Carl Serung

Diskussionen flyttad till Diskussion:Carl Serung#Helt utan källor. --MagnusA 7 april 2012 kl. 11.19 (CEST)

Vårt ansvar för artiklar på andra språkversioner

I artikeln Mullingstorp läggs vinklad info in som vi flera bevakar (och tar bort/neutraliserar) på sv:wp. Dock kan man se att denna typ av inlägg har lyckats komma in på versionen på en:wp (som just i detta fall blivit POV märkt). Liknande har jag sett i andra artiklar, dvs ansad på sv:wp med tillåten bli yvig på en:wp. Jag har också märkt i mina artiklar om svenska orter, socknar och församlingar, att iw länkar speciellt på en:wp blivit fel när artiklar på sv:wp flyttats mellan ort, socken och församlingar (nl:wp dock nästan alltid rätt då de går på scbfakta, och fr:wp oftast rätt då de har fokus på församlingar, men en:wp många fellänkar). Har vi något ansvar för dessa artiklar på andra språkversioner? jag har hittills inte gjort något. Yger (disk) 5 april 2012 kl. 07.45 (CEST)

Som född i Östra härad har jag lamt protesterat mot att det kallas "Eastern hundred" på enwp, men har inte lagt mer möda på saken. Här kom det för en massa år sedan ett förslag på att byta namn på artikeln till "Östra Njudung härad", vilket tack och lov aldrig genomfördes. Hade det gjort det, så hade jag då sannolikt gett upp hoppet om det här stället och det är väl så jag ofta känner inför enwp. -- Lavallen 5 april 2012 kl. 08.01 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Något egentligt ansvar har vi inte som sv-wikipedianer. Vi kan inte alla världens språk, olika språkversioner har olika praxis och t.ex. på en-wp finns formaliteter som gör att någon utifrån har svårt att hävda sig i konflikter. Också yviga artiklar är ibland svåra, då en god språkkänsla kan krävas för att uttrycka sig kärnfullt och man inte vill ta bort alla utsvävningar utan att få med något av substansen.

Därmed inte sagt att det inte är bra att ta ett sådant ansvar personligen (och kanske också kollektivt). Tokskaper får lätt ligga om ingen med lokalkunskap rättar till dem (det är relativt vanligt att översättaren eller författaren missförstått källan - för att inte tala om POV-problematiken, där författaren medvetet sökt en språkversion där han får stå oemotsagd).

En nyttig kanal är projekten, här en:Wikipedia:WikiProject Finland och en:Wikipedia:WikiProject Sweden. Om man känner att man inte har möjlighet att själv ta hand om problematiska artiklar kan man be om hjälp där, och hjälpa andra då man har sakkunskap.

--LPfi (disk) 5 april 2012 kl. 08.10 (CEST)

Det där med "Eastern Hundred" och liknande har jag också grunnat på. Jag tror det var den för cirka åtta-tio år sedan aktive Användare:Mic som skapade en del bisarra "översättningar" som denna eller "Upper Torneå Court District" samt "Danderyd Ship District" (för skeppslag då, alltså.). Många av dessa ligger fortfarande kvar. De flesta verkar vara omstyrda till en lista över härader. Kanske något för någon att bita tag i framöver? --Andhanq (disk) 5 april 2012 kl. 09.55 (CEST)

Det finns mycket tokigheter på enwiki. Ilmar Reepalu påstås vara "17th Mayor of Malmö". Borgmästarämbetet är som bekant avskaffat sedan länge och det är f.n. Kent Andersson (politiker) som kallar sig "Mayor" vid internationella kontakter. Jag undrar också vilka det är som räknats när Reepalu blivit nummer 17. /Annika (disk) 5 april 2012 kl. 10.42 (CEST)

Samma problem finns på franska Wikipedia, där fr:Charles XVI Gustave de Suède uppger att kungen är den 68:e i ordningen. Jag gissar att bruket kommer från USA, där det ju finns ett vedertaget system med ordningsnummer för presidenterna. Wolfgangus Mozart (disk) 5 april 2012 kl. 15.14 (CEST)

68:e, det var inte illa. Har Gustav Vasas historiker varit inne på frwiki och redigerat?Sjö (disk) 5 april 2012 kl. 18.58 (CEST)

Nja, Erik Segersäll ser ut att ha räknats som nummer 1. Det kunde ha varit betydligt värre... -- Lavallen 7 april 2012 kl. 19.20 (CEST)

Mallar

Diskussionen flyttad till Diskussion:Karl XIV Johan#Mallar. --MagnusA 7 april 2012 kl. 11.16 (CEST)

Tipsa gärna om artiklar

Nästa vecka blir det en naturtävling som veckans tävling och det vore roligt och bra att få in tips på artiklar att skriva. Jag letade lite på andra språkversioner för ett tag sedan och skrev upp några artiklar som fanns där men som saknades här på svenskspråkiga Wikipedia. Den som har ytterligare tips får gärna lägga till dem på tävlingssidan fram till tävlingen börjar och under tävlingens gång. Tanken med tävlingen är att ha fokus på biom, habitat, naturtyper och naturområden. Alltså inte enskilda växt- och djurarter den här gången, men vill man skriva om t.ex regnskog eller våtmarker eller liknande är tävlingen ett tillfälle för det. Alla artikelförslag som eventuellt inte antas av deltagare under tävlingsveckan kommer överföras till önskelistor. Mvh Höstblomma (disk) 6 april 2012 kl. 11.56 (CEST)

Jag har förstått att tanken främst är mer generella artiklar men annar är ju ett förslag naturreservat. Jag gjorde ganska nyligen Lista över naturreservat i Gotlands län och konstaterade att ungefär 90% av naturreservaten saknar artiklar. En del landskap ser bättre ut, men de flesta saknar listor och har ungefär lika dålig täckning som Gotlands län. Vill man skriva om utländska naturreservat är täckningen än sämre. Men som sagt, det är kanske mer specifikt än vad tävlingen är tänkt att vara. Sidor med listor över naturreservaten i de olika länen och ordentliga förgreningssidor för platser på olika håll i landet som har samma namn kunde dock oavsett om det är ett lämpligt tävlingsämne vara en god idé.--FBQ (disk) 7 april 2012 kl. 18.48 (CEST)

Vi hade en tävling om nationalparker en gång men det var länge sedan, och jag har skrivit naturområden som ingående i tävlingen, reservat och nationalparker kan man räkna som det, så vill man skriva om det tycker jag att det bara är bra. Det jag främst tänkte inte skulle vara med var artiklar om enskilda arter, för till exempel artiklar om djurarter fylls redan på rätt bra ändå :) Höstblomma (disk) 8 april 2012 kl. 09.56 (CEST)

Kategori-/parameterhjälp

Jag tänkte luska ut hur många artiklar som använder parametern "mått" i mallen Mall:Bokfakta och skapade en speciell kategori för det ändamålet, efter en fråga angående parametern på denna diskussionssida, men stötte på problem. Jag upptäckte att alla artiklar innehåller parametern, men den är inte ifylld. Hur ska jag kunna rätta till så att bara de artiklar som har parametern ifylld dyker upp i kategorin? Kategorin heter "Artiklar som använder måttparametern i mallen Bokfakta". // WikiPhoenix ^(Disk.) 8 april 2012 kl. 01.07 (CEST)

Varför är just mått så intressant? J 1982 (disk) 8 april 2012 kl. 10.12 (CEST)

Se diskussionen. Problemet beskrivet ovan är för övrigt  Fixat. -- Lavallen 8 april 2012 kl. 10.17 (CEST)

Tack så mycket för hjälpen, Lavallen! // WikiPhoenix ^(Disk.) 8 april 2012 kl. 16.02 (CEST)

Charles Savage(beachcomber)

Kan man skriva en artikel om den påstådda sjömannen Charles Savage? Enligt utsago från Olle Strandberg(författare) kommer han från Uddevalla. Engelska Wikipedia, Fijis historia nämner inget om Charles Savage(beachcomber) av vad jag kan se. Charles Savage(beachcomber) har däremot en egen artikel på engelska Wikipedia:

http://en.wikipedia.org/wiki/Charles_Savage_(beachcomber)

men där står bara att han troligtvis var svensk. En googling på internet gav bl.a. dessa engelskspråkiga träffar:

http://www.theculturedtraveler.com/Archives/JUL2003/Fiji.htm

http://uk.askmen.com/celebs/men/business_politics/michael-savage/index.html

http://travel.msn.co.nz/pacific/fiji/7945613/lonely-planet-guide-fiji?page=9

http://www.janesoceania.com/fiji_discovery/index.htm

http://www.fijime.com/cruiseme/index.php/fijime/page/332/2

auckland

men inget mer fylligare texten. Däremot blir det en fyllig text i artikeln:

auckland

I den står det att Olle Strandberg (författare), som skrev boken "Tigerland and South Sea" (1953) träffade en person som hävdar att Charles Savage var från Uddevalla. Enligt artikeln står det i boken följande:

The second discovery reported by Strandberg was the alleged identification of Savage as a ship's carpenter named Kalle Svensson, of Uddevalla in Sweden. Strandberg claimed to have met in Suva a Captain Kerrigan who had a copy of the Eliza's muster roll which identified the ship's carpenter as Charles Swenson, from “Udewala”, Sweden (Strandberg 1953: 224-6).

