Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2011/Maj

Val av licens

Idag skrev Dagens Nyheter att "Staden släpper Myrdals verk". Så här ligger det till. I höstas på bokmässan träffade jag Jan Myrdal och han gav tillåtelse till fri kopiering av hans verk, även för kommersiell spridning. Jag fick det inte tydligare formulerat än så, men jag har tolkat det som CC-BY-SA. Jag har scannat några av hans böcker i Projekt Runeberg, som jag har berättat tidigare. En av Jans beslutsgrunder är att hans föräldrar, Alva och Gunnar Myrdal, testamenterade sin upphovsrätt till en stiftelse, som idag förvaltas av Stockholms stads kulturnämnd. Jan har alltså inte rätt att använda sina föräldrars verk, och därför släpper han själv fri rättigheterna till sina egna verk. Jag tyckte det var ett intressant spår, speciellt som Wikimedia Sverige har varit i diskussioner med Stockholms kulturborgarråd, Madeleine Sjöstedt (fp) rörande bilder från Stadsmuseet, och hon har uttalat sitt stöd för användningen av Creative Commons-licenser. Samtidigt pågår en debatt om bibliotekens "utlåning" av e-böcker, som levereras av ett företag som tar ut en avgift för varje utlån, något som Stockholms stadsbibliotek är en föregångare på. Här sitter alltså samma stad på rättigheter till verk, som idag inte går att låna på biblioteket, eftersom det inte finns i aktuella utgåvor. För att börja i liten skala, så skrev jag en förfrågan till Kulturnämnden om jag kunde få tillstånd att elektroniskt publicera en viss bok (inte alla böcker) av Gunnar Myrdal. Diskussionerna om villkor och Creative Commons har varit många och långa. Till slut kom Kulturnämnden med ett förslag till ett avtal där jag skulle få tillstånd att publicera den efterfrågade boken utan kostnad. Men jag tog det ett varv till, eftersom jag hoppades på en generell licens (för alla, inte bara mig) enligt Creative Commons. Alva dog 1986 och Gunnar 1987, så från år 2058 är bådas verk helt fria från upphovsrätt. Det är tiden fram till dess (2011-2057) som kan omfattas av en licens. Det som har hänt idag är att Madeleine Sjöstedt har uppmanat kulturnämnden att Creative Commons-licensiera samtliga verk av Alva och Gunnar Myrdal. Vid nästa sammanträde den 20 maj ska nämnden besluta om vilken CC-licens det blir. Så nu vill de ha ett bra beslutsunderlag. Vilken licens vore lämplig? Och vilka argument talar för den saken? --LA2 14 april 2011 kl. 18.08 (CEST)

Det bör rimligen bli en BY-licens, då annat är juridiskt knepigt (ideella rättigheter) och man knappast kan anta en sådan vilja av upphovsmännen.

Det bör bli en fri licens, för att verken skall kunna användas också annat än i speciella sammanhang. Alltså inte ND eller NC, de skulle mycket snart uppfattas som alltför restriktiva (och omöjliggör ju till exempel användning i Wikipedia och på Wikisource).

Frågan som återstår är om man vill gå in för copyleft (SA, share-alike, dela lika) eller inte. Jag understöder copyleft, men frågan är om man kan utgå från att upphovsmännen eller kulturnämnden eller staden kan dela min ideologi på den här punkten eller hitta andra orsaker att stöda en sådan licens.

Jag tycker att det är fel att "låsa in" ett fritt verk i en ofri produkt, och avsikten med copyleft är att försöka hindra det. Ett exempel vore en läsplatta med böckerna ifråga som det vore olagligt att koppla till hörlurar. Läsplattsentusiasterna tycker säkert att det vore helt rätt att den som tagit fram läsplattan har rätt att kontrollera dess användning och förbehålla sig själva ensamrätt på att (någon gång i framtiden, kanske) göra en version för blinda.

I det här fallet finns ju ursprungstexterna tillgängliga, men arbetet med digitalisering och annan "förädling" måste (utan SA) göras skilt för den fria versionen. Arbete som görs inom företag som inte omfattar frihetstanken är alltså inte till nytta för andra än företagen själva och kunder som nöjer sig med deras version. Frågan är om man anser att de i gengäld för arbetet bör få ensamrätt på frukterna eller om man anser att de som kompensation för det fria grundmaterialet bör dela med sig av det de åstadkommer.

--LPfi 14 april 2011 kl. 20.55 (CEST)

En vanlig åsikt bland icke-wikipedianer verkar vara att "givetvis" ska det vara både NC och ND. Så det lär krävas goda argument (sådana, som övertygar kulturnämnden) för varför det ska vara tillåtet med omarbetningar och kommersiell användning. Slarvar man med argumentationen halkar nog beslutet iväg av sin egen kraft mot NC+ND. --LA2 14 april 2011 kl. 23.20 (CEST)

Det har du säkert rätt i. Jag trodde naivt att det redan fanns en vilja att göra verken fria, inte endast "fria". Här har vi förstås tillgång till alla argument som framförts sedan GNU-manifestet.

Det enklaste exemplet är att en nyöversättning av någon av böckerna: skall översättningsarbetet, tryckning och distribution helt eller delvis kunna finansieras genom sålda exemplar eller måste ett sådant projekt helt genomföras på frivillig bas (med bidrag från olika kulturfonder)? Jag tror det är uppenbart för nämnden att NC och ND är icke-önskvärda i det fallet (vilket inte betyder att det inte finns fall av tänkbart "missbruk" som de upplever som viktigare, i fall av en fri licens).

Du har rätt i att det är en intrikat uppgift att sammanställa argumenten så att de leder nämnden rätt. Det är lätt att överbetona någon aspekt, med en överreaktion som följd.

--LPfi 15 april 2011 kl. 09.29 (CEST)

Jag publicerade mina synpunkter på Madeleines blogg, men lägger dem här också. Jag föreslår där CC-BY-SA och om jag läst dokumentationen på wikisources rätt så behöevr vi GFDL där, så en dubbellicensiering vore önskvärt för oss:

----

Jättebra initiativ!

Nu gäller det att man håller tungan rätt i munnen dock. Om jag förstår saken rätt så har Stockholms stad inte för avsikt att publicera verken på Internet själva, vilket jag kan förstå. Det är dyrt och tidskrävande om man ska betala en anstäld att göra det. Däremot verkar man inte ha något emot att så sker, eller man tycker till och med att det vore önskvärt om någon annan gjorde det.

Det betyder att man måste välja en licens som möjliggör att någon annan kan ta sig an arbetet att skanna, korrekturläsa och publicera verken.

Jag tror att det betyder att man måste tillåta fri användning aav verken (inklusive i kommersiella sammanhang), liksom derivat. Man måste alltså välja bort CC-NC-ND licenser, med Creative Commons-terminologi. Om man inte väljer bort NC kommer verken inte vara intressanta för någon att lägga tid på (Wikimedia projekten tillåter t.ex. inte sådant material) och tillåter man inte derivat (att man väljer bort ND) så kommer det inte vara tillåtet att översätta verken utan särskillt tillstånd.

Vill man t.ex. inte att ett utländsk förlag översätter texterna och publicerar dem utan att ge någonting tillbaka så föreslår jag att man lägger på ett SA-krav (share alike). På så sätt attraherar man de stora öppna projekten men man hindrar samtidigt att någon tjänar pengar på verket utan att Stockholms stad har möjlighet att göra samma sak (dvs t.ex. själva fritt ge ut en översättning eller bearbetning som någon annan gjort).

Mitt förslag är alltså att man väljer CC-BY-SA och kanske till och med dubbellicensierar med GNU Free Documentation Licens.

----

MiCkE 17 april 2011 kl. 09.52 (CEST)

Om jag förstått saken rätt så är det Alva och Gunnars "texter" som blir fria under ngn licens. Men hur är det med en "återgivning av tryckningen"? - Är bilder av en bok med tryckta texter fria, bara för att själva texten är det? Hittills har jag inte vågat mig på att återge några sådana bilder om de inte är från tiden före 1969. Tex har jag varit på jagt efter en upplaga av Åkesons bibelöversättning. Själva texten där är helt fri sedan ett tag, men jag vet inte hur det är med en bok med den texten tryckt 1977. -- Lavallen 17 april 2011 kl. 10.34 (CEST)

Då är frågan om grafisk formgivning, sättning, illustrationer etc. uppnår verkshöjd (det räcker att ett element uppnår verkshöjd om man inte kan lämna bort det). Är de förslag som använts med på noterna? Det vore säkert på sin plats att diskutera med dem, då de har goodwill att vinna och ganska litet att förlora (i synnerhet om de inte längre har rätt att ge ut nya upplagor). Om de har rättigheterna till dessa övriga element och deklarerar att de släpper sina rättigheter så försvinner problemet. Men det är sannolikt att till exempel illustratörer bara gett tillstånd till publikation i bokform, eventuellt endast vissa upplagor. Den saken måste skötas separat. --LPfi 17 april 2011 kl. 16.54 (CEST)

Jo, lite som jag misstänkte, men problemet verkar dessutom vara att förlaget är likviderat. Det blir en jagt i in det okända. (Några illustrationer finns inte i mitt fall.) -- Lavallen 17 april 2011 kl. 17.01 (CEST)

Franska förband under andra världskriget – namngivning

Jag tycker namngivningen av några artiklar 1re Armée, 2e Armée, 7e Armée, 9e Armée är problematisk. Den följer varken svenskt eller franskt skrivsätt.

Alternativet är att använda en översättning som 2:a franska armén, som jag inte vet om den är vedertagen, men den förekommer i löptext i artikeln Slaget om Frankrike. Ett annat alternativ är svenskt militärt skrivsätt 2. (franska) armén eller möjligen behålla det franska namnet II^e armée française. Rex Sueciæ 15 april 2011 kl. 08.10 (CEST)

Den här diskussionen var uppe för några år sedan, och om jag minns rätt utmynnade den i att förband o dyl som även på svenska är kända under sitt namn på originalspråket (t ex RAF) bör stå under detta medan sådana som har en etablerad svensk benämning (t ex Främlingslegionen) bör ligga under den senare. Vad slutligen beträffade sådana förbandsnamn som de ovan vilka är "rent numerisk-beskivande" och som egentligen inte är särskilt kända som "begrepp" vill jag minnas att vi enades om att de lämpligen borde översättas rakt av till svenska, d v s just "2:a armén" o dyl. Om sedan nationalitetssärskiljning bör ligga i formen "2:a franska armén" eller "2:a armén (Frankrike)" tror jag aldrig att vi tog ställning till då. /FredrikT 15 april 2011 kl. 10.07 (CEST)

Sedan har ju artiklarna ett problem till, artiklarna handlar om och anger att det är förband under första världskriget. Första franska armén existerade även under första världskriget, och under kalla kriget. Den anger dessutom arméns sammansättning maj 1940 när armén det året och en helt ny första armé uppsattes 1944 - den franska och tyska länken går till franska armén 1944-45.--FBQ 15 april 2011 kl. 10.29 (CEST)

Diskussionen fanns här. Kontentan var (?) att det får stå kvar på originalspråk om en rimligt allmänbildad svensktalande (vad nu det är) har en rimlig chans att förstå vad det handlar om. Alltså, 101st Airborne Division men inte 1-й Прибалтийский фронт. Marfuas 15 april 2011 kl. 16.12 (CEST)

När jag namngav artiklarna så tog jag namnen från min källa [1] då det är en franskspråkig sida som i sin tur refererar till Les Grandes Unités Françaises de la Guerre 1939-1945, Historiques Succincts, Service Historique de l'Armée de Terre, Vincennes : SHAT, 1967 vilket är en rejäl tegelsten utgiven av Franska armén, jag antog därmed att dom därmed kunde ha koll på vad förbanden hade för namn. Namngivningen stämmer dessutom väl in i det mönster som västvärldens arméer brukar följa, divisioner har arabiska siffror, armékårer romerska siffror och arméer arabiska siffror. Jag bortså helt medvetet från att dessa arméer i flera fall har en historia både före och efter 1940 eftersom jag håller på att putsa på artikeln Slaget om Frankrike och behövde dessa artiklar som stöd.Magnus242 15 april 2011 kl. 17.41 (CEST)

Frågan har uppenbarligen varit uppe flera gånger tidigare. Här är den tidigare diskussion jag närmast tänkte på och här är en annan- /FredrikT 16 april 2011 kl. 01.16 (CEST)

Jag har inget emot att vi följer det franska skrivsättet men borde rubriken då inte skrivas {{DISPLAYTITLE:1^re Armée}}, dvs. 1^re Armée för att följa det franska sättet att ange ordningstal? Rex Sueciæ 16 april 2011 kl. 21.22 (CEST)

Vad själva artikeln heter spelar för min del inte så stor roll, men det måste finnas omdirigeringssidor för alla namn. T.ex. 2:a franska armén ska omdirigera till 2e Armée eller vad vi nu väljer att kalla den för. /Kemikungen 17 april 2011 kl. 09.47 (CEST)

Har uppdaterat lite på det här stället. Ändra gärna. Marfuas 17 april 2011 kl. 19.21 (CEST)

Commons 10M

Det här lilla tornet vid Lipnosjön i Polen anses vara fil 10M.

Vet inte om det tagits upp någon annanstans men jag tycker det är så trevligt så det tål att upprepas. I natt spräckte Commons 10M-gränsen. Se pressrelease här. Grattis Commons!/Natox 16 april 2011 kl. 10.57 (CEST)

Jösses, den har ju ökat med fyra miljoner filer på lite drygt ett år (6M 2010-01-31). /Kemikungen 16 april 2011 kl. 13.22 (CEST)

Det har varit en del riktigt stora massuppladdningar likt den som hade med Nordiska museet att göra. -- Lavallen 16 april 2011 kl. 13.48 (CEST)

Mycket positivt och lovande men vi bör inte glömma bort att Flickr har över 5 miljarder, dvs Commons volym är 0,2% av den volymen.Yger 16 april 2011 kl. 13.54 (CEST)

Fast övervägande delen Flickr-foton är ju inte fria. Jag skulle gissa på att antalet fria bilder på Flickr och commons är i ungefär samma storleksordning. /Kemikungen 16 april 2011 kl. 16.13 (CEST)

Och jag tror mycket på Flickr är "Out of Scope", dvs har lågt eller inget värde som informationsmaterial. -- Lavallen 16 april 2011 kl. 16.17 (CEST)

Jisses, det känns som att det var igår jag satt och översatte meddelandet om miljonersgränsen Commons då passerat. 4-miljoners-gränsen, alltså... :-) Commons är nog den snabbast växande av Wikimedias wikier, vad gäller antal sidor i respektive wikis huvudsakliga namnrymd (artiklar på Wikipedia och de flesta andra projekten, filer på Commons). Glädjande! Calandrella 16 april 2011 kl. 16.54 (CEST)

Finns det något sätt att bevaka om en artikel man bidragit till får en illustration utlagd eller måste det göras manuellt? Fernbom2 17 april 2011 kl. 06.37 (CEST)

Såvitt jag vet går det inte att filtrera bevakningslistan på det viset, den visar ju alla redigeringar, inte bara de som har med bilder att göra. Jag känner heller inte till något externt verktyg som gör detta. Själv tycker jag att det omvända vore mer intressant, dvs att man får reda på om en bild man har laddat upp blir använd någonstans. Som det är nu går ju det att se på varje bild, men man får kolla det manuellt. Det kanske man skulle skriva en feature request på... --Ainali 17 april 2011 kl. 10.39 (CEST)

Det finns ngt verktyg i API't. (Sök efter "prop=globalusage".) Nu verkar jag inte vara behörig, men det finns också tyvärr exempel på "användning" som det här verktyget inte märker av. -- Lavallen 17 april 2011 kl. 10.55 (CEST)

På http://toolserver.org/~magnus/glamorous.php kan man se var ens bilder används. Antingen via användarnamn, men då får man inte med bilder som någon annan ändrat senare, eller via en användarkategori om man skapat en sådan, där kan man inkludera bilder som redigerats av andra och utesluta andras bilder som man bara redigerat lite. I API:t kan man hitta användningen av bilder i en kategori [2]. /EnDumEn ✍ 17 april 2011 kl. 13.00 (CEST)

Automatisk patrullering

Diskussionen flyttad till Wikipedia:Wikipediafrågor#Automatisk_patrullering. – GeMet [diskussion] 17 april 2011 kl. 13.16 (CEST)

Kan vi göra Litteraturportalen mer levande?

Hej! Jag funderar på om det går att göra litteraturportalen lite mer levande. Jag undrar vilka som bestämt vilka artiklar som ligger i de olika rutorna? (Just nu är det väldigt magra artiklar det länkas till, även de som behandlar de "stora" författarna. Väldigt knappt med källor och fotnötter.) Skulle det gå att programmera så att det skulle skifta lite så det kanske en gång i kvartalet blev nya artiklar i t.ex. listan över författare. En annan sak som skulle göra det lite mer levande vore nog om "saker du kan göra" länkade direkt till olika artiklar och projekt. Jämför med den engelskspråkiga litteraturportalen. Då ser besökaren tips på en gång och behöver inte klicka sig in i en snirklig snårskog. Sen vill jag bara tillägga att jag vet att utseendet inte skapar innehållet, men det kanske skulle locka fler att arbeta med portalen om den lockade till snabba insatser. Vad tror ni andra som är här?? Vänligen B.Odins 17 april 2011 kl. 09.32 (CEST)

Dessa användare har "bestämt" vilka artiklar som står i rutan om författare. – GeMet [diskussion] 17 april 2011 kl. 13.13 (CEST)

Jag är ledsen men jag förstår inte. Okej att jag ser en rad namn. Men hur går det till? Finns det någon diskussion på något ställe jag inte hittar??? B.Odins 17 april 2011 kl. 13.19 (CEST)

Jag tror det bara är att vara djärv, den som vill lägga till nåt gör det bara. Jag lade till lite länkar till de kortaste artiklarna i "saker du kan göra"-rutan. / Elinnea 17 april 2011 kl. 13.21 (CEST)

(Redigeringskonflikt) (Listan jag länkade är just bara en rad namn på de som redigerat rutan om författare.) Jag kan inte hitta någon diskussion om valet av författare. Aktiviteten på Portalen är låg (endast en redigering i författarrutan 2010). Om du föredrar att diskutera ändringar innan du gör dem, så föreslår jag att du tar upp det på antingen Portaldiskussion:Litteratur eller Wikipediadiskussion:Projekt litteratur. Kom ihåg var djärv. Lycka till! – GeMet [diskussion] 17 april 2011 kl. 13.26 (CEST)

Tack för ert tålmodiga besvarande av frågor. B.Odins 17 april 2011 kl. 13.39 (CEST)

Riga och Tallinn

Kanske egentligen hör hemma på wp:Bildfrågor eller wp:Projekt geografi, men jag har en känsla av att Bybrunnen är mer besökt. Jag ska en kort sväng till Riga och Tallinn, finns det önskemål om något som bör fotograferas i de centrala delarna av dessa städer? Huvudstäder är ju rent generellt väldokumenterade, men det kan ju finnas monument etc. som missats. Vivo 14 april 2011 kl. 18.49 (CEST)

Följdfråga, vilka länder är det okej att ta kort på byggnader etc. och lägga upp på Commons? Har för mig att det finns länder som det inte är ok att ta kort på byggnader~(upphovsrättsbrott). GameOn 14 april 2011 kl. 20.54 (CEST)

Commons:Commons:Freedom of panorama. -- Lavallen 14 april 2011 kl. 20.57 (CEST)

Det verkar vara NC som gäller för bägge länderna, så tyvärr. Men historiska byggnader borde inte vara något problem. -- Lavallen 14 april 2011 kl. 20.59 (CEST)

Också Commons:Commons:Licensing har information om ett stort antal länder. Bilder med ett (ofritt) konstverk som huvudmotiv kan inte användas rent kommersiellt (alltså NC, såsom Lavallen skriver), däremot nog bilder på parken där statyn finns etc. Se till att notera konstnärens namn om detta är angivet. Reproduktioner (av fria verk) gjorda av museer etc. är fria. --LPfi 14 april 2011 kl. 21.16 (CEST)

Jag läste in mig lite på det igår och tror mig förstå. För att exemplifiera i Riga så syns Swedbanks rätt så imponerande bankbyggnad (den är nästan mitt i bilden och på andra sidan bron om man går över ungefär vid kyrkan - även om det inte var direkt rakt om jag minns rätt från när jag var där) i bilden över panormat och det är ok. Att däremot endast ta kort på byggnaden är inte ok? GameOn 15 april 2011 kl. 08.24 (CEST)

Jag är inte säker vilken bild du avser, men ja, så länge byggnaden eller konstverket inte är huvudmotiv är det ok. Min tumregel är att om man kort kan beskriva bilden utan att nämna konstverket, utan att beskrivningen blir onaturlig eller klart bristfällig, så är det antagligen inte huvudmotiv. När man laddar upp bilden kan man använda den beskrivningen och konstruera filnamn utgående från den, och sedan i nästa mening påpeka konstverket: "Vy över Riga från X. Bland byggnaderna kan nämnas Jungfru Marie kyrka och Swedbanks kontorshus." eller "Domkyrkans tidigare huvudingång. Till höger syns minnesmärket över Mikael Agricola." Detta är alltså ett mindre strängt krav än Commons:De minimis. --LPfi 15 april 2011 kl. 17.16 (CEST)

Tack för alla tips och råd! Det blir en bra övning i bildkomposition. Vivo 17 april 2011 kl. 10.31 (CEST)

Men en fråga om Estlands lagstiftning från Commons Licensing:

"It is permitted, without the authorization of the author and without payment of remuneration, to reproduce works of architecture, works of visual art, works of applied art or photographic works which are permanently located in places open to the public by any means except for mechanical contact copying, and to communicate such reproductions of works to the public except if the work is the main subject of the reproduction and it is intended to be used for direct commercial purposes."

Commons är väl inte direkt kommersiellt, utan snarast indirekt, att någon kan använda materialet hur den vill, men att detta sällan sker? Vivo 17 april 2011 kl. 10.41 (CEST)

Ja, Commons är inte kommersiellt, men kommersiell återanvändning är (nästan) alltid tillåten, tex hos Wapedia. -- Lavallen 17 april 2011 kl. 10.47 (CEST)

För att utveckla lite, när du laddar upp bilden på Commons gör du det under en licens som tillåter kommersiell användning vilket du inte har rätt att göra enligt estnisk lagstiftning.--Ankara 17 april 2011 kl. 10.49 (CEST)

Ok. Tack för klargörandet. Vivo 18 april 2011 kl. 05.55 (CEST)

Alla/Du

På dagens wikifika diskuterades en hel del hur man ska få användare att förstå att de ingår i de alla som kan redigera Wikipedia, eftersom att det inte är ovanligt att folk inte vet om att de kan redigera. Vi kom fram till att en viktig sak skulle vara att ändra alla i "Den fria encyklopedin som alla kan redigera" till du. Det skulle därigenom bli en uppmaning att redigera, samtidigt som att det skulle bli tydligare att faktiskt du kan redigera. Jag tror att det är viktigt rent psykologiskt för att få folk att förstå att de kan redigera.

Är det något som andra tycker är en bra idé? Tanzania 17 april 2011 kl. 19.32 (CEST)

Mnjaa, jag vet inte. Språkligt reagerar jag själv alltid negativt när någon som inte riktar sig enbart till mig (till exempel en föreläsare) använder tilltalet "du" när denne uppenbart riktar sig till många. Jag skulle reagera likadant på en webbsida. Men då skall jag också ovilligt erkänna att jag är språkkonservativ! ~~SUF~~ 17 april 2011 kl. 19.39 (CEST)

Fast då blir det ju som en uppmaning till en person. För mig framstår det som uppenbart att alla är ganska negativt när man vill få folk att förstå att man själv kan göra något. Tanzania 17 april 2011 kl. 20.21 (CEST)

Du har helt klart en poäng. Å andra sidan, det låter lite... klämkäckt är det bästa ordet jag kan komma på, men det är kanske en vanesak. Enwp har "anyone", vi skulle kunna ha "vem som helst" men det är inte heller särskilt personligt. Man vill ju vara någon särskild och inte bara vem som helst. --Niklas R^Dis-ku-_tera 17 april 2011 kl. 20.36 (CEST)

Jag kan bara tala för mig själv. Jag skulle inte bli irriterad av att en webbsida talar till "mig" om det är det den ska göra. Jag kan också bara tala för mig själv när jag säger att jag inte tror att det är ordvalet alla/du som är avgörande för att börja redigera. Jag ber om ursäkt att jag inte håller det på en allmän nivå. B.Odins 17 april 2011 kl. 20.51 (CEST)

Jag tror faktiskt att sådana här "petitesser" har betydelse för hur många som redigerar, och hur vi får folk att inse att de kan redigera. Det är ofta man träffar människor som inte förstår att de kan redigera, och vi måste göra allt vi kan för att ändra på det. Tanzania 17 april 2011 kl. 21.02 (CEST)

Jag tror likt Odins ovan att det spelar väldigt liten roll, men tycker nog att "alla" eller "vem som helst" är bättre än "du". När man i text som riktas till många möts av ett "du" handlar det oftast(?) om reklam och inte sällan följs det av någon form av begränsning. "Nu kan du uppleva solen – om du har råd." "Nu är det din tur att vinna – om du har tur." "Nu kan du bidra på Wikipedia – om du klarar inträdesprovet." Ordet "alla" har i mina ögon inte samma (i och för sig begränsade) belastning, utan antyder tydligare att det inte finns några krav på den som vill bidra. /Dcastor 17 april 2011 kl. 21.42 (CEST)

Dcastor formulerar bra ungefär det jag tror är lämpligast. Jag har nu i två månader jobbat mot olika pensionärsgrupper (seniornet (har god datorvana), hembygdsföreningar, släktforkningsorg (har god datorvana)) och jag är helt förskräckt av den pyramidala misstänksamheten de har mot Wikipedia (som i grunden kvarstår även efter jag gjort en bra och uppskattad genomgång vad det är och hur det fungerar). Jag upplever vissa ser det som en skum kommersiell aktör (som tar över, utnyttjar och stjäl deras bidrag) och andra en utläggare av Bandidos (ungdomar som angriper sina medmänniskor och begår kriminella handlingar runt upphovsrätten). Att i det perspektivet använda Du tror jag förstärker, som Dcastor skriver, deras känsla att ha att göra med någon som vill "lura" dem.Yger 17 april 2011 kl. 21.52 (CEST)

Jag tycker "du" är bättre. Att "du" används i reklamen är väl snarast ett bevis för att det fungerar? Om "alla" kan ändra är det också någon annans problem.--LittleGun 18 april 2011 kl. 11.43 (CEST)

I dagligt tal håller jag med SUF, som föreläsare för WP stå och säga "du kan ändra" till en grupp blir fel, då funkar man bättre. (OT så är det, EMRÅ, etter värre när någon säger "du", men menar sig själv, vanligt i sportsammanhang; "När du står på startlinjen är du väldigt nervös, då gäller det att du kan fokusera..."--LittleGun 18 april 2011 kl. 11.48 (CEST)

Jag vill sälla mig till kören av antiduare. Det är många med mig som är allergiska mot reklamspråk och mot skenbart personliga närmanden. Jag skall inte lufta mina fördomar mot reklamfolk här, utan nöja mig med att konstatera att de strävar efter att något skall fungera i en del av en målgrupp och ofta har mycket litet att förlora på att andra stöts bort. I sak tror jag på Dcastors resonemang: "Du" används för ofta oärligt för att folk skall inse att de i det här fallet verkligen tillhör de tilltalade. --LPfi 18 april 2011 kl. 12.23 (CEST)

Alltså, vad exakt är det som diskuteras här. Jag tittade på huvudsidan nu och där står det "Vill du testa?", "Vill du delta?". Det ser ju bra ut och där hade det inte funkat med "alla". Har man läst de korta meningarna på huvudsidan vet man väl att man inbegrips i alla, hur många gånger det sedan används i andra texter. B.Odins 18 april 2011 kl. 12.30 (CEST)

Välkommen till Wikipedia, den fria encyklopedin som alla kan redigera. är den första text man möts av när man kommer till huvudsidan. För mig känns det, som jag har skrivit ovan, som att det är en olycklig formulering, eftersom det är många jag pratat med, som trots att de vet att alla kan redigera, inte fattar att de själva kan redigera. Tanzania 18 april 2011 kl. 13.06 (CEST)

En relaterad fråga är hur många som kommer till wp via huvudsidan, de flesta torde väl trilla rakt in i någon artikel när de sökt på google? I artiklarna står det varken att "alla" eller "du " eller "vem som helst" kan redigera, bara den diskreta redigera-fliken. Vore det inte viktigare att föra in informationen tydligare i artikelvisningen på något vis? (jag säger inte att informationen på huvudsidan är oviktig, den är trots allt vårt ansikte utåt) --Niklas R^Dis-ku-_tera 18 april 2011 kl. 13.34 (CEST)

Tanzania: Jasså den taglinen. Ja men det är ju på samma sida som där jag läste "duandet" så då kanske det jämnar ut sig. Niklas R: tänkvärt. Om man ska göra källvärdering av wikipedia kanske man går från ingångsartikeln till huvudsidan? Visst fanns det en enkät som hade tagit upp frågan om hur antalet deltagare skulle öka. Är frågan om Alla/du högt placerad som svar där?? B.Odins 18 april 2011 kl. 13.51 (CEST)

@Niklas R: Huvudsidan är den sida med högst antal besökare, alla kategorier. I mars besöktes den 4 280 557 gånger, vilket motsvarar 138 000 besök per dag. Men visst de flesta hamnar nog i en annan artikel. Att förtydliga redigera kanppen med en banner typ "alla/du kan redigera" på samtliga sidor låter som en god idé--LittleGun 18 april 2011 kl. 14.03 (CEST)

Jag vet inte hur man gör något sådant, men jag slängde ihop en liten mallvariant som skulle kunna illustrera hur jag tänkt. (OBS att detta är en illa genomtänkt skiss):

Synpunkter? --Niklas R^Dis-ku-_tera 18 april 2011 kl. 14.15 (CEST)

Vad sägs om "även du"? /Hangsna 18 april 2011 kl. 22.05 (CEST)

Visste du att...

Jag tycker att vi borde lägga till i Visste du att...:s instruktioner att man måste variera ämnena. Som det är nu består två av fem artiklar om kommunism och två av fem av artiklar om nazism. Det blir extremt enkelspårigt. Vi borde försöka ha "fem olika kategorier". Tanzania 17 april 2011 kl. 19.33 (CEST)

Du menar på första sidan nu va? Ja det låter rimligt. Variation är trevligt och det kan ju öka chansen att en som slinker in på wikipedias sida att hitta något den är intresserad av. B.Odins 17 april 2011 kl. 20.20 (CEST)

Ja visst menar jag på förstasidan.. Tanzania 17 april 2011 kl. 20.57 (CEST)

Instämmer, men det bör vara en mjuk formulering. I samband med till exempel OS, allmänna val eller jul kan det vara motiverat med någon extra artikel som anknyter till dessa, men fyra av fem artiklar om ytterkantspolitik är alltid snett. /Dcastor 17 april 2011 kl. 23.22 (CEST)

Kolla gärna. Tanzania 18 april 2011 kl. 09.36 (CEST)

Dessutom verkar de som har lagt in de fem senaste artiklarna konsekvent ha slarvat med att överföra dem till arkivet också. /FredrikT 18 april 2011 kl. 09.40 (CEST)

Vilket väl står ganska tydligt i dokumentationen? (fattar mig lite kort, upptagen..) Tanzania 18 april 2011 kl. 09.46 (CEST)

Antingen får vi övriga användare vara duktigare på att uppdatera sidan, eller så får någon kontakta User:MHedman som verkar vara den enda som uppdaterar sidan för tillfället... /Grillo 18 april 2011 kl. 10.00 (CEST)

Är det någon diskussion innan det ändras eller är det bara att vara "djärv"? Hur arkiverar man? Kanske är det inte bara jag som inte begriper mig på hur urval och redigering går till? Då hjälper det kanske inte att bara kasta ut en fråga om det är för dålig variation? B.Odins 18 april 2011 kl. 10.21 (CEST)

En titt på MHedmans diskussionssida och hans inlägg på diverse artikeldiskussioner indikerar att det kanske finns ett större problem än bara den bristande arkiveringen och den dåliga ämnesvariationen, nämligen att svwp:s "skyltfönster" är fullt av länkar till kommunismrelaterade artiklar skrivna av en uppenbart stalinistisk POV-pushare... /FredrikT 18 april 2011 kl. 10.26 (CEST)

Nu senast är Robert Mugabe en hjälte... /Grillo 18 april 2011 kl. 13.08 (CEST)

Jag trodde ni löste specifika konflikter på annat ställe. Här var ju frågan om variation i rutan "Visste du att..". B.Odins 18 april 2011 kl. 13.54 (CEST)

Vinn ett påskägg!...

...eller nja inte riktigt, men vinna kan du! Nu har Wikipedia:Veckans tävling/Påsk2 startat och alla är varmt välkomna att förbättra artiklarna om påsken. Hoppas vi syns där! :) --Vit Platina ^(B) _(D) 18 april 2011 kl. 08.24 (CEST)

Veckans samarbete har lagts ned

Veckans samarbete startades i november 2003 och syftet var att utse en artikel som gemenskapen pysslade om särskilt mycket under en vecka. Tanken var att man genom att arbeta tillsammans skulle kunna lyfta en artikels kvalitet. Flera artiklar förbättrades mycket under den vecka de var i fokus, som t.ex Panamakanalen 2006, men dessvärre var det många artiklar som blev liggande utan att något samarbete utfördes, och ibland blev samma artikel liggande vecka in och vecka ut. I juli 2009 kom vi fram till att vi skulle lägga ned och museimärka sidan. Sidan återupplivades i maj följande år och fick en god start och vi utökade artiklar som Anton Tjechov. Tyvärr hamnade vi i samma onda spiral igen efter en tid, färre och färre röstade på omröstningssidan och färre deltog i samarbetet. Det är tråkigt att inse det oundvikliga, att vi återigen måste stänga ned Veckans samarbete. Jag har dragit museiskynkena över sidan (men hoppas att någon i framtiden drar av dem och att vi återigen får ett aktivt Veckans samarbete). Tack allihop som deltagit i Veckans samarbete genom åren!/ Elinnea 18 april 2011 kl. 12.46 (CEST)

Enkätundersökning om svenskspråkiga Wikipedia

Jag hittade en sida för ett tag sedan där man kan gratis skapa egna enkäter (Enkät.se). Då jag inte hade något bättre för mig skapade jag en enkät som är tänkt att undersöka hur genomsnittswikipedianen på svwp ser ut. Det har gjorts liknande undersökningar förut, men jag har lagt till några frågor som jag inte tror har ställts förut. Till exempel så finns det frågor om politiska åsikter, sexualitet och personlig inkomst. Enkäten tar inte så lång tid att svara på och är helt anonym. Det enda du behöver ange är vilken roll/hur aktiv du är på Wikipedia, detta är endast för att undersökningen ska ge ett så bra resultat som möjligt (men du får svara oavsett hur aktiv du är). De flesta av frågorna är frivilliga att svara på och lämna gärna kommentarer där du ges möjligheten.

Lite förbehåll: Jag har inte använt sidan/tjänsten förut och vet därför inte hur bra den är. Jag kan därför inte garantera någon analys av resultatet (dock strävar jag efter det). Jag har inga direkta kunskaper i att skapa enkäter (förutom viss kunskap från gymnasiet) och frågorna och/eller svarsalternativen kan därför vara "felaktigt" ställda (förhoppningsvis inte). Upp till 75 personer kan svara på enkäten. Det kan finnas reklam i samband med enkäten (dock inte i form av mejl). Jag skapade enkäten då jag tycker att det är intressant med att se resultaten av sådana här undersökningar och om du tycker att enkäten är konstig på något sätt så behöver du inte svara på den.

Om någon tycker att det saknas frågor eller om vissa frågor skulle formuleras på ett annat sätt så kan det diskuteras här. I så fall kan en uppdaterad version skapas senare (jag kan dock inte lova att det skulle vara jag som skapar den då).