Det verkar vara mycket hörsägen(kanske enbart?!) som källa om Charles Savage(beachcomber). Kan man bygga en artikel på det? --Allexim (disk) 8 april 2012 kl. 21.17 (CEST)

Jimmy Wales till Oslo den 23 april 2012

Meld deg på i dag hos Wikimedia Norge Klikk her for program og påmelding

Heja Norge! :) Bra jobbat! --Allexim (disk) 1 april 2012 kl. 17.53 (CEST)

Oppdatering, den norske bistandsministeren Heikki Holmås kommer, direktør i Telenor, Kristin Skogen Lund stiler også opp, det blir i det hele et bra program:

http://no.wikimedia.org/wiki/Wikipedia_Academy_2012

Det er også flere svenske innledere, så om noen av våre svenske venner tar turen til Oslo så hadde det vært fint! mvh - Ulflarsen (disk) 9 april 2012 kl. 21.33 (CEST)

Kategorisering av sydslaver

Hur bör man kategorisera till exempel en etnisk serb som är född i Kroatien? Som serb eller som kroat? Jag kan tänka mig att användare med anknytning till f.d. Jugoslavien har en hel del synpunkter i frågan. /Annika (disk) 3 april 2012 kl. 17.32 (CEST)

Är det på Jugoslavien-tiden räcker väl jugoslaver. Annars kanske "Kroater med bosnisk ursprung". Har han eller hon kroatiskt pass funkar väl alltid kroater, är passet serbiskt, serber. J 1982 (disk) 3 april 2012 kl. 20.17 (CEST)

Har haft ett par dylika problem när jag försökt kategorisera folk från Österrike-Ungern. Jag tror att jag där valde att titta en del på etnicitet där (en tysk identitet, snarare än slavisk), men jag skulle i fallet med våra sydslaver föredra att titta på var de växte upp/levde, hellre än på etnicitet. -- Lavallen 3 april 2012 kl. 20.34 (CEST)

Det som jag i första hand tänkte på var tiden före 1918. Ett problemfall är Branko Radičević som otvivelaktigt var etnisk serb, men född inom den nuvarande republiken Kroatiens gränser. Andra wikipedia-versioner, inklusive både den serbisk- och den kroatiskspråkiga, verkar kategorisera honom som serb, upptäckte jag nu. /Annika (disk) 3 april 2012 kl. 21.56 (CEST)

Eftersom kategorierna heter saker som Kategori:Serbiska författare och inte Kategori:Författare från Serbien, vilket numera är den normala namnformen för geografisk kategorisering, så tolkar jag det som att de ska avspegla etnicitet. /ℇsquilo 3 april 2012 kl. 22.02 (CEST)

Enligt min erfarenhet bör man kategorisera till exempel en etnisk serb som är född i Kroatien som serb. Givetvis finns det många olika uppfattningar bland dem som är etniska serber i Kroatien, men enligt min erfarenhet så betecknar sig det överväldigande antalet som etniska serber istället för som ex. kroatiska medborgare. Detta är ett mycket känsligt ämne och innan Jugoslaviens kollaps var det en del som ville komma ifrån det glödheta ämne om etnisk härkomst genom att beteckna sig som enbart jugolaver, som f.ö. betyder sydslaver, ett passande samlingsnamn för en grupp som innehåller etniska serber, kroater o.s.v. Den svåra nöten i detta balkanska drama är vad en person från Bosnien-Hercegovina skall kalla sig för. Är det religionen som skall styra namnvalet - muslim/sunnimuslim/shiamuslim, kristen/orodox kristen/katolsk kristen eller etnicitet - kroat, serb? Om man väljer det sista så blir problemet att det största delen av befolkningen i Bosnien-Hercegovina anser sig inte tillhöra någon utav dessa två grupper utan har sin samhörighet i religions tillhörighet, sunnimuslimer. Parlamentets talman i Zenica-Doboj kanton uttalade till mig att han föredrog begreppet bosnier för alla dem som är medborgare i landet. God Påsk till Er alla Wikipedianer!--Allexim (disk) 6 april 2012 kl. 12.47 (CEST)

Det är viktigt att skilja isär etnicitet och nation om man ska bedöma en persons betydelse. Man ska inte göra anspråk på en persons bedrifter baserad på etnisk tillhörighet utan i vilket lands områden personen gjort sig bemärkt i. En författare på svenska är därför en svenskspråkig författare (bara ett exempel). --Albanau (disk) 9 april 2012 kl. 21.11 (CEST)

Yrken efter ort

Jag har sett att idrottare och musiker har börjat kategoriseras efter ort. Tx. Kategori:Australiska idrottare efter ort och Kategori:Tyska musiker efter ort. Jag tycker det är en onödig kategorsering som gör att kategoriträdet blir aldeles för uppsplittrat på en massa småkategorer med bara enstaka artiklar som innehåll. Räcker det inte att kategorisera personer efter ort utan att dela upp ytterligare efter yrken? Redan det ger massa småkategorier, men det är i alla fall begränsat så att vi inte kan få hur många kombinationer av yrken och orter som helst. För den som är intresserad av sådana kombinationer finns catscan. Och om våra kategorier inte redan var så uppsplittrade så hade wikipedias incategory:-sökning fungerat bättre (jämför tyska WP där man kan söka efter musiker från Munchen). 217.210.57.95 7 april 2012 kl. 19.04 (CEST)

Sedan kvalitetssatsningen 2008 och stubbröjningen har vi fått kriterier för vad som är en alltför liten och dålig artikel, men vi saknar motsvarande definitioner för vad som är en alltför liten/finfördelad kategori. Därför har J 1982 haft fritt spelrum att dela sönder kategorierna efter ort och årtal. Vi har heller ingen önskelista över kategorier som skulle behöva skapas, som vi ju har (haft) för artiklar. Frågan är väl om kategorierna överhuvudtaget behövs. Av vem? När då? Om vi kunde veta och mäta det, så kunde vi nog också säga vilka kategorier som inte behövs. Gör gärna en sammanställning av hur andra språk av Wikipedia har löst det här problemet. Om det nu är något problem. --LA2 (disk) 7 april 2012 kl. 19.31 (CEST)

Innan kategorierna skapades kunde till exempel artister kategoriseras under "musik i x-ort". Jag har bara valt ut delstater samt vissa, större, orter samt orter med många artiklar. J 1982 (disk) 7 april 2012 kl. 20.10 (CEST)

Men varför skulle det vara användbart? Och om det bara är för speciellt utvalda orter, hur ska det urvalet göras? Vad är det som säger att andra isåfall inte vill utvidga till fler eller mindre orter? 217.210.57.95 7 april 2012 kl. 20.16 (CEST)

Ofast större orter, med mycket befolkning. Där har vi oftast flest artiklar. J 1982 (disk) 7 april 2012 kl. 20.17 (CEST)

Att kategorisera exempelvis musiker efter födelseort kan lätt bli helt missvisande. Skall Hansi Schwarz placeras i "Musiker från München" och Mikael Wiehe i "Musiker från Stockholm"? /Annika (disk) 7 april 2012 kl. 20.31 (CEST)

Det är en helt annan diskussion (nämligen om folk skall kategoriseras efter ort-delstat överhuvudtaget). J 1982 (disk) 7 april 2012 kl. 20.33 (CEST)

Du håller ju på med att kategorisera musiker efter födelseort. Har du tänkt placera Schwarz och Wiehe i nämnda kategorier? /Annika (disk) 7 april 2012 kl. 20.37 (CEST)

Vissa kan kategoriseras under två orter, är det för problematiskt kan man säkert undvika kategorisering. J 1982 (disk) 7 april 2012 kl. 20.44 (CEST)

Nyligen ändrade du kategoriseringen av Marie Bergman från "Musik i Västervik" till "Musiker från Stockholm", [10], vilket är en tämligen radikal förändring. Borde man inte tänka i genom i förväg vad som skall anses vara lämpligt att grunda denna kategorisering på? /Annika (disk) 8 april 2012 kl. 12.16 (CEST)

Principerna i de enskilda fallen kan givetvis diskuteras, men kategoriseringen som sådan ser jag inget problem med, så länge det begränsas till större orter. Interwiki finns i många fall! Fernbom2 (disk) 8 april 2012 kl. 05.35 (CEST)

Dessutom bör det inte splittras upp ytterligare i "Fotbollsspelare från Melbourne" eller "Sångare från Hamburg" et cetera. Fernbom2 (disk) 8 april 2012 kl. 05.38 (CEST)

Allt blir en åsiktspingis, där en tycker si och den andre tycker så. Ni måste enas om ett minimimått för kategorier, och arbeta bort de kategorier som faller under gränsen. Annars kommer ni ingenstans. Ett förslag kunde vara minst femtio artiklar innan en kategori får skaffa sig underkategorier. Men hur många av våra kategorier skulle klara en sådan gräns? --LA2 (disk) 8 april 2012 kl. 07.29 (CEST)

Det finns ingen anledning att kräva så mycket för kompletterande kategorier. Jag kan inte se behovet av gränser ö h t, så länge "Australiska fotbollsspelare" eller "Tyska sångare" finns kvar. Varför skall vi avvika från andra språkversioner i det avseendet? Fernbom2 (disk) 8 april 2012 kl. 15.04 (CEST)