Länk till enkäten: Klicka här /Poxnar ^{(D | B)} 31 mars 2011 kl. 23.56 (CEST)

Bra initiativ tycker jag! Kan vara intressant att få mer information om vem som använder Wikipedia. Dock förstår jag inte riktigt varför frågan angående sexuell läggning är med? I övrigt tror jag nog enkäten innehåller ganska relevanta frågor. Vad tror ni? //Mippzon 1 april 2011 kl. 08.16 (CEST)

För att svara på en enkät vill man i de flesta fall veta bakgrunden till enkäten och till vad uppgifterna skall användas. Det kan naturligtvis vara roligt att ställa frågor till 75 personer och se vad de tycker, men då deltagarna inte tas ut på ett statistiskt rättvisande sätt, så ger det ingen bild av av genomsnittswikipedianen. --Xauxa 1 april 2011 kl. 09.33 (CEST)

Tyckte vall att det verkade bekant Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2010/Oktober#sv.wiki demografi =) /Lokal_Profil 1 april 2011 kl. 13.33 (CEST)

Mippzon: Man kan fråga sig varför frågan om sexuell läggning finns med, men samtidigt kan man fråga sig varför frågan om kön finns med eller varför frågan om hårfärg inte finns med. Xauxa: Du har helt rätt och enkäten skapade jag mer för att jag tyckte att det var kul att se ungefär hur vi är. Vi som redigerar här på Wikipedia gör det helt frivilligt och kan spendera flera timmar om dagen för något som vi aldrig får någon direkt belöning för. Därför tyckte jag att det kunde vara kul och se på ett ungefär vilka vi är, det blir inte helt perfekt men det kommer att visa på ett ungefär i alla fall. Då jag själv är politiskt intresserad så tycker jag att det är intressant och se om det finns något samband mellan ideologi och aktiviteten här. /Poxnar ^{(D | B)} 1 april 2011 kl. 16.05 (CEST)

Tyvärr måste jag nog säga att jag alls inte tror du får ett resultat som återspeglar användarcommunityn här på sv:wp. Min uppfattning är att många lite fullvuxna, som jag själv, väljer att inte svara på en sådan här enkät, dels för att jag inte gillar enkäter och dels för att det finns potentiellt integritetskränkande frågor som den om sexualitet med. Så jag misstänker du kommer få en mycket snedvriden bild. Om du istället hade ställt frågan vad du vill ha svar på skulle nog en allmän diskussion ge mer. Tex var det nyss en om könsfördelningen här bland bidragsgivarna och i den diskussionen kom det fram en siffra på 13% kvinnor utifrån tre olika sätt få fram en siffra. Och det bedömer jag blev en betydligt mer tillförlitlig uppgift än vad ev enkätsvar skulle givit.Yger 1 april 2011 kl. 16.20 (CEST)

Jag känner jag också bör framföra en varning mot att fråga om sexuell läggning. Utan att fullt ut kunna lagstiftningen så är det min känsla du kan bryta mot datalagen genom att fråga om det. Jag vet en sådan uppgift inte får registreras, och misstänker ett enkätsvar med så dåligt garanterad anonymitet som denna kan anses falla inom samma lagrum.Yger 1 april 2011 kl. 16.32 (CEST)

Ja, jag var medveten om risken med att ha de frågor som kan verka integritetskränkande. Därför gjorde jag de frågorna frivilliga att svara på. Jag var även medveten om att bara var en viss grupp som svarar på frågorna och det var därför jag lade till frågan om hur aktiv man är på Wikipedia och hur gammal man är, så att jag kan se vilka som har svarat. Angående själva frågan om sexualitet så förstår jag om den kan vara integritetskränkande, men för vissa kan även frågan om vilket kön man har vara integritetskränkande (vilket gör att jag inser att jag borde ha frågat efter könsidentitet och inte kön). Frågan om inkomst, politiska åsikter och utbildning kan också vissa uppfatta som integritetskränkande. I nästan alla undersökningar får man frågan om man är man eller kvinna, men frågan är om det spelar någon roll. Vi är alla människor och varför spelar det då roll vilket kön man har? Vi tänker likadant och vi beter oss likadant. Normer i samhället gör att kvinnor och män beter sig och klär sig på olika sätt. På samma sätt så är homosexuella, bisexuella och heterosexuella alla människor. Även här är det förväntningar i samhället som gör att vi beter oss olika beroende på vilken sexualitet vi har. Därför funderade jag på om det finns något samband mellan sexualitet och aktiviteten här, då vissa normer gör att man som homosexuell respektive heterosexuell inte får göra vissa saker. Intresset kanske finns hos både homosexuella och heterosexuella, men kan det vara så att någon av dessa grupper känner att de inte hör hemma här? Därför lade jag till den frågan. /Poxnar ^{(D | B)} 1 april 2011 kl. 16.49 (CEST)

Jag har ännu inte hunnit ta mig en titt på denna men jag vill nog ändå, innan, uttrycka min försiktigt positiva inställning. Det behövs fler undersökningar och jag ser egentligen inget skäl till varför det skall vara på ett sådant sätt som Yger beskriver. Jag kan också säga att i en diskussion på wikipedia om olika saker som är personliga skulle jag aldrig delta i. Däremot gör en "anonym" undersökning det möjligt att svara på just sådana frågor. Sedan vill jag nog även ifrågasätta varför det skulle vara mer olämpligt att fråga om sexuell läggning än om kön, lön, etnicitet osv. Jag tror inte Poxnar behöver vara orolig för detta. Så länge svaren inte kan knytas till en viss identitet borde det inte spela någon roll. Härom kan jag dock ha fel. Denna lagstiftning är inte riktigt mitt område. dnm ^{(d | b)} 1 april 2011 kl. 16.59 (CEST)

Jag känner att jag måste svara på hur bra anonymiteten är. Det jag kan se är hur många som har svarat och vad de har svarat. Jag kan även se en lista där varje person som har svarat på enkäten får ett nummer (utan att jag är inblandad i det) och listas efter när de har svarat. Varför den listan finns vet jag ärligt talat inte, antagligen för att tjänsten ska kunna komma ihåg vilka som har svarat vad. Jag kan däremot inte använda numren för att på något sätt undersöka resultaten av enkäten, utan det behandlas helt automatiskt och utan att jag kan se vilket nummer som svarade vad. Då jag svarade först (ett antal dagar innan jag annonserade det här) så vet jag vilket nummer mitt är, men inget mer än så. 9a30c76a49a1699099df953f9eccfe26 är mitt nummer och jag tror knappast att man kan få någon information utifrån det. Det står inte heller något mer än numret på den listan. /Poxnar ^{(D | B)} 1 april 2011 kl. 17.07 (CEST)

Också jag känner att jag måste kommentera anonymiteten. För min åsikt i övrigt, se den förra diskussionen, som Lokal profil länkat ovan (tack!).

En organisation som ordnar enkäter kan finansiera verksamheten genom att samordna den med andra företag. Reklamlänkarna kan utformas så att svaren kan kopplas ihop med den som hämtar reklamen. Reklamsajten kan i sin tur från förut ha uppgifter om användaren, som kan kopplas ihop med det här besöket antingen med hjälp av IP-nummer eller en kaka.

Om man fyllt i ett formulär med namn etc. och i samband med det mottagit en kaka som nu skickas till reklamsajten (eller om man använder samma IP-nummer) kan denna koppla ihop besöket med ens identitet. Tekniskt är alltså ens anonymitet helt beroende av webbplatsernas goda vilja, om man inte enkom vidtar eller vidtagit försiktighetsåtgärder.

--LPfi 1 april 2011 kl. 17.42 (CEST)

Min kommentar om integritet var dels ur personlig åsikt, men primärt vad lagstiftningen säger. Enligt datalagen är det OK registrerar kön, men inte sexuell läggning eller politisk uppfattning. Jag tror din enkät är ett direkt brott mot datalagen, dvs om någon anmäler den kan du som person bli fälld i domstol. Detta beskrivs också klart i artikeln Personuppgiftslagen.Yger 1 april 2011 kl. 17.47 (CEST)

Kan inte uppgiften hänföras till en levande person är det ingen personuppgift, så något lagbrott tror jag inte Poxnar gör sig skyldig till. I övrigt var det väl en liten kul grej, även om uppgifter om sexuell läggning och hushållets sammanlagda inkomst känns rätt så ovidkommande. Obelix 1 april 2011 kl. 17.49 (CEST)

Det finns aldrig irrelevanta uppgifter i statistik, bara uppgifter som vissa personer inte se meningen bakom. De mest intressanta sambanden är de man inte förväntar sig. Sertıon 1 april 2011 kl. 17.51 (CEST)

Personuppgiftslagen anser inte kön och lön som känsliga uppgifter, men politiskt uppfattning och sexuell läggning. Och jag bedömer detta klassas som personuppgift, bl.a. pga av den dåliga anonymitet som Lsj nämner.1 april 2011 kl. 17.54 (CEST)

Fast personuppgiften läggs ju dit av personen själv, då kvittar det väl? Enkäter som fylls i frivilligt efter en vänlig vädjan har naturligtvis ett så skevt statistiskt underlag att det blir praktiskt oanvändbart. Dess skevhet överträffas däremot med råge av skevheten hos det statistiska underlaget för hur Yger uppfattar sig själv och projicerar det på hur fullvuxna är, tänker och beter sig. En kul grej som jag ska fylla i, i varje fall.--LittleGun 1 april 2011 kl. 18.06 (CEST)

Precis. Och som jag nämnde ovan som förbehåll: "Jag skapade enkäten då jag tycker att det är intressant med att se resultaten av sådana här undersökningar och om du tycker att enkäten är konstig på något sätt så behöver du inte svara på den.". /Poxnar ^{(D | B)} 1 april 2011 kl. 18.11 (CEST)

Jag gillar enkäter, har svarat och hoppas att fler gör det. /FredrikT 5 april 2011 kl. 13.42 (CEST)

Efter en tredjedel av enkäten har jag talat om att jag är en 40-årig manlig IP-kontrollant och präst som bor på landsbygden. Anonymiteten är som sagt begränsad, men jag tycker om enkäter och denna innehöll inget som jag inte skulle kunna svara på i en tidningsintervju också. /Dcastor 5 april 2011 kl. 14.09 (CEST)

Jo, jag funderade på när jag skapade enkäten om det verkligen var nödvändigt att fråga om man är IP-kontrollant/byråkrat/censor (eftersom det inte finns så många som är det blir anonymiteten som sagt begränsad). Jag tänkte att det skulle bli lättare att se vilka slags personer som hade valt att svara och därmed kunna få ut ett bättre resultat, men jag erkänner att enkäten inte är felfri och flera saker kunde ha gjorts bättre. /Poxnar ^{(D | B)} 5 april 2011 kl. 18.34 (CEST)

Just nu har 28 personer svarat, svara du också! /Poxnar ^{(D | B)} 5 april 2011 kl. 18.47 (CEST)

Jag planerar att avsluta undersökningen imorgon (17 april) på eftermiddagen. Om du inte har svarat än så har du fortfarande chansen, klicka då på länken högst upp under denna rubrik. /Poxnar ^{(D | B)} 16 april 2011 kl. 20.46 (CEST)

Jag utförde alldeles nyss enkäten. /Mvh Vostok 16 april 2011 kl. 20.59 (CEST)

Finfint! :) /Poxnar ^{(D | B)} 16 april 2011 kl. 21.19 (CEST)

Undersökningen är nu avslutad, jag kommer att publicera resultatet inom kort. /Poxnar ^{(D | B)} 17 april 2011 kl. 22.09 (CEST)

Klicka här för att se resultatet. /Poxnar ^{(D | B)} 18 april 2011 kl. 23.58 (CEST)

Astronomitävlingen avgjord

Wikipedia:Astronomitävling/Resultat --basil 18 april 2011 kl. 17.56 (CEST)

Stort grattis till Timaoes. Även bra kämpat av alla andra. – GeMet [diskussion] 18 april 2011 kl. 17.58 (CEST)

Även jag önskar stort grattis till Timaoes, endast en poäng från full pott!--LittleGun 18 april 2011 kl. 18.59 (CEST)

Tycker astronomitävlingen var ett jättebra initiativ, kul att nu se resultatet! Tack till alla som ordnade med den och till alla som deltog, bra gjort! :) Höstblomma 18 april 2011 kl. 21.05 (CEST)

Stort tack till er som hjälpte till med wikifiering och annat åt nybörjarna också! :) Det var roligt att det blev ett så pass bra resultat. Njaelkies Lea (d) 18 april 2011 kl. 21.14 (CEST)

Detta var en verklig utmaning för eleverna på Rymdgymnasiet. Vi lärare uppskattar detta lovvärda initiativ. Vårt varma tack till SAS, svenska Wikipedia och vännen Basil! Tornio river 19 april 2011 kl. 14.51 (CEST)

Utmnämningsprocessen är visserligen igång, men Knut Lundmark borde väl ändå platsa som omslagspojke redan nu!!! -- Lavallen 19 april 2011 kl. 15.07 (CEST)

Resultatet från enkätundersökningen

Nu finns resultatet från enkätundersökningen som jag genomförde att tillgå här. /Poxnar ^{(D | B)} 18 april 2011 kl. 23.56 (CEST)

Mycket intressant läsning. Sertion 19 april 2011 kl. 00.45 (CEST)

Veckans nyskrivna och utökade artiklar

Det saknas nomineringar för både nyskrivna och utökade, någon får gärna nominera. Sen får någon gärna avgöra om en artikel som förlängts med tre mallar ska räknas. Tack på förhand! :) --Vit Platina ^(B) _(D) 19 april 2011 kl. 07.36 (CEST)

Lägger in länk eftersom det kanske finns fler än jag som inte hittar snabbt och lätt. Wikipedia:Veckans nyskrivna artiklar B.Odins 19 april 2011 kl. 07.45 (CEST)

New username

Hello! I wannna change my username to Cary. How can I change it? Can you change it? --Latka 19 april 2011 kl. 16.56 (CEST)

You apply for a name change at Wikipedia:Byte av användarnamn. -- Tegel _(disk) 19 april 2011 kl. 17.00 (CEST)

Riksdagsmannaporträtt

En exempelsida.

Efter ett önskemål som kom fram i samband med den här diskussionen på Wikipedia:Faktafrågor har jag nu skannat in och börjat ladda upp samtliga sidor av den lilla publikationen Porträtt- och Biografi-album öfver 1897 års Riksdags Andra Kammare, utgiven av Aftonbladet och Dagen (Stockholm 1897). De hittills upplagda sidorna (12 av 41) kan beskådas här på Commons samt även i Lista över ledamöter av Sveriges riksdags andra kammare 1897–1899.

Som synes har jag ännu bara arbetat med bilderna på "helsidesbasis", men självfallet är min tanke att på sikt även "klippa ut" och ytterligare digitalbearbeta de enskilda porträttbilderna för att därmed kunna illustrera enskilda riksdagsledamöters personartiklar. Detta lär dock ta sin tid innan jag hinner göra själv, och jag erbjuder därför alla andra intresserade att assistera med detta arbete utifrån de på Commons tillgängliga filerna. Det är visserligen ingen särskilt hög originalkvalitet på bilderna i fråga, men i många fall kan detta nog vara personer som det är svårt att hitta bilder av över huvud taget.

Notera även att porträttalbumet, utöver själva bilderna, också innehåller kortfattade biografiska data om respektive kandidat samt - icke minst - en kort beskrivning av var de ansågs stå politiskt. Särskilt det sista torde kunna vara en typ av information som nog kan bidraga till wp:s artiklar om respektive person (exempel på hur man kan lägga in denna information finns i artiklarna Maximilian Schenström och Emil Poignant).

/FredrikT 18 april 2011 kl. 19.05 (CEST)

För övrigt är ju reklamerna underbara! :D -Laxskinn 18 april 2011 kl. 20.44 (CEST)

Ja, det är inte utan att man undrar vem som idag ser till att hovet har iskällardricka av utmärktaste beskaffenhet. För det var väl inte så att detta saknades på bröllopet härförleden? :-) Tomas e 18 april 2011 kl. 20.48 (CEST)

Häftet kan nog även tänkas platsa på Wikisource. Det kan vara bra att ha en digital utgåva med sökbar text, även om formateringen kanske kan bli lite småknivig. /jssfrk (d|b) 19 april 2011 kl. 00.28 (CEST)

Gärna för mig, och jag har programvara för att lätt kunna förvandla de nuvarande jpeg-filerna till pdf och sedan OCR-tolka dessa. Hur man sedan laddar upp dem på Wikisource kan jag nog dock behöva litet hjälp med.

F ö har hittills åtta nya sidor kommit upp på Commons i dag, och därmed är i princip halva albumet på plats. /FredrikT 19 april 2011 kl. 15.22 (CEST)

Lägga upp dem på Wikisource kan jag eller Jssfrk fixa, det är inget problem. Om du tänker lägga om det till PDF, kanske vi ska vänta till dess? - Det går nämligen att lägga upp flersidiga PDF'er på ett smidigt sätt med den programvara som redan finns på Wikisource. -- Lavallen 19 april 2011 kl. 15.35 (CEST)

Ok, då bör jag alltså lägga alla sidorna i en fil i samband med att jag OCR-tolkar dem? /FredrikT 19 april 2011 kl. 18.27 (CEST)

Om du lätt kan skapa en pdf med samtliga sidor så vore det nog det smidigaste. Det går dock att koppla ihop lösa sidor från Commons till ett verk på Wikisource. /jssfrk (d|b) 19 april 2011 kl. 19.29 (CEST)

Inga problem - jag har Adobe Professional på mitt arbete och är rätt van vid att använda det. /FredrikT 19 april 2011 kl. 20.32 (CEST)

Om du lägger in OCR-texten i PDF-filen så kommer den upp automatiskt när man börjar redigera i en 'boksida' på Wikisource, så det vore gött om du kunde, men det är fullt tekniskt möjligt med andra lösningar också. I Holgersons underbara resa nyligen, så fanns inte det, men det löste vi på annat sätt. -- Lavallen 19 april 2011 kl. 20.47 (CEST)

Hej igen Lavallen! Nu har jag skapat en samlad OCR-tolkad pdf-fil som jag kan e-posta till Dig för uppladdning på Wikisource. Vad jag kan se så har Du dock inte wp:s interna e-postfunktion aktiverad så jag skulle behöva en adress till Dig. /FredrikT 21 april 2011 kl. 17.29 (CEST)

Nu började jag klippa ur gubarnas porträtt från sida 2. Filerna på Danielson och De la Gardie ligger i samma Commons-kategori. Jag satte lite gaussiskt blur på dem, men de är fortfarande rätt brusiga. Får någon annan ett bättre resultat? /jssfrk (d|b) 19 april 2011 kl. 21.40 (CEST)

I beaktande av originalkvaliteten är jag mycket imponerad över det Du redan har åstadkommit. Att kräva något ännu bättre från sådant råmaterial vore nästan övermänskligt. /FredrikT 19 april 2011 kl. 22.10 (CEST)

Tack för berömmet, men det är nog egentligen den käre gimpen du ska tacka... Det borde gå att få bort mer brus med något annat filter, men jag är fortfarande nybörjare på bildredigering. /jssfrk (d|b) 19 april 2011 kl. 22.52 (CEST)

Lägesrapport från substubbsarbete & fråga om Wikistats

Det finns ett användbart verktyg som dagligen listar de 1000 kortaste artiklarna (som inte är förgreningssidor eller omdirigeringssidor) på svenskspråkiga Wikipedia i storleksordning. Idag var första gången som den sista raden stod på 290 byte, d.v.s. det finns nu mindre än 1000 artiklar som är kortare än 290 byte i total längd. Bortser man från en handfull ännu kortare artiklar på de första raderna, är de 1000 kortaste artiklarna f.n. 240-290 byte. Jag har inte fört någon statistik över siffrorna, men tveklöst visar de långsamt men säkert på lite längre (mindre korta) artiklar. Den senaste omgången utökning av artiklar i detta längdintervall kommer sig bl.a. av att jag lagt till {{coord}}-mall på många geografiska artiklar som förr låg i detta intervall, vilket i många fall har fått dem att nu vara 300+ byte stora, och förhoppningsvis ett snäpp mer användbara. Kategorin hålls också "i schack" genom fortlöpande insatser från de som patrullerar nya, bristfälliga artiklar, annars skulle antalet riktigt korta (och normalt mycket bristfälliga) artiklar successivt svälla snarare än minska. Ett annat användbart verktyg är LA2:s lista över artiklarna med kortast brödtext, där ett annat längdmått står i fokus. Just brödtextens längd för mig till en fråga. Har den fullständiga uppdateringen av Wikistats helt avsomnat? Fullständiga data för svwp har inte publicerats efter maj 2010, så det finns inga nyare data om utvecklingen av andelen artiklar i olika längdintervall (brödtexten, "readable text"). Jag tycker det var intressant att följa utvecklingen över tiden, och även hur svwp ligger till relativt andra språkversioner. Har för mig att jag läste i höstas att Wikistats skulle vara fullt igång snart igen, men det har ju inte inträffat, vilket jag tycker är synd. Är det någon som vet? Tomas e 21 april 2011 kl. 10.47 (CEST)

Vissa korta artiklar är dock helt OK, förutom att de ofta saknar källor. Exempel: Dukvara. --Petter 21 april 2011 kl. 12.29

Håller inte med, tycker den är ganska obegriplig och otydlig, och att den skulle behöva utökas för att man ska förstå vad just dukvara är. Finns det vissa tyger som är dukvara och andra inte eller är dukvara en synonym till tyg? Om inte, vad är det som gör ett tyg till just "dukvara"? Att de kan bredas ut och rullas kan väl inte vara definitionen, finns det några tyger som inte kan bredas ut och rullas? Men det hör inte till just den här diskussionen. Jag instämmer med Tomas e att det vore väldigt bra om någon skulle kunna få igång Wikistats igen. / Elinnea 21 april 2011 kl. 12.48 (CEST)

Jo, även tryckta uppslagsverk har en- och tvåradsartiklar, så en artikel med rätt kort brödtext kan vara OK. All erfarenhet från svwp pekar dock på att de sällan är det. Om man undviker ordboksartiklar, förklarar sammanhang, har minst en fullständig källhänvisning, kategorier och i förekommande fall iw-länkar, blir en helt OK artikel sällan under 500 byte, enligt min erfarenhet. Det hänger lite på behov av fler kategorier och iw-länkar. Biografiska artiklar har en lite högre "lägsta-gräns" än "prylartiklar" som i ditt exempel. Enbart genom att fullständigt kategorisera de biografiska artiklarna försvann i princip alla dessa från listan över de 1000 kortaste, och det var ett tag sedan. Tomas e 21 april 2011 kl. 12.54 (CEST)

Jag raderade de två kortaste artiklarna. En var ersatt av en "flyttad till wikt"-mall, men en sådan hänvisning finns i texten man möter om man söker efter en röd länk. Den andra hade fått en flytta till wikt-mall. Dock är det så att wiktianerna inte ens använder den mallen, och vi har haft många diskussioner förr där det framgått att artiklar med den mallen aldrig flyttas över, eftersom ingen kollar kategorin. Det är sällan meningsfullt att föra över artiklar från WP till Wiktionary rakt av. Wiktionary är ingen slaskhink för slarviga ordboksartiklar som läggs in här. Därför raderade jag den med. /Grillo 21 april 2011 kl. 14.03 (CEST)

Jag har en fråga

Jag har en fråga. Jag är en italiensk och jag har mycket intresse i Svenska Ostindiska kompaniet, jag letar efter information om detta företag, men jag har inte hittat den ännu. Jag undrar om företaget hade en VD, eller åtminstone en person som bjudit övriga direktörer. Tack. Användare:Augusto Antonio 22 april 2011 16.30 (CEST)

Svenska Ostindiska kompaniet B.Odins 22 april 2011 kl. 17.40 (CEST)

Eller Svenska Ostindiska Companiet AB som äger Ostindiefararen Götheborg. --NERIUM 22 april 2011 kl. 18.16 (CEST)

Förslag på kategorier

Hej, jag håller på ibland med kategorier inom fiktion för det mesta och undrar om någon har en bra namn på kategorin en:Category:Computers in films efter ha sett Die Hard 4.0. Egon Eagle 22 april 2011 kl. 19.19 (CEST)

Har inte sett just 4:an men väl flera av de andra Die Hard-filmerna och Kategori:Amerikanska actionfilmer känns väl lämplig? /FredrikT 22 april 2011 kl. 19.26 (CEST)

Jag menade en:Category:Computers in films , glömde att skriva : före enwikis sida. Egon Eagle 22 april 2011 kl. 19.45 (CEST)

Datorer på film eller Filmer om datorer kanske? Egon Eagle 22 april 2011 kl. 20.23 (CEST)

Inser att jag svarade på frågan utan att ha läst den tillräckligt noga. Ber om ursäkt! /FredrikT 22 april 2011 kl. 20.30 (CEST)

Ämnar du att kategorisera alla filmer där man använt en dator...? Är du helt säker på att det är en bra idé? /Grillo 22 april 2011 kl. 21.23 (CEST)

Varför inte? Kan vara bra idé för förbättring att ha olika ämnen som enwiki har. Var bara en tanke på när jag såg filmen Die Hatrd 4.0 där datorer spelar en stor roll i handlingen, andra filmer med datorer är t.ex. War Games. Egon Eagle 22 april 2011 kl. 21.31 (CEST)

Okej så länge det bara är för filmer där datorer har en stor roll, men sådana här kategorier har en tendens att gå ner på mycket lägre nivå än så... /Grillo 22 april 2011 kl. 21.48 (CEST)

Fler artiklar kan hittas på en:Category:Computers in films. Egon Eagle 22 april 2011 kl. 21.59 (CEST)

Wikiversity

Vill uppmärksamma på några positiva händelser vad gäller det relativt nystartade svenska Wikiversity (som startade omkring november förra året).

Häromdagen översteg antalet sidor 300 stycken, och vi har nu omkring 20 olika kurser. Det finns en handfull OER, Open Educational Resource, samt några få forskningsarbeten. Häromdagen blev den första kursen färdigställd, den jättefina kursen om Surdegsbakning för hemmabagaren, skapad av användaren Solblomma5.

Vårt närmsta arbete består förmodligen, förutom skapandet av fler kurser, sidor samt att färdigställa dessa, i att skapa stilguider, relevanskriterier, mallar, och så vidare, för att underlätta för nya att få in en fot i projektet.

Jag skulle tycka det vore roligt om fler kunde få upp ögonen för projektet. Det finns förmodligen ett gäng lärare eller andra skolanställda här - Wikiversity är som gjort för att använda i undervisningen. Kaj har redan börjat. På engelska Wikiversitetet använder sig University of Chicago bland annat Wikiversity som en plattform för undervisning.

Bara lite information från ett nystartat projekt. Glad påsk! Tanzania 22 april 2011 kl. 22.47 (CEST)

Östater

Kategorier om östater flyttas hela tiden fram och tillbaka mellan "i" och "på". Vill bara upmärksamma det, för oavsett hur vi gör går det inte att kategorierna ändras fram och tillbaka två gånger i veckan. J 1982 13 april 2011 kl. 23.38 (CEST)

Riktigt så enkelt är det inte. Senast detta var uppe på PK blev det konsensus om "på Färöarna", däremot gick det inte att enas vilken preposition som skall gälla för Island. Personligen har jag sympatier för tanken att "i" skall användas om landet, men kan inte komma ifrån att "på" i detta fall är det hävdvunna i svenskan. Däremot tar jag avstånd från hänvisningen till isländskan för avgörande. Vi har ett självständigt språkbruk. Så heter det exempelvis "på Jylland" på svenska, medan det på danska heter "i Jylland". Fernbom2 14 april 2011 kl. 17.59 (CEST)

Men sådana skrivregler gäller för löpande text, vad som gäller för kategorier känns det inte som vi kommit fram till alls, då det finns hur många möjliga tolkningar som helst. Jag tror vi måste komma överens om att vi inte är överens i det här fallet! -- Lavallen 14 april 2011 kl. 18.09 (CEST)

Ja, det var den slutsats som drogs på PK. För min del skulle jag se det som en rimlig kompromiss att båda prepositionerna tillåts i löpande text, men att "på" (som av allt att döma har majoriteten bakom sig) blir allenarådande i kategorier, för enhetlighetens skull. Fernbom2 14 april 2011 kl. 18.55 (CEST)

Oavsett hur vi gör är det inte OK att kategorierna hela tiden flyttas fram och tillbaka helt utan konsensus. J 1982 14 april 2011 kl. 23.23 (CEST)

Det håller jag med om, men jag instämmer inte i beskrivningen av sakförhållandet. Fernbom2 15 april 2011 kl. 04.18 (CEST)

Flyttandet fram och tillbaka pågår just nu för fullt igen. J 1982 25 april 2011 kl. 15.08 (CEST)

Extern referenslista till socknar?

Jag experimenterar med hur en "fullödig" artikel om en socken kunde se ut och har därför valt en socken jag inte vet något om, och verkar vara "vanlig". - Ramdala socken. En sak jag då grunnat på är hur se på de många externa databaserna som har info relaterat till socknen, bör det finnas direktlänkar till sockeninfo i de databaserna och vilka bör man ta med. Som synes har jag skapat en kollapsbar mall, där jag nu provar med att samla denna info, men har den lämplig form och innehåll, är det tex OK länka till resurser som ArkivDigital, Genline och ev Mormonenerna sökdatabas? Om form och innehåll är OK, så tänkte jag som nästa steg se om inte det inte går att få in alla URLer i mallar med sockennamnet som parameter istället för explicita adresser som jag lagt in just nu.Yger 22 april 2011 kl. 09.34 (CEST)

Jag vet inte. Jag kan absolut se nyttan i mallen. Problemet blir ju dock lite vilka sökfunktioner som skall vara med - särskilt när flera är privata, och i många fall som mormonernas drivna av en kyrka med egna intressen - jag menar inte att sådana länkar inte kan läggas in i mallar, men man för fundera ganska noggrant om de verkligen är motiverade innan man gör det. När det gäller arkiv finns ju också många andra - landsmålsarkivet och SOFI [3] med både ortnamnsdatabas och folkmålsdatabas med mera - Kringla - [4] (fast jag upptäckte just att i Ramdalas fall får man söka på Ramdala, inte Ramdala socken för att få träffarna) - det finns fler. Jag har inget svar på exakt vad som bör ingå, men tror att man skulle behöva fundera lite på.--FBQ 22 april 2011 kl. 13.36 (CEST)

Tycker det är bättre att använda de vanliga rubrikerna "Externa länkar", "Referenser" eller "Källor" beroende på vad länkarna ska vara. Om länkarna är avsedda som referenser/källor blir det tydligare att placera dem under de rubrikerna som i övriga artiklar. Om de bara ska vara som externa länkar så gäller väl att Wikipedia är inte en länksamling även om länkarna ligger i en ruta, och det blir lättare att rensa bland länkarna om de ligger i en punktlista som i övriga artiklar. /90.229.129.137 23 april 2011 kl. 10.12 (CEST)

Det borde gå att skapa en lista under Externa länkar eller motsvarande även med mall (isf en box), och man borde kunna stänga av valfri länk med parametrar om man vill det. -- Lavallen 23 april 2011 kl. 10.21 (CEST)

En parameterstyrd mall per länk är nog ett minimum vad som borde till. Tex den till Fornsök är lätt parameterstyra (med sockenkod) och då jag ser den relevant ha med i alla sockenartiklar då det är en klart intressant fördjupning av av ämnet. Och då den då kommer med i 2700+ artiklar, så bör den göras så oberoende som möjligt av förändringar i URLen. Yger 23 april 2011 kl. 10.34 (CEST)

Går det att involvera wiki-rötter i diskussionen om socknar? Det är Sveriges släktforskarförbunds wiki. --LA2 25 april 2011 kl. 17.58 (CEST)

Jag är bidragsgivare där och har tagit tre olika kontakter med dem, och de vill inte på några villkor ha med Wikipedia att göra, även om jag gör hela jobbet. Fö samma svar jag fått från hembygdsförbundet och tre lokala släktförbund mfl. Jag är nu inne på de personer som är intresserade av enstaka socknar, och frågar efter saker som litteraturlistor, men där jag tar på mig hela jobbet lägga in dessa. Även här möter jag mycket svalt inresse ha något med Wikipedia att göra, misstänksamheten är pyramidal. Yger 25 april 2011 kl. 18.25 (CEST)

Beror denna misstänksamhet på att folk anser sig förfördelade för att de skrivit långa WP-artiklar om sin släkt/anfader/bygd som summariskt raderats p.g.a. bristande relevans? Lite OT kanske, men tanken uppstod genast. (Och om det är så som jag misstänker, kan man göra något för att förbättra deras relation till WP? De skulle nog vara värdefulla bidragsgivare.) /jssfrk (d|b) 25 april 2011 kl. 18.45 (CEST)

Nej de har aldrig haft kontakt med någon som redigerat och vill inte ens slå upp de artiklar jag skapat. De ser wp som en blandning av en aggressiv kommersiell aktör som Facebook/Google som knycker deras info och en en ungdomscommunity som bryter mot upphovsrätt och häcklar äldre. När jag får göra en presentation är de något mer positiva, men de flesta vill inte ens lyssna ens om jag själv tar mig till plaster som Blekinge och Medelpad. Jag tror det bara kan bli bättre med konkreta positiva exempel, så jag avser fortsätta kontakt alla per socken som går att hitta är intresserade av sockeninfo, för att se om jag får napp någonstans. Yger 25 april 2011 kl. 19.20 (CEST)

Hm, det var en märklig inställning som jag nog aldrig själv stött på. Jag möter mest "allt är skitdåligt på Wikipedia, vem som helst får ju skriva" och "vad är det för ena puckon som arbetar en massa helt gratis". En eloge till dig som envist fortsätter kämpa. /jssfrk (d|b) 25 april 2011 kl. 20.20 (CEST)

Existentiell psykoterapi

Inlägget om relevans eller upphovsrättsprobelm och dess första kommentarer flyttade till den raderade artiklen Existentiell psykoterapis diskussionssida.--LittleGun 25 april 2011 kl. 15.22 (CEST)

Vilken mall ska jag använda?

Hej! Jag tänkte lägga till en musikmall i While My Guitar Gently Weeps, men jag vet om jag ska använda Mall:Infobox singel eller Mall:Infobox sång. Hjälp mig! // WikiPhoenix ^{(Disk.|Bidrag)} 25 april 2011 kl. 15.09 (CEST)

Sång, eftersom den inte kom på singel. J 1982 25 april 2011 kl. 15.31 (CEST)

Tack! // WikiPhoenix ^{(Disk.|Bidrag)} 25 april 2011 kl. 20.32 (CEST)

Rödlänkar i användarnamnrymden

Jag undrar vart rödlänkarna i användarnamnrymderna försvunnit; allt är sedan en tid blått. Det innebär att jag numera ofta klickar på såväl användarnamn och användardiskussioner bara för att mötas av påståenden om att jag klickat på en röd länk - klart störande. Finns det någon vits med förändringen eller går det att återställa? Och annars – finns det åtminstone något sätt att själv få "rätt" färg på länkarna? /Dcastor 24 april 2011 kl. 02.23 (CEST)

Jag ser alltjämt röda länkar i användarnamnrymden. Någon tillfällig bugg hos Dig månne? /FredrikT 24 april 2011 kl. 03.30 (CEST)

Vilken färg har denna -> Användare:SomInteFinns? För mig är den röd. Även diskussionssfliken på Användare:Exempel är röd för mig, om det är dem det handlar om. Sertion 24 april 2011 kl. 05.36 (CEST)

Jag har samma problem som Dcastor och har haft det ganska länge. Sertions länkar är blå för mig båda två. Jag trodde det var någon "feature" som jag inte förstod mig på och tänkte att så mkt stör det inte... /Grillo 24 april 2011 kl. 06.15 (CEST)

Jag har inte detta problem, länken Användare:SomInteFinns är röd. /AleWi 24 april 2011 kl. 06.16 (CEST)

Jag hade ett liknande problem i mars: [5]. Calle Widmann 24 april 2011 kl. 06.32 (CEST)

Det är samma sak för mig! Fernbom2 24 april 2011 kl. 06.46 (CEST)

Om det är så för en del, men inte för alla, skulle jag gissa att felet ligger i en finess. Och det finns ju en finess som ändrar utseende på användarsignaturer, så där kanske man skulle börja leta? Ḇọⅰⅵḙ 24 april 2011 kl. 08.45 (CEST)

När jag haft dylika trassel, så har det inte haft med användarnamnrymden att göra. Det har varit vanliga länkar i ns-0. Nu var det dock ett tag sedan. -- Lavallen 24 april 2011 kl. 09.26 (CEST)

Jag har också haft samma problem till och från. Kan också konstera att de "falska" rödlänkarna för mig inte får vanlig röd färg undan en roströd--FBQ 24 april 2011 kl. 10.52 (CEST)

Att du får "falska" röda länkar med roströd färg är nog ett medvetet val som du sen glömt bort. Det är en funktion där man kan ställa in att artiklar under en viss mängd bytes visas i den färgen. Den funktionen använder jag aktivt. Kanske är den som orsakar problemen med rödlänkarna också? Det handlar om inställningen "Gräns för stublänk-formattering" (formatering stavas förresten med ett t på svenska) under utseende-fliken i inställningarna. /Grillo 24 april 2011 kl. 11.29 (CEST)

Stavfelet nu fixat på TranslateWiki (MediaWiki:Stub-threshold). Rättningen verkar ocksåha slagit igenom här. --MagnusA 26 april 2011 kl. 17.17 (CEST)

Jag avaktiverade funktionen och nu ser jag röda länkar som vanligt igen! /Grillo 24 april 2011 kl. 11.30 (CEST)

För mig är alla användare rödfärgade i artiklar men i historik och senaste ändringar är alla namn blålänkade. Jag har inte hittat finessen som styr det.Tanzania 24 april 2011 kl. 12.38 (CEST)

Eller, det var åtminstone så innan. Har visst ändrat sig.. Tanzania 24 april 2011 kl. 12.41 (CEST)

Tanzania, det är ingen finess. Se min instruktion i förra inlägget för hur du stänger av det. /Grillo 24 april 2011 kl. 14.36 (CEST)

Huvudsaken är att det är åtgärdat :) Tanzania 24 april 2011 kl. 15.09 (CEST)

Tack Grillo, det verkar stämma att det är kortare artiklar jag ser som roströda. Men för att återgå till grundfrågan har jag faktiskt mött på motsatsen också. Bland sidor föreslagna för radering ligger numera ofta kvar som blålänkar både sidor som fått sin relevanskontroll bortplockad och sådana som blivit raderade, ofta flera timmar tidigare. Någon som vet vad det beror på? Antar att det är lite O.T. men nämner det här ändå :-)--FBQ 25 april 2011 kl. 11.35 (CEST)

När jag rullar tillbaks en redigering av en användare som inte har någon användarsida så blir länken till användarnamnet blå i redigeringskommentaren, den är då en länk till användarbidragen istf användarsidan. --Niklas R^Dis-ku-_tera 25 april 2011 kl. 18.23 (CEST)

Wikipedia:Veckans tävling/Eventuellt avlidna

Död eller levande?

Veckans tävling går denna vecka ut på att ange dödsår, källa och kategoi för dessa artiklar. Just nu finns ca 200 artiklar där att åtgärda! Välkomna!/ Elinnea 25 april 2011 kl. 11.42 (CEST)

Jag vill höja ett litet varningens finger inför att börja massivt kategorisera dödsår, eller för den delen dödsår för sedan länge döda personer. Användare:Josve05a hade råkat kategorisera Hans Mikkelsen som död 20 december 1532 trots att han egentligen det datumet sista gången i livet, och hans hustru nämns som död året därpå. Ingen skugga skall falla över Josve05a, det är inte helt lätt, och det är inte ovanligt att hitta källor, särskilt på nätet som uppger exakta år på väldigt vaga gränser.

Jag råkade notera att det finns en mall om ifrågasatta faktauppgifter på arkeln om Ludvig den fromme, där man ifrågasätter födslodatumen på barnen, som inte verkar stämma med engelska wikipedia. Sanningen är att det finns inga dokumenterade födslodata för dessa. Däremot har hundratals historiker gissat eller uppskattat olika år, så att försöka hitta de "rätta" årtalen kommer nog att bli hopplöst. Det bästa är nog att försöka ge en fullständigare bild, som jag försökt göra för födsloåret för Gustav Vasa, tyvärr är uppgifterna inte alltid så lätta att hitta. Jag ville bara säga att i många fall kan det vara bättre att behålla ett ungefärligt födslodatum än att slänga in något som alla fall bara är en gissning, alternativt redovisa olika alternativ.--FBQ 25 april 2011 kl. 12.12 (CEST)

Datumet på Hans Mikkelsen finns både i källan och på dawp. -Josve05a (d) 25 april 2011 kl. 12.25 (CEST)

Förlåt Josve05a! Min miss i det här fallet, jag var tvungen att ge mig iväg så jag hann inte läsa artikeln så noga, och ville göra en kommentar om problemet innan. Jag kan dock säga att jag fortfarande tycker att det är ett generellt problem. 1500-talet finns ofta dödsdatum, om än inte alltid, men ofta inga födslodatum och dödsåren är ofta tillbakaräkningar utifrån åldersuppgifter senare. Födsloår under 1400-talet är nästan alltid rena gissningar om de inte gått att hitta på personens gravsten.--FBQ 25 april 2011 kl. 16.08 (CEST)

Att det kan finnas vissa dödsdatum som är oklara bör inte hindra att vi går igenom Eventuellt avlidna och försöker hitta så många dödsår och källor som möjligt. I de fall där oklarheter råder kan man ange det i en not. / Elinnea 26 april 2011 kl. 09.51 (CEST)

När blir en spelstudio relevant?

Jag skapade en artikel om den relativt nya datorspelsutvecklaren Coffee Stain Studios och fick snabbt en relevanskontroll-märkning på artikeln. Efter en kortare diskussion på artikelns diskussionssida blev jag uppmanad att ta diskussionen hit och här är jag nu.

Är ett spel encyklopediskt relevant så tycker jag det är givet att även gruppen/personen som utvecklat spelet är det. I undantagsfallet där gruppen/personen endast utvecklar ett spel kan jag köpa att informationen samlas i en wikisida för antingen spelet eller utvecklaren - i alla andra fall tycker jag det är vettigt att skilja artiklarna åt. Nu är det här företaget, som sagt, nystartat och har hittills endast släppt två spel. Ett mobilspel som möjligen skulle förtjäna en egen artikel eftersom det är (den forna?) speljätten Ataris debut på App Store samt Sanctum, som släpptes via Steam nyligen och fått en del uppmärksamhet i utländsk nätmedia (och även en artikel på engelska Wikipedia). "tvåboksregeln" lyftes som en riktlinje som kanske kunde gälla även för spelutvecklare och deras verk och den tycker jag det låter som en vettig inriktning. Vad tycker ni andra? /Jono 26 april 2011 kl. 13.02 (CEST)

Tvåspelsregeln låter vettig. Men jag tror inte att "Relevant varumärke" ("Varumärken och produkter som är allmänt kända, åtminstone på nationell nivå.") gäller här. Produkten må vara relevant, men varumärket är inte känt i sig. Om man tittar på Wikipedia:Att skriva om mjukvara är det på inget vis självklart heller att spelen ifråga når över ribban. I Wikipedia:Relevanskriterier är ribban för spel väldigt lågt satt och jag misstänker att kriterierna inte är genomtänkta. --LPfi 26 april 2011 kl. 14.00 (CEST)

Kriterierna på Wikipedia:Relevanskriterier behöver definitivt ses över. Jag tycker dock ribban är på tok för högt satt där, men jag antar att det kan bero på hur man väljer att tolka de luddiga formuleringarna. Jag tolkar iallafall de kriterierna som att det enda sättet för en liten studio att göra ett spel som platsar på Wikipedia är att antingen göra årets spel eller bli unisont hyllat/ratat av kända recensenter (vilka nu det är). Gör den lilla studion en halvbra produkt som inte vinner priser, men kanske säljs i miljonupplagor så förtjänar man alltså ingen artikel enligt nuvarande kriterier. /Jono 26 april 2011 kl. 22.23 (CEST)

Förbättringar inför bröllopet?

Inför det stundande kungliga bröllopet i England hade det varit roligt om våra artiklar om den blivande bruden och brudgummen, Prins William av Wales respektive Kate Middleton hade varit i gott skick. Detta kräver en del arbete, då båda artiklarna i nuläget är daterade, tunna och även kunde förbättras stilmässigt. Hade jag haft tid hade jag gjort det själv, men tyvärr är tid i nuläget en bristvara. Tyvärr är ju även Veckans samarbete skrinlagt, så jag lämnar denna blänkare och hoppas att någon skulle tycka att det vore roligt att utveckla två så aktuella artiklar! MVH/Idunius 24 april 2011 kl. 14.08 (CEST)

När är bröllopet? Jag kommer förmodligen inte ha tid närmsta tiden, men man vet ju aldrig.. Tanzania 24 april 2011 kl. 15.10 (CEST)

Nu på fredag. Har skapat och lagt in en infobox på den blivande brudgummens sida. En annan artikel som vi nog borde förlänga är Huset Windsor./ Elinnea 24 april 2011 kl. 15.20 (CEST)

Har översatt ett stycke i artikeln Prins William av Wales, korrläs gärna. / Elinnea 25 april 2011 kl. 12.46 (CEST)

En artikel som nog behöver skapas är också Bröllopet mellan Prins William av Wales och Kate Middleton, med tanke på att två miljarder människor förväntas följa händelsen. //157.125.41.4 27 april 2011 kl. 15.37 (CEST)

Trasig (webb)ref

Frågan med tillhörande svar flyttad till Wikipedia:Wikipediafrågor#Trasig (webb)ref. --MagnusA 27 april 2011 kl. 22.20 (CEST)

Veckans bästa nyskrivna artikel v.16

Hej hej! Nu kan du utse vecka 16:s bästa nyskrivna artikel. Wikipedia:Veckans nyskrivna artiklar. Och du kan delta i denna veckas arbete. Vänliga hälsningar B.Odins 27 april 2011 kl. 20.46 (CEST)

Om ingen hinner före tänker jag försöka arkivera vecka 16 i morgon. Passa på att dela ut priset till veckans nyskrivna artikel och gör någon glad!B.Odins 28 april 2011 kl. 14.00 (CEST)

Hur ser man hur många byte brödtexten är på?

Diskussionen är flyttad till Wikipediadiskussion:Veckans nyskrivna artiklar/Räknare /WeRon 29 april 2011 kl. 17.41 (CEST)

Importera artiklar från andra språkversioner

På åtminstone tyskspråkiga (och säkert flera språkversioenr) på Wikipedia importerar de artiklar (med historiken) från andra språkversioner och översätter sedan artiklarna och lägger ut dem i artikelrymden med hela historiken kvar (exempelvis Skanskaskrapan). Är det något som skulle vara användbart även på svenska Wikipedia?--Ankara 25 april 2011 kl. 21.53 (CEST)

Nowp gör också så. Detta har konsekvensen att jag ser ut att ha redigerat i vissa artiklar där (på svenska!), vilket i mitt tycke är helt bisarrt. Så det är inget jag tycker att vi borde ta efter. Tomas e 25 april 2011 kl. 21.57 (CEST)

Jag såg (klantigt av mig först nu) att det har diskuterats en gång tidigare Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2008/December#Importera sidor med en del kritiska synpunkter.--Ankara 25 april 2011 kl. 22.00 (CEST)

Så där väldigt klantigt var det väl inte att missa att kolla i arkiven att samma sak diskuterats för 2,5 år sedan... Ett gammalt uttryck lyder att ett mannaminne är ungefär 1,5 år. :-) Tomas e 26 april 2011 kl. 09.35 (CEST)

Om man vill uppfylla licensvillkoren så är det ju bra att använda importfunktionen. Dock är det ju betydligt omständigare, vilket väl har bidragit till att den inte använts. --Petter 25 april 2011 kl. 23.07

Omständigare? - Jag har provat, och så länge man inte importerar mallarna i artikeln samtidigt, så är det inte omständigt alls. -- Lavallen 26 april 2011 kl. 08.36 (CEST)

Vill och vill...licensvillkoren måste man uppfylla, men det räcker väl med en {{Artikelursprung}} eller liknande för att göra det? /Kemikungen 26 april 2011 kl. 12.50 (CEST)

Det är problematiskt, då jag tippar att mindre än hälften av oss som redigerar här (och kopierar material mellan artiklar) ens läst licensvillkoren och knappast mer än en handfull på riktigt satt sig in i licensen. Så länge det gäller kopiering inom Wikipedia och systerprojekten tycker jag det bör räcka att man följer god praxis, också om det inte räcker med tanke på licensernas bokstav.

Om importfunktionen gör att fel person får äran av arbetet så kan den inte rekommenderas ur licenssynpunkt (användarnamnen är inte enhetliga mellan projekten). En del personer har också reagerat starkt mot att hamna i historiken på andra språkversioner, så att det ser ut som om de skrivit på svenska där. Huvudsaken är väl att historiken skall bli så tydlig som möjligt. En permanent länk till källan i samband med den första artikelversionen är väl nog så tydligt som det kan bli, förutsatt att historiken kan antas bevaras i den andra språkversionen (vid flytt mellan projekten är risken för radering större).

--LPfi 26 april 2011 kl. 14.13 (CEST)

Det syns i artikelhistoriken varifrån och därmed vilka redigeringar som skett på vilket projekt. Det som kan förbrylla är när det tas ur sitt sammanhang i tex en redigeringsräknare. (Som Innocent bots bidrag på nowp tex.) När vi bidrar på Wikipedia står det i rutan under att "ditt bidrag släpps under licences...", och det innebär att mina redigeringar kan och kommer att hamna i sammanhang där jag kanske inte gillar det. Om det bryter helt mot mina principer ska jag inte bidra här alls. -- Lavallen 26 april 2011 kl. 14.37 (CEST)

Importen syns i historiken, men endast som en ändring i raden. Om man är intresserad av när och av vem en viss ändring gjordes är det lätt hänt att man missar den. Att artikeln byter språk är förstås en viss fingervisning :-)

Det intressanta ur licenssynpunkt är väl när en eller några få användare skriver en utmärkt artikel som sedan (efter en lång rad obetydliga ändringar) importeras och översätts (eventuellt svenska->tyska->engelska->vietnamesiska). När någon i Vietnam nu vill reda ut vilka de viktigaste bidragsgivarna (för att lista dem i sin bok, som bygger på artikeln) är är det lätt att se att det är frågan om en översättning och att artikeln ökade mest i storlek tack vare vissa användare. Vietnamesen kollar användarnamnen, konstaterar att artikeln importerats från engelskspråkiga Wikipedia och ger äran åt :en:user:användarnamn, eller eventuellt :de:user:användarnamn, om personen behärskade engelska tillräckligt för att se att ursprungsspråket var ett annat och sökte reda på den tidigare importen.

Importfunktionen i sin nuvarande form är alltså inte en garant för att rätt personer får äran av en artikel.

--LPfi 27 april 2011 kl. 12.46 (CEST)

Det som förbryllar mig är importerna från Flickr. Jag är inte alls hemma på siten, och har ingen koll alls på vad en användare är där. -- Lavallen 27 april 2011 kl. 13.19 (CEST)

Gör verkligen norska så? Vet bara att tyska gör det (jag har ett globalt konto, men inte sett något på norska). J 1982 27 april 2011 kl. 18.14 (CEST)

Jeg har ikke oprettet nogen af disse artikler på norsk Wikipedia -- Mvh PHansen 27 april 2011 kl. 19.40 (CEST)

no:wikipedia:import och no:Spesial:Logg/import.--Ankara 27 april 2011 kl. 19.46 (CEST)

No-administratörer kan göra en vanlig användare till Transwikiimportör, det som är mini-kravet för att kunna importera sidor själv (annars är det förbehållet administratörer). Det finns dock bara ett (test?-)konto i den gruppen. -- Lavallen 27 april 2011 kl. 19.55 (CEST)

Det faktum att vissa användare inte vill hamna i historiken på andra språkversioner är märkligt. De har inget att säga till om i denna fråga. De har släppt sitt verk under en licens som tillåter omarbetning och översättning och licensen kräver att de namnges.

Angående omständighet så är det väl ändå så att det är omständigare att importera än att bara kopiera wikikoden? Det förstnämna kräver t.ex. vanligtvis en administratör. Den nuvarande lösningen med permalänkar är väl lite av en nödlösning som vad jag har förstått är formellt lite tveksam, men i praktiken så klart helt godtagbar. --Petter 28 april 2011 kl. 12.59

Jag antog att det problematiska med att synas på andra wikier är att någon kan tro att de skriver på svenska på den wikin, att de behärskar wikins språk eller är aktiva där och gör sitt omdöme om personen på basen av sådana felaktiga föreställningar. Att nämnas så att det är tydligt vad man gjort är knappast ett problem.

Omständligheten är ett minimalt problem, om man är administratör, om artikeln inte finns från förut. Med klistra-och-limma tekniken måste man vara noga med redigeringskommentarer, söka rätt på rätt permalänk o.s.v.

--LPfi 29 april 2011 kl. 16.28 (CEST)

Persondata sökes

Hej, har någon tillgång till persondata (född, död) för kartografen Alfred Bentzer? Han var verksam i Stockholm under 1800-talets slut och 1900-talets början. Sätt gärna in direkt i artikeln. Tack på förhand. --Holger.Ellgaard 27 april 2011 kl. 10.16 (CEST)

Jag skall se vad jag kan hitta i "Sveriges befolkning", "Sveriges dödbok" och liknande databaser härnäst jag har tillgång till dem (förhoppningsvis redan i morgon). /FredrikT 27 april 2011 kl. 15.26 (CEST)

Utmärkt! --Holger.Ellgaard 27 april 2011 kl. 18.25 (CEST)

Jag kan som tips till FredrikT säga att jag troligen hittat honom: I Sveriges befolkning 1900 Johan Alfred Bentser, född 1856 i Varberg, Ingenjör och bosatt i Hedvig Eleonora församling. Troligen är det en felstavning, han står i Sveriges befolkning 1890 som Johan Alfred Dentzer (även då i Hedvig Eleonora).--FBQ 27 april 2011 kl. 23.49 (CEST)

Det finns gott om felstavningar i båda dessa källor. Man skall komma ihåg att uppgifterna i stor utsträckning är sammanställda av ideellt arbetande entusiaster, ofta utifrån halvdåliga gamla fotografier av originalarkivhandlingarna. /FredrikT 28 april 2011 kl. 14.02 (CEST)

Med förnamnet "Johan Alfred" bekräftat torde vi f ö kunna vara ganska säkra på att denna upplysning och en J A Bentzer som gift sig i Halland 1899 avser samma person. /FredrikT 28 april 2011 kl. 14.28 (CEST)

Kanske det, fast lustigt, han är 1890 gift med Emma Sofia Sandman, f 1856 i Tillberga socken, och 1900 gift med en Emma Sofia utan efternamn, också född 1856 i Tillberga, äldsta dottern är född 1887.--FBQ 28 april 2011 kl. 22.10 (CEST)

Det finns fler Bentzer, särskilt från Halland. Arrendator Karl Otto Bentzer, född 1859 i Rolfstorp, Halland har bland annat en son, Julius Alexius Bentzer, född 1882 i Älvsborgs län. Han borde dock vara för ung för att ha gift sig 1899. Tyvärr är ju Familysearch ofta ännu mer bristfälliga med många felskrivningar.--FBQ 28 april 2011 kl. 22.24 (CEST)

Möjligen kan den 1899 gifta vara med. fil. kand. Anton Julius Bentzer, född 1858 i Källna, Kristianstads län, 1890 i Stockholm. Han är 1890 gift med Hulda Gabriella Carlbeck. Jag hittar varken han eller hustrun 1900, även när jag struntar i namn och söker på födsloort och år. (EDIT - såg just att det faktist står Johan Alfred i Familysearch. Det finns ju en chans att det är han och att årtalet är fel - 1890 och 1900 bor ju denne Johan Alfred annars i Stockholm, enligt vad artikeln skriver om honom verkar han ha blivit kvar där även efter 1900, även om nu hustrun skulle ha dött kort innan 1900 och det missats. Det känns dessutom som han borde ha haft åtminstone något halft eller något bråkdels änklingsår innan ett eventuellt giftermål också --FBQ 28 april 2011 kl. 22.30 (CEST)

Med utgångspunkt från de data FBQ redan fått fram har jag nu letat upp herr och fru Bentzer i Sveriges dödbok 1901-2009. Där framgår att Johan Alfred dog 14 mars 1915 och då var kyrkobokförd i Brännkyrka (samt gift). Fru Emma Sofia dog 11 januari 1937 i Enskede (med andra ord är uppgifterna från Familysearch uppenbart tokiga). Jag lägger in detta i artikeln. /FredrikT 29 april 2011 kl. 15.20 (CEST)

När ska "Ugglan" bort?

Om man ändrar i en artikel som är "helt eller delvis baserad på Nordisk familjebok", när är det lämpligt att ta bort Ugglan? Alltså, ska den alltid sitta där? IdaBokmal 28 april 2011 kl. 11.39 (CEST)

Om det fortfarande finns text i artikeln som är baserad på Ugglan bör den vara kvar. Alltså bör en vara kvar om man inte i princip gjort om hela artikeln. Tanzania 28 april 2011 kl. 11.43 (CEST)

Det bör framgå att NF använts som källa, men det finns konsensus för att ugglemallen bör bytas ut mot mallen runeberg.org. /Annika 28 april 2011 kl. 11.51 (CEST)

Man kunde önska att ett sådant samförstånd funnes, men det brukar vara en envis användare som ändrar i motsatt riktning. --LA2 28 april 2011 kl. 12.55 (CEST)

Det är ju endast en användare som opponerat sig mot detta och måste det anses finnas konsensus för mallbytet./Annika 28 april 2011 kl. 13.00 (CEST)

Men har du försökt att ändra till runeberg.org i de nyskapade artiklarna av Fernbom2? --LA2 28 april 2011 kl. 13.26 (CEST)

Ingen verkar försökt nyligen, av att döma av LA2:s och Fernbom2:s bidragslistor i alla fall. I övrigt var det tre som var emot att byta ut ugglan-mallen (Fernbom2, Mörkerman och Wvs). Obelix 28 april 2011 kl. 13.46 (CEST)

Wvs förefaller inte vara helt negativ till förändringen, se [6], och Mörkerman verkar ju helt ha försvunnit under sin vandring i mörker./Annika 28 april 2011 kl. 14.06 (CEST)

Bland relaterade ändringar för mall:ugglan finns ett tjugotal redigeringar per dag, däribland 3-4 nyskapade artiklar, samtliga skapade av Fernbom2. Det gör cirka 1000 nya ugglan-användningar under det år som gått sedan jag slutade diskutera frågan. --LA2 28 april 2011 kl. 14.08 (CEST)

Jag kan ta Stenbräckeväxter som ett färskt exempel. Artikeln baserad på NF var ganska kort. Jag har kollat alla fakta mot en modernare referens, ändrat siffror och formuleringar, lagt till lite mer..., men inte riktigt gjort om hela, nej. Skulle ni då säga att ugglan ska vara kvar?IdaBokmal 28 april 2011 kl. 12.27 (CEST)

När vi ändå diskuterar det, vad känner ni andra inför ugglan? För mig signalerar den "omodern information som ingen har uppdaterat på evigheter" men jag kan tro att den lika väl kan tänkas signalera "pålitlig källa". IdaBokmal 28 april 2011 kl. 12.35 (CEST)

Först vill jag säga att jag har bristande insyn till varför mallen med Ugglan används. Om man använt en källa och notat texten samt bearbetat språket bör det vara gott nog. En uppslagsbok beskriver oftast neutralt. Sen är det allt som oftast bra med fler än en källa. (Men det finns väl inte mallar för alla olika stora kända källor?) I fallet med Stenbräckeväxter som verkar vara bearbetad i hela texten kanske den skulle gå att nota på ytterligare ett ställe? I såfall anser jag att ugglan inte behöver sitta där.Ser fram emot att läsa vad fler säger, det är nyttigt för mig som skribent på wikipedia.B.Odins 28 april 2011 kl. 12.45 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Vilka källor har du kollat mot? I så fall ska ju de in också, men eftersom NF ändå har använts bör den stå kvar som källa, vilket andra ju också har nämnt ovan. Visst kan Ugglan signalera båda de saker du nämner: i fråga om naturvetenskap och utomeuropeiska företeelser är den givetvis ofta hopplös, men som källa för europeiska städer, gamla teologer och dylikt är den mindre kass. I vilket fall bör Ugglan-mallen bytas mot {{runeberg.org}}. /jssfrk (d|b) 28 april 2011 kl. 12.47 (CEST)

Spontant så reagerar jag precis så som du nämner först, när jag ser Ugglan. Jag ser fågeln som en varningssignal: "Se upp! I den här artikeln kan det finnas inaktuell information!". Självfallet bör den som har bidragit till en artikel ha någon "cred" för det, men det kan kanske ske på ett mer diskret sätt? Stigfinnare 28 april 2011 kl. 12.49 (CEST)

Ser man inte det om man gör en helt vanlig källhänvisning? Som läsare måste man ju också vara källkritisk. Alltså inte bara som skribent.B.Odins 28 april 2011 kl. 12.52 (CEST)

Har tittat på mallen för runeberg nu och som jag förstår det blir den en "vanlig" referenslänk. Rätt? Så om man händelsevis inte skulle veta om att mallen finns fungerar det alltså att lägga in en webbreferns?B.Odins 28 april 2011 kl. 12.57 (CEST)

Det skulle göra källorna lite mer jämbördiga. Betyder det att ugglan allt mer kommer att försvinna och ersättas med Nordisk familjebok i Projekt Runeberg allt eftersom artiklar byggs ut? Gärna för mig. IdaBokmal 28 april 2011 kl. 13.04 (CEST)

Prova. Om du notar och gör källförteckning så kommer det se toppen ut. Vänliga hälsningar B.Odins 28 april 2011 kl. 13.15 (CEST)

Jag tycker att det ser bra ut med mallen {{runeberg.org}}. /Mikael Lindmark 28 april 2011 kl. 13.22 (CEST)

I växtstubbarna finns det mååånga ugglor. Men en mindre idag, och en mindre imorgon, så rullar det väl på. Och ugglor gillar ju stubbar :D IdaBokmal 28 april 2011 kl. 13.46 (CEST)

Ja just, det hänger ihop med att det är stubbartiklar. Bra jobbat IdaBokmal. B.Odins 28 april 2011 kl. 13.47 (CEST)

[redigeringskonflikt] Ugglanmmallen känns för mig som en rest från Wikipedias barndom då de flesta artiklar generellt saknade källhänvisningar men då många artiklar m e m direktimporterades från Runebergs NF-skanning. Som kraven på källredovisning ser ut i dag anser jag att mallen blivit obsolet och bör museimärkas. /FredrikT 28 april 2011 kl. 13.49 (CEST)

FredrikT sammanfattar bra tycker jag. (IdaBokmal: Fantastiskt arbete med växtartiklarna!) Plrk 28 april 2011 kl. 14.38 (CEST)

Såg att jag nämndes ovan som ev. bromskloss betr. Ugglanmallen. Jag brukar numera enbart använda runeberg.org som källreferens och ansluter mig därför till FredrikT:s uppfattning om förvisningen av den gamla mallen till museiföremålens värld. Wvs 28 april 2011 kl. 15.21 (CEST)

FredrikT:s argument duger inte. Ur källhänseense är det knappast någon skillnad på mallarna. De länker båda till sidor men i ugglanmallen är det bara att kopiera in url-länken medan man måste kopiera in vissa delar i runeberg-mallen. Men källredovisningen blir inte bättre med mallbyte. Resultatet blir väl exakt detsamma? Obelix 28 april 2011 kl. 15.29 (CEST)

Jag undrar vad mallen eller mallarna är bra för överhuvudtaget. Jag frågade längre upp om man använder mallar för andra välanvända källor. Det allra enklaste sättet att källbelägga är väl att göra som med alla andra källor man lägger in. Eller. Vad är det som inte framgår för mig som aldrig reflekterat över den där ugglan förens nu. B.Odins 28 april 2011 kl. 15.40 (CEST)

Är det inte konsensus om att på sikt gå över till runebergmallen? Då slipper vi dessa upprepade diskussioner om ugglans vara eller icke vara. Nordisk familjebok blir likställd med andra referenser och mallen används även till andra böcker inom Runebergsprojektet. Funkar mycket bra, när man väl vet vad man skall skriva, och länkningen blir direkt till citerad text, om man väljer så. Mycket bra jobbat av LA. --Xauxa 28 april 2011 kl. 15.51 (CEST)

Så runeberg-mallen är som en vanlig källhänvisning????? Att jag undrar är att det är kanske inte så lätt att ens veta att det finns en speciell mall för en viss sida om den används som källa. Om det endast är en mall som ska underlätta själva länkandet ser jag egentligen ens ett syfte för runeberg-mallen. Man kan ju använda webbref-mallen och ta bort ref-taggen. Och den finns tillgänglig när man redigerar. Eller så gör man en länk. B.Odins 28 april 2011 kl. 15.55 (CEST)

Du kan skriva en vanlig källhänvisning helt för hand, utan några mallar alls eller med webbref-mallen. Varsågod. Mallen runeberg.org är dock en förenkling, eftersom du själv inte behöver skriva in verkets författare och titel, utan allting bygger på komponenter i URLen till Projekt Runeberg. När du ska hänvisa till Bilder ur Nordens flora behöver du inte minnas om författaren stavar Carl eller Karl, eftersom mallen håller reda på sådant åt dig och du bara behöver skriva {{runeberg.org|nordflor|428.html Knappag}} för att få den fullständiga hänvisningen: Knappag i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926).

Du kanske tycker det är en onödig förenkling, men då har du inte sett alla misstag av typen [http://runeberg.org/nordflor/428.html Nordisk familjebok] (man länkar till floran, men länktexten har titeln på uppslagsverket — två helt olika verk!) som förekommer när folk skriver källhänvisningar för hand.

Men detta förklarar bara hur mallen runeberg.org kan användas för källhänvisningar och säger inget om mallen {{ugglan}}, som den här diskussionen egentligen handlar om. --LA2 28 april 2011 kl. 16.49 (CEST)

Jag efterlyste ett svar, för att jag ska kunna bedöma om jag tycker si eller så. Tack för svar. Men hur ska de flesta användare upptäcka den nya mallens förträfflighet? Jag hade ju, som ett exempel~, ingen aning om att den fanns innan diskussionen om uggle-mallen dök upp. Nu har jag något att mecka med för att kunna ta ställning till. Tack igen. B.Odins 28 april 2011 kl. 17.29 (CEST)

Det är säkert så att många, liksom jag inte känner till runeberg-mallen. Men det tycker jag inte är ett stort problem. Som LA2 säger, man kan också skriva in allt på normalt sätt. (En parentes om Lindman: Boken heter "Nordens Flora". Jag trodde den hette "Bilder ur Nordens Flora" tills jag såg den på ett antikvariat.)--Ettrig 28 april 2011 kl. 17.36 (CEST)

nyutgåvan 1964 och senare heter "Nordens flora", men 1920-talets utgåva heter "Bilder ur Nordens flora", enligt Libris. --LA2 28 april 2011 kl. 18.57 (CEST)

@B.Odins: Ja, {{runeberg.org}} är en helt vanlig källhänvisningsmall. Och ja, det finns andra, liknande mallar för att referera till andra välanvända källor t.ex. {{SAOL}} (Svenska akademins ordlista), {{SFS}} (Svensk författningssamling), {{NE}} (Nationalencyklopedin). Det finns även källmallar som är baserade på {{bokref}} som t.ex {{bokref/Arholma-Landsort/2007}}. Alla finns i (eller under) Kategori:Källmallar. /Kemikungen 29 april 2011 kl. 10.01 (CEST)

Ugglanmallen kan givetvis plockas bort när texten till större delen bygger på annat material. Då bör NF-referenserna anges i notform, gärna med hänvisning mallen runeberg.org, som jag själv ofta använder och uppskattar i de sammanhangen. Väljer man att ange även en huvudkälla så, kan man med fördel lägga in artikeln i kategorin. Fernbom2 28 april 2011 kl. 20.57 (CEST)

Begreppet "huvudkälla" existerar bara i din fantasi. Det har ingen plats inom Wikipedia, lika lite som att någon skulle kunna utropa sig till "huvudförfattare" av en artikel. --LA2 29 april 2011 kl. 00.53 (CEST)

Det må vara så att det inte finns ett formellt sådant begrepp, men i praktiken existerar företeelsen. Det skappas till exempel ett stort antal artiklar dagligen med Svensk Uppslagsbok som enda angivna uppgiftslämnare. Fernbom2 29 april 2011 kl. 16.31 (CEST)

Tack Kemikungen! B.Odins 29 april 2011 kl. 10.02 (CEST)

Konstig kategori

Kategori:$1 finns på MediaWiki:Gadget-hotcat.js. Kategorin är konstig och bör knappast finnas. Går denna att få bort?--Bruno Rosta 28 april 2011 kl. 23.22 (CEST)

$1 är väl en programeringsfras, som ersätts av ett annat värde vid använding. Kategorin finns uppenbarligen inte heller i "verkligheten". --Civilspanaren 28 april 2011 kl. 23.25 (CEST)

Det är fixat nu. Sertion 28 april 2011 kl. 23.27 (CEST)

Kategorin är borta och hotcats funktionalitet är oförändrad. Sertion 28 april 2011 kl. 23.28 (CEST)

Kanske borde tillägga att detta inte heller är helt felfritt. Sertion 28 april 2011 kl. 23.50 (CEST)

Mobilformatterad sida borta - få tillbaka?

Jag använder iPhone ofta för att läsa Wikipedia. Den formateras då om till ett mobilformat för Safari. Längst ner på sidan fanns ett option: se sidan i original - som jag använde EN gång för att kunna byta språk. Nu är mobilformatteringen borta för alltid (tyvärr). Går det att få tillbaka - och finns det någon möjlighet att här föreslå att den mobilformatterade versionen också bör ge möjlighet att byta språk? Sry om jag skrev detta på fel ställe - vägled mig gärna var diskussionen hör hemma! Tack.

Wikipedia återgår till sitt mobilformat om man rensar kakor/cookies i webbläsaren. Jag har ingen iphone, så jag kan inte beskriva hur man gör i detalj på den. Mvh NH 29 april 2011 kl. 16.43 (CEST)

Genom att lägga till ett m i adressraden: http://sv.m.wikipedia.org så kommer du tillbaka mobilversionen. Kakor/cookies rensas annars i Inställningar->Safari->Radera cookies --I99pema 29 april 2011 kl. 17.37 (CEST)

Från Wikipediadiskussion:Veckans tävling

Jag har tänkt vidare lite på saken och skulle kunna tänka mig att fixa en kolumn med antal deltagare och att skriva vilket veckonummer alla tävlingar ägde rum på, alltså t.ex. "18/4 - 24/4 (16) 2011" istället för bara "18/4 - 24/4 2011". Jag gör gärna en stor del av jobbet själv men hjälp skulle vara uppskattat, några invändningar? Annars sätter jag igång inom kort! Varför jag tar upp det här är för att det ska få större spridning, alla kanske inte kollar diskussionssidan för veckans tävling. MVH Vit Platina ^(B) _(D) 29 april 2011 kl. 21.43 (CEST)

Däremot kan fortsatt diskussion kanske föras på Wikipediadiskussion:Veckans tävling efter blänkaren här? --MagnusA 29 april 2011 kl. 21.46 (CEST)

Ja, jo diskutera där istället. Vit Platina ^(B) _(D) 30 april 2011 kl. 08.03 (CEST)

Vem använder kategorier?

Är det nån som har någon uppfattning om hur kategorierna här på wikipedia används. Är det främst vi som redigerar som använder dem eller är det de som (mest) bara läser som använder dem? /Hangsna 10 april 2011 kl. 22.19 (CEST)

Anekdotiskt har jag stött på flera vanliga läsare (utan mer än normal datorvana) som var nästan lika hemma i kategorisystemet som jag är, vilket förvånade mig en smula. Det behöver förstås inte betyda någonting. /Julle 10 april 2011 kl. 22.21 (CEST)

Kan bara utgå från mig själv, och jag använder kategorierna hela tiden. Ibland undrar ju IP-adresser varför den biografi de skapat inte kategoriseras under efternamnet. – GeMet [diskussion] 10 april 2011 kl. 22.27 (CEST)

Jag är i och för sig bidragsgivare, men jag kan nämna att jag tycker kategorierna är särskilt användbara för mig när jag läser Wikipediaversioner på främmnade språk, när jag inte vet exakt vad det mest relevanta uppslagsordet heter, men skulle känna igen begreppet om jag ser det. Så jag kan tänka mig att kategorierna på svwp också är mycket användbara för dem som begriper sig på principen, men är lite svaga på svenska. Tomas e 11 april 2011 kl. 12.17 (CEST)

Min sambo läste över min axel när jag läste Bybrunnen igår kväll och trots att jag visat henne den grundläggande principen för redigering här på Wikipedia (och att hon använt Wikipedia i många år) så påpekade hon att hon inte tänkt på dem tidigare och aldrig använt dem och frågade mig vad vitsen med dem var. Då jag personligen tycker jag att kategorierna tillför oerhört mycket för mig (som användare/skribent och läsare) så började jag efter att jag förklarat vad de används till att fundera hur vi skulle kunna göra det mer lättförståligt vad de används till för våra läsare (lite usability i mikroformat alltså). Nu när jag tittat runt lite har jag tre små förslag som jag anser att vi bör genomföra för att göra det tydligare:

1. Markera kategorierna tydligare i alla artiklar: Då menar jag inte någon skrikig färg, men kanske en inledande text för att förklara vad det är i den grå rutan och vad vitsen är. Typ "För fler artiklar som har har koppling till denna se följande kategorier: Svenska jurister | Män | Levande personer".
2. Kategorisidorna borde ha en liten förklarande text i toppen (under artikelnamnet), typ: "Kategorier listar automatiskt artiklar som delar en egenskap med de andra artiklarna i kategorin. Se Wikipedia:Kategorier för mer information."
3. Den inledande länken längst nere på varje artikelsida borde inte länka till Special:Kategorier som den gör nu utan till Wikipedia:Kategorier (alltså det fetmarkerade länken här): Kategorier: "Svenska jurister | Män | Levande personer".

Frågor? Funderingar? Vänligen Jopparn 11 april 2011 kl. 17.26 (CEST)

Jag gillar Jopparns förslag, min egen erfarenhet är att det tog lång tid för mig, även som användare, innan jag uppmärksammade och förstod mig på kategorierna. --Niklas R^Dis-ku-_tera 11 april 2011 kl. 18.05 (CEST)

Jag är också positiv till Jopparns förslag. Dock vill jag hissa en varningsflagga för att använda ordet "automatiskt", vilket bör kunna förleda nya användare att tro att kategoriseringen är något som skapas av sig själv när man skriver en artikel. /FredrikT 11 april 2011 kl. 18.18 (CEST)

Det gör det ju FredrikT, fast av någon annan ;) I övrigt resonerar jag som Niklas R, det tog ett tag innan jag fattade vad kategorierna skulle vara bra för. Däremot måste jag säga att jag kan inte komma på något tillfälle då jag använt en kategori i samband med läsning (i kontrast till redigering). /Hangsna 11 april 2011 kl. 21.38 (CEST)

Stödjer förslag 3. På 2:an, menar du på det ställe, under rubriken, som vissa språkversioner skriver "Från Wikipedia, den fria encyklopedin"? – GeMet [diskussion] 12 april 2011 kl. 00.12 (CEST)

Sedan tycker jag att "|" som används mellan kategorierna bör bytas ut mot "•" som enwp hade för några år sedan. Såg mycket bättre ut. J 1982 12 april 2011 kl. 00.27 (CEST)

Jag använder själv kategorierna på två sätt, dels att hitta andra artiklar om samma ämne (eller andra kategorier) dels för att göra det lättare för andra att hitta artiklarna för att de ska kunna förbättra dem. Just nu försöker jag förbättra artiklarna om Karlstad, vilket betyder att det är spelarna i Färjestads BK som behöver förlängas etc. i stor utsträckning eftersom de är över 150st till antalet. Sedan är kategorisystemet delvis dåligt utbyggt, ex. Kategori:Spelare i Örebro IK som någon av Färjestadsspelarna också skulle in i hade tre stycken men efter att ha gått igenom de länkar som gick till Örebro IK kunde jag få upp antalet till tio stycken. Uppenbarligen har ingen som varit intresserad av hockey i Örebro gett sig på att kategorisera "sina" artiklar i rätt kategori. GameOn 12 april 2011 kl. 13.52 (CEST)

@;GeMet: Om vi tar Kategori:Svenska jurister som exempel skulle texten förslagsvis ligga mellan artikelnamnet (= "Kategori:Svenska jurister") och mellan den första rubriken, i det här fallet "Underkategorier". Låter det bra? Vänligen Jopparn 14 april 2011 kl. 18.18 (CEST)

Jag gjorde en redigering i kategorin. Var det ungefär så du menade? En sådan text har jag inget emot. Mvh – GeMet [diskussion] 20 april 2011 kl. 12.29 (CEST)

@FredrikT: Vad tror du om följande förslag för att förtydliga att kategorierna inte läggs till automatiskt: "Kategorier listar automatiskt de artiklar som delar en egenskap med de andra artiklarna i kategorin. Se Wikipedia:Kategorier för mer information om hur man lägger till kategorier i artiklar." Jopparn 16 april 2011 kl. 23.13 (CEST)

Jag skulle nog fortfarande vilja förtydliga vikten av artikelskaparens nödvändiga initiativ innan något automatiskt sker. Vad säges om något i stil med "Om du angiver kategorier för artikeln kommer den automatiskt att kategoriseras tillsammans med andra artiklar som den delar egenskaper med"? /FredrikT 20 april 2011 kl. 09.45 (CEST)

Ibland läser jag slumpartiklar, för skoj skull, men skuulle vilja kunna välja inom vilket område det skulle slumpas på. Där skulle kategorierna vara ett bra sätt att slumpa. Om man kan göra underknappar till "slumpartikel" (som då skulle vara kvar som nu) och där lägga in huvudkategorierna som slumpartikel. Då får man en ny användning av kategorierna. Annars har jag skälv inte använt dem något mer än lagt till till egna artiklar, eftersom jag läser av ett specifikt syfte. Adville 1 maj 2011 kl. 20.05 (CEST)

Vittnespsykologi

För kännedom har jag gjort några borttagningar; omnämnandet av Lena Hellblom Sjögren och hennes litteratur ur artikeln, samt ett okällbelagt stycke där det inte framgår vem som dragit de slutsatserna. Jag har kommenterat på artikelns diskussionssida. Kom gärna med synpunkter om raderingen. Obelix 1 maj 2011 kl. 00.12 (CEST)

Jag tog och tittade som hastigast, och jag har två funderingar:

1. Varför togs boken bort?
2. Det stycket som är borttaget är i sig inte fel rent faktamässigt och inriktningen på det skrivna stämmer väl överens med det (lilla) jag läst i ämnet. Det stämmer väl överens med den erfarenhet jag genom uppdrag som nämndeman i domstolen. Däremot är det beklagligt att en källa inte är angiven. Kanske en KB-mall skulle vara en bra lösning, samt att texten omformuleras en aning?