Jag anser att det viktiga inte är hur många som ligger i kategorin är det viktiga för om den bör skapas, utan vilka konsekvenser det får för kategoriseringssystemet. Även om det bara finns en australisk fotbollspelare kan jag fortfarande tycka att det är relevant om övriga länders fotbollspelare har kategorier. Däremot är det kanske mindre lämpligt att skapa kategorier för vänsterskyttar i fotboll, blåögda fotbollsspelare, fotbollspelare som dömts för rattfylla, fotbollsspelare som deltagit i Fotbolls VM-58, även om de skulle rymma 50 personer, om de skall läggas in på personer som redan har 80 kategorier från början. Eftersom väldigt många kategorier fortfarande bara rymmer en bråkdel, i många fall mindre än 5% av de biografier som egentligen hör hemma i dem kan det nog vara vettigt att försöka se till att ordna med detta innan man skapar mer detaljerade kategorier.--FBQ (disk) 8 april 2012 kl. 16.40 (CEST)

Visst ligger det mycket i vad FBQ säger, men samtidigt anser jag att det ligger ett ansvar (trots att ingen har plikter) på oss som skapar nya artiklar att lägga in dem inte bara i huvudkategorierna utan även i kompletterande som vi känner till (exempelvis "Tyska professorer", "Personer verksamma vid Heidelbergs universitet"). Fernbom2 (disk) 8 april 2012 kl. 19.15 (CEST)

Precis som jag sade, så fortsätter ni med "jag anser att" och "jag kan inte se". Dessa åsikter bollas hit och dit, men leder inte framåt. Det har stått lika stilla i fyra år, vad gäller kvalitetskriterier för kategorier, sedan kvalitetsoffensiven inleddes våren 2008. Jag ser ingen förändring. --LA2 (disk) 8 april 2012 kl. 21.12 (CEST)

Alla kategorier som samlar personer som har något verkligt gemensamt har kvalitet. Vissa (som de FBQ nämner) är olämpliga av andra skäl. Fernbom2 (disk) 8 april 2012 kl. 21.17 (CEST)

Att kategorisera personer efter ort kan bli rätt konstigt. Speciellt födelseorter kan slå helt fel. Ovan nämns "stockholmaren" Mikael Wiehe, vars dialekt säger något helt annat. Göteborgsprofilen Sten-Åke Cederhök var född i Gislaved, men flyttade därifrån i späd ålder ("3 kg smålänning, 100 kg göteborgare"), ärkelundensaren Sten Broman var faktiskt född i Uppsala! Det finns så många sådana exempel så man kan faktiskt undra över vad en sådan kategorisering överhuvud taget fyller för funktion. Jag skulle kalla det "överkategorisering" ungefär som det fiktiva exemplet "blåögda fotbollsspelare" m fl. --Andhanq (disk) 8 april 2012 kl. 23.21 (CEST)

”Därför har J 1982 haft fritt spelrum att dela sönder kategorierna efter ort och årtal.” är väl en stor del av problemet. Det viktiga torde vara, som FBQ skriver: ” Eftersom väldigt många kategorier fortfarande bara rymmer en bråkdel, i många fall mindre än 5% av de biografier som egentligen hör hemma i dem kan det nog vara vettigt att försöka se till att ordna med detta innan man skapar mer detaljerade kategorier.” Därefter kan gränsen 50 artiklar per kategori tillämpas. Det finns nu alldeles för många obskyra kategoriträd och kategorier med bara en artikel. Rex Sueciæ 8 april 2012 kl. 23.53 (CEST)

Hur många artiklar som finns i en kategori borde vara tämligen ointressant. Det blir ett trubbigt mått som kommer vara svårt att applicera i praktiken. Därför ställer jag mig emot en sådan gräns. Världen är inte enkel och enkla lösningar finns sällan, inte heller här trots att LA2 försöker att göra det gällande. Snarare får man i varje enskilt fall fundera på om kategoristrukturen är rätt utifrån frågeställningen om den tillför läsaren någonting. Blir det lättare för läsarna att hitta berörda artiklar? Kan själva listningen (listan i kategorin i kronologisk ordning) tillföra något i sig? En annan frågeställning är om vi ska utgå från det läge som vi befinner oss nu när vi skapar kategorier, eller anpassa kategoriträdet utifrån hur framtidens svwp kommer kunna se ut? Om det sistnämnda så är det ju inte helt orimligt att göra det som t.ex. J 1982 ofta gör, nämligen att ta kategorier från enwp och iw-länka kategorierna här med. Fördelen med det blir ju också att få inspiration till artiklar att skapa. Kategorierna på enwp innehåller ju inte bara ett fåtal artiklar. Låt oss tänka lite större, med andra ord. Obelix (disk) 9 april 2012 kl. 00.05 (CEST)

Det Obelix säger är att sönderdelningen inte är något problem. Ingen har framfört några klara argument för att den verkligen är ett problem. Vem lider av den? --LA2 (disk) 9 april 2012 kl. 18.25 (CEST)

Sönderdelningen är ett problem om det försvårar användningen av kategorier. Användningen försvåras om kategorierna för enskilda artiklar blir så många att artikelförfattarna försummar att lägga till kategorierna. Det gäller oberoende av vem som använder kategorierna och för vad de används, om de överhuvudtaget används (och också annars, då ett icke-fungerande system är frustrerande för artikelskapare och -putsare).

Idrottare enligt ort är problematiskt om spelare ofta kan hänföras till många orter (kategorin borde också klart definiera kriterierna) eller om orten ofta inte framgår ur artikeln, vilket leder till extra arbete eller att kategorin blir ofullständig.

Jag tycker det här är ett område där man inte bör vara djärv, eftersom återställning är jobbigt (knappast mindre än en timmes arbete att försöka reda ut hur kategoriträdet var tänkt, spåra historiken, försöka hitta ett ställe där det nya kategorischemat eventuellt diskuterats o.s.v.).

Kategoriträdet borde utvecklas enligt diskussion kring enskilda typer av artiklar, till exempel i samband med lämpliga projekt och ämnesguider. Och dokumenteras. Då man skriver ner hur man tänkt har andra möjlighet att ta ställning, om man inte skrivit ner det är det svårt att ens lägga artiklar i rätta kategorier.

--LPfi (disk) 9 april 2012 kl. 19.46 (CEST)

Tidigare i tråden ställer LA2 en relevant fråga, nämligen om det här är ett problem. Då kommer jag med en av mina käpphästar, nämligen "är det här vi diskuterar något som kommer att synas utåt, d.v.s. för våra läsare?" Min erfarenhet från omkring sex års föreläsningar om Wikipedia är att bara ytterst få läsare, ens bland dem som är högt utbildade, vana informationssökare, känner till kategorierna. Kategorierna är i stort sett något för wikipedianer. Det här betyder inte att det inte kan ändras, och det betyder heller inte att "för wikipedianer mest" är något dåligt i sig. Men låt oss hålla perspektiv på frågan.//Hannibal (disk) 9 april 2012 kl. 09.29 (CEST)

Ett mellanting mellan läsare och wikipedianer är bloggare, journalister och andra som skapar webbinnehåll med länkar till Wikipedia. Används kategorierna av dem, när de letar efter rätt artikel att länka till? De kanske är en försummad målgrupp. --LA2 (disk) 9 april 2012 kl. 18.25 (CEST)

Naturtävling

Nu startar Naturtävlingen som är veckans tävling, välkomna att delta! Tävlingsbidrag skrivs upp på tävlingssidan innan veckans slut. Delar i tävlingen är att skriva och utöka artiklar, samt att lägga till bilder eller källor där det eventuellt saknas. Mvh Höstblomma (disk) 9 april 2012 kl. 07.53 (CEST)

Kartposition Sverige

Hej

Det finns en topografiska karta av Sverige (Fil:Sweden_relief_location_map.jpg) som kan användas i Mall:Kartposition Sverige. Det är mycket bättre än den här när artikeln gäller om fjäll/berg/sjö/å/...

Mvh. Silverkey (disk) 9 april 2012 kl. 09.51 (CEST)

Julnad varför får inte detta ord vara med

Är ""Julnad"" för lokalt för att få vara med i Wikipedia man bara undrar.81.231.3.232 9 april 2012 kl. 13.23‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

http://sv.wikipedia.org/wiki/Julnad Vad menar du med ordet "julnad"? Har aldrig hört tals om det förut? --Allexim (disk) 9 april 2012 kl. 13.49 (CEST)

Inga relevanta träffar på Google tyder på att uttrycket är mycket lokalt. Var förekommer det, är det kanske bara inom IP-adressens familj? Thoasp (disk) 9 april 2012 kl. 16.55 (CEST)

Klart Julnad finns det är ju tiden från det att man tänder de första ljuset i advent eller att decembermånad börjar detta om första Advent infaller efter 1 dec sedan vara Julnaden till man har tömt ljusstaken dvs man tänder adevens ljusen genom att låta ett ljus vara släckt för var söndag efter jul de vet väl alla.I alla fall är de en mycket gammal sed med alla ska ju försvinna och glömmas. Då är de väl högtid att de uppmärksammas. Så de där med bara i den släkt är på hitt kommer själv från Småland. Jag kom över några dagböcker från tidigt 1700-tal där man berättar om att julnaden var en tid man längtade till, då fick man äta gott och träffa släkten. Så vist finns de julnad allt som står i Googel är inte lag. --193.14.212.183 10 april 2012 kl. 09.00 (CEST)

Det finns flera orsaker till att ordet inte finns med just nu:

• Wikipedia är inte en ordbok, d.v.s. alla termer i svenska språket finns inte med. I det här fallet misstänker jag att julnad och jul är i stort sett synonyma, så själva innehållet finns nog, även om ordet inte nämns.
• Google är verkligen inte lag, men varken Svenska akademiens ordlista eller Svenska akademiens ordbok nämner ordet julnad. I Projekt Runeberg är den närmaste träffen Juland, som då är ett efternamn. (Sök själv här för SAOB och här för SAOL)
• Om man söker på andra sökmotorer kan man ibland få andra resultat. På Yahoo fick jag bland resultaten "julnåd", vilket fick mig att tänka på att det kanske var frågan om ett skrivfel i dagboken. Är det möjligt? Handstil från tidigt 1700-tal är inte alltid så lätt att läsa.
• Jag föreslår att du lägger in ordet, tillsammans med källa på Wiktionary, Wikipedias systerprojekt som är en ordbok. Där saknas många svenska ord och uttryck, och det är på många sätt ett nybyggarland på ett sätt som Wikipedia inte längre är. Du har helt enkelt möjlighet att göra en stor insats där.