Det kanske finns bra motiveringar till båda redigeringarna. Nu blir det nog natten för mig så jag orkar upp imorgon. Voi voi... dnm ^{(d | b)} 1 maj 2011 kl. 02.06 (CEST)

Suck, hade du följt uppmaningen och kollat artikelns diskussionssida så...Detta var en not. Obelix 1 maj 2011 kl. 10.54 (CEST)

Kolla där, läs motiveringen så kan vi diskutera ikväll. Jag står fast vid att psykologer som saknar utbildning på området och som tillämpar PAS inte ska ses som aktoriteter. Jag hänvisar till Diesens kritik. Obelix 1 maj 2011 kl. 10.55 (CEST)

Som sagt vi tar diskussionen på Diskussion:Vittnespsykologi. Obelix 1 maj 2011 kl. 17.22 (CEST)

Tycker det är trist att du suckar. När jag tittade så såg jag ingen diskussion och detta ber jag om ursäkt för, men det förtjänade ingen suck. Skall läsa diskussionen nu. dnm ^{(d | b)} 1 maj 2011 kl. 19.06 (CEST)

Kvalitetsmätningen - maj

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Månadens kvalitetsprojekt i april var Wikipedia:Projekt faktakoll, vilket ledde till en minskning från 146 till 90. / Elinnea 1 maj 2011 kl. 10.00 (CEST)

Wikipedia:Ansökan om administrativ behörighet

Det är ungefär en vecka kvar av den officiella omvalsperioden, och vi har fortfarande sex användare som inte ens blivit tillfrågade om de vill fortsätta som administratörer. Det går att ha eventuella omval i maj också, men ju längre omvalsperioden drar ur på tiden, desto svårare blir det att få användare att engagera sig i omröstningarna! Så nominera på!!! -- Lavallen 25 april 2011 kl. 15.42 (CEST)

Jag tycker det vore bättre att försöka hitta lite mer aktiva användare som kan vara lämpliga att nominera. Att ingen tillfrågat just de här än kanske tyder på att ingen tycker det är så viktigt att de ska få tillgång till verktygen en period till. --Ḇọⅳⅰḙ 26 april 2011 kl. 08.27 (CEST)

Instämmer med Bovie. Jag är principiellt emot att admbehörigheten ses som ett "hederstecken", utan den skall vara kopplad till ett tydligt behov och av en aktiv närvaro. Jag överväger nu att gå från tidigare neutral till emot för flera av kandidaterna som nu dyker upp och som varit mycket inaktiva. Och där jag är fult positiv att snabbt ge dem behörigheten åter om de blir aktiva igen. Men egentligen tycker jag det är tråkigt rösta emot, vilket inte gör någon glad och hade föredragit att ingen omröstning varit aktuell för dessa.Yger 26 april 2011 kl. 08.45 (CEST)

Det finns hyfsat aktiva wikipedianer bland de onominerade, annars hade jag inte öppnat den här tråden. -- Lavallen 26 april 2011 kl. 08.48 (CEST)

Jag ser inte problemet med användare som får fortsatt tillgång till verktygen trots att de inte är så aktiva. Kanske kan de kolla Kategori:Snabbraderingar eller annan adminsyssla en gång i veckan eller månaden och då har vi bara att vinna, eftersom alla aktiva användare egentligen borde kunna vara administratsörer. Obelix 26 april 2011 kl. 11.10 (CEST)

Jag kan också tänka mig att rösta för användare som inte är så värst aktiva, men som ändå tror sig kunna göra lite nytta med verktygen, om jag har förtroende för deras agerande i stort. Det jag vände mig mot var att vi uppmanades tillfråga användare bara på grundval av att de tidigare fått tillgång till verktygen. --Ḇọⅳⅰḙ 26 april 2011 kl. 11.41 (CEST)

Jag anser som så, att om man inte har koll på när ens omval inträffar, har man inte intresse nog att behålla adminverktygen heller. Det finns ingen anledning för andra aktiva användare att ta ansvar för att folk som tydligen inte bryr sig tillräckligt blir nominerade till att få ha kvar sina adminverktyg. Vem som helst har naturligtvis rätt att fråga andra, men det är inget krav. Ska vi ta de årliga omvalen seriöst, bör vi begära borttagande av adminbehörighet för alla som inte tackat ja (dvs omröstning pågår) innan 1 maj. Vill man återfå det senare, går det bra med ett nytt nyval då. /Grillo 26 april 2011 kl. 12.53 (CEST)

(instämmer med Grillo, men svarar på Obelix inlägg) Det är naturligtvis OK att vi har olika syn i denna fråga, men jag kan ändå passa på att beskriva mer om hur jag tänker. Det går att med hypotetiska exempel visa att det kan bli problem, men jag låter bli ta upp dem. Det går också att resonera utifrån att vi nu har årliga omröstningar, att det då också bör kunna utan dramatik bli av med verktygen, även när det är på en kort tid - så skedde tex med Jorva häromåret. Mitt huvudskäl är dock något annat som du också tangerar. Jag har fullt förtroende för användare som Användare:Ascilto, Frökennostalgi, Holger etc och jag skulle teoretiskt tänka mig stödja att de utifrån sin seriositet fick tillgång till verktygen. Men nu är det inte så det fungerar. Att att då välja ut en delmängd av de seriösa och som inte använder verktygen och som vi "Känner väl till"/"tidigare haft tycker jag är att ge stöd åt ett vi-dom tänkande, d.v.s. en sorts omvänd diskriminering. Och åtminstone jag har en olustkänsla inför att jag kan prioritera kompisskap före objektiva kriteria som bara kan utläsas ur användaren redigeringar.Yger 26 april 2011 kl. 12.57 (CEST)

Det är väldigt få här som känner sig hemma på Permissions. Det är en extremt liten krets här som intresserat sig för den sidan, när det berört någon annan användares grupptillhörighet. Om Grillo vill engagera sig i den sidan, så är han mer än välkommen när månadsslutet närmar sig! -- Lavallen 26 april 2011 kl. 17.54 (CEST)

Tanken med att ha omvalsperioder är att det bara ska behövas ett besök på meta var tredje månad. Då kan man göra en gemensam ansökan för alla som inte har fått fortsatt tillgång till verktygen. Det borde inte bli krångligare om det är fler som ska bli av med verktygen samtidigt. Det krångliga inträffar bara om det är något omval som påbörjats i slutet av månaden, där man kanske ska överväga att inte ta bort behörigheten för någon som förväntas få tillbaks den inom ett par dagar. --Ḇọⅰⅵḙ 27 april 2011 kl. 08.36 (CEST)

Anmäler jag borttagande av verktygen för en administratör, som är fullt aktiv enbart för att ingen har tilltalat användaren, kommer den begäran att bli ifrågasatt av våra Stewards. Sådana borttagningar blir ifrågasatta även när det kommer till inaktiva konton på andra projekt. Hela vårt system med tidbegränsade förordnanden blir ifrågasatt på meta om vi systematiskt håller på och tar ifrån användare deras grupptillhörighet, och lägger tillbaka dem efter ngn vecka. -- Lavallen 27 april 2011 kl. 09.41 (CEST)

Kan du ge något exempel på där vår lokala policy att ge tillgång till administratörsverktygen för ett år i taget har blivit ifrågasatt av någon steward? Det är ju att inte ta bort verktygen när tiden går ut som bryter mot policyn på svwiki. Och det är kanske inte fel att göra något undantag i speciella fall; det gjorde jag själv på den tiden när jag gjorde meta-ansökningarna, om det var någon som höll på att bli omvald. Ḇọⅰⅵḙ 27 april 2011 kl. 11.52 (CEST)

Nej, vårt system har inte blivit ifrågasatt, men enstaka återkallningar av grupprättigheter har blivit ifrågasatta. Och jag har sett många exempel på där återkallningar blivit ifrågasatta för projekt som istället har en inaktivitetspolicy.

Det som oroar mig, är om vi skulle få många sådana ifrågsättanden, att hela vårt system skulle bli ifrågasatt, detta om vi gång på gång skulle ha fall med användare som blir åter-tillsatta efter en vecka. -- Lavallen 27 april 2011 kl. 12.14 (CEST)

Jag förstår inte, Grillo, varför man blir en bättre admin om man är duktig på att hålla kalenderdatum i huvudet. Det är två helt olika färdigheter. Vi kan ställa en del krav på en admin: Bra på klotterhantering, känna till metaaktiviteter som sidflytt, radering, blockering, vänlig men ändå handlingskraftig (en väl så kinkig avvägning) men bra på att minnas födelsedagar, namnsdagar, bröllopsdagar, årsdagar? Varför det? / Ternarius_D 26 april 2011 kl. 18.21 (CEST)

Jag är dålig på att hålla kalenderdatum i huvudet. När jag i början av april såg att det var omval på WP:AAB så kom jag på att jag skulle kolla om tiden höll på att gå ut för min tillgång till verktygen. Om jag inte kollat efter det då, och ingen hade tänkt på att tillfråga mig, då hade jag kanske märkt att jag saknade dem den första gången jag behövde använda verktygen i maj. I så fall hade jag naturligtvis gjort en ansökan då, och förhoppningsvis fått tillbaka verktygen efter en vecka. Jag tycker det inte hade varit så farligt att vara utan verktygen i ett par veckor. --Ḇọⅰⅵḙ 27 april 2011 kl. 08.36 (CEST)

Om en admin har utfört adminarbete tidigare, så upplever jag personligen inte det är så farligt om vederbörande blir litet mindre aktiv för ett tag. Emellertid kan jag ha förståelse för att andra anser att administratörer ska uppvisa en hög aktivitetsgrad, även om min personliga åsikt är att ett borttag av adminbefogenheterna utan föregående varning känns som en rätt drakonisk åtgärd. Vad jag främst vände mig mot var att god kalenderkännedom framställdes som en nödvändig egenskap för en administratör. / Ternarius_D 27 april 2011 kl. 09.49 (CEST)

Man behöver faktiskt bara ha koll på fyra perioder under ett år, och som Boivie beskriver är det inte svårt att få tillbaka behörigheten. Det är lite som att säga att man ska påminna politiker om att det är val vart fjärde år. Det är sånt man som administratör i min åsikt får hålla koll på. Något minimikrav får vi väl ha... I adminskapet ingår ju faktiskt att hålla lite koll på vad som händer i metavärlden på svenska Wikipedia, så att man känner till rådande praxis. Angående vad Lavallen skriver om att sådana begäran ifrågasätts på meta, tycker jag att de som sköter avsättningar där på ren svenska ska ge fan i att ifrågasätta sådant. Vi har våra regler för adminskap, och de ska inte lägga sig i dem. Jag kan tänka mig att begära avadministrering för de som inte blivit valda den här gången, om jag lyckas lista ut hur man gör. /Grillo 27 april 2011 kl. 11.51 (CEST)

Att inte bli tilltalad eller inte svara på en adminförfrågan men vara aktiv i övrigt har förresten tidigare setts som en metod för en användare som insett att h*n inte kommer att få stöd att tyst kunna avgå utan att skapa alltför mycket drama kring situationen. Det tycker jag är något värt att hålla fast vid. /Grillo 27 april 2011 kl. 11.53 (CEST)

Grillo: så här gjorde jag en gång till exempel. Ḇọⅰⅵḙ 27 april 2011 kl. 11.57 (CEST)

Liknelsen med politiker haltar. Ingen lär väl kunna undvika att märka när det är politiska val. En admin, å andra sidan, kan väljas när som helst under året. Jag inser tyvärr fortfarande inte, varför egenskapen att komma ihåg en viss vecka på året är så viktig för en admin – personligen kan jag tänka mig många fler kunskaper (se mitt första inlägg) som bättre kan beskrivas som minimikrav. Men tillbaka till Lavallens ursprungliga krav: Var någonstans i svenska Wikipedias praxis står det att det är olämpligt att nominera en admin som glömt att göra det själv? Jag har förvisso förståelse för det Grillo tar upp i det sista stycket i sitt senaste inlägg, men det uppfylls redan av att en nominering ska åtföljas av den nominerades bekräftelse. Viss man avgå på ett odramatiskt sätt svarar man helt enkelt inte på nomineringsförfrågan. / Ternarius_D 27 april 2011 kl. 13.28 (CEST)

Jag säger detsamma. Till följd av den här diskussionen gick jag i går in och kollade hur långt min mandatperiod sträcker sig, men om någon hade bett mig att på rak arm svara på vilken månad jag blev (om)vald hade jag inte haft en aning. Går det månne att skapa någon automatisk "påminnelsefunktion" (typ "det är nu bara 14 dagar kvar av Ditt mandat som administratör...")? /FredrikT 27 april 2011 kl. 14.56 (CEST)

Sätta en bot på att lägga in halvautomatiska meddelanden av den typen, borde inte vara ngt tekniskt problem alls. -- Lavallen 27 april 2011 kl. 14.59 (CEST)

Kanske dags se över mer brett hur vi hanterar omval?. Jag har påbörjat en sådan spåning på Wikipediadiskussion:Ansökan om administrativ behörighet#Omval.Yger 27 april 2011 kl. 15.25 (CEST)

Den som klarar det har mitt stöd att göra det. Jag har frågat de två som inte tillfrågats och som fortfarande är aktiva. Den enda som inte blivit tillfrågad har bara en enda redigering på hela 2011. Vid sådan inaktivitet lär man ändå inte få stöd att fortsätta. /Grillo 27 april 2011 kl. 15.34 (CEST)

Nu har jag lagt in begäran. Lägger in resten också om det skulle bli aktuellt. /Grillo 2 maj 2011 kl. 01.36 (CEST)

Wall of rörig text

WP:BAA är jätterörig, skulle vilja ha lite input här: Wikipediadiskussion:Byte_av_användarnamn#Förenklande exempel. Moberg 29 april 2011 kl. 10.28 (CEST)

Nu är all text borttagen. Kanske en länk till regler om övertagning behövs. Moberg 2 maj 2011 kl. 12.25 (CEST)

Wikipedia bör verka för att förhindra självmord

Flyttat till Diskussion:Självmordsmetoder#Bybrunnen. Diskussionen där bör handla om artikelns utformning. /NH 1 maj 2011 kl. 23.54 (CEST)

Multilingual Challenge

Please help: replace this red text with a translation of the English message below. Thank you!

Announcing the Derby Multilingual Challenge This is the first multilingual Wikipedia collaboration. All Wikipedians can take part, in any Wikipedia language. The challenge runs from 1 May until 3 September 2011. Sign up now! " Wikipedia is particularly pleased to see that Derby Museums are encouraging the creation of articles in languages other than English." (Jimmy Wales, 14 January 2011)

Andrew Dalby 2 maj 2011 kl. 16.03 (CEST)

Årets bild

Missa inte commons:Commons:Picture_of_the_Year/2010! Plrk 30 april 2011 kl. 10.44 (CEST)

• 
  Wismut Kristall und 1cm3 Wuerfel
• 
  Lake Vuoksa 1
• 
  Bicheno Seascape 1
• 
  Laser Towards Milky Ways Centre
• 
  Schwappender Wein
• 
  AgamaSinaita01 ST 10

Det är mycket trevliga bilder måste jag säga! I synnerhet vinglaset är mycket häftigt, men den där öbilden ser extremt härlig ut... längtar hem när jag ser den. :) dnm ^{(d | b)} 30 april 2011 kl. 15.00 (CEST)

Tack för påminnelsen - hade missat detta annars! :-) Calandrella 3 maj 2011 kl. 20.21 (CEST)

Rekommendera basartiklar

Har helt missat att jag ju hade hand om veckans tävling! Får skriva in sådant i kalendern hädanefter..

Nåväl, den här veckan är det dags att rekommendera våra kära basartiklar! Tävlingen kan du hitta här - hjälp till med våra viktiga artiklar! Tanzania 3 maj 2011 kl. 18.26 (CEST)

Isbjörnen Knut och andra döda djur

Med anledning av att det nu finns två rubriker på Wikipedia:Anmäl ett fel om Knut (isbjörn) i Avlidna 2011 vill jag diskutera: ska djur med egna artiklar finnas med i artiklarna "Avlidna ÅÅÅÅ" och "Kategori:Avlidna ÅÅÅÅÅ"? Även om det finns risk för att jag blir anklagad för speciesism menar jag att det ger ett märkligt, nästan löjligt, intryck när djur blandas med människor i samma lista. Jag ser att tyska Wikipedia har en egen artikel för avlidna djur de:Nekrolog (Tiere), och att de:Kategorie:Gestorben 2011 skriver "Personen". Engelska en:Category:2011 deaths skriver "people" (och i en:Deaths in 2011 står det ingenting). Den tyska lösningen med en egen artikel för döda djur organiserad efter dödsdatum tycker jag är vettig.Sjö 22 april 2011 kl. 08.46 (CEST)

Jag håller med om att företeelserna bör hållas åtskilda. Att ha djurs och människors dödsdatum i samma lista gör ett lite löjligt intryck. En separat lista för djur är en fullgod lösning, även om den inte synes mig vara nödvändig, speciesism eller ej. ChrisΨ 22 april 2011 kl. 08.58 (CEST)

Självklart ska Knut inte vara med bland avlidna. Djur avlider inte, djur dör. Se TT-språket. Den tyska modellen verkar bra. Håll förmänskligandet av djur borta från Wikipedia. Rex Sueciæ 22 april 2011 kl. 09.00 (CEST)

Jag instämmer med övriga i den konkreta frågan och i Rex Sueciæs avslutande mening som motivering. Fernbom2 22 april 2011 kl. 13.57 (CEST)

Tillägg till mitt första inlägg: enwiki har en:Category:2011 animal deaths där Knut ingår.Sjö 23 april 2011 kl. 09.28 (CEST)

Bra. Vad ska vi kalla den på svenska? Kategori:Djur döda 2011? Överkategori Kategori:Dödsår för djur?

Jag motsätter mig inte i sak, men invänder mot motiveringen. Vi ska utgå från etablerat språk, inte driva vissa språkfrågor. Argumentet är därför att just följa etablerat språkbruk. --flinga 4 maj 2011 kl. 17.18 (CEST)

När vi ändå är inne på kategorisering i "Levande/Födda/Avlidna etc". Ska biografi-kategorier som Kategori:Frank Gehry kategoriseras enligt detta system, eller ska vi nöja oss med själva biografin? -- Lavallen 22 april 2011 kl. 14.23 (CEST)

Jag tycker det ser ut som ett skämt! Har vi andra kategorier med personnamn där födelseår etc är med som kategori? Kategorierna Taube, Tegnér och Strindberg har t.ex. inga sådana kategorier. Rex Sueciæ 22 april 2011 kl. 14.48 (CEST)

Kanske är det en sammanblandning mellan kategorierna på Commons och svenska Wikipedia. -- Lavallen 23 april 2011 kl. 09.51 (CEST)

OT: i fallet Kategori:Frank Gehry borde den väl snarare heta Kategori:Byggnader ritade av Frank Gehry? -Laxskinn 22 april 2011 kl. 16.21 (CEST)

ImageAnnotator

För er som har tittat på bilder på commons har kanske upptäckt att man där kan märka upp dem, med ytterligare information i bilden (exempel). Men problemet är att man måste gå till Commons för att se dem, de syns inte på bilderna här. Än. För om jag förstår instruktionerna här rätt så kan vi få dem att bli synliga även på svwp. Ska jag påbörja att installera den finessen här? Eller ska vi helt enkelt slå på den som default för alla (med möjlighet att slå av)? --Ainali 2 maj 2011 kl. 19.53 (CEST)

Bildnoterna tillför ofta mycket information (även om man ska vara medveten om att de också kan innehålla synpunkter på tekniska brister i bilden) och den bör våra läsare få tillgång till. Så slå på den som default. Innebär det också att en text kommer visas under bilden med information om att det finns noteringar?--Ankara 2 maj 2011 kl. 19.57 (CEST)

Ja, det verkar så i exemplet här. --Ainali 2 maj 2011 kl. 20.30 (CEST)

En nackdel med annotations är att de bara kan vara fyrkantiga till skillnad från "imagemaps" som kan vara fyrkanter, cirklar eller polygoner. Det kan i vissa fall vara en nackdel. Det är t.ex. därför som den här bilden inte har några annotations på Commons längre. De finns i stället i {{Stockholms skärgård/Karta}}. /Kemikungen 2 maj 2011 kl. 22.13 (CEST)

Tycker du att den nackdelen gör att vi inte ska använda annotations på svwp? Om jag fattar det rätt fungerar de parallellt och oberoende av imagemaps. --Ainali 2 maj 2011 kl. 22.34 (CEST)

Annotations och imagemaps går inte att använda på samma bild samtidigt, nej. Eller jag har i alla fall svårt att föreställa mig hur. Men på bilder som har annotations på Commons och som inte har imagemaps på svwp så kan det vara en bra idé. Däremot så ska man vara medveten om att annotations ofta kan vara överlappande eftersom de är fyrkantiga och inte kan följa konturerna av det de avser markera. Därför kan det ibland vara lämpligt att göra en imagemap i stället för att använda Commons annotations. [7] kan tjäna som skräckexempel. /Kemikungen 3 maj 2011 kl. 06.52 (CEST)

Jag har sett funktionen innan på commons, men visste inte att vi kunde få igång den i våra artiklar. Förutom de två exempel som ni tagit upp så skulle det passa på panoramabilder, ex. de som finns i Stockholm och varför inte till det kollage som ligger i en del artiklar. Hmm.. New York är ett bättre exempel, den panoramabilden har redan annotations inlagda på commons. Används funktionen av andra språkversioner? Jag kan inte se det på enwp. GameOn 4 maj 2011 kl. 11.22 (CEST)

@Kemikungen: Har du testat om det funkar på samma bild och sett att det inte gör det? Det skulle väl kunna fungera eftersom att det ena är javascript och det andra html. Hur som helst så kan man slå av annotations per bild också (ifall de skulle bli rörigt). En nackdel med imagemaps är att de blir lokala för respektive projekt medan annotations kan nås av alla.

@GameOn: Ja, som man kan läsa här har bland annat tyska Wikiversity slagit på det helt. Här kan man se tre exempel på hur det ser ut, i defaultläge, med hjälptext avslagen och med allt avslaget. Ni får gärna experimentera med imagemaps där. --Ainali 4 maj 2011 kl. 18.44 (CEST)

användarmenyn

Ursäkta, jag märker att min användarmeny ligger på vänstersida istället på högersida när jag är inloggad, är det bara jag som har det så. Det har varit så bara för några minuter sen. Egon Eagle 4 maj 2011 kl. 22.18 (CEST)

Har hänt mig också. Tidigare i dag var menyn på det vanliga stället; vet dock inte om skillnaden har att göra med att jag däremellan rört mig mellan PC och Mac resp mellan två olika läsare. /FredrikT 4 maj 2011 kl. 22.26 (CEST)

Nej, det är nog inte förklaringen. Jag har också upplevt samma problem, och jag sitter vid samma dator. »Wolfgangus Mozart 4 maj 2011 kl. 22.30 (CEST)

Jag missade en sak, men det ska vara åtgärdat nu. Sertion [¤] 4 maj 2011 kl. 22.31 (CEST)

Wikilänkar

Diskussionen flyttad till Wikipediadiskussion:Wikilänkar#Överlänkning. --MagnusA 6 maj 2011 kl. 15.20 (CEST)

Dags att museimärka WP:REL?

Diskussion flyttad till Wikipediadiskussion:Relevanskriterier#Dags att museimärka WP:REL?. --MagnusA 6 maj 2011 kl. 15.25 (CEST)

Cool bevakningslistefunktion

För den som är trött på att klicka "refresh" hela tiden på sin bevakningslista kan jag tipsa om en funktion som Sertion har totat ihop. Den finns bland både mina och Sertions inställningar. Här är den ändring jag gjorde. Funktionen kollar av var nittionde sekund om något har hänt i de artiklar du har på bevakningslistan, och lägger ett rött streck i listan där du senast tittade. Om du klickar någonstans utanför en länk tas det röda strecket bort. Men det coolaste och mest användbara är det här: när du har en flik eller ett fönster med bevakningslistan inaktivt, så ändrar den texten i fönstrets namn, så att det står hur många ändringar som har gjorts sedan du besökte sidan senast. Funktionen sparar dessutom på serverkraft, om jag har förstått det hela rätt.

Du kan enkelt lägga in det själv genom att klippa ut texten längst ner i min vector.js-fil och listra in den i den js-fil som motsvarar det skin du använder bland dina inställningar.//Hannibal 27 april 2011 kl. 23.50 (CEST)

Tack Hannibal och Sertion! Väldigt nice funktion! :) --Vit Platina ^(B) _(D) 28 april 2011 kl. 08.14 (CEST)

Kom på att det kan vara värt att nämna att koden fungerar på alla mediawiki-wikis. Det är bara att kopiera in importScriptURI("http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Användare:Sertion/bevakningsreload.js&action=raw&ctype=text/javascript"); på js-sidorna. Sertion [¤] 7 maj 2011 kl. 18.29 (CEST)

Ny användargrupp?

Patrullroboten slutade efterpatrullera Special:Nya sidor i februari. Det kanske går att få igång boten igen, men det finns också andra möjliga tekniska lösningar som inte kräver att en botägare behöver hålla ordning på en bot.

Det går att införa en ny användargrupp med autopatrol-rättigheter. Denna rättighet har redan alla tillbakarullare, administratörer och uppåt i hierarkin. En sådan användargrupp är inte ovanlig bland våra systerwikis, jag har tex den behörigheten på tre olika projekt. På Wikisource kallas de Autopatrullerare. Tekniskt sett, läggar man in en sådan användare i denna grupp på samma sätt som man idag tillsätter en tillbakarullare (dvs som Administratör lägga in ett litet kryss i en ruta). Till skillnad från Patrullroboten, så kan man dock inte lägga in betrodda IP-nummer i någon sådan grupp. -- Lavallen 3 maj 2011 kl. 20.05 (CEST)

Det tycker jag låter som en bra idé. /Kemikungen 4 maj 2011 kl. 07.03 (CEST)

Kan jag få lite feedback på den här idén? Två inlägg är inte mycket att komma till bugzilla med! -- Lavallen 6 maj 2011 kl. 16.30 (CEST)

Jag tycker också att det låter som en bra idé. Jag upptäckte för ett tag sedan att Patrullroboten slutat patrullera och anmälde det till dess husse. Det är ganska onödigt arbete att behöva patrullera etablerade/betrodda användares nya artiklar och det skulle istället kunna läggas på att patrullera andra nyskapade alster, eller göra något annat trevligt här på Wikipedia. Kör!--Historiker 7 maj 2011 kl. 18.45 (CEST)

Ny patrullerar jag själv inte nya sidor systematiskt (ännu), men det låter onekligen som en god idé. Zaijaj 7 maj 2011 kl. 19.06 (CEST)

Lord of Sune

Hehe, rolig översättning på en.wiki här, sök på Lord. Borde sparas på humorsidan ;) Moberg 5 maj 2011 kl. 19.45 (CEST)

Jag kollade på Google translate, och "Sagan om Sune" blir "Lord of Sune" så jag antar att någon tittat där utan att tänka sig för. Boken heter nog något annat om den finns på engelska. Fast vår humorsida är väl inte till för andra språkversioner? J 1982 5 maj 2011 kl. 20.15 (CEST)

Hittar ingen översättning på Libris, inte heller i nätbokhandeln. Trilogin heter Härskarringen eller Ringarnas herre. "Sagan om Ringen" var en hemsnickrad översättning redan från början. -- Lavallen 5 maj 2011 kl. 20.20 (CEST)

I TV-serien heter Sune på engelska "Tosh", kanske bättre sökalternativ på böckerna? Boken "Sagan om den lilla, lilla gumman" heter "Tale of the Little Little Old Woman" på engelska enligt http://en.wikipedia.org/wiki/Elsa_Beskow J 1982 5 maj 2011 kl. 20.23 (CEST)

Helt klart måste det vara Åke Ohlmarks något egna översättning av LOTR:s titel som på något sätt spökar, men fascinerande att se det hända i översättning åt "andra hållet"! Tomas e 6 maj 2011 kl. 15.00 (CEST)

Google Translate bygger på statistisk metod: man samlar in stora mängder text som översatts och låter mjukvaran på så sätt lära sig. Mellan franska och engelska är den vid det här laget riktigt bra, inte minst, gissar jag, tack vare EU och Kanada. Mellan svenska och engelska, mindre så. Översättning mellan Sagan om och någonting på engelska blir, föga överraskande, Tolkiendominerat, och eftersom inte tillräckligt många användare sagt till den att den har fel ... Resultatet är egentligen inte särskilt överraskande, men det är förstås festligt ändå. Sådana små missar lyser upp världen. /Julle 6 maj 2011 kl. 15.08 (CEST)

Hela titeln "Sagan om Sune" är egentligen missledande, eftersom det inte är med några figurer som kännetecknar sagor, som jättar, häxor, tomtar och troll (monsterälgen i trädgården fanns ju aldrig) men det är ju upp till författarna. J 1982 6 maj 2011 kl. 19.32 (CEST)

Ordet "saga" betyder egentligen närmast "berättelse" (jämför isländska sagor, där engelskan använder originaltermen). Det har alltid använts om historier som inte har "sagokaraktär" (jämför "Forsythesagan"). Det är kanske som att svära i kyrkan, men jag anser personligen att Ohlmarks namn på Tolkiens trilogi är (kon)genialt. Att den egensinnige översättaren i övrigt gjort mindre lyckade ting är en annan sak. Detta totala utdömande av hela hans verk som nu är comme il faut kan jag inte ställa mig bakom. Fernbom2 6 maj 2011 kl. 20.07 (CEST)

Jag menade Sune, vad man säger på isländska har väl inte med det att göra. J 1982 6 maj 2011 kl. 20.25 (CEST)

Vi talar även på svenska om isländska sagor. Fernbom2 6 maj 2011 kl. 20.39 (CEST)

Jo, men om en isländsk författare i dag skriver en bok i samma stil som Sune eller Bert är det ju inte direkt "isländska sagor" man i första hand säger. J 1982 6 maj 2011 kl. 22.38 (CEST)

Kan vi inte dra ett streck här, den här diskussionen hör hemma på något annat forum. /jssfrk (d|b) 6 maj 2011 kl. 23.10 (CEST)

Du menar Faktafrågor? J 1982 7 maj 2011 kl. 10.59 (CEST)

"Let's Have a Party"

I've just split two articles about 1950s/1960s singles, Let's Have a Party (1957) and Let's Have a Party (rag) (1953), on the English Wikipedia, so I thought I'd do the same thing on the Swedish Wikipedia, so the interlanguage links could still work properly. Could somebody who knows Swedish clean up after my efforts here? Also if you could translate some of the text that I added to the article about the 1957 song, especially the part about the Billboard Hot 100, I would greatly appreciate it. Thanks very much! Graham87 7 maj 2011 kl. 15.01 (CEST)

We allready have two articles for the 1953 (Let's Have a Party (rag)) and the 1957 (Let's Have a Party) versions. --Civilspanaren 7 maj 2011 kl. 15.16 (CEST)

Graham87 split the articles. I suppose he wants someone to make sure he didn't make any mistakes. /Julle 7 maj 2011 kl. 15.18 (CEST)

Indeed. I'm sure the hatnote text "Den här artikeln handlar om the sång från 1957" isn't right ... but I did my best. :-) The text about Swedish articles in en.wp is a bit confusing to me. Graham87 7 maj 2011 kl. 16.15 (CEST)

Thanks for the edit, Julle. Graham87 7 maj 2011 kl. 18.08 (CEST)

Kvalitetsprojekt i maj?

Nu finns det
6 166 biografiska artiklar
kvar att hitta källor till

Är det någon som har några förslag vad vi skulle kunna köra som kvalitetsprojekt i maj? Gärna något som dels behövs, men dels något som många är villiga att jobba med hela månaden. Faktakollen gick bra första veckan, men sedan fastnade vi kring ca 88 artiklar och kom tyvärr inte vidare. Jag tycker att det vore kul om vi nån gång skulle lyckas få ned siffran till noll, och då bör vi kanske ta Projekt Fluff? Projekt städa lyckades vi få ned från 205 till 100 förra gången den var månadens kvalitetsprojekt, så vi kanske skulle kunna få ned den från 118 till 0 den här gången, om det är fler som deltar? Projekt städa kan vi nog inte få ned till noll, men där lyckades vi med en stor minskning förra året, från 396 till 201. Så nåt av dessa är mina förslag. / Elinnea 28 april 2011 kl. 12.09 (CEST)

Månad	Projekt	Resultat	%Δ
2010-01	Faktakoll	↘ -93	- 69,40
2010-02	Uppdatering	↘ -18	- 8,33
2010-03	Förvirrande	↘ -105	- 51,21
2010-04	Fluff	↘ -66	- 73,33
2010-05	Städa	↘ -195	- 49,24
2010-06	POV	↘ -97	- 34,15
2010-07	Global	↘ -6	- 1,55
2010-08
2010-09
2010-10	Uppdatering	↗ +1	+ 0,44
2010-11	Substubbar	↘ -17	- 14,29
2010-12	POV	↘ -14	- 16,28
2011-01	Uppdatering	↘ -74	- 37,00
2011-02	Språkvård	↘ -114	- 31,23
2011-03	Infogningar	↘ -423
2011-04	Faktakoll	-56
2011-05	Biografikällor

Jag röstar på Källor biografi, eftersom vi väl bryter mot WP:s regler genom att behålla dåligt källbelagda artiklar om levande personer. Det går säkert inte heller att få ner till noll, men det är ett viktigt arbete som jag upplever hamnat i skymundan. Många artiklar är dessutom korta och hyggligt enkla att källbelägga, särskilt om man skriver om dem helt utifrån nya, goda källor. /jssfrk (d|b) 28 april 2011 kl. 12.27 (CEST)

Håller med om att detta är viktigt område, men så vitt jag vet så finns inget sådant kvalitetsprojekt. Vi kan inte välja ett projekt som ännu inte finns. Så starta gärna först upp Wikipedia:Projekt källor till biografier (eller liknande namn) och dra igång det. (Här förtydligat ovan att Månadens kvalitetsprojekt handlar om kvalitetsprojekt). / Elinnea 28 april 2011 kl. 12.54 (CEST)

Jag har startat upp Wikipedia:Projekt biografikällor nu (byt gärna namn om ni kommer på nåt bättre) och strukturera upp sidan på nåt sätt som ni tycker är bra. Jag har bara gjort en grundform. / Elinnea 28 april 2011 kl. 13.16 (CEST)

Jag har tyvärr inget bättre namn att föreslå, men eftersom det handlar om levande personer skulle jag önska att det framgick. Fernbom2 28 april 2011 kl. 21.03 (CEST)

Det kanske kunde slås ihop med WP:Projekt levande personer, som jag inte visste fanns förrän i dag. /jssfrk (d|b) 28 april 2011 kl. 22.39 (CEST)

Det låter som en utmärkt idé! Fernbom2 29 april 2011 kl. 19.27 (CEST)

Det står varken i mallen eller i kategorin att Kategori:Alla biografiska artiklar som behöver källor bara handlar om levande personer. WP:Projekt levande personer upplever jag som en ganska gyttrig och verkar inte ha använts sedan 2010, det är mer som en informationssida, det finns ingen struktur eller klara mål. Tycker att det blir svårt att slå ihop dessa projekt. / Elinnea 30 april 2011 kl. 09.16 (CEST)

Kategori:Alla biografiska artiklar som behöver källor och mallen handlar om artiklar som lyder under WP:BLP, vilket är lite mer än bara levande personer, ja. -- Lavallen 30 april 2011 kl. 09.54 (CEST)

Nu är det maj, ska vi köra Wikipedia:Projekt biografikällor som Månadens kvalitetsprojekt? / Elinnea 1 maj 2011 kl. 10.17 (CEST)

Det verkar ju inte komma några invändningar, så jag tycker vi kan försöka. Nu är det drygt 1 400 uppmärkta biografier; vi borde kunna komma under tusen! /jssfrk (d|b) 2 maj 2011 kl. 13.52 (CEST)

Den ganska nyskapade kategorin Kategori:Biografiska artiklar som behöver fler källor innehåller idag 81 artiklar. Inkludera gärna dem i projektet! Problematiken är i grunden densamma. -- Lavallen 2 maj 2011 kl. 14.11 (CEST)

Lade in den också i projektet. Borde inte Kategori:Biografiska artiklar som behöver fler källor vara en delmängd av Kategori:Alla biografiska artiklar som behöver källor egentligen? Eller finns det någon samtliga-kategori där både ligger? Jag tror det är enklast om man har en kategori, en siffra att jobba med. / Elinnea 2 maj 2011 kl. 16.28 (CEST)

God tanke, jag har gjort samtligakategorin för "fler biografier" till en delmängd i både Kategori:Alla biografiska artiklar som behöver källor och Kategori:Alla artiklar som behöver fler källor, för statistikens skull. Månadskategorierna fortsätter vara splittade för att inte röra till det. -- Lavallen 2 maj 2011 kl. 18.17 (CEST)

Tack! Hoppas att det är många som vill delta i detta viktiga kvalitetsprojekt. Det är många som i diskussioner betonar hur viktigt det är med källor och nu är det dags att verkligen göra slag i saken och se till att så många som möjligt av dessa artiklar förses med bra källor. / Elinnea 4 maj 2011 kl. 11.29 (CEST)

Här är de kortaste:Carter Stevens, Hadi Al-Amiri, Howard Drossin, Jarl Andrén, Markus Falck, Vishal Nanda / Elinnea 4 maj 2011 kl. 11.31 (CEST)

Det vore roligt om vi vore fler som deltog i detta arbete, det är inte särskilt svårt. Bara tidsödande när vi är så få som deltar. Välj t.ex ett ämnesområde som intresserar dig t.ex skådespelare, och sedan väljer du någon av artiklarna och börjar leta efter källor. Eller så kan du leta efter källor till de som varit märkta längst, eller de som varit märkta kortast. Eller de kortaste (se ovan). Om alla tog en om dan, så skulle vi nog kunna få ganska många åtgärdade innan månadens slut. / Elinnea 8 maj 2011 kl. 20.22 (CEST)

Verifierbarhet och radering

Med anledning av den riktning den här SFFR-diskussionen tagit skulle jag vilja ta upp några frågor till diskussion. I SFFR-diskussionen har frågan kommit upp om hur länge man bör vänta på att en artikel som är verifierbar faktiskt får källor så att den blir verifierad. Jag har själv funderat på detta av och till men inte lyckats hitta någon tydlig väg mellan riktlinjer och praxis. Visst raderas delar av artiklar som är märkta med {{källa behövs}} av och till men hur ställer vi oss till att radera hela artiklar som varit märkta med {{källor}} i snart två och ett halvt år? Hur tolkar vi och tillämpar Wikipedia:Verifierbarhet? Vi har en rätt väl utvecklad (men inte okontroversiell) procedur för relevansproblem med relevanskontroll och SFFR men när, om någonsin, är det lämpligt att ta en relevant men overifierad (inte overifierbar) artikel till SFFR? Jag tror att vi alla i grunden ställer oss bakom WP:V så det vore trevligt om vi kunde undvika en polariserad debatt. I stället kan vi kanske fokusera på hur vi kan komma åt problemet på bästa vis utan att behöva radera en massa sann och relevant information (jag vet att "lägg till källor" är det självklara svaret men det verkar inte vara så lätt som det låter). --Niklas R(D^#) 4 maj 2011 kl. 01.08 (CEST)

En artikel är verifierbar bara om den har källor utsatta. En artikel som inte har några källor utsatta kan man komplettera med källor i efterhand. I just fallet Triton Productions tycker jag källivern har gått till överdrift. Det ser bara löjligt ut när källistan är längre än artikeln. (Åh, de gjorde ett demo 1992 också. Det måste vi sätta en källhänvisning på!) /Kemikungen 4 maj 2011 kl. 07.01 (CEST)

Nja. Vi brukar säga att en artikel enbart får innehålla verifierbara uppgifter, som man skulle kunna hitta källa för. Men vi källbelägger inte varje ord, utan vi uppger i allmänhet bara källa för uppgifter som kan komma att ifrågasättas, och för att bevisa att artikelämnet uppmärksammats i oberoende källor. Om artikelämnet inte ger några träffar i Google, och inte har fått några källor efter lång tid, kan man misstänka att det varken är encyklopediskt relevant eller att innehållet är verifierbart. Då är det läge för en SFFR-diskussion. Mange01 4 maj 2011 kl. 11.57 (CEST)

Jag kan hålla med om att det inte är optimalt för mitt estetiska sinne med alla de källor jag la till, av de ca 3200 bytes som artikeln (på 4255 byte) ökat är en överväldigande majoritet just källhänvisningar. Å andra sidan är det ju bra om artikeln helt och hållet kan verifieras med källor, noteras kan dock att en del av källorna inte är oberoende källor (ex. medlemmarnas egna CV för att de var med i gruppen) men det kändes viktigare att allt ändå hade någon form av källa. För övrigt så är källan inte på att de gjorde ett demo 1992, utan att de vann med ett demo de gjorde 1992 så just den källan fyller ju mer funktion än flera andra då den också visar på relevans. Problemet är snarare att vi har en massa artiklar, som den här såg ut när den togs upp på SFFR av mig, som helt saknar källor. På nya artiklar ställer vi högre krav, men vi har för många gamla artiklar som inte åtgärdats. Jag tror inte på att vare sig radera dem eller för den delen massmalla dem eftersom inget av det löser problemet utan bara skapar stress bland de som vill bevara artiklarna. Istället behöver vi som redigerar wikipedia bli bättre på att källbelägga de artiklar vi även läser. I det aktuella fallet har artikeln gått igenom två SFFR diskussioner tidigare utan att källor tillkommit så jag är tveksam om hot om radering av en artikel för avsaknad av källor hade gjort att fler hade uppmärksammat artikeln. Någon gång för något år sedan (eller snart två?) föreslog jag (eller läste jag någon annans förslag?) här på Bybrunnen (eller någon annan plats) att vi som erfarna bidragsgivare skulle försöka ta bort två kb-mallar för varje kb-mall vi satte in, ett förslag som jag inte tror att jag själv följt dessvärre. Men, man kanske kan förbättra sig och försöka göra så? GameOn 4 maj 2011 kl. 08.36 (CEST)

Ett problem är kanske att orginalförfattaren inte finns kvar här och kan verifiera. Ofta behöver man skriva om en artikel för att få den väl källbelagd. Vad sägs om att uppmuntra användare att skriva om gamla artiklar istället för att skriva nya stycken eller nya artiklar? -- Lavallen 4 maj 2011 kl. 09.01 (CEST)

Något i stil med WP:Veckans omskrivna artikel? GameOn 4 maj 2011 kl. 09.09 (CEST)

Fast man kunde ha det som veckans tävling eller månadens kvallitetsprojekt. Adville 4 maj 2011 kl. 09.25 (CEST)

Jag tycker att det är viktigt att vi skiljer på såna källor som en artikels relevans vilar på och övriga källor. T.ex kan en fotbollsspelare ha relevans om h*n spelat i ett landslag, då är det en källa till just den uppgiften som är det betydelsefulla i sammanhanget. Sen är det givetvis bra om det finns källor till uppgiften var h*n är född, vilken position h*n spelar, moderklubb etc, men dessa uppgifter är inte sådana som relevansen vilar på. Vi kan inte tänka "Jaha, men det står ju i artikeln att X spelat i Uzbekistans landslag, då är han relevant", istället för att tänka "Finns det någon källa som visar att X spelat i Uzbekistans landslag?". Gör det inte det ska den uppgiften tas bort och artikeln har därmed inte relevans. Jag tycker att detta är en grundläggande trovärdighetsfråga. / Elinnea 4 maj 2011 kl. 10.02 (CEST)

Ja, att det står så i artikeln räcker inte. Men om man vet att han spelade där skall man inte ta bort uppgiften eller anmäla artikeln för radering. För nya artiklar kan det vara lätt att fråga författaren om han har en källa. För gamla artiklar måste man väga risken för bluff eller missförstånd mot hur nyttig informationen är. Om man (säkert) vet att uppgiften stämmer är risken noll och uppgiften kan stå kvar tillsvidare. Men snart har vi en ny generation av fotbollsentusiaster, som inte känner Uzbekistans landslag anno 2011, och före det borde källan hittas.