Med vänliga hälsningar//Hannibal (disk) 10 april 2012 kl. 09.42 (CEST)

Klart att "Google" inte är en lag. Men du måste väl ändå kunna visa några slags referenser till detta begrepp. Annars vet man ju inte om det är ett eget påfund. Det finns inte i Svenska Akademiens Ordbok (den delen utgiven 1934), så det kan inte varit vanligt förekommande. Så jag tvivlar på att ett sådant ord kan vara relevant för ett uppslagsverk. --Andhanq (disk) 10 april 2012 kl. 09.46 (CEST)

"En högtid som man hade i Småland på 1700-talet" har ip-numret skrivit på disken nu. Jodå, som smålänning tycker jag att jag känner igen begreppet. Som jag känner igen det är det nog snarare en del av julen, än någon separat högtid. Jag vet dock inga detaljer. Om det vara annorlunda på 1700-talet, vet jag inte. Tyvärr är de jag kan fråga döda och begravna... -- Lavallen 10 april 2012 kl. 10.40 (CEST)

Jag måste vara ärlig och säga att jag uppfattade det som stod som rena fantasier inledningsvis. I det hade jag förmodligen fel, men någon relevans kan jag fortfarande inte se att begreppet har. Fernbom2 (disk) 10 april 2012 kl. 10.44 (CEST)

Förvirrat, ja, ren bluff, nej! JAg vill inte bli en dålig internetkälla, så jag skriver inte mer i ämnet just här. -- Lavallen 10 april 2012 kl. 11.43 (CEST)

Klippt ur den raderade artikeln: "En mycket gammal benämning på den tid som infaller före och efter jul. Idag är Advent de ända kända som överlevt genom tiderna." Här framstår det som om "julnad" skulle ha varit någon form av likvärdigt begrepp med "advent". Men enligt samma artikel (och inlägg ovan) skulle julnaden definieras av adventsljusstaken. Denna populariserades dock i Sverige först på 1920- och 1930-talet och är alltså i sig själv knappast att betrakta som "mycket gammal" i det här sammanhanget. Det är för mycket som inte stämmer här. /Dcastor (disk) 10 april 2012 kl. 10.43 (CEST)

Sök och portaler

Idag tror jag att portalerna har mycket få läsare, främst för att de är lite svåra att hitta. Jag väckte tidigare frågan om att låta Portal: att ingå i defaultsökningen och fick positiv feedback. När jag öppnade en bugzilla för det ville de gärna se att fler har deltagit i diskussionen så jag ställer den här också. Förslaget innebär alltså att en sökning skulle ge även portalerna som resultat. Idag kan man ju själv ange detta i inställningarna för sökning, men en oinloggad kommer att ha svårt att hitta till exempel Portal:Fåglar som är utsedd till utmärkt. Ainali (disk) 9 april 2012 kl. 13.26 (CEST)

Utmärkt idé! Kunde det även vara möjligt att få med Projekt i huvudsökningen, vore det toppen, tycker jag. Jag är själv medlem på i alla fall två projekt som sedan länge ekar tomma – Wikipedia:Projekt_anime_och_manga och Wikipedia:Projekt_tecknade_serier. Det vore kul om fler än jag hittade dit. :-)--Paracel63 (disk) 9 april 2012 kl. 16.12 (CEST)

Bifall. Har själv som "van användare" svårt att hitta portalerna. Adville (disk) 9 april 2012 kl. 16.45 (CEST)

Eftersom projekt ligger i Wikipedianamnrymden vet jag inte om det går att lösa tekniskt att söka bland projekt utan att få med andra metasidor. (Man skulle kunna skapa en egen namnrymd för projekt, men det är kanske en separat diskussion.) Dessutom riktar sig projekten mot skribenter snarare än läsare. De namnrymder som riktar sig till läsare är artiklar, portaler och kategorier (samt i någon mån mallar, men bara som de visas i artiklar) så jag tycker att dessa tre vore ett naturligt område för en defaultsökning. //Essin (disk) 9 april 2012 kl. 17.08 (CEST)

Bifalles. Lite tveksam till att lägga till ns-Wikipedia som den ser ut nu. -- Lavallen 9 april 2012 kl. 17.26 (CEST)

Är emot att lägga till projekt eller andra sidor i Wikipedianamnrymden, just för att de är till för skrivare – inte läsare. Jag är också fundersam till Portalnamnrymden – kanske för att jag aldrig riktigt förstått meningen med portalerna. Vad går att hitta på Portal:Fåglar som inte går att hitta via artikeln Fåglar? Och vad gäller de mindre underhållna portalerna är det snarast att leda läsaren vilse att visa dem bland sökresultaten. Tycker jag. /NH 10 april 2012 kl. 18.50 (CEST)

Håller med NH vad gäller projekt och sådant som främst riktas till de som skriver, men portaler borde absolut vara med i standardsökningen när vi nu har dem. Rätt uppbyggd kan de ge en översikt av ämnet som en vanlig artikel har svårt att ge. De kompletterar varandra. Är det någon portal som är rent pinsamt dålig så bör man antagligen flytta undan den tills att någon tar itu med den. Njaelkies Lea (d) 10 april 2012 kl. 20.53 (CEST)

Gömma

Vore bra om vi kunde fixa så att man kan gömma sina egna redigeringar vid nya sidor/kategorier mallar med mera, samt vid senaste ändringarna. J 1982 (disk) 9 april 2012 kl. 20.43 (CEST)

Varför då? Så mycket som möjligt ska vara öppet. Obelix (disk) 9 april 2012 kl. 20.49 (CEST)

Jag tror att J 1982 menar en inställning som gör att man kan se vad andra gör, ungefär som dölj robotändringar.//Hannibal (disk) 9 april 2012 kl. 21.03 (CEST)

Ja, det menar jag. När jag vill se vilka nya artiklar som tillkommit skulle det vara lättare när jag själv skapat väldigt många. J 1982 (disk) 9 april 2012 kl. 22.13 (CEST)

I SÄ finns det en knapp: "Göm mina ändringar", men inte på "Special:Nya sidor". Du får be utvecklarna fixa ngt sådant. -- Lavallen 10 april 2012 kl. 08.08 (CEST)

Aktiva användare

Blå kurva visar antalet mycket aktiva användare

Antalet mycket aktiva användare (mer än 100 red./månad) har nu varit mer eller mindre konstant se senaste sex åren. Det är imponerande! --Petter 1 april 2012 kl. 16.54

Den kompletta statistiken för sv:wp visar en viss dip i just det måttet för feb, men de 12 000 ny botskapade syns och dessa har inte tryckt ner medellängden, men fått ner måttet antalet redigeringar per artikel (och 10 000 botskapade tillkommer i mars).(Och prinsessan Estelle var överlägset mest populär att redigera i, nästan årsrekord med över 50 användare inne i den)Yger (disk) 1 april 2012 kl. 17.11 (CEST)

Jag får det till att antalet nya användare har minskat drastisk de senaste sex åren. Tråkigt men på den trevliga sidan visar statistiken att meddelstorleken ökat mer än vanligt på artiklar under 2k. Till det trevliga är att det måste skett en ökning av procenten av artiklar med källor. --NERIUM (disk) 1 april 2012 kl. 17.32 (CEST)

Nåja, för sex år sen var nästan alla användare nya, så att antalet nya användare har minskat tycker inte jag är särskilt konstigt. /ℇsquilo 1 april 2012 kl. 22.13 (CEST)

Jag har definitivt blivit mindre aktiv, och nya måste ju rekryteras i minst samma takt som de gamla överger projektet. Rekryteringsbasen förändras, genom att vi inte längre har några som aldrig har hört talas om Wikipedia. Många som har hört talas om det, har kanske aldrig tänkt på att de kan skriva, och kan fortfarande rekryteras. Men för de som för länge sedan insett att de kan redigera och inte nappat på den idén, blir nog svåra att rekrytera. Återstår ungdomar, av vilka det varje år föds omkring 100.000 svensktalande. Det borde vara en tillräckligt stor rekryteringsbas. Men exakt vad kan 16-åringar bidra med till dagens Wikipedia? Den är väl redan någorlunda heltäckande. Borde vi ha någon sorts årligt evenemang som fångar upp gymnasister, en sorts "Svenska Dagbladets matematiktävling" kombinerat med DN:s nutidsorientering, som går ut på att veta mest nördiga detaljer och kunna hänvisa till källor? --LA2 (disk) 2 april 2012 kl. 00.20 (CEST)

Det finns nog mycket att bidra med på Wikipedia, men det är kanske inte lätt att se var bidrag behövs och ribban för nya artiklar är relativt hög. En tävling, kampanj eller liknande kunde göra det lättare.

Det kunde också vara bra att skapa exempelartiklar om ämnen som kan tänkas intressera olika grupper av nya skribenter. Exempelartiklarna kunde länkas från ämnesguiderna (som säkert också behöver ses över - de är antagligen formulerade för etablerade wikipedianer). Min tanke är att ha exempelartiklar av acceptabel eller god kvalitet med olika ambitionsnivå, där åtminstone en av exempelartiklarna vore en stub. Det vore förstås fritt fram att utveckla också exempelartiklarna, men när de blir för bra för denna funktion borde en ny exempelartikel skapas och länkas.

Jag fick idén i diskussionen om skolor, där många raderas som icke-relevanta också då det egentliga problemet är artikelkvaliteten. Det kanske inte är vettigt att rekommendera gymnasister att skriva om sin skola (också om stöd är på sin plats då de gör det), så ämnesguide och exempelartiklar borde fixas till för sådant vi vill att de skriver om.

--LPfi (disk) 2 april 2012 kl. 07.52 (CEST)

@Esquilo. För sex år sedan kom det många nya men det var många som var med sen tidigare. Det finns väl inte något naturligt i att SVWP minskar mycket i antal nya [11]. --NERIUM (disk) 2 april 2012 kl. 00.32 (CEST)

"Reports are broken" står det överst på sidan som Nerium länkar till. Uppdatering förväntas komma 7 april. --LA2 (disk) 2 april 2012 kl. 01.31 (CEST)

@NERIUM: Enligt sidan du länkar till ser jag exakt samma utveckling på nästan alla stora språkversioner. De enda som verkar hålla sig ganska konstant är spanska och japanska, men även de har gått ner. /ℇsquilo 2 april 2012 kl. 06.42 (CEST)

Nu har ursäkten försvunnit från sidorna och siffrorna för februari 2012 anger verkligen en skarp nedgång på de flesta språk. Svenska Wikipedia fick bara 110 nya aktiva skribenter i februari 2012 mot 138 i januari 2012 och 191 i februari 2011. Vi kan nog inte säga att nya skribenter kommer av sig själva längre, utan det kan behövas rekryteringskampanjer. --LA2 (disk) 11 april 2012 kl. 05.24 (CEST)

Belgien

Om man skapar en artikel om en organisation som berör hela Belgien (som ett belgiskt idrottsförbund), skall den då ligga under namnet på flamländska, franska eller tyska? Har tänkt skapa artiklar om både deras fotbollsförbund och ishockeyförbund, men vet inte under vilket namn de skall ligga under. J 1982 (disk) 9 april 2012 kl. 18.06 (CEST)

Kanske svenska, med länkningar från de övriga språkens beteckningar? Janders (disk) 9 april 2012 kl. 20.12 (CEST)

Enligt http://www.kbijf.be/ kör Belgiens ishockeyförbund med engelska. J 1982 (disk) 9 april 2012 kl. 20.21 (CEST)

Vilket vi dock bör undvika. En beskrivande titel på svenska är mycket bättre. --LPfi (disk) 9 april 2012 kl. 20.30 (CEST)

Funkar väl med Belgiens fotbollsförbund respektive Belgiens ishockeyförbund. --Fredde^✔ 9 april 2012 kl. 20.48 (CEST)

Har skapat artiklarna nu. Flytta om ni vill. J 1982 (disk) 9 april 2012 kl. 22.14 (CEST)

Tja, det finns ingen prioritet mellan nederländska och franska i Belgien (tyska är modersmål för ca 1%, och långt från alla officiella" belgiska texter går att hitta på tyska), så gäller det strikt federala belgiska företeelser så finns det inget givet svar, till skillnad från ortnamn och liknande. Om det går att hitta ett rimligt svenskt namn är det nog att föredra. Tomas e (disk) 12 april 2012 kl. 16.14 (CEST)

Österrikes historia

Jag känner inte igen de här begreppen på svenska: Första republiken Österrike och Federala staten Österrike. De verkar vara direktöversatta från enwik. Är det verkligen svensk historisk terminologi? Rex Sueciæ 9 april 2012 kl. 23.13 (CEST)

Ugglan från 1922 benämner landet "Österrike, förbundsrepublik". Edaen (disk) 9 april 2012 kl. 23.51 (CEST)

NE (band 20, 1996), betecknar perioden 1918–38 som "Första republiken". /Annika (disk) 9 april 2012 kl. 23.55 (CEST)

De skall hur som helst inte infogas (får gärna byta namn, "Federala staten Österrike" kanske skall vara "Förbundsrepubliken Österrike" eller "Förbundsstaten Österrike"). Det är gammalt praxis med artiklar som dessa. J 1982 (disk) 10 april 2012 kl. 00.57 (CEST)

Austrofascism behandlar samma period och jag har aldrig hört begreppet "Federala staten Österrike" så jag blev bara fundersam. Det finn säkert någon historiker som kan reda ut detta. Begrepp på engelska är sällan direkt översättningsbara. Rex Sueciæ 10 april 2012 kl. 01.45 (CEST)

Finns inte namn på svenska använder man orginalspråket (i detta fall tyska). J 1982 (disk) 10 april 2012 kl. 13.11 (CEST)

Såvida inte en svensk översättning är ordagrannt uppenbar. Resonemanget var principiellt, då jag inte har någon djupare kännedom om Österrikes 1900-tals historia. Ricjac 12 april 2012 kl. 18.47 (CEST)

Rödlänk på huvudsidan

Det ligger en rödlänk till nån ickeexisterande dansk artikel på huvudsidan Wikipedia:Dagens skandinaviska artikel/Dansk/Vecka 15, 2012 just nu. Detta bör tas bort och den vanliga rutan med Bra artiklar på svenska bör återställas. / Elinnea (disk) 9 april 2012 kl. 14.17 (CEST)

Hittar ingen rödlänk. --Allexim (disk) 9 april 2012 kl. 14.36 (CEST)

Det har lagts till en artikel nu. Artikeln da:RMS Titanic, som nu har lagts upp på huvudsidan, hör varken till de Utmärkta (da:Wikipedia:Fremragende artikler) eller Bra artiklarna (da:Wikipedia:Gode artikler. Den har dessutom en åtgärdsmall. Hade den varit på svenska så hade den ju aldrig hamnat på huvudsidan. Varför ha en lägre ribba när det gäller artiklar på andra språk? Artikeln på svenska RMS Titanic är utmärkt. Vad tillför det att lägga upp en ruta på ett annat språk, med en artikel till en artikel som ansetts sämre än den vi själva redan har? / Elinnea (disk) 9 april 2012 kl. 14.48 (CEST)

Jag tror en mer konstruktiv approach skulle fungera bättre, Elinnea. I ditt första inlägg ropar du efter att vi ska ta bort Dagens skandinaviska artikel, som ändå ett konsensus - innan det drogs igång - bedömde som en intressant idé. Istället för att lyfta dessa problem på ett sätt att förstärka din inledande argumentation, tycker jag du kunde lyfta tankar hur vi ska undvika detta sker. Jag minns inte riktigt vad vi sa om vilken kvalité artiklarna skulle ha. Rubriken Dagens skandinaviska artikel är tämligen öppen. De andra språken har många artiklar som är kvalitetsmärkta och kanske det är endast sådana vi ska använda?

Jag skulle även vilja diskutera ett nytt schema för första sidan. Vi börjar få allt fler artiklar som är kvalitetsmärkta och detta innebär att varje enskild artikel inte kan visas under en hel dag på huvudsidan, som jag ser det. Jag föreslår samma funktion som på Användare:Boivies sida där bilden byts ut varje gång sidan uppdateras. På så sätt skulle alla kvalitetsmärkta artiklar synas oftare än vart annat år, eller något sådant. Skulle vi också göra en liknande funktion för de skandinaviska artiklarna innebär det att en rödlänk aldrig skulle uppstå eftersom vi redan satt in artiklar i en klump som slumpas fram när sidan uppdateras. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 9 april 2012 kl. 18.14 (CEST)

Jag tror ändå det finns ett värde i att en artikel visas en hel dag: då kan den som sett en bra artikel på huvudsidan tipsa vänner eller kolla senare, utan att behöva lägga märke till sidans exakta namn (att artikeln byts dagligen är lätt att lära sig och ta hänsyn till). Att knyta artikelbytet till en icke-relaterad handling är också problematiskt i sig - jag kan tänka mig att tveka inför en redigering som skulle byta bort en intressant artikel som bieffekt. Ingendera är problematiskt om samma tittare kan växla mellan några få versioner av huvudsidan, men det är antagligen tekniskt krångligt. --LPfi (disk) 9 april 2012 kl. 20.28 (CEST)

Problemet är bara att om du inte går in varje dag kommer du missa någon artikel och det kommer då dröja nästan två år tills du kanske får nästa chans igen. Det finns inget värde i att en artikel ska ligga 24 timmar, men OK ifall det inte ska uppdateras varje gång man går in på huvudsidan kanske man skulle göra att artiklarna byts ut var fjärde timme eller något sådant. Då försvinner problemet som du hänvisar till och vi behåller möjligheten för fler artiklar att visas upp och därmed visa våra läsare mångafallden och kvalitén som finns hos uppslagsverket.