Jag ser alltså pragmatiskt på frågan och tycker inte att vi skall satsa alltför mycket krut på källhänvisningar som endast ökar intrycket av trovärdighet. Det viktiga är att vi är trovärdiga, alltså värda att tro på. Källhänvisningarna är framförallt ett redskap för att få bort felaktig (eller felvinklad) information.

--LPfi 4 maj 2011 kl. 10.55 (CEST)

Frågan är om det är bättre att ha en bra källbelagd artikel eller en bra källbelagd artikel och en (annars) bra icke-källbelagd. Netto i så fall är ju som att radera artiklar som atom, om omskrivningen tar tid som annars använts till att skriva någon annan lika viktig artikel som nu saknas.

Jag tycker att GameOns tidigare förslag, att försöka åtgärda {{källa behövs}} är bättre. Då skulle vi antagligen som bieffekt få bort en massa felaktiga uppgifter. Och om mallen finns på ett hanterligt antal artiklar kan man så småningom oftare lägga in den också där uppgiften inte verkar suspekt, men man annars tycker att en källa vore bra att ha. I dagsläget är det sällan att rekommendera, då det tar uppmärksamheten av de viktigare fallen.

--LPfi 4 maj 2011 kl. 10.37 (CEST)

Är inte poängen med källhänvisningar att vi (i betydelsen wikipedia) inte är värda att tro på, på grund av hur wikipedia fungerar? Som det står i WP:V "Grundläggande för att något ska kunna inkluderas på Wikipedia är verifierbarhet — huruvida läsare kan kontrollera att det material som läggs till Wikipedia tidigare har publicerats av en pålitlig källa, inte om en eller flera användare tror att det är sant eller ej." Jag menar inte att vi inte måste vara pragmatiska – vissa uppgifter och artiklar är helt enkelt viktigare att källbelägga än andra – men hur kan vi jobba långsiktigt för att även sådant som majoriteten av oss som skriver här tror är sant kommer att verifieras med källa? --Niklas R(D^#) 4 maj 2011 kl. 11.12 (CEST)

Det kanske också gäller att få de olika projekten att ta tag i det hela mer? Löfbergs Lila Arena hamnade jag på inom ramen för WP:Projekt Karlstad. Tittar jag på övriga arenor i mallen så är artikeln om Globen bäst med fem källor, majoriteten saknar källor över huvudtaget. Även i detta fall tog jag väl i (det finns numera 25 källor i artikeln om Löfbergs Lila Arena), men då har alla artister fått en egen källa på att de faktiskt spelat i arenan. Man kanske kan tycka att det är petigt, men jämför med att det i Sundsta-Älvkullegymnasiet tidigare fanns en kb-mall på att Beatles spelade där första gången de var på utlandsturné. Det var inte svårt att hitta en hel hög med olika källor och lägga in i den artikeln heller. GameOn 4 maj 2011 kl. 12.07 (CEST)

Det är skillnad mellan verifierbar och verifierad. --NERIUM 4 maj 2011 kl. 20.06 (CEST)

Precis. Ponera t ex att det i en biografisk artikel står att "N.N. var revisionssekreterare i Nedre justitierevisionen 1876-1878" och att den uppgiften saknar källlhänvisning. Den är då för stunden inte verifierad. Däremot är den definitivt verifierbar (alternativt falsifierbar) eftersom man vet att denna uppgift kan kollas bara man får tag på de berörda årgångarna av Statskalendern (vilket dock i praktiken inte är så lätt för var och en som inte har ett mycket välsorterat bibliotek i sin närhet). /FredrikT 5 maj 2011 kl. 10.51 (CEST)

Ni menar alltså att nån tar uppgifterna "N.N. var revisionssekreterare i Nedre justitierevisionen 1876-1878" ur luften och skriver in dem därifrån, utan att ha källan framför sig? Jag tycker att det är oerhört olämpligt, för det skulle ju likagärna vara så att det faktiskt inte var N.N som var revisionssekreterare, utan kanske hans bror. Eller så var det inte 1876-1878 utan i själva verket 1876-1898. Eller så var det inte det överhuvudtaget, det kanske inte finns nån N.N ens, utan det är ett påhittat namn eller ett missförstånd. Är det inte bättre att vänta att lägga in den uppgiften tills man faktiskt har källan framför sig? Varför är det sån brådska att få in den informationen, innan man ens lyckats få tag i källan? Ta en sak i sänder. Först hittar man informationen i en källa och sen lägger man till informationen i uppslagsverket. Det här omvända tankesättet att först lägga till info och sen...typ 5 år senare, men bara om nån verkligen ligger på om det på sffr... lägga till källor är helt vansinnigt i mina ögon. Jag tycker att vi bör bli mycket tydligare och bättre på detta, så att folk vänjer sig vid ett "lägg in informationen när du har en källa"-arbetssätt. I exemplet ovan tycket jag att man bör lägga in en kb-mall och ge uppgiftslämnaren lite tid att gå till bibblan och skaffa fram källan. Helst kortare än 5 år. / Elinnea 5 maj 2011 kl. 19.28 (CEST)

Jag pläderar naturligtvis inte för att man generellt bör skapa nya artiklar helt utan angivna källor. Vad jag vill skjuta in mig på är att svwp är fullt med artiklar som skrevs för 4, 5, 6 à t o m 7 år sedan då det knappt fanns några krav på källredovisning alls på svwp, och att vi, om vi i efterskott skall tillämpa dagens strikta krav även på dessa, riskerar att kasta ut en väldig massa barn med badvattnet. För rimligtvis var det ju inte så att den genomsnittlige wp-skribenten på den tiden satt och ljög, hittade på och chansade när man skapade artiklar. Visst hände det kanske oftare då än nu att man grep vissa uppgifter ur minnet (det finns åtskilliga historiska personer jag skulle kunna göra det om och, hävdar jag, träffa minst 98% rätt) eller ur det "allmänna vetandet", men min tro är att folk i princip lika mycket då som nu satt med olika källor - analoga och digitala - framför sig då också men att man inte redovisade dem; så gjorde i vart fall jag under mina tidiga wikipediaår. Visst bör även dessa artiklar på sikt också förses med källhänvisningar, men detta är rimligtvis inte alltid helt lätt - de ursprungliga huvudförfattarna till artiklarna kan ha lämnat projektet sedan länge, och även om de är kvar minns de kanske inte exakt var de hämtade sin information från för många år sedan - och jag tycker inte att det är rimligt att bara utifrån den temporära avsaknaden av källor i dessa gamla artiklar är motiverat att saklöst radera dem - speciellt inte om informationen både verkar a) rimlig och b) praktiskt möjlig att faktakolla på sikt (jfr statskalenderexemplet ovan). /FredrikT 5 maj 2011 kl. 21.15 (CEST)

Jag tror inte någon här vill att samtliga artiklar som saknar källor ska radera. Däremot anser jag att en artikel som har förts till sffr på grund av bristen på källor faktiskt ska raderas om inte någon lyckas hitta källor under diskussionens gång. Har en specifik artikel tagits till sffr så är det för att en användare har gjort ett aktivt val att just ta upp den artikeln. Det är bra att gå via SFFR just för att ge möjlighet till alla att faktiskt leta upp källor, men som sagt - artiklarna kan orimligen behållas efter en prövning på sffr utan källor. Det vore att urholka systemet.

I största allmänhet vill jag också poängtera att det är bara en bit att vi ska ha källor för att vi ska kunna kontrollera så att det inte rör sig om hoax, utan även för att läsaren ska kunna få förtroende för innehållet på Wikipedia och för det krävs det att källhänvisningar finns angivna. Jag kan i och för sig känna förtroende för en text som är skriven av användare FredrikT eller Ankara, men knappast en läsare som inte känner er. Så länge källproblemet är så stort som det är idag kommer vi ha ett trovärdighetsproblem gentemot de andra uppslagsverken. Vi har ett stort ansvar att ställa så höga kvalitétskrav så att svenska wikipedia når upp till de förväntningar som läsare har, bla. många skolelever gärna kollar Wikipedia först som en sammanfattande information och sedan kollar de angivna källorna för djupare läsning. Så gjorde jag på gymnasiet. Wikipedia är idag något stort. Vi skriver inte för oss själva i något slags hobby/terapi-syfte, utan många artiklar blir faktiskt lästa varje dag. Det framgår av statsen. Detso viktigare är det med kvalitetskontrollen och där är källor a och o, även i de fall där wikipedianer - kanske med god kunskap i ett viss ämne - tycker det är självklart. Obelix 6 maj 2011 kl. 19.47 (CEST)

Obelix skriver att man inte generellt skall radera alla källösa artiklar men att det däremot är legitimt att göra det om det förts upp på SFFR. Problemet är dock i mitt tycke att många som för upp artiklar på SFFR gör detta utan att ha gjort någon som helst form av egna - ens basala - efterforskningar i ämnet. Jag vet inte hur många ifrågasatta artiklar jag genom åren "räddat" bara genom ett par minuters googlande som bevisat relevansen. I mitt tycke måste vår grundinställning vara positiv: att bidraga till att utöka och förmera kunskapen på Wikipedia, och min uppfattning är att det gör vi bäst genom ett kompletterande, kumulativt och förbättrande arbete - inte genom strykningar och raderingar som i mitt tycke i huvudsak riskerar att göra oss till en fattigare encyklopedi. /FredrikT 7 maj 2011 kl. 00.26 (CEST)

Man bör inte lita på oss (utan att dubbelkolla, vilket i och för sig gäller alla källor). Däremot kan man lugnt anta att få läsare konsekvent går vidare till våra källor. Om det vi skriver är felaktigt kan det leda läsare på fel spår eller ge dem en felaktig uppfattning (samma gäller förstås då personen frågar en bekant). Därför är det viktigt att vi så ofta som möjligt har riktig och balanserad information. Att verka trovärdiga då vi inte är det, till exempel att ha en källhänvisning som inte styrker uppgiften (eller gott språk i trams), är i dessa fall mycket illa.

En del läsare, till exempel de som använder Wikipedia i sitt arbete eller för sina studier, kan förväntas gå till källorna i högre grad. För dem är länkarna viktiga i sig, och då är källornas kvalitet och relevans för ämnet i allmänhet också betydelsefulla. I korta artiklar kan bra referensverk läggas som "externa länkar" eller "litteratur" och uppfylla denna funktion oberoende av om de används som källor.

I en bra artikel kombineras förstås korrekt och balanserad information med bra källhänvisningar och bra källor. Det jag egentligen vill komma till är att källhänvisningar som självändamål tar energi från andra pragmatiskt sett viktigare projekt. Det värsta är om man börjar slänga in källor utan att kolla upp att de stöder innehållet i artikeln, vilket jag sett enstaka användare göra, eventuellt som en kombination av betoningen av dem och en bristande förståelse för deras funktion. En inte fullt så katastrofal men ändå problematisk utveckling är att det blir svårt att ändra felaktigheter som eventuellt har stöd någonstans i de angivna källorna.

--LPfi 5 maj 2011 kl. 12.00 (CEST)

Det vore förstås mycket olyckligt att mer än idag hetsa fram källhänvisningar som inte stödjer innehållet i artikeln. Om man börjar radera ej källbelagd information kan ju det mycket väl bli följden, på samma sätt som relevanskraven ibland leder till artiklar mer liknar meritförteckningar än artiklar i en encyklopedi. Niklas R(D^#) 5 maj 2011 kl. 12.41 (CEST)

Jag tycker att det är tråkigt att ord som "hetsa" används, för det är det sällan fråga om... Ofta ges oooooooooooooerhört lång tid att leta fram källor. Jag tycker tvärtom att ett år eller så faktiskt borde räcka för de flesta att skaffa fram en källa. I min värld är ett år en ganska lång tid. De flesta uppgifter kommer inte från ett avlägset bibliotek i Långtbortistan som bara har öppet en gång vart tionde år, utan det handlar ofta bara om lite vilja. Ofta är det bara ren bekvämlighet och lathet som gör att uppgifter inte källbeläggs. Nånannism. Wiki betyder visserligen snabbt, men Wikipedias kvarnar mal något så oerhört långsamt. Och ännu märkligare är att när någon säger "Nu har det faktiskt gått 5 år här, ska vi göra nåt åt detta eller?" så börjar folk "Nejnejnej! Stopp! Låt allt vara som det är. Nu ska vi inte hetsa!". / Elinnea 5 maj 2011 kl. 19.28 (CEST)

Håller med dig, Elinnea. Det borde sättas upp en klar tidsgräns för hur länge en kb-mall skall få ligga på en fakta innan det tas bort, ex 2 månader. Då har alla gott om tid, och kb-listan kan snabbare betas av och ge wikipedia en seriösare look. Adville 5 maj 2011 kl. 19.46 (CEST)

"Hetsa" var nog fel ordval, det kan jag hålla med om. Jag är inte främmande för att ta bort ej källbelagd info ur artiklar, och en av anledningarna till att jag startade den här diskussionen var att jag undrade vad resten av gemenskapen tänker kring mer radikala strykningar. När har man väntat länge nog på en källa? (förutsatt att man själv gjort ett hederligt försök) Å andra sidan tror jag LPfi pekar på ett reellt problem, folk som slänger in vad som helst i referenslistan för att rädda "sin" artikel. En hårdare linje vad gäller källor skulle kanske behöva kompletteras med hårdare krav på fotnoter (eller hänvisningar inom parentes), hårdare krav på sidhänvisningar och någonting i stil med Wikipedia:Projekt Kolla källan. --Niklas R(D^#) 5 maj 2011 kl. 19.58 (CEST)

Då ställer jag frågan till dem som tycker det borde kunna åtgärdas fort: Hur lång tid behöver ni för att beta av de gissningsvis 60.000 på Svenskspråkiga wikipedia som har motsvarighet i NE som helt saknar källor? Skall dessa raderas? Eller gäller det bara andra artiklar? De som har uppslag i NF, Svensk uppslagsbok, Salmonsen eller i Encyklopedia Brittanica? Skall dessa få vara kvar och kollas av? Finns det någon här som tror att det projektet kan bli klart på 3 månader? Själv tror jag inte 5 år till räcker, men det kanske finns någon som känner till effektivare arbetsmetoder som får arbetet att gå fortare? Jag noterar också att de som klagar mest över bristen gjort ganska lite på det området. Men det kanske handlar om att man inte anser det viktigt att wikipedia täcker in dessa områden? Det kanske finns en tanke om att wikipedia skall vara något annat? Jag känner mig nyfiken, för jag konstaterar när jag har gått igenom flera raderade artiklar sedan tidigare att det varit just personer ur Nationalencyklopin, där ingen ens kollat om de fanns med där innan de raderades.--FBQ 6 maj 2011 kl. 11.58 (CEST)

Om detta som FBQ beskriver ovan - d v s att det raderas artiklar om personer och företeelser som har artiklar i andra etablerade uppslagsverk bara för att de i nuläget saknar källhänvisningar - så måste jag säga att det känns helt uppåt väggarna! /FredrikT 6 maj 2011 kl. 15.45 (CEST)

"Uppåt väggarna" var ordet, sa Bull. Finns det i NE, NF, SU, etc. skall det givetvis vara kvar. Man kan snart börja tala om "Källtalibaner" här. ;-) Det finns något (någonstans) som heter "sunt förnuft" också. /Nesse 6 maj 2011 kl. 16.14 (CEST)

Det här är normalt beteende på enwp, åtminstone vad gäller levande personer. För några år sedan låg Ingvar Carlsson i farozonen för att hans artikel råkade sakna källor... /Grillo 6 maj 2011 kl. 17.12 (CEST)

Det är onekligen synd att radera en artikel som vore lätt att fixa till med hjälp av NE eller någon annan etablerad, relativt lättåtkomlig källa. Å andra sidan, vems ansvar är det att källbelägga? Jag tycker det framgår ganska tydligt av nuvarande formulering av WP:V att det är den som lagt in uppgifterna eller som vill ha dem kvar som bär ansvaret för att fixa fram en källa. Jag skulle inte anmäla artikeln Atom till SFFR utan att i alla fall kika i NE, och jag tror inte någon annan skulle göra det heller. Om inte annat så skulle det uppfattas som att man agerade demonstrativt. Däremot undrar jag när det är dags att radera t.ex. Porrklubb, som varit märkt med {{källor}} sedan 2009-01, eller de uppgifter i Nicolas Flamel som varit märkta med {{Källa behövs}} sedan 2009-02. Om vi inte är beredda att ta bort information som inte är källbelagd efter att problemet påtalats och rimlig tid har förflutit så blir verifierbarhetskravet endast en papperstiger. (Vad som är "rimlig tid" tål förstås att diskuteras och en fast deadline är kanske inte det bästa alternativet.) Jag tror inte att informationen i t.ex. Porrklubb eller Atom är särskilt felaktig och att andra tror likadant är säkert en av anledningarna till att ingen brytt sig om att källbelägga artiklarna. Vad som oroar mig i detta är att wikipedia riskerar att bli en samling av sådant som "alla" vet men som ingen brytt sig om att ifrågasätta. Niklas R(D^#) 6 maj 2011 kl. 18.57 (CEST)

Jag är inte speciellt orolig för att Wikipedia skall bli "en samling av sådant som "alla" vet men som ingen brytt sig om att ifrågasätta". Vi har blivit väldigt mer fokuserade på källor och artiklars verifierbarhet de senaste åren och det går knappt att jämföra med hur det såg ut för, säg två-tre år sedan. Visst är det upp till den som lägger in uppgifter att ställa upp med källor men någon känsla får ändå den som är ute efter att radera ostyrkta uppgifter ha. Det går helt enkelt inte att säga att allt som varit ifrågasatt i x år/månader skall raderas. Att det har blivit hetsjakt på just biografier är en annan fråga som man kanske skall undvika att komma in på här men jag vill slå ett slag för att man istället för att bara märka artiklar med ifrågasättande mallar (vilket jag vet att "många" gör) även gå in och åtgärda sådana mallar eller till och med åtgärda artiklar som ännu inte blivit märkta. Det kan i vissa fall vara löjligt enkelt och göra en stor skillnad. Jag ser det som ett sundhetstecken att käll-kategorierna ständigt ökar i de månatliga kvalitetsmätningarna. Det visar på att vi är på rätt väg. Vi kommer aldrig komma till en punkt där allt är källbelagt. /-nothingman- 6 maj 2011 kl. 19.10 (CEST)

Där måste jag hålla med. Jag ser varje åtgärdsmall som ett litet steg på vägen mot ett bättre uppslagsverk – och varje rättmätigt borttagen åtgärdsmall som ett stort steg i samma riktning. Niklas R(D^#) 7 maj 2011 kl. 00.51 (CEST)

Det är meningslöst att tala om ansvar. Idag källbeläggs nästan alla artiklar som läggs in. Det handlar främst om artiklar skapade av Lamrés olika identiteter, fjättrade ankan med flera. Vi kan hävda att det är deras ansvar att se till att artiklarna blir källbelagda - men som de sedan länge inte längre är aktiva/evighetsblockerade kommer det inte att ske. Då är frågan om vi skall radera artiklarna och börja om från början eller vänta och försöka arbeta av dem successivt.--FBQ 7 maj 2011 kl. 01.04 (CEST)

Den senare modellen är den enda rimliga. Saknas såväl interwiki som externa länkar kan man möjligen överväga radering. En anmälan till SFFR, möjligen föregången av märkning för relevanskontroll, är då en rimlig utväg. I de flesta fall kommer detta att leda till att artikeln källbeläggs och förbättras. Fernbom2 7 maj 2011 kl. 08.17 (CEST)

Det är bara dumt att radera artiklar med verifierbara fakta bara för att de inte är verifierade. Dessutom kan man inte jämföra ENWP, som har hela världens användare, med SVWP där vi lätt kan kolla upp vad som skrivs. --NERIUM 7 maj 2011 kl. 09.01 (CEST)

Det räcker inte att skribenten anser att uppgifterna är verifierbara och själv "vet" att de är korrekta. Hon/han måste också göra det troligt och tydligt. Med källangivelser. Den som söker informationen saknar ju möjlighet att bedöma vad av allt det som saknar källor som trots allt är verifierbart, och vad som är inkorrekt. Hela den här diskussionen handlar egentligen om något som är mycket enkelt, i alla fall i teorin: Om både den som etablerar en artikel och den som kompletterar innehållet följer ett grundläggande regelverk med krav för källredovisning och verifiering av de uppgifter som presenteras, så skapas det helt enkelt inga artiklar som inte klarar kraven. Artiklar med saknar nödvändiga källhänvisningar bör därför raderas redan vid patrulleringen. Jag inser att det kan vara svårt att få förstagångsanvändare att förstå och följa sådana krav och att kan det vara pedagogisk krångligt att förklara varför en artikel inte får vara kvar. Men varför är det viktigare att ta hänsyn till bidragsgivarnas "rätt" att brista i saklighet och källhantering, än att värna om att varje artikel har ett odiskutabelt korrekt innehåll? Det som är ett hobbyprojekt för bidragsgivarna är trots allt även en seriös informationskälla för den som vill kunna lita på de uppgifter som presenteras här. Jag tycker att man åtminstone bör kunna kräva att alla etablerade bidragsgivare följer de regler som ställer krav på källor, balans och saklighet. Varje kb-mall är ett misslyckande. Men trots det har vi alldeles för få sådana mallar som varnar: Var vaksamma mot det ni lär er här. Balanskontot 5 maj 2011 kl. 20.21 (CEST)

Ett absolut krav på källhänvisningar leder till att ett arbetssätt blir omöjligt: att efter att man skrivit en artikel, länkat facktermer och konstaterat att en del av dem är röda gå in och snabbt skapa stubbar, som förklarar termerna tillräckligt för artikelns behov.

I det här fallet rör det sig ofta om begrepp som självklart förstås av dem som arbetat med området, men inte nödvändigtvis av artikelns läsare. Det förra betyder att det är lätt för många wikipedianer att kolla att stubben är faktiskt korrekt, varför jag upplever avsaknaden av källhänvisningar som ett mindre problem i det skedet.

Alternativet är i allmänhet att lämna länkarna röda och artikeln till den delen obegriplig eller att "gömma" den icke-källbelagda förklaringen i den artikel man egentligen arbetat på. Idealet vore förstås att skaffa fram källor också till stubbarna, men det är inte alltid det går att göra med en i det skedet rimlig arbetsinsats (t.ex. om man inte har tillgång till sin egen bokhylla eller om man studerat ämnet så att man inte själv samlat på sig litteratur).

--LPfi 8 maj 2011 kl. 14.28 (CEST)

Ja, var även vaksamma på att en källangivelse inte betyder att det är sant, för att avgöra det måste man gå till källan och kontrollera uppgiften samt bedömma källans trovärdighet! Med nuvarande ordning så finns det en risk att saker accepteras bara därför att någon klämt in en källhänvisning, men få tar sig tid att kontrollera och verifiera uppgifterna. 12.39.137.51

Ja, om artiklar direktraderas för att de inte har källor men källorna inte kontrolleras är det ett reellt hot. Med nya artiklar går det ändå ofta att be om källor, i synnerhet om artikelskaparen varit inloggad. Många nybörjare skriver kanske ändå utan källor och då är det viktigare att skola in användaren än att artikeln blir raderad.

--LPfi 8 maj 2011 kl. 14.28 (CEST)

Sven Otto Littorin - tillbakablick på diskussionen om det påstådda sexköpet

Alla minns säkert den långa diskussion som pågick om vi skulle skriva om påståendena från Aftonbladet som härkom från en anonym kvinna eller inte.

Blev det någon skandal överhuvudtaget? Ja, man får väl säga att det blev en viss turbulens i några veckor, särskilt i Aftonbladet som gärna lyfte fram saken som om hela förtroendet hade rasat för regeringen och att en världskatastrof hade inträffat. De andra medierna rapporterade om det hela också.

Men vad hände sedan? I valrörelsens slutskeende nämndes det inte alls och efter valet har man inte hört talas om varken det påstådda sexköpet eller om Littorin som person. Det hela dog ut. Det var en typisk dagslända. Någon direkt påverkan på valet har heller ingen politisk analytiker kommit fram till att det skulle ha haft nu efter själva valet har varit. Förtroendet rasade onekligen inte heller. Det har inte ens nämnts nu i efterhand vad jag har sett.

Vad är lärdomen? Ha inte så bråttom att föra in mediauppgifter skulle jag vilja säga ännu en gång. Media är usla bedömare om vad som är encyklopediskt relevant; de bedömer inte vad som är intressant under en längre tidsperiod eller vad som är beständigt, utan vad för tillfället som säljer mest tidningsrubriker, särskilt kvällstidningarna. Det är enligt min mening en stor kvalitetsbrist här att vi är så på på hugget att nyhetsrapportera på Wikipedia och följa medias bedömningar om vad som är viktigt och intressant.

Politiska biografier bör handla om politikerns karriär och prestation under tiden som politiker, samt själva bakgrunden och eventuell utbildning framförallt. Vi har haft liknande "strider" i artiklar om politiker med annan politisk bakgrund, bla. socialdemokraten Illmar Reepalu, sverigedemokraten William Petzäll och vår moderata statsminister Fredrik Reinfeldt, och jag har konsekvent hävdat samma linje. Jag tycker det är dags att vi har en betydligt återhållsammare syn på vad för uppgifter som ska plockas från medias nyhetsrapporteringar. Det drar helt klart ett löje över Wikipedia. NE och andra uppslagsverk har förstått att encyklopedier inte ska göra värsta grejen av alla dagsläntor från diverse kvällstidningar eller annan media. Obelix 5 maj 2011 kl. 11.20 (CEST)

Littorin är ett dåligt exempel. Det hade direkta konsekvenser för Littorin, vederbörande avgick som minister och avslutade sin politiska karriär. En politisk biografi som inte nämner orsaken och bakgrunden till hans avgång är bristfällig och ofullständig. För en biografi över Littorin kommer det därför alltid vara intressant, och relevant för artikel (såsom anledning till att han avslutade sin politiska karriär).--Ankara 5 maj 2011 kl. 11.35 (CEST)

Nja, nu var det ju inte klarlagt att det bara skulle ha varit det. Tvärtom nämnde han andra orsaker med, såsom en uppslitande vårnadstvist och att han ville lägga mer tid på barnen. Det framkom aldrig att han avgick pga sexköpet av hans egna uttalanden. Det hade e.m.m. räckt med en mening om att han avgick på grund av personliga skäl och efter turbulens om ett påstått sexköp som han nekade till. Obelix 5 maj 2011 kl. 11.42 (CEST)

Vi har ett ansvar för våra läsare att inte sprida en felaktig bild genom att utelämna relevant information. Det är samma dilemma som Aftonbladet hamnade i efter att Littorins avgång; å ena sidan brukar man inte publicera den typen av anklagelser utan några bevis eller bekräftelser och å andra sidan avgick Littorin precis efter att ha fått frågor om saken. Hade man valt att inte publicera och istället köpt av "personliga skäl" hade man visserligen följt de normala reglerna för publicering av anklagelser av den typen men också medverkat till att föra sina läsare bakom ljuset och sannolikt hjälpt till att etablera en lögn som sanning.--Ankara 5 maj 2011 kl. 11.48 (CEST)

Det är för mig obegipligt hur någon kan försvara kvällstidningens agerande i detta fall. Just genom sitt handlingssätt har man etablerat en lögn som en sanning, det är min bestämda uppfattning. Fernbom2 5 maj 2011 kl. 14.38 (CEST)

Uppslagsverk, liksom tidningar, har ett ansvar mot sina läsare att inte föra dom bakom ljuset och dess agerande bör inte baseras på enskilda personers spekulationer huruvida något är sant eller inte.

Om du inte ens ser problematiken i det första avseendet är jag glad för att du inte är redaktör på någon tidning.--Ankara 5 maj 2011 kl. 14.57 (CEST)

Sexköpet är spekulationer - vad Littorin sade på presskonferensen är fakta! Så ser jag på saken och det bör även den som är ansvarig utgivare för en tidning göra enligt god pressertik. Tyvärr har denna uppluckrats alltmer. Hade arbetsmarknadsministern varit dömd för ett brott hade saken givetvis varit i ett annat läge. Att sedan mina sympatier helt och hållet hamnar på dennes sida även om det verkligen vore Aftonbladets så kallade journalistik som drivit honom att avgå är en annan sak. Fernbom2 6 maj 2011 kl. 18.55 (CEST)

Jag tror inte det rent allmänt anses vara en speciellt bra journalistik att betrakta utsago från enskilda personer som fakta, och här har dessutom Littorin själv medgivit efteråt att det bidrog till hans beslut att avgå. Med andra ord att enbart återge Littorin uttalande från presskonferensen är missvisande och ofullständigt; och att missleda läsarna genom att utelämna relevant information strider mot såväl pressetiken som den etik som bör prägla ett uppslagsverk.

I övrigt, hade Littorin förnekat anklagelserna och suttit kvar hade Aftonbladet inte gått ut med nyheten. I princip begärda Littorin indirekt att Aftonbladet skulle delta i att dölja orsakerna till avgången genom att tiga om bakgrunden, något man valde att inte göra. --Ankara 6 maj 2011 kl. 19.14 (CEST)

Jag menade inte att innehållet i det han sade är fakta, men det är ett faktum att han gjorde dessa uttalanden. Att Aftonbladet inte skulle gått ut med nyheten om han förnekat och suttit kvar betvivlar jag starkt. Jag vet att redaktionen påstår detta, men dess trovärdighet är i mina ögon lika med noll (eller snarare ännu lägre). Fernbom2 6 maj 2011 kl. 19.49 (CEST)

Just fallet Littorin är solklart relevant eftersom det bidrog till (orsakade) hans avgång. --Petter 5 maj 2011 kl. 11.57

Frågan är dock hur Wikipedia skall förhålla sig i det skede då drevet är igång, men vi ännu inte har möjlighet att avgöra vad det kommer att leda till. Det blir lätt så att vi är med om det drev som leder till en politikers avgång, vilket inte är bra. En enkel riktlinje är att ha med en kommentar om att politikern anklagas för detta något, men det svåra är att hindra att händelsen tilldelas otillbörlig vikt i det skedet, i synnerhet om artikeln annars är kort. --LPfi 5 maj 2011 kl. 12.18 (CEST)

ne.se:s lösning verkar vara att de har en flik med rubriken "Nutidshistoria" i flera artiklar, där de har kortare notiser om aktuella händelser, sorterade efter datum (men inte allt för aktuella, bin Ladins död finns t.ex. inte med som sådan notis i hans artikel). Hade vi kunnat göra någonting liknande, kanske i samarbete med wikinews? --Niklas R(D^#) 5 maj 2011 kl. 12.28 (CEST)

Nja, det tycker jag inte. Antingen är någonting encyklopediskt relevant, och då ska det stå med i artikeln, eller så är det inte det och då skall det inte vara med. /-nothingman- 5 maj 2011 kl. 12.29 (CEST)

Interwikilänkar till wikinews tycker jag fyller precis den funktionen. /Kemikungen 5 maj 2011 kl. 16.00 (CEST)

Jag anser att Littorin är ett gott exempel. Jag är fortfarande övertygad om att den huvudsakliga orsaken till hans avgång var de familjeskäl han angav. Skälet till att det kom så plötsligt som det gjorde kan möjligen ha varit Aftonbladets hetsjakt. Jag ställer mig alltså helt och hållet bakom Obelix inledande inlägg och hoppas vi slipper se denna ovärdiga hantering upprepas. Fernbom2 5 maj 2011 kl. 14.36 (CEST)

Så artikel i sitt nuvarande skick är ovärdig? Och vad är ditt alternativ?--Ankara 5 maj 2011 kl. 14.38 (CEST)

I allmänna termer kan jag hålla med Obelix och Fernbom2. Dock är jag inte så säker den teknik de nämner är den bästa. På engelska wp ser jag hur det är alltmer vanligt att saker från media förs in fast det inte är signifikant (värsta exemplet är Julian Assange men det finns många andra), dvs i detta ämne är vi mer restriktiva redan än dem. Sedan handlar det om att det är svårt med perspektiv. När jag ansade artikeln om Fredrik R tog jag bort en del av recentism karaktär. Men egentligen tror jag mycket av det kunnat stanna kvar om han avgått 2010. Det blev dock OVIKT när han är statsminister längre. Jag är också av tron det är lämpligt alla artiklar om nutidshändelser ses över efter 3-4 år, för att ta bort för mycket av närsynthet. Så jag är öppen att en hel del recentism smyger in men att vi bör lära oss se över saker efter en tid. Artikeln om Sven-Otto L tycker jag det är lämpligt se över som nu, ett år efter, och minska det som står om avgången.Yger 5 maj 2011 kl. 14.55 (CEST)

Det är två olika saker som diskuteras ovan; det finns skäl att att reflektera över recentism och att det är ofta problem i artiklar om aktuella personer och fenomen att de domineras av vad som skrivs just nu i media. Här håller jag med Yger, och att vara restriktiv med de senaste skriverierna är inget problem för ett uppslagsverk och vi måste alltid göra en bedömning vad som är relevant att ha med i en artikel.

Fernbom invändningar mot Littorinartikel handlar om något helt annat, ingen ifrågasätter tror att det är relevant att i en biografi över en politiker beskriva vad som föranledde vederbörande att avsluta sin politiska karriär, avgå som minister, och dra sig tillbaka från offentligheten. Jag ställde frågan, vad är alternativet?

1) att helt utelämna alla orsaker och bara konstatera utan förklaring att den 7 juli 2010 avgick Littorin som minister och avslutade sin politiska karriär och drog sig tillbaka från offentligheten.

2) att medvetet vilseleda våra läsare genom att skriva att ”han avgick av familjeskäl”.

Jag tycker det finns ett värde i att hålla isär de två olika frågor:

a) vad är relevant för en artikel om en levande politiker?

b) vad ska vi förtiga för våra läsare av andra orsaker? (den fråga som Fernbom tar upp).