En sådan slumpmässig funktion borde inte vara teknisk krånglig ifall man vet hur man konstruerar koden. Vi kan se flera lokala användarsidor som gjort liknande koder. Den kanske inte kan se lika ut på huvudsidan eftersom det är tyngre data men i huvudsak är det nog frågan om något snarlikt. dnm ^{(d | b)} 9 april 2012 kl. 20.53 (CEST)

Kanske skulle man funderat över idéer för att undvika att detta sker, innan man drog igång detta experiment? Varför skulle det vara upp till den som inte alls vill ha det där överhuvudtaget, att hitta på idéer hur det ska fungera? Är det snarare inte upp till de som vill ha det där? Jag kom med massor av konstruktiva förslag när detta diskuterades, att den skandinaviskspråkiga artikeln skulle kunna ligga på någon annan sida än just huvudsidan, att användaren själv skulle kunna få välja om man ville ha en skandinaviskspråkig artikel eller en bra artikel etc, men allt detta ignorerades, skandinaviskartikeln skulle upp på just huvudsidan till varje pris och det vi har nu är konsekvenserna av detta. Jag tycker en konstruktiv lösning på alla de problem som jag tog upp är att återinsätta Wikipedia:Bra artikel, där finns redan artiklar färdiga. Finns det verkligen konsensus på att vi ska lägga upp artiklar som da:RMS Titanic som inte är utvalda (det vill säga varken utmärkta eller bra och har åtgärdsmallar) på huvudsidan, bara för att de är på danska/norska/bokmål och som aldrig skulle kommit i närheten av huvudsidan om de hade varit på svenska? Vill man att kvalitetsmärkta artiklar ska synas oftare på huvudsidan så tycker jag att det mest självklara alternativet är att inte ta bort en ruta där kvalitetsmärkta artiklar förekommer, "Bra artiklar", och ersätta den med en rutan där ickekvalitetsmärkta artiklar (på andra språk) förekommer. / Elinnea (disk) 10 april 2012 kl. 10.52 (CEST)

Försöket har nu pågått en tid, så det är bra att det tas upp till diskussion igen. Vi hade bred konsensus för att införa skandinaviska artiklar på huvudsidan när det begav sig, men det är förstås möjligt att det var ett dåligt beslut. Däremot tycker jag att din debatton är alldeles för hårt. Det är givetvis problematiskt att åtgärdsmärkta artiklar hamnar på förstasidan, men varför så rosenrasande?

Är det någon som är aktiv på Skanwiki, varifrån detta styrs? Vet vi hur urvalet görs? Hur många "bra artiklar" får stå tillbaka? Är någon intresserad av de skandinaviska artiklarna? Har någon rentav klagat på de skandinaviska artiklarna någonstans? Jag vet inte alls. Vet någon annan? /jssfrk (d|b) 10 april 2012 kl. 12.02 (CEST)

Skanwiki på meta har inte varit så aktivt på senare år. Urvalet styrs av respektive språkversions "Veckans artikel på huvudsidan". Jag vet inte vad de har för kriterier för veckans artikel på no, da och nn, men till skillnad från sv så återanvänder de inte artiklarna, vilket gör att artiklarna med kvalitetsmärkning inte räcker till för alla veckor. Jag har även noterat att de ibland väljer artiklar av lägre kvalitet som har stark anknytning till tidpunkten; nån julrelaterad artikel i julveckan, Titanic när det gått 100 år sedan den sjönk, och liknande. ⬤Bοⅳⅰе 10 april 2012 kl. 14.46 (CEST)

Vi har 376 bra artiklar som får stå tillbaka på grund av detta, en varje dag. Såhär hade huvudsidan t.ex kunnat se ut idag om Bra-rutan hade fått vara kvar. Många hade kunnat läsa artikeln om kungsfiskare och kanske själva blivit lockade att skriva en artikel om en annan fågel? Skulle man gå ut på stan och fråga 100 slumpvis utvalda svenskspråkiga vad "dampdrevne" är för något så tror jag ytterst få skulle ha nån aning, många skulle nog tro att det hade nåt med damp att göra. Vill de läsa om Titanic så gör de det nog helst på svenska (eller engelska). Om Skanwiki inte är så aktivt längre och så många inte längre är intresserade av detta numera, så är det kanske dags att avbryta detta försök nu? Huvudsidan är ju ett viktigt "skyltfönster", för våra bästa artiklar, en möjlighet för läsarna att upptäcka dem. Om vi slutar att visa upp dem, så leder det nog till att dessa artiklar får färre läsare och kanske leder det även till färre skribenter i långa loppet. / Elinnea (disk) 12 april 2012 kl. 14.33 (CEST)

Jag har själv aldrig haft för vana att gå in via huvudsidan, så dess funktion som skyltfönster har jag svårt att bedöma, men jag ställer mig inte bakom förslaget att ta bort artikeln på annat nordiskt språk. Införandet föregicks av en omfattande diskussion och förhoppningsvis kan detta rent av få fler svenskspråkiga att engagera sig även i den andra projekten, vilket vore synnerligen positivt. Fernbom2 (disk) 13 april 2012 kl. 13.49 (CEST)

Björn Ulvaeus: Musiker från Göteborg, Västervik och Stockholm?

Vi har diskuterat det här förut. Men lite repetition kanske inte skadar. Har två frågor, dels hur man gör när man kategoriserar över huvud taget, och dels (som exempel) hur vi gör med Björn Ulvaeus. Han föddes i Göteborg, flyttade till Västervik när han var fem år, där han antagligen bodde tills han var runt 20, och under senare decennier har han bott i STH. Mitt förslag: Att han läggs i alla tre kategorierna: Dvs musiker från GBG, Västervik och STH.

Fn är Djursholm postadressen, och han bodde länge i London (eller någon London näraliggande ort). Nej, frågan illustrerar kategoriseringsproblematiken ganska bra. Man kan inte följa en person till varenda adress han har bott på. Måste han geografikategoriseras överhuvud taget? Eller räcker det att han är svensk (= huvudsakligen verksam i Sverige)? Janders (disk) 13 april 2012 kl. 16.05 (CEST)

Jag skulle nog rösta för att han får klassificeras som musiker från både A, B och C. Ett annat exempel: Jens Lekman. Jag lägger in honom som "Musiker från Göteborg". Samtidigt som jag gör det tar jag bort honom från kategorin "Personer från Göteborg", eftersom "Musiker från Göteborg" är en underkategori till "Personer från Göteborg". Vi diskuterade det här förut, men det blev inget bestämt, så därför litar jag på min magkänsla. Alternativet är att alltid ha både och, dvs alla som läggs i kategorin "Musiker från Göteborg" läggs också i kategorin "Personer från Göteborg", o.s.v. Men om man istället gör som jag så blir den stora kategorin en lista på osorterade personer. Då kan man om man vill jobba med kategorisering alltid gå till den stora listan och se om personen kan läggas i någon existerande kategori, eller om man måste skapa en ny kategori. Kategorier som är lämpliga att börja med är t.ex. idrottare från x-stad, musiker från x-stad (där också sångare bör läggas), akademiker från x-stad och författare från x-stad. Ev. även konstnärer från x-stad och politiker från x-stad. I Sverige tycker jag att åtminstone STH och GBG bör kunna kategoriseras med såna kategorier. Hur man gör med städer runt 100.000, som Umeå m.fl., tycker jag är en smaksak. Däremot tycker jag definitivt att det bör finnas underkategorier till "Personer från Shanghai" o.dy. --Mats33 (disk) 13 april 2012 kl. 16.59 (CEST)

Jag har uppfattat det som att "Personer från..." den senaste tiden tolkats som "Personer födda i...". Om det är detta som skall gälla blir det mindre lyckat att skapa underkategorier som inkluderar även personer födda på andra orter./Annika (disk) 13 april 2012 kl. 17.06 (CEST)

Om "Personer från..." betyder "Personer födda i..." så tycker jag att vi bör byta namn på dessa kategorier till detta så de överensstämmer med innehållet. Jag håller med Janders att det är onödigt att hålla på och geografikategorisera varenda person. / Elinnea (disk) 13 april 2012 kl. 17.15 (CEST)

Det kan finnas en poäng i att byta namn på alla kategorier som heter nåt med: Personer från x-stad till Personer födda i x-stad. Även om det förra förvisso är lite kortare och därför enklare. --Mats33 (disk) 13 april 2012 kl. 17.18 (CEST)

Gemenskapens projekt 2012

Har du velat göra något för Commons, Wikipedia, Wiktonary eller ett annat Wikimedia-projekt som du inte kunnat genomföra pga. att det kostade pengar eller att du saknade utrustning eller en bok? Just för dessa situationer finns årligen Gemenskapens Projekt. Förra året fick Wikimedia Sverige in 11 ansökningar och beslutade då för att under 2012 genomföra projektet i två faser. Nu är det dags för den första omgången!

Sista ansökningsdag är 19 april och projekten bör vara inrapporterade 31 juni. Mer information om hur ansökan bör formuleras finns på Wikimedia Sveriges wiki. Lycka till med era ansökningar!

Om du är intresserad av att hjälpa till, men inte har någon projektidé är du mer än välkommen att anmäla ditt intresse till utskottet som ska godkänna alla ansökningar. Skicka din ansökan till albin.jacobsson@wikimedia.se.{{Sertion|♥}} 3 april 2012 kl. 17.48 (CEST)

En lite uppdatering: Anmälningar till Gemenskapens projekt ska göras till gemenskapensprojekt@wikimedia.se och inte info@wikimedia.se som det stod tidigare. {{Sertion|♥}} 14 april 2012 kl. 19.16 (CEST)

Kategorisering

Vad är definitionen på nyskapade kategorier som "Politiker från Göteborg" och "Akademiker från Göteborg"? Personer födda där, bosatta där utbildade där eller verksamma där? Det finns ju redan närliggande kategorier som "Ledamöter av Göteborgs kommunfullmäktige", alumnkategorier för GU och CTH etc. /Annika (disk) 13 april 2012 kl. 17.20 (CEST)

Om en person från Göteborg (vilken definition vi nu ger på från) beskrivs som politiker så skulle jag nog säga att det är en "politiker från Göteborg" oavsett om personen sitter eller har suttit i kommunfullmäktige eller om den har gått direkt från Göteborg till riksdan eller direkt till EU-parlamentet, eller om den sitter i landstingsfullmäktige. I det här fallet skulle jag nog föreslå att "Ledamöter av Göteborgs kommunfullmäktige" läggs under "Politiker från Göteborg". Rent allmänt skulle jag för Sveriges del föreslå att vi har underkategorier för "personer från x-stad" för svenska städer med minst 100.000 invånare, men inte för städer som Kiruna, Enköping eller Kungsbacka. Och utomlands åtminstoen underkategorier för personer från städer med mer än en halv milijon till en miljon invånare. Dvs författare från Kapstaden, idrottare från Kapstaden o.s.v. Dock... begreppet "från" är problematiskt, jag vet det. --Mats33 (disk) 13 april 2012 kl. 17.26 (CEST)

Är en göteborgare som blivit invald i Stockholms kommunfullmäktige en politiker från Göteborg? Eller en stockholmare som invaldes i Göteborgs dito? /Annika (disk) 13 april 2012 kl. 17.54 (CEST)

Utomlands? På Wikipedia existerar inte "utlandet", utan vi har ett globalt perspektiv, samma kriterier bör gälla överallt, även i Sverige. / Elinnea (disk) 13 april 2012 kl. 18.03 (CEST)

"Utlandet" finns inte, men här är väl tanken att vi har tillräckligt många biografier om personer från de flesta större svenska städer för att rättfärdiga en kategori, medan det inte är värt att (ännu) skapa kategorierna för städer på under en miljon invånare i Kina eller Sydamerika. Eller rättare sagt: vi förväntar oss att antalet biografier i Sverige skall vara sådant för de flesta sådana städer, medan vi inte förväntar oss det i alla andra länder. Det är ändamålsenligt att för enskilda länder vara någorlunda konsekvent, och därför är det ändamålsenligt att särbehandla länder om vilkas invånare många biografier skrivits. --LPfi (disk) 16 april 2012 kl. 16.04 (CEST)

Vad menas med en "Akademiker från Göteborg"? Samtliga personer som fötts, studerat eller varit verksamma i Göteborg och som har någon form av högre utbildning? /Annika (disk) 13 april 2012 kl. 18.10 (CEST)

Angående akademiker så är det väl en lämplig kategori för såna som kallas matematiker, sociologer, statsvetare, fysiker, naturvetare, pedagoger osv och som gjort akademisk karriär på universitet. Däremot brukar man inte kalla poliser, brandmän och snickare för akademiker, såvida de inte gjort akademisk karriär på universitetet inom kriminologi, brandvetenskap, arkitektur etc. --Mats33 (disk) 14 april 2012 kl. 00.17 (CEST)

Det där var inte svar på frågan... Från att ha gillat "x från y"-kategorierna har jag nu insett att då det inte finns någon som helst koll bland de som kategoriserar på hur kategorierna ska användas. Därför anser jag att de likväl kan avskaffas. Det är meningslöst med kategorier om vi inte ens kan definiera vad som platsar i dem. /Grillo (disk) 14 april 2012 kl. 00.20 (CEST)

Varför placerar du då Harald Molin, en "vanlig" civilingenjör som var VD för Malmö stads gas- och elverk i den kategorin, Mats33? Jag håller med Grillo; den här kategoriseringen har spårat ur fullständigt. Det skapas mängder av ogenomtänkta kategorier som de inte ens skaparna själva vet vad de skall användas till. /Annika (disk) 14 april 2012 kl. 00.32 (CEST)

Jag var tveksam om den där Harald Molin skulle platsa i kategorin "akademiker". Du har rätt i att han inte bör platsa. Tar bort. --Mats33 (disk) 14 april 2012 kl. 01.21 (CEST)

Vi har förresten kategorin "Professorer efter land". Den korresponderar dock till "Akademiker efter land" på de flesta språk (däribland engelska och norska). På spanska heter det dock profesores... --Mats33 (disk) 14 april 2012 kl. 01.26 (CEST)

Vilket slag av koppling till Göteborg skall personerna ha för att placeras i kategorin? Det har du inte svarat på. Kategorier som inte ens kan definieras av deras skapare borde enligt min mening obönhörligen raderas. /Annika (disk) 14 april 2012 kl. 07.10 (CEST)

Det enklaste är att personen är född i. Så är det väl på de andra språkversionerna också. Plus att det också är så, åtminonstone på engelska wp, att det därutöver är dem som har bott på en ort ett längre tag. Typfall: Personen är född på ett ställe (och det är oklart om han bott där ett halvår eller 10 år), har växt upp (= gått i skolan, typ) på ett annat ställe, och om personen i vuxenlivet huvudsakligen bott och arbetat, typ "slagit sig till ro", i en tredje stad - då anger engelska wp att personen är "från" alla dessa ställen. Men det som snurrar till det på svenska är begreppet "från". Vore bättre isf att använda begreppet "har bott i". Men man kan dock också ha kvar begreppet "från", och använda det som engelska använder sitt "from". Men att man isf överst på sidan ange vad man menar: Dvs antingen att man menar personer som fötts där (men då är det bättre att använda begreppet "född i" för att undvika missförstånd), eller att man säger att det är "alla personer som bott under kortare eller längre tid på orten" (dock som huvudregel minst halva livet eller minst 15 år, e.dy.) --Mats33 (disk) 14 april 2012 kl. 15.08 (CEST)

Kollade för skojs skull på engelska wp på "Category:People from London". Motsvarande kategori fanns på 37 språk (inkl. engelska). Där har de en underkategori som heter "People from London by occupation". I den underkategorin har de:

► Actors from London‎ (617 P, 1 F) ► Artists from London‎ (279 P) B► Bishops of London‎ (121 P) ► Businesspeople from London‎ (17 P) C► Comedians from London‎ (16 P) M► Musicians from London‎ (2 C, 307 P) P► London politicians‎ (7 C, 13 P) R► Rappers from London‎ (28 P, 4 F) S► Sportspeople from London‎ (314 P) W► Writers from London‎ Men London är förstås en väldigt mycket större stad än alla svenska städer, inkl. STH. --Mats33 (disk) 14 april 2012 kl. 15.15 (CEST)

Utvärdering

Funkar Wikipedia:Önskelista - skriver någon artiklar från listorna och är det någon idé att lägga till artikelförslag? Jag har gjort det ibland, men undrar om det lö´nar sig. Jag verkar bara själv ha skapat de artiklar jag önskat (som oinloggad).--95.206.41.105 15 april 2012 kl. 20.36 (CEST)

Jag brukar lägga in artiklar i önskelistorna och lite då och då blir någon skriven. Hur ofta är nog beroende på ämnesområde. Dessutom är det wikipediatävling lite då och då om önskade artiklar och då blir en hel del skrivna. --NERIUM (disk) 15 april 2012 kl. 20.53 (CEST)

Jag går igenom en del av önskesidorna ibland. Att det går trögt kan bero på att artiklar som inte ännu skrivits ofta är om någonting udda (som få vet något om eller blir engagerade av) eller något som helt enkelt är svårt att skriva om.

Det kan hända att sidorna kunde utformas bättre. Nu är önskemålet ofta definierat i ett enda ord (ibland en felöversättning från engelska) och det känns inte naturligt att diskutera en kommande artikel där. Det kunde vara bättre att också ha en länk till den oskapade artikelns diskussionssida, där man då man önskar artikeln och lägga in en närmare förklaring, tips om källor o.s.v. Den som är intresserad av önskemålet kunde delta i diskussionen utan att åta sig själva skrivandet.

--LPfi (disk) 16 april 2012 kl. 17.36 (CEST)

Varför både kategorin "Stockholmare" och kategorin "Personer från Stockholm"?