--Ankara 5 maj 2011 kl. 15.37 (CEST)

Jag har precis läst igenom artikelns avsnitt om avgången och tycker att partiet är både sakligt och balanserat framställt samt innehållsligt motiverat med tanke på kopplingen till en fundamental omställning i Littorins yrkeskarriär. Det enda man möjligen kan anmärka på är att stycket är oproportionerligt långt jämfört med beskrivningen av hans insatser som minister, men det handlar snarare om att det är minsisteravsnittet som bör byggas ut. /FredrikT 5 maj 2011 kl. 15.46 (CEST)

Sista stycket bör gå att korta till två meningar som sedan läggs in på slutet av föregående stycke. (på så sätt minskas avsnittet från tre till två stycken)Yger 5 maj 2011 kl. 15.50 (CEST)

Att han avgick av familjeskäl var det han själv angav som skäl. Att hävda att han i själva verket avgick av något annat skäl är att vilseleda läsarna, inte tvärt om. Däremot så kan man mycket väl flika in att han anklagades för sexköp i samband med avgången. /Kemikungen 5 maj 2011 kl. 16.02 (CEST)

Han har senare medgivit att anklagelser bidrog till hans avgång. I artikel står inte att han avgick på grund av anklagelserna.--Ankara 5 maj 2011 kl. 16.13 (CEST)

Gott så! /Kemikungen 5 maj 2011 kl. 16.44 (CEST)

Jag har aldrig hävdat att vi helt skall utelämna uppgifterna. På grund av Aftonbladets osmakliga hantering av ärendet skulle det uppfattas som censur. Att det bidrog till hans avgång är inte så märkligt - det var ju indirekt mediernas bevakning han angav som skäl, om än i ett annat sammanhang. Fernbom2 6 maj 2011 kl. 19.54 (CEST)

Jaha. Då undrar jag vad du menade med "ovärdiga hantering" ovan och hur den artikel var ett "gott exempel" på kritiken.--Ankara 6 maj 2011 kl. 20.01 (CEST)

Framför allt skulle vi ha väntat med att nämna det tills stormen lagt sig. Sensationslystnaden får inte sprida sig hit. Fernbom2 6 maj 2011 kl. 20.11 (CEST)

Jag finner sensationslystnad och ovärdigt extremt starka ord för det beslut vi tog efter lång diskussion på artikelns diskussionssida att publicera något som hade föranlett en minister avgång och då redan Littorin i pressen hade medgivit att det bidrog till hans avgång.--Ankara 6 maj 2011 kl. 20.18 (CEST)

Det är just den diskussionen som jag finner ovärdig. Hade vi väntat skulle den ha varit onödig. Fernbom2 6 maj 2011 kl. 20.41 (CEST)

Detta är inte rätta platsen för en diskussion om pressetik, men jag kan inte låta bli att nämna att jag skulle önska en återgång till överenskommelsen att inte publicera namn förrän efter fällande dom. Om medierna inte kan fås att gå med på detta borde vi i varje fall som huvudregel (det finns alltid undantag) kunna hålla oss till detta här. Fernbom2 6 maj 2011 kl. 20.11 (CEST)

Ifråga om politiker (och vissa andra grupper) håller inte den regeln. Det är ofta som felsteg (eller förmodade sådana) påverkar karriären och eventuellt politiken utan att de någonsin går till rätten. Men is i magen behövs. --LPfi 8 maj 2011 kl. 14.34 (CEST)

Ja, och det var det som saknades i detta fall. Fernbom2 8 maj 2011 kl. 20.15 (CEST)

Här kan man dra paralleller till Ola Lindholm och hans åtal för narkotikabrott. Artikeln är just nu halvlåst, och ingenting om åtalet nämns i artikeln. Visst skall man vara försiktig med sådana här uppgifter, men när huvudpersonen själv publicerar debattinlägg på Newsmill och polisen går ut med att provet är positivt så ska vi vänta tills fällande dom med att ens nämna det i artikeln om Lindström? Naturligtvis skall uppgifter alltid vara välunderbyggda, men att låta ett uppslagsverk med ordet "snabb" i titeln alltid vänta till fällande dom tycker jag låter absurt. /Marxmax 8 maj 2011 kl. 20.23 (CEST)

Bilder från magasinet Café

Commons har en mängd bilder som för ca 3 år sedan laddades upp från ett Flickr-konto som påstås ha tillhört magasinet Café, men som nu har tagits bort. Dessa bilder laddades upp under CC-BY-licens, men där de nu kan återfinnas (på Cafés sajt) är de inte längre tillgängliga under fri licens. Frågan är: har Café släppt dessa bilder fria och senare ändrat sig när de insåg vad detta innebar, eller har någon annan öppnat ett Flickr-konto i magasinets namn för att "tvätta" bilderna ("flickrwashing")?

En av bilderna är nu nominerad för radering på Commons: commons:Commons:Deletion requests/File:SofiF.jpg. Om det inte kan klarläggas att Flickr-kontot verkligen tillhörde magasinet, kommer sannolikt övriga bilder att raderas.

Det finns flera uppladdare och flera administratörer som har granskat bilderna. Någon eller några här borde ha koll på hur detta ligger till. --Hegvald 7 maj 2011 kl. 17.50 (CEST)

Relevant. Sertion [¤] 7 maj 2011 kl. 18.05 (CEST)

Min åsikt har inte ändrats sedan 2009. Man borde ha kollat upp vem eller vilka som ägde upphovsrätten och tillfrågat dem innan man laddade upp bilderna, istället för att hållit på och gissat. / Elinnea 7 maj 2011 kl. 18.31 (CEST)

Låter Commons sköta det här men konstaterar bara att man inte kan dra tillbaka licenser och det inte är vårt problem att Café ångrar sig. Det är inte heller vårt problem om nån begår upphovsrättsbrott och sätter en licens på bilder man inte har rätt till. /Grillo 7 maj 2011 kl. 19.29 (CEST)

Denna fråga var uppe på Bybrunne i februari 2009 och jag kommunicerade då med ansvarig på Café. I slutändan blev slutsatsen den Grillo skriver ovan, vi kan inte agera dadda åt andra, när vi t.o.m varnat för riskerna.Yger 7 maj 2011 kl. 19.51 (CEST)

Kontentan förra varvet var väl att Café antagligen inte hade rätt att släppa bilderna och att Commons därmed inte heller har rätt att publicera dem. Så länge varken Café eller upphovsmannen tagit kontakt är det inte juridiskt något problem för Commons (Café bör stå för eventuella skadeståndsfioler), men för Commons' trovärdighet är det bättre att illegalt publicerade bilder stryks så snabbt som möjligt (och juridiskt bör de väl raderas så snart man är medveten om problemet - vem som nu är "man" i det här fallet). --LPfi 8 maj 2011 kl. 14.52 (CEST)

Precis som påtalades av NH i förra diskussionen bör bilderna oftast inte användas. De sexualiserar allt som oftast människokroppen och passar inte i seriösare sammanhang. Bilder som inte är poserande och halvnakna är alltså att föredra. Inte för att vi ska censurera, men för att vi ska framstå som en seriös encyklopedi för allmänheten som säkerligen förväntar sig att Wikipedia inte har dessa bilder i sina artiklar. Jag tycker man ska tillgodose tidningens krav. Uppläggningen av bilderna med vald licens till Commons blir betydelselöst om det görs av fel person. Så det är absolut "vårt problem" om de har lagt ut bilder de inte har upphovsrätten till. Commons kan inte frånta sig ansvar juridiskt bara för att inte upphovrättsinnehavaren har tagit kontakt. Obelix 8 maj 2011 kl. 15.05 (CEST)

Bilder skivomslag

Frågan med tillhörande diskussion flyttad till och kan fortsätta på Wikipedia:Bildfrågor#Bilder skivomslag. --MagnusA 8 maj 2011 kl. 21.22 (CEST)

TIME Magazines lista 2011

TIME Magazine skapar varje år en lista över årets mest inflytelserika personer. Här är listan för 2011 och här är personerna på listan som vi ännu saknar artiklar om:

Wael Ghonim, Reed Hastings, Geoffrey Canada, Peter Vesterbacka, Ron Bruder, Lamido Sanusi, Amy Chua, Jennifer Egan, Ahmed Shuja Pasha, Cory Booker, Katsunobu Sakurai, Fathi Terbil, Sue Savage-Rumbaugh, Takeshi Kanno, Saad Mohseni, Lisa Jackson, Joe Scarborough, Anwar al-Awlaki, Nathan Wolfe, Sergio Marchionne, Mahendra Singh Dhoni, Felisa Wolfe-Simon, Esther Duflo, Maria Bashir, Margaret Woodward, David Koch, Hung Huang, Gary White, Cecile Richards, Grant Achatz, Feisal Abdul Rauf, Jamie Dimon, Heidi Murkoff, V.S. Ramachandran, Michelle Rhee, Rebecca Eaton, Kathy Giusti, Arianna Huffington, Azim Premji, Aruna Roy, Ray Chambers, Derrick Rossi, Hu Shuli, Ayman Mohyeldin, Charles Chao, Bineta Diop, Cheng Yen.

Skapa gärna dessa, och glöm inte källor! / Elinnea 7 maj 2011 kl. 16.41 (CEST)

Gjorde en find-and-replace [[ -> [[:en: så förhoppningsvis kommer här en fungerande lista på engelska artiklar: en:Wael Ghonim, en:Reed Hastings, en:Geoffrey Canada, en:Peter Vesterbacka, en:Ron Bruder, en:Lamido Sanusi, en:Amy Chua, en:Jennifer Egan, en:Ahmed Shuja Pasha, en:Cory Booker, en:Katsunobu Sakurai, en:Fathi Terbil, en:Sue Savage-Rumbaugh, en:Takeshi Kanno, en:Saad Mohseni, en:Lisa Jackson, en:Joe Scarborough, en:Anwar al-Awlaki, en:Nathan Wolfe, en:Sergio Marchionne, en:Mahendra Singh Dhoni, en:Felisa Wolfe-Simon, en:Esther Duflo, en:Maria Bashir, en:Margaret Woodward, en:David Koch, en:Hung Huang, en:Gary White, en:Cecile Richards, en:Grant Achatz, en:Feisal Abdul Rauf, en:Jamie Dimon, en:Heidi Murkoff, en:V.S. Ramachandran, en:Michelle Rhee, en:Rebecca Eaton, en:Kathy Giusti, en:Arianna Huffington, en:Azim Premji, en:Aruna Roy, en:Ray Chambers, en:Derrick Rossi, en:Hu Shuli, en:Ayman Mohyeldin, en:Charles Chao, en:Bineta Diop, en:Cheng Yen. »нотвист_(d.|b.) 7 maj 2011 kl. 17.17 (CEST)

Vad bra! / Elinnea 7 maj 2011 kl. 18.35 (CEST)

Det här illustrerar tydligt att ett uppslagsverk aldrig kan bli "färdigskrivet". Om någon nu trodde att vi börjar bli klara. :-) Jag ska ta tag i ett par av de här när tiden räcker till. //Knuckles...wha? 9 maj 2011 kl. 10.30 (CEST)

Det vore intressant med liknande listor från BRIC-länderna Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. Med tanke på dessa länders tillväxt, kan ju viktiga personer därifrån snart bli viktiga på världsplanet. --LA2 9 maj 2011 kl. 12.54 (CEST)

Spanien & Portugal

Nu har veckan börjat. Lika så veckans tävling. 1:a priset är inte baraen rosett utan även boken Kamp för Europa av Paul van Buitenen (ISBN 9789186112752). -Josve05a (d) 9 maj 2011 kl. 21.35 (CEST)

IE visar fel

Har under morgonen noterat att när jag tittar på wikipedia med IE8 så blir sidorna felaktiga, medan de ser ut som vanligt när jag kollar i Chrome. svenska WP ser någorlunda normalt ut när jag bara tittar på artiklar, vilket inte många andra språkversioner gör, men tittar jag på historik och skillnadssidor så blir även dessa lite annorlunda, markeringar för vad som är ändrat och likande syns inte. Har testat att rensa cache-minnet, men inga förbättringar. --Civilspanaren 5 maj 2011 kl. 09.46 (CEST)

Det ser ut att vara 50/50 om ngt som har med javascript att göra funkar. Commons ser ut som "hej kom och hjälp" och Wikisource lika så... -- Lavallen 5 maj 2011 kl. 09.54 (CEST)

Jag har haft liknande problem när minnet tagit slut och webbläsaren inte klarat att läsa in CSS-sidorna. Jag antar att problem att tolka CSS kunde ge motsvarande symptom. Olika webbläsare har väldigt olika förmåga på den punkten och Wikipedias CSS-sidor är mycket komplicerade. --LPfi 5 maj 2011 kl. 12.11 (CEST)

Bygger sidans utseende vid bilduppladdning på CSS? -- Lavallen 5 maj 2011 kl. 12.14 (CEST)

Sidans utseende torde alltid bygga på CSS och till vissa delar på Javascript. Testa sidan med lynx så ser du! :-) I en del webbläsare (såsom Opera) kan man byta ut stilmallarna, eventuellt också stänga av CSS-funktionaliteten helt, varvid man kan se stilmallens roll skilt från skillnaden mellan webbläsare. Sidorna utan CSS syns också ibland medan sidan laddas. --LPfi 5 maj 2011 kl. 12.26 (CEST)

I redigeringsläge i Indexnamnrymden ser det nu ut ungefär som när jag redigerar en sådan sida med bot. Ett mellanslag på fel ställe nu och sidan blir helt korrupt. -- Lavallen 5 maj 2011 kl. 14.57 (CEST)

Ja, jag har också råkat ut för att bl.a. skillnadssidor sett konstiga ut idag. Det har skett både från jobbet och hemifrån. Igår så kom jag inte in på Commons från jobbet under åtminstone någon timma. Frågan är om det är relaterat till felet idag? / Achird 5 maj 2011 kl. 19.11 (CEST)

Och idag är det om möjligt ännu värre än igår! -- Lavallen 6 maj 2011 kl. 09.32 (CEST)

Håller med, jag kan inte se vad som är redigerat på sidorna, för både det gamla och nya har samma vita färg. hur går det att ordna? Adville 6 maj 2011 kl. 16.35 (CEST)

Tömde cachen och körde ccleaner, då syntes det gröna fältet på nya inlägg igen...Adville 6 maj 2011 kl. 16.49 (CEST)

Vaddå "ccleaner". Var hittar man det? Jag har samma fel.Wvs 6 maj 2011 kl. 17.02 (CEST)

Kör jag IE7 (som jag brukar använda här hemma) så visar gallerierna ibland bilderna rätt och ibland felaktigt uppradade som en lista. Felet förekommer här på svwp, men är mycket värre på Commons där det för det mesta varit fel under de senaste dagarna. Vad beror felet på och hur åtgärdas det?? Det måste ju vara ett fel i Wikins programvara eftersom felet dök upp för några dagar sedan och visar sig på helt olika datorer så länge de kör Internet Explorer och för många olika användare. / Achird 6 maj 2011 kl. 22.59 (CEST)

@Wvs, ccleanr är ett gratisprogram för att bland annat tömma/rensa historiken i datorn, du kan finna det på piriform.com/ccleaner. //Joshua 6 maj 2011 kl. 23.05 (CEST)

Ser inte att det är gratis, men Firefox funkar, även om jag måste stänga av en del funktioner, för att inte bli alltför förvirrad. -- Lavallen 7 maj 2011 kl. 11.27 (CEST)

Ccleaner är gratis. Däremot så kan man betala ~€20 för support. Sertion [¤] 7 maj 2011 kl. 14.50 (CEST)

Jo, det finns en gratisversion längre ned på deras sida. Dock finns felet kvar efter användning. Jag provade på grannens dator där samma felaktighet visar sig. Men tack för anvisningen iallafall. Vad göra? Wvs 7 maj 2011 kl. 14.53 (CEST)

Wvs hann före... Problemet kvarstår. --Civilspanaren 7 maj 2011 kl. 15.08 (CEST)

Problemet måste ju ligga i Wikipedias programvara. Kan problemet vara att betaversionen MediaWiki 1.17 används? Denna betaversion släpptes tydligen 2011-05-05 och det var då felen började dyka upp. / Achird 8 maj 2011 kl. 15.03 (CEST)

Jag har problem med utseendet på engelska Wikipedia, inte svenska. Har varit så några dagar. Testat två olika datorer båda med nyaste versionen. /AleWi 8 maj 2011 kl. 15.31 (CEST)

Nu är utseendet det vanliga för mig. /AleWi 10 maj 2011 kl. 07.29 (CEST)

Ja, nu ser allt åter normalt ut. Wvs 10 maj 2011 kl. 09.03 (CEST)

Den 16:e juni kommer ny befolkningsstatistik från SCB. Woho!

Här! :) Dock finns det två olika och jag förstår inte riktigt skillnaden, men hur som helst kan det kanske vara tid att starta något projekt för att uppdatera befolkningsstatistiken på våra ortsidor (som till stor del är från 2005), eller till och med automatisera det på något sätt för den som känner sig bevandrad. Tidigare statistik har kommit som excel-ark så det borde inte vara omöjligt att skapa någon typ av script som identifierar ortnamnet, hittar wikipediasidan och ändrar siffra samt källförteckning. Eller så gör vi det manuellt, för den där noggranna känslan. »нотвист_(d.|b.) 7 maj 2011 kl. 14.27 (CEST)

Detta har väl Lavallen redan föreberett genom sin bot Innocent bot. Så han (eller vem det nu som tar sig tid) lägger in uppgifterna på någon sida som sedan automatiskt uppdaterar alla geo-artiklar det berör. --Civilspanaren 7 maj 2011 kl. 14.32 (CEST)

Det har skett en del arbete i det tysta av olika användare. Detta främst genom att länka till Mall:Stat. En uppdatering av den mallen, ger därför effekt direkt i en väldig massa artiklar samtidigt. Eftersom siffran för befolkning/area kan finnas på väldigt många olika ställen i våra mallar, och det finns flera olika mallar, så kommer jag nog inte lägga så jättemycket krut på att göra inläggningen med bot. I artiklarna finns Mall:Ortsfakta Sverige, Mall:Geobox samt ngn mall som främst är designad för stadsdelar. (På Gotland har tex alla tätorter Geobox.)

Däremot hade jag tänkt försöka fixa så att boten kommer att 'bevaka' våra ortsartiklar, så det inte sker en massa nya uppdateringar till hemmasnickrade siffror. Ofta läggs ju tex kommunsiffror in i våra centralortsartiklar, vilket kan vara missvisande.

Befolkningsutvecklingen kommer jag försöka att uppdatera med bot.

En hel del manuellt arbete blir att uppdatera nya tätorter, splittar och upplösta tätorter. De senare kommer väl förmodligen att istället få status som småort och/eller fritidshusområden. Lavallen 7 maj 2011 kl. 14.51 (CEST)

Ett problem som kommer att uppkomma med orter som länkar till statmallen är att vissa tätorter kommer att bli småorter och tvärt om. SCB uppdaterar småorterna om ett halvår, så det kommer att bli ett vakuum i statistiken. Jag har i det tysta uppdaterat några hundra tätorter och småorter med statmallen. Ingen av dessa artiklar har fått nya hemmasnickrade befolkningssiffror (vilket var avsikten). Oerfarna användare ändrar ogärna länken till mallen utan låter den vara. När statmallen uppdateras ändras samtliga artiklar ögonblickligen utan att det syns i historiken. Mycket arbete sparas också, då det endast tar ca 1 h att uppdatera statmallen med nya siffror, men mångdubbelt längre tid att uppdatera samtliga ortsartiklar manuellt eller med robot. Smidigt för alla orter utom de som har ca 200 invånare och de i Göteborgsregionen (där begreppsförbistringen är stor). Vissa tätorter har även kommunal statistik länkad till sig via statmallen som uppdateras flera gånger per år. Detta funkar smidigt då kommungränserna inte ändras, men så är ju inte fallet med små- och tätorter vilket komplicerar uppdateringen en smula för det hundratalet orter som byter status, slukas av grannorten eller tynat bort de senaste fem åren. Nasko 7 maj 2011 kl. 21.57 (CEST)

Det borde inte vara begreppsförbistring i Göteborgsregionen eftersom SCB är precis in sina definitioner. Är det någon som vet hur många orter, tät och små, som saknar mallen Ortsfakta Sverige? Kanske skulle man göra ett gemensamt ryck så alla blir lika. --NERIUM 8 maj 2011 kl. 00.24 (CEST)

"Vissa tätorter har även kommunal statistik länkad till sig via statmallen som uppdateras flera gånger per år." Vilka är dessa, och varför? Vi bör använda en konsekvent datakälla för det statistiska begrepp som kallas tätort. SCB definierar tätort på ett visst sätt som vi bör hålla oss till. Det är bekant att minst en kommun (Uppsala) definierar tätort annorlunda och lanserar befolkningsuppgifter som strider mot SCB:s. Sedan är de knappast ensamma om att lägga upp uppgifter om folkmängd på kommunens hemsida som inte följer SCB:s och som tyvärr då och då letar sig in här. Det vore bra om en mall som konsekvent håller koll på befolkningssiffror kunde hållas borta från den här typen av inofficiella uppgifter. /Grillo 8 maj 2011 kl. 03.51 (CEST)

Jönköping är ett sådant exempel. Oftast står det typ: X-stad är en tätort med 10 000 invånare (2005) som är centralort i X-kommun med 20 000 invånare (dec 2010). Statmallarna länkar samtliga uppgifter och så länge det står skrivet på detta sättet är det inget problem. Statmallarna för tätorterna och småorterna kommer direkt från SCB, några minuters bearbetning med ett kalkylprogram och SCB:s siffror kan rullas ut på wikipedia. Var uppgifterna för kommuninformationen kommer ifrån i dess statmallarna vet jag inte, men har en seriös användare redigerat den så antar åtminstone jag att den kommer från SCB. Det är lättare att övervaka och uppdatera en handfull statmallar än att övervaka och redigera 5 000 orts- och kommunartiklar. Att länk befolkningssiffror och annat föränderligt till en statmall ser jag som det enda långsiktiga alternativet. Samtliga 5 000 artiklar uppdateras i ett nafs och tramsiga hemmasnickrade siffror som olika människor lägger ut minimeras. Jag har länkat till statmallen i 100-tals ortsartiklar. Ingen av artiklarna har fått hemmasnickrade befolkningssiffror efter att ha fått en länk till statmallen, vilket jag ser som en stor framgång då åtskilliga tidigare fick ändrade siffror med någon veckas mellanrum. Nasko 8 maj 2011 kl. 19.35 (CEST)

"Förvirringen i Göteborgsregionen" beror på att Stadsdelsartiklar är sammanfogade med Tätortsartiklar. Förvirringen är alltså ett resultat av Mergerismens framfart på Wikipedia. De "kommunala siffrorna" är "hela" kommunens befolkningssiffror från SCB, dvs inte kommunens hemmagjorda statistik. -- Lavallen 10 maj 2011 kl. 11.07 (CEST)

Stadsdelsartiklar är sammanfogade med Tätortsartiklar. Hur tänkte de då tro. --NERIUM 10 maj 2011 kl. 11.26 (CEST)

Tidsdimensionen

Som ni vet har Wikipedia artiklar om varje år, till och med flera artiklar för olika ämnesaspekter på varje år (sportår, filmår, vetenskapsår, ...). Ibland är innehållet tunt, men numera finns det åtminstone något om varje år, utan luckor i följden. För den historiskt intresserade som vill skaffa sig en överblick över en viss period, borde de här kronologierna kunna erbjuda ett visst stöd. Och den ständigt växande mängden äldre digitaliserat material underlättar också att fylla ut innehållet.

På Wikisource arbetas det på att lägga in Nils Personnes verk om "Svenska teatern" (8 band, 1913-1927), det vill säga operan i Stockholm. Hela band 7 och det mesta av band 8 är nu inlagt och korrekturläst. Jag lade in hänvisningar i våra artiklar om Kulturåret 1835, 1836, 1837, 1838, 1839 och 1840 om respektive års säsongspremiär i augusti. Men om ni följer länkarna därifrån över till Wikisource, så ser ni att vi kan rekonstruera kalendern för hela spelåret. Och med ytterligare några band inlagda, kan vi fylla ut till Gustav III:s dagar och ännu längre bakåt.

Tanken svindlar. Och det här är bara ett litet 8-bandsverk om teaterhistoria. Vi kan ju hitta liknande historieböcker om andra ämnen. Och för januari 1836 finns hela nummer av Post- och Inrikes Tidningar inlagda, sex dagar i veckan (det är nämligen första månaden som den trycktes i läsbar antikva; fram till 1835 var det fraktur). Många årgångar har scannats av Kungliga biblioteket och kan läggas in i Wikisource. Svenska teatern har scannats av Internet Archive och andra böcker av Google eller norska Nasjonalbiblioteket. Med hela bibliotek tillgängliga, blir det som "ugglan", men hundra eller tusen gånger större.

Det här väcker på sikt frågor om vilka dagshändelser som är relevanta att lägga in i årsartiklarna. Kanske finns det en gräns? Men än så länge är de flesta årsartiklar så magra, att det är för tidigt att sålla bort något. Jag hoppas ni vill hjälpa mig att fundera över hur vi bäst tar till vara på tidsdimensionen och gör historien, dag för dag, begriplig för läsaren. Mata på med uppgifter om 1830-talet, så får vi se om det tar stopp, eller vilka konflikter och problem vi kan råka på. --LA2 10 maj 2011 kl. 00.53 (CEST)

Huvudåren innehöll tidigare massa kultur i Sverige (teater, litteratur och konst). Jag slängde ut det mesta runt januari 2011 (utom någon känd Astrid Lindgren-bok eller så), och förpassade det till temaåren. I huvudåren stoppade jag i stället in massa källbelagda politiska händelser, krig och olyckor, det blir ungefär det mesta typen av händelser som sägs i de vanliga nyhetsprogrammen i radio och TV. J 1982 10 maj 2011 kl. 16.46 (CEST)

Wikipedia Signpost

Liten blänkare: en:Wikipedia:Wikipedia Signpost är en engelskspråkig nyhetskanal kring Wikipedia och Wikimedia som drivs av wikipedianer (och alltså inte av Wikimedia Foundation) på engelskspråkiga Wikipedia. Om man vill kan man få rubrikerna levererade till sin diskussionssida varje vecka, genom att skriva upp sig på m:Global message delivery/Targets/Signpost. Om man inte är tillräckligt aktiv på engelskspråkiga Wikipedia för att tycka att det är värt att bevaka saker där och inte vill ha sin diskussionssida dominerad av Signpost så går det nu istället att bara lägga till Wikipedia:Signpost i bevakningslistan, vilket jag personligen tycker är smidigare. /Julle 10 maj 2011 kl. 04.34 (CEST)

Tips på översättning

Artikeln Slaget om Guadalcanal är en påbörjad översättning, som inte har blivit klar, eftersom skribenten tycks ha lämnat wikipedia. Förlagan på engelska wikipedia är utmärkt, och är mer eller mindre en samlingsartikel som samlar många mindre slag till en stor artikel. Vore fint om någon insatt ville fortsätta översättningen. --Ace90 10 maj 2011 kl. 17.11 (CEST)

Borde det kanske upprättas en WP:Att göra eller dylikt där man kan lägga in tips på den här typen av artiklar? Skulle folk hitta dit? Vi har en oavslutad Elliott Smith-översättning på WP:Projekt alternativ musik också, och jag misstänker att det finns flera liknande fall. Dessutom upptäcker jag ofta diskrepanser mellan artiklar, men som jag inte har tid, ork eller kunskap till att själv rätta till. Såna fall skulle ju också kunna finnas på en dylik sida. /jssfrk (d|b) 10 maj 2011 kl. 19.07 (CEST)

Bra idé, skapa en sådan sida, och lägga länkad från deltagarportalen. Adville 11 maj 2011 kl. 18.22 (CEST)

Kontohjälp!

Diskussionen flyttad till Wikipedia:Wikipediafrågor#Kontohj.C3.A4lp.21. – GeMet [diskussion] 11 maj 2011 kl. 11.24 (CEST)

Tre artiklar

Jag fattar inte varför bara vissa länder funkar vid mallarna för singlar och album när man översätter från engelska (men skriver ländernas namn på svenska). Artiklarna är When You Say Nothing at All, Man! I Feel Like a Woman! och This Kiss. De bör fixas till, både singlar och album. J 1982 11 maj 2011 kl. 16.33 (CEST)

Beror det på att de tre omnämnda artiklarna har {{Singlechart}} som innehåller mallanrop som inte existerar här på svenska wikipedia? Imperto 11 maj 2011 kl. 17.54 (CEST)

De använder singlechart, men bara vissa listor funkar (jag kan inget om det här, men trodde det fixades för några år sedan då flera mallar översattes), både album och singlar för fixas till. J 1982 11 maj 2011 kl. 18.02 (CEST)

Överföring av Lunds bevaringsprogram

På Lunds kommun jobbar vi nu med olika metoder för att föra över bevaringsprogrammet till Wikipedia. Det finns en viss skepsis till fria licenser, åtminstone så fritt som krävs för Wikipedia. Det finns dock en vilja. Vilken tror ni är den bästa metoden?

1. Sätt originalmaterialet som cc-by-sa, "wikipedifiera" texten och för över den i i princip befintligt skick.
2. Sätt originalmaterialet som cc-by-sa men kopiera inte bara över materialet utan lägg tid på att skriva om och bearbeta i förväg.
3. Samma som ovan men exkludera bilder (på det här sättet slipper man de värsta farhågorna om att någon utomstående kan tänkas sälja materialet, en bildlös bok skulle inte bli så rolig). Bilderna är ganska lätta att ersätta genom att wikipedianer helt enkelt går ut och fotar i stan.
4. Behåll originalets upphovsrätt hos kommunen, och använd bevaringsprogrammet som källa. Hur mycket skulle man här behöva skriva om artiklarna för att upphovsrätten ska respekteras? Notera att det är mycket politiskt material i bevaringsprogrammet som i vilket fall inte ska överföras.

Vill också ha svar på hur mycket som egentligen är nödvändigt att lägga på Wikipedia. Titta exempelvis på artikeln om kvarteret Blekhagen. Är allt det relevant för Wikipedia? Vad är det inte och varför? Är de olika fastigheterna relevanta? Vore det bättre att infoga de kulturhistoriskt intressanta i kvartersartikeln och lämna resten utanför?

Jag kommer troligtvis att på arbetstid föra över material från bevaringsprogrammet hit, med någon av ovanstående metoder. När jag börjar med det kommer jag dock att skapa ett nytt användarkonto för ändamålet, för maximal genomskinlighet. Jag vill att de som har invändningar mot detta redan nu säger ifrån, så vi vet om vi ska gå vidare med det eller inte. Givetvis kan vem som helst som vill hjälpa till, men vänta med att kopiera rakt av tills vi löst licensieringsproblemet.

Tacksam för kommentarer!

/Grillo 11 maj 2011 kl. 15.13 (CEST)

Alternativ nummer 1 eller 2 tror jag är bäst. En mall liknande den här skulle nog behövs i båda fallen. Bra intiativ i vilket fall. Blåmes 11 maj 2011 kl. 17.51 (CEST)

Mm, det tänker jag med. Men vad menar du med att en mall i stil med en som håller på att fasas ut kommer att behövas? Räcker det inte med en vanlig källhänvisning? /Grillo 11 maj 2011 kl. 18.05 (CEST)

Om materialet inte bearbetats så att det är lämpligt för Wikipedia så tycker jag en "ugglan-mall" är på sin plats. Eventuellt bör den bygga på Mall:Städa, men det viktiga är att den innehåller en kort förklarande text och en länk till överföringsprojektet. Jämför da:skabelon:DBL (som väl inte skall utfasas). --LPfi 11 maj 2011 kl. 19.00 (CEST)

Jag tror på alt 2, med att behålla bilderna, ink vad blåmes skrev om ugglanmall. Även om fastigheterna är intressant, anser jag, eftersom det är kulturhistoria.Adville 11 maj 2011 kl. 18.08 (CEST)

Bilderna kan läggas upp på Commons.Jag vet dock inte vad det är för bilder, men anser att om det är bilder som kommunen "äger" så är det ju medborgarnas och då borde det kunna läggas ut fritt (om det inte är bilder från skolor med barn). Det finns mycket bra lokalhistoria hos våra kommuner och länsstyrelser som de inte får ut. Som exempel kan jag nämna trädet i artikeln Ebbalycke. Jag hittade en lista med information (se källorna) och bilder, men fick inte använda deras bild. Fick ta en egen när jag åkte från Stockholm ner till Blekinge, men både bilden och faktan borde de kunna sätta in här för folkets skull. Hur får vi fler kommuner att följa er i Lund? (ursäkta utsvävningen) Adville 11 maj 2011 kl. 18.08 (CEST)

Om kommunernas bilder är medborgarnas så borde ju kommunvapnen för alla kommuner kunna läggas upp på Commons också. --83.183.79.103 11 maj 2011 kl. 19.24 (CEST)

Ah, ni menar nog mallen Mall:Artikelursprung. Det håller jag med om. Vad gäller frihet är det inte så enkelt att något som kommunen äger automatiskt blir fritt. Kommunen har hittills varit väldigt tveksamma kring cc-licens på det här materialet, eftersom det inte får verka som att materialet kommer ifrån någon annan än kommunen själv. De vill heller inte att grundmaterialet ska ändras. Det är dock en bearbetningsprocess, men det är också anledningen till att jag vill ha åsikter härifrån. För att se vad det är för bilder, gå till sidan. Det handlar om svartvita bilder företrädesvis tagna på 1980-talet på i princip samtliga byggnader i Lunds innerstad och även från andra områden som är av kulturhistoriskt intresse. De är i relativt låg upplösning och innehåller en del scanningsartefakter, eftersom scannern jag använt inte är den bästa. Det är nog lättare att lösa texten än bilderna, rent licensmässigt. Är det bättre om man ger upp bilderna för att bara få texten under cc-licens, eller är det i så fall lika bra att strunta i cc för hela verket, om man ändå inte kan få med bilderna också? /Grillo 11 maj 2011 kl. 18.39 (CEST)

Känner till kommunernas ovilja med bilder osv. Allt är det bästa, men självklart så är texten viktigast. Den förklarar staden. Man får ta ett litet steg åt gången. När det gäller att de vill behålla sitt som källa så är det då nog bäst att behålla det på er sida, och sedan bearbeta det lite och lägga upp det på wiki, med kommunens öppna sida som källa. Då kan andra lägga till fakta med som är av intresse utan att förstöra originalet. Adville 11 maj 2011 kl. 18.34 (CEST)

Jag måste dock fråga inte för att jag vill ha hårdare tolkningar av upphovsrätten - möjligen konsekventare - stadsarkivens bilder är ofta tagna av professonella, välmeriterade och i många fall prisbelönta fotografer. I det exemplet jag såg ovan från 1965. Finns det ens någon möjlighet att bilden är fri? Är det ens troligt att det är Lunds kommun som innehar upphovsrätten, det troliga är väl att den tillhör fotografen?--FBQ 12 maj 2011 kl. 09.06 (CEST)

Det beror på vad som har avtalats: har kommunen friköpt alla kommersiella rättigheter så kan den i sin tur välja att släppa bilderna fria, men om den inte har gjort det måste fortfarande varje enskild fotografs rättigheter beaktas. /FredrikT 12 maj 2011 kl. 09.19 (CEST)

Det vore kanske bra om Grillo förklarade vad som kommer att hända åt ursprungstexten. Om den finns kvar på kommunens sida (i evighet) så är det lätt att hänvisa till den som källa, texten kommer där att vara utformad som kommunen vill, med också den information som inte är relevant för Wikipedia och det kommer att vara uppenbart för den intresserade att kommunen har gjort en värdefull insats.

Om man å andra sidan vill överföra projektet hit så bör kommunen vara medveten om att man i så fall inte har någon kontroll över det och att mycket av texten kommer att strykas eller ändras till oigenkännlighet. Det är också problematiskt med referenser till en text som försvunnit (eller inte hittas på grund av länkröta och förändringar). Då måste vi fundera också på hur vi kan bevara originalet. Kanske överföra det till Wikisource eller Wikibooks?

Vad gäller de ursprungliga alternativen så antar jag att omarbetning till Wikipedia-artiklar kräver väldigt mycket arbete. Spontant tror jag att det är bättre att släppa Wikipedia-gemenskapen på det, än att ha en kommunanställd eller en enskild wikipedian att ensam göra det. Man kunde tänka sig att kopiera över det material vi tror att vi får i Wikipedia-skick på rimlig tid och lämna kvar mer perifert material på kommunens server, att kopieras över när någon ger sig tid att bearbeta det (en projektsida med tips om vad som ännu är outnyttjat är på sin plats).

Det vore väldigt bra om texterna och de viktigaste och mest svårersatta bilderna skulle förses med CC-BY-SA-licens också på kommunens server (en del bilder kanske är PD-old?). Då behöver vi inte lägga ner tid på att skriva om text som redan är lämpligt formulerad och vi har lätt att kopiera originaltext för senare omskrivning.

--LPfi 12 maj 2011 kl. 09.25 (CEST)

Materialet är tänkt att för all framtid finnas på webben, och ersätta de böcker som finns idag. Detta för att underlätta källhänvisning, och även för att underlätta kommunalt arbete även om det inte berör oss så mycket. Självklart är det fritt fram för vem som helst att föra över material (förutsatt att vi kan cc:a materialet, men annars kan man ju använda materialet som källa ändå), men för att det ska göras konsekvent behövs förmodligen någon som åtminstone samordnar det. Angående bilderna så är det förstås fritt fram att "sno" de bilder som är pd-old. Jag har redan laddat upp ett gäng gamla kartor på Commons exempelvis. Kom dock ihåg att de är ifrån en bok tryckt på tidigast 1980-talet, så är man rädd för "ärvd upphovsrätt" ska man kanske akta sig för det. Jag vet inte hur det är med rättigheterna för bilderna, vi har just nu en jurist på att reda ut hur det står till. Textmaterialet är det dock kommunen som äger. /Grillo 12 maj 2011 kl. 12.50 (CEST)

Någon får gärna...