Kategorin Stockholmare behövs inte när vi har Personer från Stockholm, eller? --Mats33 (disk) 13 april 2012 kl. 17.08 (CEST)

Vad betyder det att man är "från" en ort? Att man är född där, men sen flyttat någon annanstans? En stor del av stockholmarna är inte födda i Stockholm. Jag tycker att man bör avskaffa "från"-kategorin istället eftersom den är så vag. / Elinnea (disk) 13 april 2012 kl. 17.11 (CEST)

Vad är det vi vill berätta med "person från ort-kategoriseringen"? Om vi inte ens vet vad vi som kategoriserar har för ambition och bevekelsegrunder för våra kategorival, så kan knappast den som söker information få någon vägledning hjälp av kategorin. Jag håller med Elinnea. Dessutom - om man utgår från födelseorten kan det - som i Ulveausexemplet här ovan - blir ganska förvirrat. Vem visste att han var född där. Jag skulle garanterat ha sökt på Västervik. Janders (disk) 13 april 2012 kl. 17.22 (CEST)

Angående vad vi (kanske) vill berätta med ortskategoriseringen är väl att det kan vara en hjälp till högstadieungdomar som skall skriva en uppsats om musiklivet i Göteborg, Malmö eller Borås. Då kan de gå in på wikipedia och söka på Musik i Göteborg, och där hitta underkategorin Musiker i Göteborg. Och så kan de med utgångspunkt i detta skapa sin högstadieuppsats. Går man in på kategorin Musik i Göteborg, som exempel, får man upp följande ganska logiska underkategorier: Album inspelade i Göteborg‎, Musikgrupper från Göteborg‎, Konsertscener i Göteborg‎, Musiker från Göteborg‎. --Mats33 (disk) 13 april 2012 kl. 17.31 (CEST)

Hör då Björn Ulvaeus hemma där? Han förknippas ju inte i någon högre grad med musiklivet i Göteborg? /Annika (disk) 13 april 2012 kl. 17.37 (CEST)

Jag tycker att det bara är de som är förknippade med en viss ort som bör kategoriseras i den, inte alla som råkat födas där och råkat bli musiker. / Elinnea (disk) 13 april 2012 kl. 17.43 (CEST)

Enligt engelska wp är dessa förknippade med sth. http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_people_connected_to_Stockholm Per Gessle är förknippad med Halmstad i allafall. Så mycket vet jag. Bellman är nog förknippad med Stockholm. Lisa Myskowski med Umeå. --Mats33 (disk) 14 april 2012 kl. 01.53 (CEST)

Vi kan väl inte kategorisera efter nåt så löst som "förknippning"? det kan det ju finnas väldigt olika åsikter om. Går nog inte heller att hitta så många källor som säger vilken ort som förknippas med vem. Vi får nog helt enkelt välja om vi ska sortera på födelseort, uppväxtort eller bostadsort. Jag skulle nog säga "huvudsaklig bostadsort" vore bäst om vi nu överhuvudtaget ska ha kvar uppdelningen. AlphaZeta (disk) 14 april 2012 kl. 02.12 (CEST)

Förknippning är rätt så oprecist i många fall, det kan jag hålla med om. I vissa fall är det dock enkelt, som Gessle mm. Känns som att vi har att välja mellan "Personer från Göteborg", "Personer födda i Göteborg" och "Personer med huvudsakligt boende i Göteborg". Eller att man tar bort allt, dvs även tar bort att Gessle är från Halmstad och Myskowski från Umeå och Beatles är från... Man kan också ha kvar "Personer från" (med eller utan underkategorier, Idrottare från x-stad t.ex.), men ange på den sidan vad som avses med Personer från. Om det avser personer födda i, eller haft huvudsakligt boende i, eller alla personer som en kortare eller längre tid bott på orten. --Mats33 (disk) 14 april 2012 kl. 03.38 (CEST)

Lite samma problem har väl alla till mans. Om man är uppväxt i Luleå, men bott 15 år i Linköping, när skall man säga att man är från Linköping? Troligtvis sitter uppväxtidentiteten i rätt så länge, typ tills man dör, åtminstone om man bodde där till man var 15-20 eller mer. En annan sak brukar det vara om man bara bott t.ex. 1-4 år på första stället. Minnet brukar sträcka sig ner till 4-6-årsåldern. --Mats33 (disk) 14 april 2012 kl. 03.42 (CEST)

Kategorierna Stockholmare, Linköpingsbor, etc. är många år gamla och har väl valda namn, just för att undvika frågan om "från". Men sedan kom användare:Sverigekillen och skapade från-kategorierna under 2011. Det var klåfingrigt och dumt och borde raderas. --LA2 (disk) 14 april 2012 kl. 03.57 (CEST)

Värt att notera är att på engelska wikipedia så finns det en förklaring i varje "People from"-kategori. "Category:People from London" har tex "Natives or long-time residents of the London region (also known as the Greater London area) of England in the United Kingdom". En möjlighet är att vi gör likadant, i tex "kategori:Personer från Åmål" sätts förklaringen "Personer födda eller längre tid bosatta i Åmål". AlphaZeta (disk) 14 april 2012 kl. 08.48 (CEST)

Jag ser inte riktigt varför kategorier som "Stockholmare", "Linköpingsbor" eller "Umebor" skulle vara bättre än "från-kategorier". För när är man en "stockholmare", när man är född där, när man bott där i 20 år, när man bott där de sista 20 åren, eller vad? För övrigt tror jag att AlphaZetas förslag är ganska bra. Dvs att vi lägger in en förklaringstext på alla "från"-kategorier. Alternativt att vi döper om alla från-kategorier till "Personer med anknytning till" eller dylikt. Om man fötts i Åmål, sen bott 20 år i Stockholm, sen 20 år i New York, då har man anknytning till alla dessa städer. --Mats33 (disk) 15 april 2012 kl. 18.00 (CEST)

Har gjort en mall {{Personer från}} som kan läggas in i kategorierna, se kategori:Personer från Stockholm. Har någon åsikter? Är det ok om jag lägger in den i alla "Personer från"-kategorier? AlphaZeta (disk) 16 april 2012 kl. 12.48 (CEST)

Jag tycker det är okay med den förklaringstexten. Den är väldigt kort, men den säger nog allt. Det är bara två saker, antingen att man är född på orten, eller att man har bott länge där. --Mats33 (disk) 17 april 2012 kl. 17.00 (CEST)

Kanske lite stort jobb att malla alla kategorier för hand. Men om ett par personer tycker idén är bra så kan jag kalla det konsensus och försöka fixa nån bot att göra det. AlphaZeta (disk) 17 april 2012 kl. 21.57 (CEST)

Norrköpning

Det dök nyss upp en banner där det stod "Häng med på Wikipedia takes Norrköpning den DATUM". Jag förstår inte var man rättar detta fula korrfel, men någon som gör det kanske kan göra det. /jssfrk (d|b) 16 april 2012 kl. 08.56 (CEST)

Den visas på sidan "Min bevakningslista". Hos mig har den inte visat något annat än 12 maj.--LittleGun (disk) 16 april 2012 kl. 23.10 (CEST)

Det styrs av MediaWiki:Geonotice.js (kräver administrationsbehörighet för att ändra). För mig har det också visats med korrekt datum.--Ankara (disk) 16 april 2012 kl. 23.21 (CEST)

Alltså ja, det stod ett datum, men jag kom inte ihåg vilket så jag skrev DATUM. Däremot stod det Norrköpning med ett n för mycket. /jssfrk (d|b) 16 april 2012 kl. 23.55 (CEST)

Jaha, jag såg inte felstavningarna i varken rubriken eller din text... Nu verkar det rättat i varje fall.--LittleGun (disk) 17 april 2012 kl. 00.23 (CEST)

Och nu såg jag att det var jssfrk själv som rättade.--LittleGun (disk) 17 april 2012 kl. 07.34 (CEST)

Växande klotteråterställningstid?, en uppföljning

I mars gjorde jag en studie av vilken tid det tog innan klotter tillbakarullades.

Resultatet då var:

Totalt 665

Inom 1 minut 424

Inom 5 minuter 559

Inom 30 minuter 608

Inom 12 timmar 641

Mer än 12 timmar 24

Nu så:

Totalt 522

Inom 1 minut 323

Inom 5 minuter 415

Inom 30 minuter 467

Inom 12 timmar 508

Mer än 12 timmar 14

Median: 0,67 minuter

Mätperioden nu är mellan tidsstämplarna "2012-04-10T09:39:53Z" till "2012-04-16T13:42:13Z". (UTC)

Med bara två mätpunkter går det inte att säga något om trender, men det är väldigt stora likheter mellan de två mätningarna. Marginellt längre tid innan tillbakarullning, men mindre andel som väntar mer än 12 timmar. -- Lavallen 16 april 2012 kl. 16.05 (CEST)

Bara som en fråga - jag antar att Culture jamming inte finns med bland dessa artiklar (den borde ju ligga i intervallet), men har ju inte rullats tillbaka. Som jag tog upp sist finns ju ett problem med att artiklar med klotter som legat längre tid oftast inte rullas tillbaka. --FBQ (disk) 17 april 2012 kl. 01.18 (CEST)

Ja, i "Culture jamming" har inte tillbakarullarknappen använts, och då räknas den inte in. Ska man leta efter sådant, får man sannolikt söka manuellt. -- Lavallen 17 april 2012 kl. 08.15 (CEST)

Bensodiazepiner

Notis. Ta gärna en titt in på Diskussion:Bensodiazepiner#Olika stavning används och hjälp reda ut det. Vi håller diskussionen där, lämpligtvis. Obelix (diskussion) 17 april 2012 kl. 19.08 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)