...checka så att artikeln Skillet uppfyller kraven för att bli rekommenderad och om den gör det rekommendera den. Jag tycker personligen att den uppfyller kraven. Jag har själv skrivit och översatt nästan hela artikeln och putsade lite alldeles nyss, därför känns det konstigt att göra rekommenderingen själv. Tack på förhand! MVH Vit Platina ^(B) _(D) 12 maj 2011 kl. 07.48 (CEST)

Gjorde lite estetiska småändringar nu. Referenslänkarna behöver förbättras (kanske med webbref). Även något fundersam över albumartiklarna, då "(Skillet-album)" står utskrivet i alla artikelnamn trots att någon särskiljning inte behövs. Blåmes 12 maj 2011 kl. 08.51 (CEST)

Missade visst en del småsaker, nu har jag lagt till webbref-mallar och det där med (Skillet-album) har att göra med att ett av albumen behövde den markeringen, därför skulle det kanske se lite konstigt ut om albumen var följande: exempelalbum1 (Skillet-album), exempelalbum2 (album), exempelalbum3, osv... Men jag kan ändra om det blir bättre så. Tack för feedback! Vit Platina ^(B) _(D) 12 maj 2011 kl. 15.34 (CEST)

Den här diskussionen bör nog fortsätta på artikelns diskussionssida snarare än här på Bybrunnen. --MagnusA 12 maj 2011 kl. 15.37 (CEST)

Ridå vs. byxor

Sorry I can't speak Swedish. I'm trying to fix the links (Interwiki) on Wikipedia pages pages about stage curtains: I found two similar pages on the Swedish version of Wikipedia (ridå and byxor) and I would like to know which one corresponds to front curtain and which one to (generic) stage curtains. Regards--Carnby 12 maj 2011 kl. 10.48 (CEST)

Ridå is definitely the general term for a stage curtain. To be honest, I wasn't aware of the term byxor (scen), but after checking a theatre dictionary I believe it was erroneously illustrated in our article, so I removed the image. I have no idea what they are called in English, but byxor (plural of byxa and the same word as trousers) refer to "textiles" framing the scene, and they e.g. allow actors to hide behind them before they enter the stage. Tomas e 12 maj 2011 kl. 11.36 (CEST)

Could be legs?--Carnby 12 maj 2011 kl. 13.34 (CEST)

Seems right. Niklas R(D^#) 12 maj 2011 kl. 13.40 (CEST)

Tack!--Carnby 12 maj 2011 kl. 15.12 (CEST)

Att få fler bidragsgivare

The board har nyligen antagit en resolution för att öka antalet bidragsgivare, se [8] Kärnan är en vädjan: We urge the Wikimedia community to promote openness and collaboration, by:

1. Treating new editors with patience, kindness, and respect; being aware of the challenges facing new editors, and reaching out to them; and encouraging others to do the same (sv:var snäll mot nybörjare)
2. Improving communication on the projects; simplifying policy and instructions; and working with colleagues to improve and make friendlier policies and practices regarding templates, warnings, and deletion (sv:ha inte för många och krångliga riktlinjer)
3. Supporting the development and rollout of features and tools that improve usability and accessibility;(sv:enklare användargränssnitt)
4. Increasing community awareness of these issues and supporting outreach efforts of individuals, groups and Chapters (sv:stöd initiativ att nå flera potentiella bidragsgivare)
5. Working with colleagues to reduce contention and promote a friendlier, more collaborative culture, including more thanking and affirmation; and encouraging best practices and community leaders (sv:medverka till en mer vänlig och samarbetsorienterad kultur)
6. Working with colleagues to develop practices to discourage disruptive and hostile behavior, and repel trolls and stalkers(sv: utveckla rutiner för att motarbeta destruktivt beteende och troll).

Jag ser inte en lika markerad nedgång i aktivitet på sv:wp, som de ser på en:wp, men jag tycker ändå det vore värt en diskussion vad vi kan göra utifrån dessa punkter. Mina egna 25örestankar är: 1 - vi gör mycket här och är betydligt bättre än en:wp, t.ex., 2 - Viktigt här har vi inte fastnat i den kvicksand en:wp gjort, men vi bör ha detta i åtanke och inte komplicera riktlinjer mer än nödvändigt, 3 - håller med och jag anser vi behöver vara försiktigare med avancerade tabeller och mallar i artiklar etc, 4 - oerhört viktigt för oss alla och wm:se, 5 och 6 - här tycker jag det blivit betydligt bättre på sv:wp de senaste två åren, och att vi kan gå vidare i den vägen (jag tycker det är närmast obehagligt möta klimatet på en:wp efter vara van härifrån).Yger 9 maj 2011 kl. 10.15 (CEST)

Jag är själv nästan aldrig på ENWP som bidragsgivare, så jag har inte upplevt de problem du nämner. Vad är det du menar med att de har fastnat i kvicksand? Är det någon som har lite bakgrund för oss oinsatta? ;)

När det gäller 3:an (användarvänlighet etc) så är min fantasi att redigeringen i framtiden ska vara mer lik Microsoft Word eller liknande. Alltså nästan inget kodande alls utan enbart WYSIWYG. Krångligheten tror jag är ett av de stora problemen som hindrar folk från att börja redigera. Problematiskt är till exempel att något så viktigt som källhänvisningarna är en av de saker som gör texten mest oöverskådlig. -Laxskinn 9 maj 2011 kl. 12.17 (CEST)

Angående WYSIWYG så finns det redan färdiga lösningar för MediaWiki som är Wikipedias "motor", t ex FCKeditor. Tyvärr så har dessa editorer problem med alla konstigheter som är skrivna i wikitexten, enkelt uttryckt. /Mikael Lindmark 9 maj 2011 kl. 17.04 (CEST)

De engelska policy- och riktlinjedokumenten är ... omfattande. /Julle 9 maj 2011 kl. 12.26 (CEST)

Apropå det Laxskinn skriver! Just nu försöker jag än en gång begripa mig på vilket system som är bäst/enklast/rätt när det gäller att göra källhänvisningar. Där skulle jag som användare föredra en word-liknande funktion som gör att allt blir rätt, enhetligt och lättläst i ett svep. Eftersom källor är viktiga och avsaknad av dessa kan leda till radering tänker jag att ett enkelt sätt att lägga till dessa viktiga delar är en bit som för att locka användare att bidra. B.Odins 9 maj 2011 kl. 12.47 (CEST)

Det är säkert bra för många, men det är viktigt att källkoden (wikitexten) ligger nära till hands. Annars blir ribban verkligt hög när man vill göra något mer avancerat. Det är också viktigt att det går lätt att kopiera text, redigera den i ett oberoende program och klistra in den bearbetade texten.

Jag tycker i och för sig att wikitexten är lätt att redigera och har litet svårt att förstå att detta är ett verkligt problem - annat än då det gäller mallar och tabeller. Ifråga om avancerad funktionalitet är jag skeptisk till att det förenklade användargränssnittet ("ordbehandlaren") skall klara att hantera den, i synnerhet om programmet ifråga skall slippa elefantsjuka. Därför upplever jag det viktigare att mallar och tabeller hålls så enkla som möjligt och klart avskilda, och att det mesta i artikeln kan redigeras oberoende av dem.

--LPfi 9 maj 2011 kl. 17.07 (CEST)

Är det någon som kan tänka sig att göra en översättning till svenska. Jag känner att min nivå på engelska språket inte omfattar det språk som är i de där punkterna. om det är att det är teknikord eller något annat kan jag inte sätta fingret på. B.Odins 9 maj 2011 kl. 12.59 (CEST)

Det har hänt att jag uppmuntrat båda sidor av en konflikt att se över konfliktens relaterade Wikipedia-artiklar. Redigeringskrigen som följer är måhända inte en administratörs dröm, men när stridsdammet lagt sig är artiklarna inte sällan på något magiskt Wikipedia-sätt balanserade och bra. Har man riktig tur förvandlas några av POV-hetsporrarna man lockat hit till engagerade wikipedianer. Det är i alla fall vad jag vill tro hände med mig en gång i tiden. ;) Kort sagt: Jag tror inte att vi ska vara rädda för att locka hit människor med starka åsikter. De kan vara sjukt jobbiga i början, men de flesta fattar efter ett tag vad Wikipedia går ut på och några av dem stannar. --Carl von Blixen 9 maj 2011 kl. 13.17 (CEST)

B.Odins: det finns, se svar på sidan http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipediadiskussion:K%C3%A4llmallar --Mercurial 9 maj 2011 kl. 16.57 (CEST)

Tack Mercurial. För övrigt så har jag sett de färdiga mallarna i redigeringsläget, men jag är ändå inte överrens med wikipedia och källhantering/notapparat/ref-mallar. En annan diskussion förmodligen och jag har inga superba idéer ändå. :) B.Odins 9 maj 2011 kl. 17.07 (CEST)

Att skriva in text är lätt, det håller jag med om. Men nästan allt annat som gör wikipedia är mer eller mindre svårt. Antingen är det svårt att hitta rätt. Det är inte intuitivt var letandet ska börja efter mallar av alla olika slag. Eller så finns det ett antal olika av liknande funktioner att välja på. Och sådant gör att det är lätt att tappa sugen. Jag vet, jag har varit här i ett antal år men det går i skov. Rätt vad det är tröttnar jag på att leta bland allt virrvarr. B.Odins 9 maj 2011 kl. 18.22 (CEST)

Ang. WYSIWYG: Jag hoppas inte Wikipedia blir WYSIWYG. Det finns många fördelar med att skriva kod, och även ett WYSIWYG gränssnitt kan vara mycket förvirrande. En av de stora fördelarna med att skriva kod är att man kan titta på andra artiklar för att se hur någon annan gjort. Därmed inte sagt att allt är perfekt som det är idag, jag känner igen B. Odins frustration när det gäller att hitta mallar. Jag har nog istort sett koll på hur man hittar dem nu, men i början var det jobbigt. En annan sak angående mallar: jag använder dem mycket mindre nu som lite mer erfaren användare än när jag var ny. Det går ofta nästan lika snabbt att jobba utan mallar och det är lättare att få det 'precis rätt', inte bara nästan rätt. Ett exempel är mallar för litteraturlistor.--Balzac 9 maj 2011 kl. 21.26 (CEST)

Hur hittar man då??? Jag tycker att jag varje gång klickar runt febrilt och letar överallt och inte vet jag hur jag kom till rätt ställe. I vissa sammanhang brukar man få en handledning med tydliga rubriker för olika delar av skapandet av en text/uppsats. Missar jag den tydliga "handledningen" med tydlig inre struktur här på wikipedia? Typ en "handledningsportal" för wikipedia? B.Odins 9 maj 2011 kl. 21.40 (CEST)

Jag brukar gå till kategori:mallar och senan leta mig nedåt i kategorierna annars går jag till en "tvillingartikel" och ser vad som ligger där. --NERIUM 9 maj 2011 kl. 22.03 (CEST)

@B.Odins: har du märkt att man kan göra så här: skriv "Kategori:Ma" i sökfönstret... Deltagarportalen som det länkas till i vänsterspalten skall väl motsvara "handledningsportal". Men ibland kan det ju vara svårt att hitta saker där, jag höll nog på och letade en kvart efter MediaWiki-manualen en gång. Jag har fortfarande ingen aning om hur man hittar den utan google...--Balzac 9 maj 2011 kl. 22.44 (CEST)

@Balzac o Nerium. Tack för tipsen! Det finns gott om hjälpsamma här och det är jätteskönt! Och ja, google har jag också använt i bland. Det känns ju lite avigt. Så på något sätt borde det gå att skapa en mer lätthittad struktur.... B.Odins 10 maj 2011 kl. 08.41 (CEST)

Ang. WYSIWYG: Det måste väl gå att hitta en lösning där man kan stänga av en sådan funktion om man vill, antingen i redigeringsläget eller i sina inställningar?Niklas R(D^#) 10 maj 2011 kl. 00.01 (CEST)

Jo, allt sånt finns redan. Men i de wikis där man brukat WYSIWYG-tillägget så har man oftast haft det från början och som standard för alla. På så sätt så kan WYSIWYGen förstå allt som finns på sidorna för det är den som petat in den texten. Jag är själv involverad i ett projekt där vi ska införa WYSIWYG i en MediaWiki och det är inte helt trivialt. /Mikael Lindmark 10 maj 2011 kl. 06.27 (CEST)

Vilket väl betyder att man inte får använda funktionalitet som WYSIWYG-tillägget inte klarar. Ett andra problem är att WYSIWYG-verktyg ofta skapar svårläslig kod (se bara på första bästa HTML-sida), vilket är särskilt problematiskt om många redigerar utan dem. --LPfi 10 maj 2011 kl. 11.21 (CEST)

Efter en disk på Wikisource, är OSM togs upp...

På det projektet, verkar det finnas hur stora tekniska svårigheter att övervinna som helt. Trots det verkar projektet fungera utmärkt och lockar duktiga bidragsgivare! Så att sänka tekniska trösklar, är inte självklart en god lösning. (Och absolut inte WYSIWYG, Word slutade jag använda för flera år sedan...) -- Lavallen 10 maj 2011 kl. 20.31 (CEST)

Jag tror att det är lite olika slags personer som är aktiva på OSM och som avstår Wikipedia på grund av svårigheten att skriva wikikod. Är man hyfsat ung och datorvan tror jag inte att koden är ett oöverstigligt problem, dvs jag tror inte att en person som verkligen vill lära sig koden finner det alltför svårt. Samtidigt tror jag det kan vara ett avskräckande steg för den som först kommer in kontakt med WP och kanske inte är så van vid andra gränssnitt än Word. Då är risken stor att det blir så att man inte ens försöker lära sig Wikipedia. Många som börjar redigera på WP gör det nog knappast som följd av några högstämda drömmar om att skapa ett fritt licensierat uppslagsverk, utan för att de surfar in på en artikel de är intresserade av och ser att den kan förbättras. Om man då kräver att de ska lära sig att ett visst antal apostrofer betyder fetstil eller hålla på och krångla med en massa reftaggar, hakparenteser och lodstreck finns risken att de slutar utan att ens försöka lära sig. Vad gäller WYSIWYG - borde man inte helt enkelt kunna utveckla en Wordmall med något VBA-makro för att byta ut t ex fetstil mot apostrofer och liknande? Eller man skulle kunna skriva en MediaWikiextension som låter folk konvertera från RTF till wikikod. Man skriver en text i Word, sparar som RTF, och sen så klickar man på en knapp i Wikipedia, väljer RTF-filen på sin hårddisk och så laddas den upp och RTF-taggarna översätts till wikikod. Då underlättar man för kodovana utan att införa WYSIWYG över hela linjen. Nitramus 11 maj 2011 kl. 20.09 (CEST)

Ung och datorvan? Snarare ung och experimentlysten - eller datorvan.

Men jag tycker fortfarande att det här är ett konstruerat problem. Nykomlingarna har knappast ett stort behov av att byta fetstil mot apostrofer eller korrigera länkar. För det behövs kunskap om hur Wikipedia fungerar (både i fråga om teknik och konventioner) och om användargränssnittet kan stå för denna kan arbetet skötas med bot.

Enklaste småpillret (som också jag började med, som oinloggad) är att rätta stav- och språkfel. Dessa finns ofta i brödtexten, som är trivial att redigera. Ett problem är att man kan mötas av en gigantisk mall och måste ta sig förbi den för att hitta det avsnitt man vill redigera (avsnittsrubriker hjälper). Den som endast använt WYSIWYG kan förstås också bli förvirrad av att redigeringsrutan inte ser ut som den ursprungliga texten.

Det nästenklaste pillret är att rätta felaktiga faktauppgifter: årtal, bergens höjd etc. Där är problemet att nybörjaren kanske inte vet att källa behövs, att formatet för källangivelser inte är uppenbart och att det kan finnas en kontrovers kring faktauppgiften. Det första av dessa problem avhjälps med allmän upplysning om Wikipedia och en tydlig text för den som redigerar (jag får upp en CC-notis, men inte någon källnotis) och det andra genom en enkel källknapp eller exempeltext.

Lösningen på det tredje problemet är ett vänligt bemötande på användardiskussionen, men för personer som inte loggat in, byter IP-nummer och inte läser historik och artikeldiskussion finns inget bra forum. Dessa senare personer kommer endast att upptäcka att ändringen återställs (eller "inte fastnar", om vi är kvicka).

Så har vi dem som skapar nya artiklar, vilka diskuterats rätt mycket, men jag är inte säker på att vi tillämpar en bra konsekvent linje.

--LPfi 12 maj 2011 kl. 07.28 (CEST)

Om Word-makron och RTF-konverterare: är det inte webbläsarens inbyggda redigerare som används i första hand också på Windows-datorer? Jag hade för mig att den som skriver med Word klipper och klistrar text fram och tillbaka, och då kommer väl texten som ren text, inte RTF, till redigeringsrutan? --LPfi 12 maj 2011 kl. 07.34 (CEST)

Hmm, så vad har ni andra för idéer om hur man ska minska tröskeln för nya skribenter?B.Odins 10 maj 2011 kl. 20.58 (CEST)

Jag tycker att en:Wikipedia:Article Incubator är en spännande idé, men jag har inte fått någon uppfattning om hur väl det fungerat. Niklas R(D^#) 10 maj 2011 kl. 21.34 (CEST)

Nu såg jag att det dykt upp svensk översättning! Tack till den som fixade! Jag tycker att alla delar låter rimliga och i princip alla delar har nämnts. Det finns ingen enkel lösning på komplexa problem så om alla de delar som nämns kan förbättras tror jag att fler kan komma att bidra.B.Odins 12 maj 2011 kl. 18.03 (CEST)

När det ropas på fler bidragsgivare, inom vilka ämnen är det mest efterlängtat? J 1982 12 maj 2011 kl. 23.37 (CEST)

Alla egentligen, även om man från början kommer hit för att skriva om sitt favoritlag, musikteori, World of Warcraft eller kameler så blir man en tillgång när man lärt sig hur wikipedia fungerar, tar bort lite klotter när man hittar det, hjälper någon ny nybörjare, utökar någon stubbe osv. Niklas R(D^#) 12 maj 2011 kl. 23.49 (CEST)

”En dag i världen”

En artikel på dn.se idag handlar om fotoprojektet ”En dag i världen”. Se Nu kommer världens största fotoprojekt. Det handlar om att över en miljon människor i världens alla länder, under en dag 2012, kommer att ta foton till projektet. Bilderna kommer att bli "tillgängliga för alla och envar i hela världen", men får tyvärr inte användas för kommersiellt bruk och kommer alltså inte att gå att ladda upp till Commons. Tror ni att det finns någon möjlighet att få de som styr projektet att välja en mindre restriktiv licens, då det skulle vara en otrolig(!) tillgång för alla Wikimediaprojekt? Det blir förmodligen svårt, men om Wikimedia Sverige och/eller Wikimedia Foundation nu på ett tidigt stadium skulle gå in för det kanske det är möjligt? Iusethis 11 maj 2011 kl. 15.34 (CEST)

Det kanske går att övertala fotograferna själva att lägga upp bilderna på Commons också. /Kemikungen 11 maj 2011 kl. 16.25 (CEST)

Jag misstänker att det är fullständigt lönlöst att försöka övertyga organisatörerna om att stryka NC-delen (notera också att de bilder som skall laddas upp enbart är lågupplösta). Däremot kunde man kanske samordna det med en kampanj för att få folk att lägga upp sina bilder på Commons. /Julle 11 maj 2011 kl. 18.31 (CEST)

Min reaktion på "-NC" var att vi skulle starta ett parallellt tävlande projekt med fotografering samma dag och se vilka muskler vi har. Men en miljon mänskor med minst en bild var är mycket, med tanke på hur många bilder Commons nu har. Wikipediorna och Commons har väl snarare hundratusen användare som rekryteringsbas (jag minns inte var vi har siffrorna). Men om man kunde engagera alla, inte bara dem som nu sysslar med bilder, och få med en del utomstående organisationer, så kunde vi få ett imponerande antal bilder av god kvalitet (full upplösning), också i jämförelse med miljonprojektet. --LPfi 12 maj 2011 kl. 09.32 (CEST)

Att övertala en så stor del som möjligt av fotograferna vore utan vidare värt en satsning. Vilka kanaler utnyttjar projektet? Kunde vi få med rekommendationen via de kanalerna, antingen som ett officiellt förslag eller längre ned i organisationen? --LPfi 12 maj 2011 kl. 09.35 (CEST)

Ärligt talat känner jag att om det något commons inte behöver så är det en miljon ytterligare amatörfotografer som saknar koll på hur Wikipedia och Commons fungerar. Commons har över 10 miljoner bilder nu, men det är ofantliga mängder skräp. Vad som behövs är bättre bilder av saker vi redan har bilder av, bilder på saker vi inte redan har bilder av, och äldre bilder (från museer och privata samlingar, alltså). Plrk 13 maj 2011 kl. 10.07 (CEST)

Jag antar att miljonkampanjen ger tips om hurudana bilder som önskas. Och att den som går med i kampanjen inte laddar upp ett suddigt fotografi av sin katt.

"En dag i världen" låter för mig att man skulle plåta någon aspekt av livet på väldigt många håll. Det kunde bli en utfärd till stranden, barn som spelar fotboll, livet på torget, ... Och om var och en laddar upp en eller tio bilder för en sådan kampanj kan jag tänka mig att deltagarna kan beskriva bilderna rätt utförligt.

Det största problemet med skräpbilder vi har nu är väl att de saknar beskrivning. Om man inte vet vad bilden föreställer så är det svårt att kategorisera den och att skriva en bildtext till den, alltså svår att hitta och svår att använda som annat än ren utsmyckning.

--LPfi 13 maj 2011 kl. 17.31 (CEST)

Blockering.

Fernbom2 har nu blockerat .103 i tre år. Extremt oklart varför. Disksidan är låst, avblockering kan inte begäras. Är det OK??? --95.209.92.2 11 maj 2011 kl. 21.40 (CEST)

Inte okej att ta upp det här... – GeMet [diskussion] 11 maj 2011 kl. 21.42 (CEST)

Vart skulle det annars tas upp när alla dörrar stängs? Den felaktiga blockeringen är nu hävd. --83.183.79.103 11 maj 2011 kl. 22.21 (CEST)

Förslagsvis på WP:KAW, WP:BOÅ eller Användardiskussion:Fernbom2. – GeMet [diskussion] 11 maj 2011 kl. 23.05 (CEST)

Och om man inte känner till vilka ställen som är "rätt" och diskussionssidan inte får redigeras och Fernbom2 har skrivskyddat sin diskussionssida får man ta vad som står till buds. --83.183.79.103 11 maj 2011 kl. 23.51 (CEST)

Frågan diskuteras just nu här. Bybrunnen är avsedd för allmänna diskussioner om uppslagsverket. Kommentarer om admininstreringen, exempelvis ifrågasatta blockeringar tas på en för ändamålet inrättad sida, alternativt på berörd administratörs användardiskussion. --MagnusA 11 maj 2011 kl. 23.21 (CEST)

Jag förstår. Det är ju ett oskick när man som avstängd inte ens får redigera sin egen diskussionssida och begära avblockering, samt när den berörde administratören skrivskyddat sin egen användardiskussion. Probelmet är löst, och denna diskussion kan väl flyttas dit den hör hemma? --83.183.79.103 11 maj 2011 kl. 23.51 (CEST)

Oinloggades ställning

underrubrik inlaggd i efterhand --LPfi 12 maj 2011 kl. 09.53 (CEST)

Jag brukar säga att man har rätt att redigera Wikipedia anonymt, men man har ingen rättighet att bli tagen på allvar när man är anonym. Om man vill ställa frågor och diskutera, som tar upp andra användares tid, så är det artigt att presentera sig, dyka upp på wikiträffar och liknande. När *.103 eller andra anonyma trollar igång oseriösa frågor på Bybrunnen, så struntar jag i att kommentera. Det är inte värt min tid. Men tydligen är många andra här inte lika nogräknade med sin tid, utan sätter gladeligen igång och svara och fundera om inte förslaget var vettigt ändå. Trollet har uppnått sitt mål och sitter och skrattar gott, kanske visar detta för sina kompisar, hur de lättlurade wikipedianerna förslösar sin tid och energi på detta trams. Ska man skylla detta på trollet eller på de lättlurade wikipedianerna? Resultatet är att Bybrunnen och andra diskussionssidor fylls med innehållslöst och resultatlöst trams, tjafs, evighetsdiskussioner. Det är till skada för projektet. Seriösa bidragslämnare, som vill få något gjort, överger Bybrunnen. Mata inte trollen. --LA2 12 maj 2011 kl. 03.09 (CEST)

Suck... --83.183.79.103 12 maj 2011 kl. 08.02 (CEST)

@LA2: "När *.103 eller andra anonyma trollar igång oseriösa frågor på Bybrunnen...". Bortsett från de rena personangreppen, är det lite märkligt beteende att bara slänga in en fackla på Bybrunnen och sen lämna diskussionen. Det är väl åtminstone värt att kommentera det du själv startat? Och att man inte äger någon rätt att bli tagen på allvar för att man är oregistrerad är direkt skrämmande och framförallt elitistiskt. --83.183.79.103 12 maj 2011 kl. 17.29 (CEST)

Detta är förstås inget "personangrepp", eftersom *.103 själv väljer att vara en icke-person. Visst, gör konstruktiva redigeringar i artiklar, de bedöms efter textens innehåll. Men att bli respekterad som person på Bybrunnen, när man själv väljer att vara en icke-person, det går inte hem hos mig. Då är det inte längre någon balans mellan prestation och förväntan. När du väljer att vara anonym, kan en jag (eller andra användare) ju inte veta om du kanske är samma person, som tidigare har missbrukat min vänskap och bedragit mig på tid, pengar eller på annat sätt, och nu vill bedra mig igen. Varför ska jag släppa ner garden? Det har jag alls ingen orsak att göra. Den som väljer att vara anonym, ställer sig själv längst ner i rang, efter alla mina kända ovänner. Man får ingen förtur i den kön genom att välja att vara anonym. --LA2 12 maj 2011 kl. 19.58 (CEST)

Så den som väljer att redigera oinloggad är ingen person, ingen människa, och därför tillåtet att bära sig åt precis hur som helst mot. De flesta signaturer är MINST lika anonyma som IP-adresser. Bara så du vet. Och nu vet jag i alla fall hur din "rangordning" ser ut. Och "JA", det är personangrepp du håller på med. --83.183.79.103 12 maj 2011 kl. 20.49 (CEST)

@LA2: "När du väljer att vara anonym, kan en jag (eller andra användare) ju inte veta om du kanske är samma person, som tidigare har missbrukat min vänskap..." Hur vet jag att det är samma person som står bakom en signatur? Och "din vänskap" känner jag absolut inte att jag missbrukat, den har aldrig funnits där. --83.183.79.103 12 maj 2011 kl. 20.55 (CEST)

Det är ju möjligt att du är en helt annan person, någon som jag aldrig har råkat. Visst. Men det finns här i världen andra personer som jag har god anledning att vara ovän med, och det är upp till dig om du vill särskilja dig ifrån dem, eller riskera sammanblandning. Valet är ditt. Du har valt att uppträda anonymt, och det ändras förstås inte av om du registrerar ett användarnamn. Därmed har du gett upp hoppet om att skaffa dig något förtroende från min sida. Du kan kräva att få redigera artiklar anonymt, javisst. Men du kan inte kräva att både vara anonym och bli respekterad som person. Du väljer ett av dessa. --LA2 13 maj 2011 kl. 00.07 (CEST)

Det är väldigt svårt att hänga med i dina konspirationsteorier, dina ovänner etc. Menar du att alla registrerade användare är mindre anonyma, för att de möjligen nämner ålder och bostadsort på sin användarsida? De är precis lika anonyma som jag. Du har dessutom inte den blekaste aning om deras uppgifter stämmer, eller om det en är EN person bakom kontot. Och du.. jag behöver inte kräva att få redigera artiklar "anonymt", det är tydligen en av era grundpelare på Wikipedia. Du kanske skall läsa på lite där? Och du själv kan inte både vara oförskämd och elak och bli respekterad som person. Åtminstone inte av mig. Du får välja ett av dessa. --83.183.79.103 13 maj 2011 kl. 00.21 (CEST)

Personerna som dyker upp på wikiträffar är en försvinnande liten minoritet av alla som bidrar till Wikipedia. Jag tycker vi har allvarliga problem om rätten att tas på allvar bestäms av någonting annat än kvaliteten på bidragen man ger. Det är vad som för Wikipedia framåt och det är vad som borde spela roll. Många av de som har bidragit mest, och mest ambitiöst, förblir anonyma. /Julle 12 maj 2011 kl. 09.37 (CEST)

Håller med Julle. --NERIUM 12 maj 2011 kl. 09.44 (CEST)

Det är skillnad på dem som är anonyma under en beständig pseudonym och dem som uppträder under svårligen ihågkommet och möjligen växlande IP-nummer. Jag tror att endast enstaka oregistrerade kan räknas bland de långtida aktiva användarna och knappast någon bland de allra aktivaste eller mest ambitiösa (var man nu drar gränsen - och ursäkta om jag missat någon).

Jag tycker att det är ett problem att vi låtsas att de som inte registrerat sig har samma rättigheter som de som registrerat sig. Det är bra att man får redigera utan att logga in, men vi borde vara tydligare med att man som oinloggad måste räkna med att bli synad med större misstänksamhet än de inloggade.

Det finns ingen konsensus om i vilken mån oinloggade skall ha samma rättighter som inloggade, utom vad gäller omröstningar, där man måste vara registrerad och eventuellt etablerad. Jag undrar i vilken mån de metaaktiva reflekterat över sin egen inställning.

Officiellt är oinloggade jämställda i alla (?) sammanhang utom omröstningarna, men jag är säker på att t.ex. många klottersanerare behandlar oinloggade på annat sätt än inloggade. Vi kanske också borde diskutera oinloggades roll i olika metadiskussioner, där andelen troll bland de oinloggade säkert är högre än i artikelnamnrymden.

--LPfi 12 maj 2011 kl. 09.53 (CEST)

I diskussioner i adminval och diskussioner på KAW och liknande som rör enskilda användare tycker jag det är helt oacceptabellt och respektlöst om man som oinloggad ger omdömen om denne. Har man kritiska synpunkter om andra användare tycker jag man får logga in om man ska framföra dessa. Annars är det väldigt lätt för vem som helst att logga ut för att kunna spetsa till sina kritiska kommentarer för att skapa drama och lång, utdragen diskussion utan att behöva stå för inläggen själv och slippa riskera kritik för sina osakliga inlägg. Jag har själv tagit den principiella ståndpunkten nu att högaktningsfullt strunta i alla "synpunkter" som rör min person eller bidrag som kommer från oinloggade. Möjligen kan jag svara och be dem logga in på sitt ordinarie konto.

Vad beträffar diskussioner som sakfrågor ser jag dock ingen anledning att begränsa oinloggades möjligheter att diskutera. Som LA2 själv antyder ovan krävs det att wikipedianer svarar på diskussionsinläggen för att det ska bli någon diskussion av det, och tycker man att diskussionen är meningslös och bara rena tramset skall man inte svara förstås, men tycker man att frågan kanske är oklar och rent av intressant får man givetvis svara utan att bli kritiserad för att bidra till långa diskussioner. Jag tycker det är mycket trist att ip:it blir kallad troll fortfarande, för jag ser denne som en av de produktivaste just nu som är aktiv av att döma av dennes aktivitet i artikelnamnrymnden.Obelix 12 maj 2011 kl. 10.05 (CEST)

Det verkar inte spela någon roll hur många goda redigeringar jag gör, Obelix. Vissa användare har bestämt sig för att jag är ett troll, och mitt IP-nummer verkar inte vara speciellt svårt att känna igen heller. För det brukar svärma stridsbin runt det mesta jag gör. Och läser man inläggen ovan där IP-nummer beskrivs som mindre värda användare blir allt helt logiskt. Trist inställning. --83.183.79.103 12 maj 2011 kl. 12.22 (CEST)

Självklart spelar det ingen roll hur många goda redigeringar man gör. Svenskspråkiga Wikipedias största svin genom tiderna gjorde enorma mängder nytta parallellt med sina enstaka procent eller rentav promille vidrigheter. - Tournesol 12 maj 2011 kl. 12.29 (CEST)

Så då är jag inte "första trollet" som vunnit Veckans Tävling, alltså? --83.183.79.103 12 maj 2011 kl. 16.07 (CEST)

Det krävs kanske en liknande envetenhet för bådadera ;) Niklas R(D^#) 12 maj 2011 kl. 17.38 (CEST)

Hahaha, jag förstår att du skojar. Men jag funderade faktiskt på hur man skulle kunna vända en seger i Veckans Tävling till nåt negativt och det gick ju faktiskt. --83.183.79.103 12 maj 2011 kl. 17.43 (CEST)

Jag hoppas du inte tog illa upp, jag skrev innan jag tänkte Niklas R(D^#) 12 maj 2011 kl. 17.51 (CEST)

Nej då, ingen fara. Jag saknar inte helt humor. Man blir bara lite ledsen över hur allt går att vändas till nåt negativt. Jag är mer konfunderad över LA2's påhopp här ovan där mina uppriktiga frågor på Bybrunnen om hur skivomslag hanteras, logotypers bedömning i verkshöjd samt mina inlägg om hur nya (och oinloggade) redigerare bemöts som att man "trollar igång oseriösa frågor" och "innehållslöst och resultatlöst trams, tjafs, evighetsdiskussioner". Det är lite sorgligt och väldigt orättvist tycker jag. --83.183.79.103 12 maj 2011 kl. 18.22 (CEST)

många klottersanerare behandlar oinloggade på annat sätt än inloggade är ju kusligt eftersom det är vad som presteras och inte hur vida man är inloggad eller inte som är det viktiga. Dessutom så skriver säkert många blivande användare de första gångerna innan de skaffar konto som ip-nummer. Det finns också stora bidragsgivare bland ip-nummren. --NERIUM 12 maj 2011 kl. 10.19 (CEST)

Vad som presteras är det väsentliga. men det vet man inte innan man kollat. Etablerade användare är mycket mer sällsynta bland IP-numren än bland användarnamnen, så också då man inte känner igen ett namn är sannolikheten större för en etablerad användare bland de senare och därmed risken för klotter eller misstag mindre. Först om man börjar analysera användarbidragen vet man vad personen presterat - och för IP-nummer sällan ens då.

Om man endast vill klottra är det inte stor idé att registrera sig. Därför kommer det mesta klottret från oinloggade och risken att redigeringar med gott uppsåt missförstås för att vara klotter är därmed större. Också om man kontrollerar bidragshistoriken (vilket man förhoppningsvis gör innan man blockerar, men inte nödvändigtvis för en återställning) så kan den oinloggades redigering vara den enda han gjort från den adressen.

I samband med min senaste klottersanering återställde jag en förbättring då de använda termerna var mig obekanta och det första ordet i ändringen felstavat. Jag kollade övriga bidrag för att eventuellt blockera och insåg mitt misstag. Om användaren varit oinloggad och nyss bytt IP-adress hade återställningen blivit kvar.

Men medveten om den extra skepsisen mot oinloggade kan man förstås anstränga sig extra för att förhålla sig korrekt och vänligt och att hellre fria än fälla. Jag hoppas vi lyckas med det och hoppas att klottersanerarna minns att ta en paus då de känner sig frustrerade över klottret.

--LPfi 12 maj 2011 kl. 13.32 (CEST)

Det kommer lite olika signaler här... "Självklart spelar det ingen roll hur många goda redigeringar man gör." säger Tournesol, och "Vad som presteras är det väsentliga." säger LPfi. --83.183.79.103 12 maj 2011 kl. 18.27 (CEST)

Bättre är gott namn än god salva. NERIUM, LA2, LPfi, Obelix och Lavallen är kända (goda) namn här på svwp. De flesta som patrullerar SÄ eller studerar historik, bryr sig inte att leta skräp bland sådana bidrag. Kommer vi dock utanför svwp, tex enwp, så är Lavallen ett mycket okänt namn, och det blir behandlat som vilken potentiell klottrare/hoaxare som helst. På de flesta svenska projekt är Lavallen ett känt namn, samt kanske ett par projekt till. På de övriga är Lavallen okänd, han blir återställd, och ingen bryr sig svara på hans frågor och påståenden.

Ett IP-nummer är det hopplöst att lära känna på ett projekt som det här. Vem kan minnas en serie om 4 siffror mellan 0 och 255? Jag minns inte ens koden till telefonbanken, och den är på bara fyra siffror mellan 0 och 9. Ett sådant namn kan aldrig bli gott. På mindre projekt, som Wikisource, skulle det funka, men sällan här. -- Lavallen 12 maj 2011 kl. 10.57 (CEST)

Jag läste någonstans att folk inte längre kan släkt och vänners telefonnummer så det kanske är något modernt att inte kunna känna igen nummer. Jag kan iallafall både koder och telefonnummer och känner igen ip nummer. Ibland blir jag också bekymmrad över att det varit länge sedan ett ip nummer redigerat eftersom den gör så bra artiklar. I alla fall så kan i användare (läs människor) man inte känner vara lika duktiga och trevliga som de man känner så det finns inte någon anledning att inte vara artig även mot dem. Det kostar ju inget. --NERIUM 12 maj 2011 kl. 11.23 (CEST) PS. Länken förstår jag inte men det verkar inte så glatt. Att det inte handlar om creme förstår jag men vad är det för salva? --NERIUM 12 maj 2011 kl. 11.30 (CEST)

Amen till vad LA2 skrev. Tomas e 12 maj 2011 kl. 11.45 (CEST)

Naturlitgvis kontrollerar jag också IP-nummer mer noggrant än inloggade användare (särskilt inloggade användare jag känner igen) när jag patrullerar senaste ändringar. Jag tycker att man bör skilja på det faktum att vi vet att många IP-nummer klottrar, och därför kika extra på dem, med hur vi bemöter seriöst syftande anonyma i diskussioner. /Julle 12 maj 2011 kl. 16.02 (CEST)

Jag tror att stämningen här skulle bli mycket bättre om ett antal användare läste igenom Wikipedias policy Wikipedia:Förutsätt att andra har goda avsikter! Det kanske kan vara så att vissa oionloggade kommer till bybrunnen och för fram en åsikt därför att h*n tror att idén skulle bidra till et bättre Wikipedia, inte alltid för att trolla? Tänk om personen ifråga blir mer aggresiv än h*n tänk, just därför att man ofta bara får sk*t när man försöker föra fram sin åsikt? Jag har stor respekt får många av användarna här som ofta har redigerat i flera år och bidragit med väldigt mycket bra till Wikipedia, men ibland blir jag seriöst mörkrädd! Att man är en flitig bidragsgivare ger en inte rätt att behandla andra människor hur som helst, ibland tror man att en del användare här ser sig själva som några slags gudar som aldrig kan ha fel! Iusethis 12 maj 2011 kl. 12.35 (CEST)

Amen till vad Iusethis skrev. --83.183.79.103 12 maj 2011 kl. 15.55 (CEST)

LA2 skriver "man har ingen rättighet att bli tagen på allvar när man är anonym". Jag kan åtminstone tycka att man har rättighet att inte bli tagen för ett troll bara utifrån det faktum att man redigerar som oinloggad!! Dessutom tycker jag att det är närmast ett personangrepp att säga att "*.103 eller andra anonyma trollar igång oseriösa frågor på Bybrunnen". Jag tycker inte att t ex överanvändning av wikilänkar är en "oseriös fråga", tycker du verkligen det?? Vidare tycker jag att det ser ut som att *.103 inte alls varit ute efter att trolla, utan faktiskt ville skapa en positiv förändring! Att h*n sedan ibland använder en onödigt hård ton kan jag tyvärr förstå, så som h*n blivit bemött av flera mer vana användare här, de som faktiskt borde veta bättre! Och det blir ju än svårare att klaga på hans/hennes uppförande när flera mycket vana bidragsgivare befinner sig på samma nivå diskussionerna, eller t o m lägre. Jag antar att det finns en mycket bra anledning till att Wikipedia:Förutsätt att andra har goda avsikter faktiskt är en officiell policy här? WP skulle vinna mycket på om folk även började efterleva denna princip. Även om jag kanske låter hård här så tror jag faktiskt att de allra flesta här bara vill wikipedia väl, varför skulle man annars fortsätta att redigera? Och jag kan även förstå att ni som redigerat länge inte orkar vara hur artiga som helst, med tanke på att det faktiskt finns en del troll där ute och att man, när man redigerat i flera år, förmodligen stött på många av dessa. Iusethis 12 maj 2011 kl. 13.19 (CEST)

Håller med Iusethis båda inlägg. --NERIUM 12 maj 2011 kl. 13.34 (CEST)

103 är ett av de få ip-nr jag känner igen, och jag är böjd att hålla med t.ex. Obelix om att bidragen från detta nummer/denna person är övervägande positiva även om jag inte alltid uppskattar debattstilen. Jag var inte heller inblandad i de tidigare konflikter som 103 varit part i. 103 är för mig en sådan vars redigeringar jag inte lägger någon större energi på att kolla vid klottersanering. Jag hade ändå föredragit att h*n hade skaffat sig ett konto (Användare:Etthundratre tror jag vore bra), så sent som igår höll en klottrare på att slinka igenom maskorna för att dennes ip också slutade på 103. Niklas R(D^#) 12 maj 2011 kl. 13.37 (CEST)

Blir det ett användarnamn så blir det naturligtvis inte nåt i den stilen, Niklas R, även om idén är skoj. Det finns för mycket hat från vissa för att jag inte skulle börja med nytt namn... Känns dumt att ta med sig den ryggsäcken. --83.183.79.103 12 maj 2011 kl. 16.02 (CEST)

Jag förstår också att man lätt tappar humöret när man ska argumentera för samma sak för 25:e gången. Men betänk att för dem ni argumenterar emot är det oftast Första gången. Man kan inte begöra att nya användare ska ha koll på vart i WP-namnrymden man ska placera olika diskussioner. Man kan inte begära att nya användare har koll på att det anses "ofint" att starta diskussioner som oinloggad (personligen tycker jag inte ens att det är nåt fel med detta öht!). Man kan inte begära att nya användare ska ha koll på att en fråga diskuterats flera gånger tidigare. Man kan inte begära att nya användare ska ha koll på alla regler på Wikipedia. Iusethis 12 maj 2011 kl. 13.42 (CEST)

En annan sak: Oinloggad eller inloggad. Anonym är man ofta i båda fallen! -- Lavallen 12 maj 2011 kl. 19.46 (CEST)

Faktiskt mer anonym som inloggad. Min identitet är inte så svår att räkna ut, vilket bevisades med oönskvärd tydlighet i somras när det t.o.m. skickades vykort med hotfulla undertoner på min hemadress... Jag skulle "minsann inte kalla WP för sekt", och namnen på min fru och tvååriga dotter nämndes och man hade varit och "hälsat på" men jag hade "inte varit hemma". Coolt. --83.183.79.103 12 maj 2011 kl. 20.18 (CEST)

Fy helvete vad jävla läskigt! Dax att fundera på att skrota all anonymitet så att de som är med här får stå för vad de skriver och gör och administratörerna - eller någon sorts ny ledning - får ta på sig lite ansvar för ett någorlunda etiskt samarbete. SergeWoodzing 12 maj 2011 kl. 23.01 (CEST)

Det hade knappast förhindrat hot från idioter. Vykortet var undertecknat "Grillo" vilket snarare gör att han är den ende som går fri från misstanke. Skitungar som försöker skrämmas bara. Men otrevligt såklart. --83.183.79.103 12 maj 2011 kl. 23.11 (CEST)

Mm, jag har själv för den delen råkat ut för nattliga hotfulla telefonsamtal, där den som ringer upp vägrar berätta vem det är. Vet någon om det går att få ut identiteten på den som ringt även om den använt funktionen för att dölja numret? /Grillo 13 maj 2011 kl. 06.03 (CEST)

Jo, men det kräver nog en polisanmälan. -- Lavallen 13 maj 2011 kl. 07.21 (CEST)

Vi kanske kan vara överens om att (1) detta är den hyllade (?) anonymitetens mycket fula baksida och (2) den som inte tar sådana hot på minsta lilla allvar är inte överdrivet rädd om sig och sin familj? SergeWoodzing 13 maj 2011 kl. 13.43 (CEST)

Det har ingenting att göra med möjligheten att vara anonym på Wikipedia. Snarare med att inte vara det, om något. I och med att man kan ta reda på vem Grillo är, för att ta det exemplet, kan man ringa hem till honom. Det hade man inte kunnat göra om han var anonym. Samtidigt kan jag skicka vykort, eller för den delen ringa, utan att meddela vem jag är, trots att jag på min användarsida presenterar mig med namn och bild. /Julle 13 maj 2011 kl. 13.52 (CEST)

Nu insåg jag att jag inte alls presenterar mig med namn på användarsidan. Nå, det finns på ganska många andra ställen på Wikipedia, dock, inklusive alla kort jag har tagit och laddat upp. Min poäng är att jag inte direkt är anonym, men att det inte skulle behöva hindra mig från att skicka hotfulla vykort. (Sans och vett, däremot, hoppas jag kan ha någonting att säga till om.) /Julle 13 maj 2011 kl. 13.55 (CEST)

Jag skall inte lägga mig i något vidare i denna debatt, men har betrakta turerna kring .103 på distans. När jag läste det initiala inlägget av LA2 fick jag en tråkig känsla inombords. Inställningen som ges uttryck för är inte bra för projektet. En mindre kategorisk ton och mer diplomatisk syn skulle vara att föredra.

Vad gäller anonymiteten: Vi alla är anonyma i olika utsträckning. Jag föredrar att personer skaffar användare, men det är inget man kan tvinga fram, och de som väljer att stå utan användare förtjänar faktiskt att bli respekterad som vilken registrerad användare som helst. Däremot, som andra påpekat, är misstänksamheten större mot IP-nummer eftersom man inte känner igen dessa. Jag vet med mig själv att jag kollar vissa redigeringar mer än andra och i vissa fall kollar jag aldrig då jag "vet" att det är "bra". Det handlar alltså om att odla förtroenden för varandra. Detta är svårt med IP-nummer som ofta är flyktiga samt kan ha olika användare bakom sig från gång till annan. dnm ^{(d | b)} 12 maj 2011 kl. 22.54 (CEST)

Det går väl egentligen lika bra att vara flera användare bakom en signatur? --83.183.79.103 12 maj 2011 kl. 23.18 (CEST)

Visst är vara möjligt att dela inloggning med någon annan, men jag tror någon riktlinje säger att man inte ska göra så, och jag skulle tro att det väldigt sällsynt. För övrigt håller jag med om att man ska visa respekt för alla bidragsgivare, och jag tycker de mest anonyma är de registrerade användare som har få redigeringar. Ḇọⅰⅵḙ 12 maj 2011 kl. 23.47 (CEST)

Jag tror inte att det är extremt vanligt med olika användare bakom ett återkommande IP-nummer heller. De mest anonyma är helt klart, som du säger, registrerade användare utan info på sin användarsida. --83.183.79.103 12 maj 2011 kl. 23.58 (CEST)

För att dela användarnamn måste man vara en grupp som samarbetar. Man litar då på varandra och är införstådd med vad man kan göra med det användarnamnet. För Wikipedia är det ingen större skillnad om det är flera personer eller en.

För återkommande IP-nummer kan det vara fråga om en dator eller mellanserver som används av en stor grupp människor. Ofta har de förstås någonting gemensamt, som att de bor i samma område och gillar att arbeta i offentlig miljö (bibliotek), att de är elever (eller lärare) i samma skola eller har samma arbetsplats. Ifråga om inställning till Wikipedia och till olika artikelämnen behöver de inte ha något gemensamt.

De flesta IP-nummer hör antgligen till dynamiska anslutningar som inte används särskilt intensivt, och därmed är sannolikheten liten att flera av användarna under kort tid redigerar här, så bland återkommande IP-nummer torde enskilda användare dominera.

--LPfi 13 maj 2011 kl. 17.49 (CEST)

Nobelmuseet?

Var finns information om detta? MVH/Idunius 13 maj 2011 kl. 22.18 (CEST)

Wikipedia:Wikiträffar. Kanske en smula undangömt. Så: nu även här. /Julle 13 maj 2011 kl. 22.22 (CEST)

Fotografitillfälle i Stockholm i juni

Eurocon (webbsida) i Stockholm 17–19/6 kommer att innebära ett någorlunda unikt tillfälle att samla stora delar av de aktiva inom svensk science fiction- och fantasylitteratur på bild. Utöver utländska gäster som en:Elizabeth Bear (behöver ny bild), Ian McDonald (behöver ny bild), en:Hannu Rajaniemi (saknar), en:Ian Watson (saknar), en:Roberto Quaglia (saknar), en:Luís Filipe Silva (saknar), fr:Pierre Gévart (saknar), en:Mark Barrowcliffe (saknar), ser jag i gäst- och medlemlistorna Gunnar Gällmo (saknar), Anna Toss (saknar), Anders Fager (saknar), Andreas Roman (saknar), Christina Brönnestam (saknar), Dan Hörning (saknar), Erik Granström (saknar), Johannes Heldén (saknar), Kalle Dixelius (saknar), Nene Ormes (saknar), Niklas Krog (saknar), Pål Eggert (kanske acceptabel, men kan definitivt bli mycket bättre), John-Henri Holmberg (saknar), Ylva Spångberg (saknar) och Åsa Schwarz (saknar) samt ett gäng personer som det borde finnas artiklar om, men där sådana inte skapats än. Fler tillkommer säkert, samt en möjlighet att illustrera uppslagsord som Eurocon, European Science Fiction Society, Science fiction-fandom i Sverige och så vidare. Eftersom jag periodvis under flera år arbetat med att försöka förbättra de sf-relaterade artiklarna på Wikipedia och det här förmodligen är det bästa tillfället att ta kort på folk som är verksamma inom genren i Sverige på åtminstone trettiofem år känner jag att jag i alla fall måste göra ett försök att se om det finns någon kompetent fotograf som kan ställa upp. Bäst vore om man har lust att medverka under de tre dagar kongressen pågår eftersom lämpliga fototillfällen lär vara utspridda, men det kräver förstås att man är genuint intresserad av vad som pågår. Någon? /Julle 8 maj 2011 kl. 04.18 (CEST)

Jag kan nog göra en insats med kameran, dock är tre dagar lite mastigt även om ämnet intresserar mig.--Ankara 8 maj 2011 kl. 09.43 (CEST)

Någon som har lust att medverka och ta bilder är förstås mycket bättre än ingen som har lust att medverka och ta bilder. :)

(Skulle fler vara intresserade får ni gärna också påpeka det.) /Julle 8 maj 2011 kl. 17.09 (CEST)

Om man besöker evenemanget, fotograferar och laddar upp bilder till Commons går det att ansöka till Wikimedia Sverige om att få inträdesavgiften betalad i efterhand. --Ainali 14 maj 2011 kl. 10.05 (CEST)

Tyska wikipedia - hur fungerar den?

Hej! Jag var "modig" och började redigera på tyska wikipedia. Men det gick inte så bra. Dels pga. av mina väldigt bristande språkkunskaper, (jag missade tydligen någon slags information om att en artikel var med i någon tävling och då förstörde mina ändringar resultatet. Ooops!). Dels därför att de verkar ha en helt annan struktur på sina artiklar. Deras ordning på källhänvisningar är typ helt tvärtom mot vår hantering (och den jag sett på engelska, norska, danska och finska(?) ). Så anledningen till att jag skriver här är att jag undrar om det finns några svenska användare som känner sig hemma på tyska wikipedia som kan ge mig tips på hur jag ska klara mig i den tyska versionen. Guideningstips? Saker som förklarar deras struktur? Andra förslag som kan göra att jag kommer in i det utan att behöva ta en språkkurs på stört!B.Odins 13 maj 2011 kl. 17.24 (CEST)

Mitt råd är kanske lite tråkigt, men jag skulle rekommendera dig att bara skriva artiklar på språk som du faktiskt behärskar. Jag gör förvisso småändringar ibland på rätt många Wikipedior, men jag skulle inte få för mig att skriva en hel artikel på andra språk än de jag behärskar väl. Det känns inte som ett effektivt bruk av min tid och kanske än värre riskerar jag slösa med andra användares tid (som tvingas städa upp efter mig). Njaelkies Lea (d) 13 maj 2011 kl. 20.52 (CEST)

Nej det var inte tråkigt. Men så modig var jag inte. Det var just småändringar jag gjorde, men som inte fungerade. Och jag förstår inte deras beskrivningar. B.Odins 13 maj 2011 kl. 20.54 (CEST)

Småändringar vet jag inte, du skapade ju faktiskt en artikel om Ester Ringnér-Lundgren. Att sedan den här återställningen verkar vettlös håller jag med om. Om den beror på att Laibwächter inte har förstått Wikipedia:Ägarskap av artiklar eller att man inte gillar Harvard-referenser på dewp eller något annat vet jag inte. Konstigt verkar det vara iaf. Jag skulle rekomendera att ställa samma fråga på de:Wikipedia:Fragen zur Wikipedia (lämpligen på engelska). /Kemikungen 14 maj 2011 kl. 08.36 (CEST)

Med småändringar menar jag mer saker som att uppdatera siffror eller kanske lägga in en bild i en infobox. Sånt. Saker som inte kräver goda språkkunskaper, vilket jag nog skulle hävda att vissa av dina ändringar gör. Njaelkies Lea (d) 14 maj 2011 kl. 08.49 (CEST)

Det är nog en bra idé att begränsa sig till att ge substansbidrag på språk där man kan skriva minst ungefär en begriplig (men kanske inte fullt grammatiskt korrekt) mening utan att använda Google translate eller liknande... Måste man formulera sig på engelska i redigeringskommentarer på tyskspråkiga Wikipedia får man nog acceptera att det händer vad som helst med ens bidrag. För övriga bör man nog begränsa sig till att lägga till språklänkar och liknande. Den tyska kommentaren - Mangels Vorlage + Überprüfbarkeit - betyder alltså brister i mall + verifierbarhet. Notera att dewp använder "flagged revisions", och då måste bidragsgivare jobba lite annorlunda än här; man måste först acceptera/förkasta väntande redigeringar innan man jobbar vidare med en artikel. Tomas e 14 maj 2011 kl. 11.53 (CEST)

Ja men nu har jag fått lite mer tips, som gör att jag kanske kan förstå. Ja men jag skapade en artikel och la in text jag förstod. Sedan var det ju någon annan som skrev massa text. Jag kommer nog att förstå nu när jag fått en del olika tips från flera här på svenska. Kanske ställer jag en fråga på tyska enligt länkat ovan. Tack och bock!B.Odins 14 maj 2011 kl. 20.05 (CEST)

Att få andra att bidra

Jag nämnde en idé om att det borde finnas en samlande resurs för erfarenheter vi har gjort kring lite större försök (men kanske inte att du frågar din vän om det där med att redigera Wikipedia inte vore en bra idé) att få andra att bidra, oavsett om det rör sig om att engagera hembygdsföreningar, få organisationer att donera sina bilder, knyta kontakter med museer, eller vad det än handlar om. Eftersom fler höll med när jag nämnde saken i svenskspråkiga Wikipedias IRC-kanal igår lyfter jag frågan hit. Förhoppningen är att om vi samlar vad vi har gjort, hur vi gjorde det och om det fungerade, så kan andra inspireras, lära sig, och kanske slippa göra om misstag som redan gjorts. Skriv gärna på Wikipedia:Att få andra att bidra. /Julle 10 maj 2011 kl. 19.04 (CEST)

Minst lika intressant med saker som inte har fungerat som det som har fungerat, för övrigt. /Julle 10 maj 2011 kl. 19.25 (CEST)

Här ovan, angående norska Wikipedias 300.000-artikelsjubileum, jämförs antalet norrmän mot svenskar. Norge har 4,9 miljoner invånare, varav några talar nynorska, så ungefär 4,5 miljoner talar bokmål, medan svenska talas av 9 miljoner svenskar och ytterligare några få i Finland och övriga världen. Det finns ungefär hälften så många bokmålstalande som svensktalande i världen, så det är märkligt att de ändå har 3/4 av vårt artikelantal. Så kan man fundera. Men det är ju inte 9 miljoner svenskar som har skrivit våra 395.000 artiklar, utan i båda länderna är det en väldigt liten andel som känner sig kallade att bidra med innehåll till en encyklopedi. Jag tror inte att det någonsin blir enkelt att skriva en encyklopedi, oavsett vilken möda vi lägger ner på att förenkla webbgränssnittet eller förbättra hjälpsidorna eller hjärtligen välkomna alla nybörjare. Tvärt om, är jag förvissad om att de som känner sig kallade har en ganska stor förmåga att övervinna tekniska och även sociala svårigheter. Den stora frågan borde vara: Varför är det så få som känner sig kallade? --LA2 10 maj 2011 kl. 20.08 (CEST)

Ikke glem at for en nordmann er det alltid viktigst å slå svenskene! :-) Forøvrig enig med LA2 i at det aldri blir enkelt å skrive leksikon, samtidig tror jeg både Wikipedia på nynorsk, bokmål/riksmål og svensk kan øke antall deltakere med en faktor på ti. Jeg gjentar, med en faktor på ti, mens vi på bokmål i dag har rundt 2 tusen bidragsytere i måneden mener jeg det er realistisk i løpet at noen år å få 20 tusen, tilsvarende bør dere ha 30 tusen. Hvordan? Ved å informere og motivere. Jeg driver endel informasjon og det er påfallende hvor lite mange vet om Wikipedia. Så det kreves mer informasjon, i tillegg kreves det motivasjon, Julle, LA2 osv bidrar her fordi de har sett at det både er morsomt og viktig, men mange trenger et "spark bak" som vi sier i Norge, dvs at en med autoritet forteller at det er viktig. Det kan være kulturministeren som sier at det er viktig for svensk og norsk kultur at Wikipedia blir best mulig osv - vi må få personer i posisjon til å forstå at om de offentlig sier at dette er bra, så kan det gi bidrag og vinn-vinn for Wikipedia og sivilsamfunnnet. mvh - Ulflarsen 11 maj 2011 kl. 01.07 (CEST)

En annan fråga man kanske skall ställa sig lite självkritiskt i sammanhanget är hur många potentiella bidragsgivare som blivit bortskrämda från Wikipedia? Och, snälla, vifta inte bort denna fråga som en irriterande fluga. Ta den på allvar istället. Jag tror att det är väldigt många som varit "inne och vänt"... --83.183.79.103 11 maj 2011 kl. 14.59 (CEST)

Det är en av de frågor som tas på allra störst allvar på Wikipedia. Det finns, trots allt, statistik över mängden personer som gör ett mindre antal redigeringar och sedan aldrig återkommer, och de är många. Vi är väl medvetna om problemet. Vi har bara inga magiska lösningar. /Julle 11 maj 2011 kl. 15.10 (CEST)

Jag har en magisk lösning. Vi skall vara snälla! Exempel på ickesnällt är raderandet av artiklar som inte riktigt kommer upp i bytes för att en numera räknar storleken i brödtex. Undra hur många som kommer att tröttna på antingen att lägga upp nya artiklar där, skriva nya artiklar eller rent av sluta på wikipedia. --NERIUM 11 maj 2011 kl. 15.13 (CEST)

Jo, jag tycker också att vi är för snabba med att radera artiklar som inte genast visar att de hör hemma här (och då talar jag inte om "Emma Persson (född 1997) bor i Karlskoga och tycker om bandy och jujutsu"), och att vi alltid skall vara snälla mot personer som vill bidra till Wikipedia. Det sistnämnda föreslås å andra sidan som ett sätt att få världsfred också, och jag har ungefär lika stort hopp om båda. /Julle 11 maj 2011 kl. 15.20 (CEST)

Nu är det väl några nyanser mellan "allmänt hyfs" och "världsfred", i och för sig. Det finns emellanåt ett hyenabeteende bland etablerade användare där gemensamma attacker mot nybörjare är det stora nöjet. Det är ett problem. Att man gör kraftiga markeringar för att visa vem som är "äldst i gården" är ett annat. Det är nog inte en slump att så förvånansvärt få väljer att lägga sig i debatter (det är oftast samma gäng som är aktiva) då "fel" åsikt inte är bra att ha... --83.183.79.103 11 maj 2011 kl. 15.34 (CEST)

Kan du ge några exempel? /Grillo 11 maj 2011 kl. 15.49 (CEST)

Alla diskussioner om att få fler bidragsgivare tendera sluta i att vi bör vara vänligare mot nybörjare. Samtidigt vet vi att 90% av "nybörjare" är här bara för att lägga in en artikel om det de själva vill föra fram, där ev vänlighet inte har stor effekt i fråga om vidare medverkan. Visst är det viktigt vara snälla mot de 10% som är seriösa och vill bidra till flera artiklar, men jag köper inte utan vidare vi är för hårda mot dessa 10%. Och jag får lite dåliga vibbar när det är ett IP nummer som startar denna vinkling, det IP numemr som driver en lång diskussion i ett annat ärende redan. Yger 11 maj 2011 kl. 16.03 (CEST)

I rest my case... --83.183.79.103 11 maj 2011 kl. 16.05 (CEST)

Jag lägger frågan om motiven bakom 103:s deltagande åt sidan för tillfället och fortsätter på spåret...

En sak jag har tänkt på är: Vet vi hur många förstagångsredigerare som börjar med att skapa en ny artikel jämfört med hur många som ägnar sig åt en redan existerande artikel (ändrar felaktigheter eller språkputsar t.ex.)? I och med att kvalitetskraven på artiklarna stiger blir väl "skapa ny artikel vägen" in i wikiholismen mer avskräckande – eftersom risken att man får sin artikel raderad eller i alla fall får bistra klagomål har ökat. Kan vi försöka styra in nybörjare mot mindre riskabla uppgifter så de får tid att lära sig hur uppslagsverket fungerar? Niklas R(D^#) 11 maj 2011 kl. 16.42 (CEST)

Som ny på Wikipedia måste man dock kunna tåla att folk diskuterar sakligt, och att nybörjaren som ställer en fråga ska kunna tolerera att svaret inte är vad personen väntade sig. /Grillo 11 maj 2011 kl. 16.54 (CEST)

Det går att vända på frågan, hur började de vi vet är seriösa bidragsgivare sin redigering. Jag tror tex Abaddon (diskussion • bidrag (raderade) • loggar (om) • stats) och Frökennostalgi (diskussion • bidrag (raderade) • loggar (om) • stats) är typiska som seriösa nybörjare, de börjar med sandlådan, småredigeringar och sin egen användarsida. Och de får också positivt stöd av omgivningen som lätt kan särskilja detta redigerignsmönster från de som bara vill skiva om företag X eller personen Y och börjar med nyskrivning av den artikeln.Yger 11 maj 2011 kl. 16.55 (CEST)

@Yger: "Samtidigt vet vi att 90% av "nybörjare" är här bara för att lägga in en artikel om det de själva vill föra fram...". Är detta en av dig uppskattad siffra presenterad som fakta eller fakta byggd på statistik? --83.183.79.103 11 maj 2011 kl. 17.05 (CEST)

Självklart är det en uppskattning, som säkert inte ligger alltför långt ifrån verkligheten. Nu undrar jag dock om du har några förslag på konkreta åtgärder eller om du bara är här för att gå i polemik? /Grillo 11 maj 2011 kl. 17.30 (CEST)

HUR skall man kunna veta att det är en uppskattning när en konkret siffra presenteras med "Vi vet att..."? Är det inte en relevant fråga? Är jag "jobbig" nu igen? --83.183.79.103 11 maj 2011 kl. 17.38 (CEST)

Du kommer inte med några konkreta förslag och svarar aldrig på direkta frågor, så ja, du är jobbig. /Grillo 11 maj 2011 kl. 18.06 (CEST)

Då ber jag naturligtvis tusen gånger om ursäkt för min jobbighet och lämnar diskussionen om hur ni skall få fler användare till Wikipedia till er som kan det här. Tack för din vänliga tydlighet, Grillo. Sen kan man kanske tycka att det är fler som inte svarar på frågor, du fick ju själv alldeles nyss svara åt Yger. Själv svarade du i alla fall på en av tre frågor. --83.183.79.103 11 maj 2011 kl. 18.13 (CEST)

Här är ett exempel hur man tar emot en ny användare. Användare:Truebloodjunkie84 skriver en artikel, Funkibator, om det som ligger närmast användarens hjärta. Artikeln raderas av fem administratörer som inte meddelar artikelskaparen som förmodligen om och om igen försöker skriva artikeln som på något mystiskt sätt försvinner. Till slut är det en vänlig själ som förklarar på användaren diskussionssida. Fast försent för då har den förundrade artikelskaparen blivit blockerad (se Användardiskussion:Tostarpadius/Arkiv05#Upphävd blockering) och användarens användarsida blivit omdirigerad till diskussionssidan. Så kan det gå till och det är inte ovanligt. --NERIUM 11 maj 2011 kl. 21.13 (CEST)

Jag vill inte försvara hur vi hanterat denna användare. Men tror du Nerium att denna verkligen blivit en regelbunden bidragsgivare om han fått ett bättre mottagande? Jag tycker det är en typisk enartikelanvändare.Yger 11 maj 2011 kl. 22.10 (CEST)

Det kan ha varit det mest cyniska jag läst någonsin! Vad är det för människosyn du representerar? --83.183.79.103 12 maj 2011 kl. 00.23 (CEST)

Det är en medmänniska! Om större delen av mänskligheten inte kommer att bli goda bidragsgivare på wikipedia så skall man ändå vara artig och snäll mot alla. Vem vet om det skulle bli en av wikipedias bästa bidragsgivare eller inte. --NERIUM 11 maj 2011 kl. 22.26 (CEST)

Håller med Nerium. Jag anser att steget in och göra min första redigering var större än att ta mig till andra områden. Man blir inte en enfrågeanvändare bara för att man inte hinner lägga sig i mer än en fråga innan man blir blockerad. Sertion [¤] 11 maj 2011 kl. 22.31 (CEST)

Är det inte ganska många som börjar som enartikelanvändare? Jag tror att det är ytterst få som bestämmer sig för att plötsligt börja bidra på bred front. Min anekdotiska uppfattning är att nästan alla börjar antingen som enfråge-/artikelanvändare eller (som undertecknad) med att irritera sig på språkmissar. Sedan håller jag med om att de flesta sådana förmodligen inte blir det, men å andra sidan verkar de flesta som gör enstaka redigeringar här inte fortsätta över huvud taget. /Julle 11 maj 2011 kl. 22.32 (CEST)

Kikade precis på mina första redigeringar med kontot (då hade jag förvisso redigerat i kanske ett och ett halvt år, utan att lära mig så värst mycket. Det kunde ju inte någon som betraktade mina redigeringar veta, dock). De två första redigeringarna var att skapa nya artiklar -- sammanlagt fyra av de första sex. /Julle 11 maj 2011 kl. 22.45 (CEST)

Det vore intressant om några relativt nya användare kunde kommentera vad som fick dem att fastna. Jag har varit här av och till sedan 2008 men betraktade mig nog som nybörjare i alla fall en bra bit in på 2010. Jag fastnade väl först och främst för att jag hittade fel och brister i artiklar inom mitt ämnesområde. Jag gör fortfarande mina största redigeringar inom ett mycket smalt område. Mina första redigeringar med det här kontot var småpill i artiklar och inlägg på relaterade diskussionssidor, mer erfarna användare var tvugna att pusha mig lite för att jag skulle få tummen ur och skriva en artikel. Kanske för att min första artikel (skrevs som oinloggad) raderades som ordboksartikel :( bortsett från det trista tillfället kan jag inte påstå att jag någonsin blivit illa behandlad, snarare tvärt om Niklas R(D^#) 11 maj 2011 kl. 23.02 (CEST)

Menar Yger alltså att det är okej att vara respektlös mot dessa 90%? Att man inte behöver behandla en människa med respekt bara för att h*n inte vill bli en regelbunden bidragsgivare på Wikipedia? Jag vet inte om jag kan tolka dina inlägg här på något annat sätt så jag skulle gärna se att du svarar här för att (förhoppningsvis) klargöra att jag inte gjort en korrekt tolkning. (Men jag kommer inte att, som Grillo, kalla dig för jobbig om du väljer att avstå från att svara).

Vidare tror jag att många här missar en viktig aspekt av det hela! Det är fullt möjligt att 90% inte hade fortsatt bidra efter sina första redigeringar, oavsett hur de blivit bemötta. MEN vad tror ni dessa 90% gör efter att de lämnat sidan? Skriver i diverse forum/bloggar och pratar med sin omgivning om hur illa de blivit behandlad på Wikipedia, och hur administratörerna här är en elit som bestämmer allt? Det har iaf jag läst väldigt ofta på olika sidor. Om en ny användare kommer hit enbart för att lägga till en reklamartikel om sitt lokala band t ex, så ska artikeln så klart raderas. Men om man gör det utan att förklara för användaren varför, och dessutom blockar personen, då kommer h*n förmodligen att bli en av dessa som sprider negativa tankar. Betänk att personen istället blir bemött som en medmänniska, och att vi på ett vänligt sätt förklarar på dennes diskussionssida varför artikeln raderats. Personen kanske inte kommer att bidra mer till Wikipedia men risken är enligt mig åtminstone avsevärt mycket mindre att personen sprider massa negativa tankar om wikipedia på internet och i sin omgivning. Och då är väl ganska mycket vunnet? Iusethis 12 maj 2011 kl. 12.51 (CEST)

Nej det menar jag inte och det inledde jag min kommentar med också. Däremot är ämnet på denna råd att få fler regelbunda bidragsgivare och då ser jag inte beteendet mot tillfällig gäster vara avgörande.Yger 12 maj 2011 kl. 12.55 (CEST)

Där är jag av en helt annan åsikt. Min uppfattning är att personer som inte själva bidrar till wikipedia ofta har en ganska negativ syn på sidan. Jag ser väldigt ofta olika inlägg på internet där personer beklagar sig över hur illa de bemötts när de kommit hit. Jag tror att just hur man bemöter nya/tillfälliga bidragsgivare har en avgörande betydelse för folks uppfattning om WP i stort. Jag tror att det är många som inte tar sig över tröskeln att börja bidra här just pga allt de hört/läst. Om vi bemöter alla(!) användare på ett bättre sätt tror jag att uppfattningen hos folk på sikt kan förändras positivt, och att fler kommer att börja bidra i längden. Iusethis 12 maj 2011 kl. 13.05 (CEST)

Jag har inte sagt emot den åsikt du uttrycker, men ser den inte är relevant under denna rubrik. Starta en tråd om "hur vi bemöter tillfälliga bidragsgivare" så kan vi där utveckla detta resonemang.Yger 12 maj 2011 kl. 13.14 (CEST)

Tja, jag skrev ju faktiskt att jag tror att ett bättre bemötande av nya användare på sikt skulle resultera i fler bidragsgivare. Eller om man vänder på det, att ett negativt bemötande kan förhindra en del nya bidragsgivare. Men nu ska jag inte driva på detta nå mer här. Tack förresten, det känns bra att du klargjorde att min tolkning ovan inte stämde. Iusethis 12 maj 2011 kl. 13.29 (CEST)

Är det fel att skapa någon slags internetkampanj och vädja efter fler redigerare? Vad har Wikipedia för möjligheter när det gäller annonsering (eller ja, iallafall få uppmärksamhet)? Blåmes 11 maj 2011 kl. 17.09 (CEST)

Utmärkt idé. De som redan är aktiva på Internet har säkert lägre tröskel att komma över för att bli bidragsgivare.Yger 11 maj 2011 kl. 17.17 (CEST)

Bra idé, blåmes. Man behöver inte annonsera, utan man kan gå in på olika specialinriktade forum och berätta hur wiki fungerar, och att även deras kunskap, med bra källor, är viktiga och att de kan bli en del av en "kunskapscomunity". Tex [www.lektion.se lektion.se] som är till för lärare har många duktiga skribenter som skulle försöka lockas hit (inte bara för att skriva, utan även för att se hur det fungerar här så att wiki kan bli en del av undervisningen på ett bättre sätt än klottret under raster). Adville 11 maj 2011 kl. 18.20 (CEST)

Har en kraftansträngning för fler bidragsgivare någonsin skett på svenskspråkga Wikipedia? Skulle man kunna skapa någon slags kampanjsida där man förklarar varför det är viktigt med fler bidragsgivare och ge grundkunskaper i redigering? Jag tror det är viktigt att nå ut till den vana internetanvändaren. Kanske via Twitter och andra sociala medier på ett smart sätt. Men som Adville påpekade borde vi även informera om Wikipedia på enskila webbplatser. Blåmes 11 maj 2011 kl. 18.47 (CEST)

Håller med. Sertion [¤] 11 maj 2011 kl. 18.50 (CEST)

Om vi hjälps åt att skapa en "första inlägg"-mall till diskussionssidor, och sedan är beredda att ta den diskussion som startar, och ställa upp som faddrar här i början, så kan jag ställa upp att starta på lektion.se, och andra kan ta forum de brukar vara i. Själva "Kampanjsidan" vet jag inte om det ger lika mycket som om någon som brukar göra bra inlägg på forum kan ge en bra förklaring och locka hit andra. Adville 11 maj 2011 kl. 19.26 (CEST)

Lektion.se är nog en bra idé, med "första inlägg-mall" menar du något att starta diskussionen med på (t.ex.) lektion.se? Niklas R(D^#) 11 maj 2011 kl. 19.46 (CEST)

Exakt vad jag menade, så att det blir en korrekt beskrivning som wikipedia står bakom. Självklart kan jag skriva själv där, men vill inte komma med felaktigheter som kan tolkas komma från wikipedia och inte mig. Adville 11 maj 2011 kl. 20.03 (CEST)

Något i stil med: "Wikipedia söker fler bidragsgivare för att även i fortsättningen kunna vara en aktiv och fri encyklopedi. Alla Wikipedias artiklar är skrivna av dess läsare. Det är enkelt att vara bidragsgivare! Du behöver inte ens registrera dig..." osv osv. Börja med att ge dem en snabb genomgång om vad Wikipedia är och vad det står för, för att sedan gå in på detalj hur de gör. Blåmes 11 maj 2011 kl. 20.15 (CEST)

Om man skall använda texten på diverse forum för att ragga folk bör man också lägga in någon mening om varför folk på just det forat (är det rätt?) är viktiga för projektet. Till exempel för lektion.se: "...Vi lärare har ofta stora ämneskuskaper och vet dessutom hur man förklarar på ett begripligt vis. Det finns även behov av att förbättra artiklarna i Kategori:Pedagogik. Dessutom är det bra för lärare, särskilt i de högre stadierna, att vara bekant med hur Wikipedia fungerar. Det är trots allt en viktig informationskälla för våra elever." Hur anpassar man ett meddelande för flashback? ;) Niklas R(D^#) 11 maj 2011 kl. 22.31 (CEST)

Kanske bör man även förklara för lärare hur de ska agera när elever använder Wikipedia. Min egen erfarenhet från skolgången är att vissa lärare ser Wikipedia som en godtagbar informationskälla medan andra säger strängt nej, utan att egentligen veta att Wikipediaartiklar också innehåller källor.

Angående Flashback - kanske inte är rätt del av nätet att leta på? ;-) Blåmes 11 maj 2011 kl. 22.44 (CEST)

Rätt så, Niklas, för då ser man bättre vad som finns. Flashback är nog inte rätt plats, jag tänkte mer på specialforum. Det finns biodlarforum, trädgårdsskötarforum, släktforskningsforum, spelforum mm. Adville 12 maj 2011 kl. 10.27 (CEST)

Nej, flashback är nog inte första priotitet ;) Angående lektion.se så har jag varit medlem där länge men aldrig vågat mig in i forat. Om Adville har lust att dra igång något där kommer jag dock gärna och hjälper till, men det krävs kanske en påminnelse då jag kan vara glömsk ibland. Niklas R(D^#) 12 maj 2011 kl. 13.14 (CEST)

Om någon ger mig ett tips på min diskussionssida hur jag skall uttrycka mig för att det skall bli så lockande och informativt som möjligt så tar jag gärna striden på lektion.se...jag brukade häcka där när jag jobbade som lärare, och har varit aktiv i många debatter så de vanliga användarna känner till mig. Adville 12 maj 2011 kl. 15.24 (CEST)

Jag har skrivit lite på din diskussionssida nu. Niklas R(D^#) 12 maj 2011 kl. 16.30 (CEST)

Ett annat bra forum att använda är Dela! (där jag sett att det redan finns admins aktiva) Man skulle också kunna tipsa om detta på Twitter med taggar som #Skollyftet och #Skolan där det just nu pågår febril verksamhet till följd av mycket om skolan i media. Intresset för Wp bland lärare med IT intresse är enormt! Man vet bara inte hur man ska börja..Något annat som skulle kunna vara riktigt effektivt är att skriva en "inbjudanstext" på Skollyftet.se - de har efterfrågat just sådana texter! MVH/Idunius 13 maj 2011 kl. 07.31 (CEST)

Alltid felspår i diskussioner om vänlighet

Typiskt för diskussioner om trevlighet är att det bara tas upp som ett problem att vi skulle vara otrevliga mot nybörjare och skrämma bort dem, men det ser jag väldigt lite av. Ett större problem är hur etablerade användare bemöter varandra och där skulle jag gärna använda NERIUM:s budskap om att vi ska vara snälla mot varandra och se varandra som medmänniskor. Obelix 12 maj 2011 kl. 13.28 (CEST)

Ett stort problem i sammanhanget är att man tar för givet att användare som haft sina konton länge orkar följa alla metadebatter. Mycket irritation skulle kunna undvikas om metadokumenten alltid förändrades när man kommit fram till något på t.ex. bybrunnen. hejkompis 15 maj 2011 kl. 09.37 (CEST)

Finländska Melodifestivalen

En artikel om den finländska Melodifestivalen, Euroviisut, saknas på svenskspråkiga Wikipedia (eller ja, den fattas faktiskt på finskspråkiga med). I min mening behövs en separat artikel om detta TV-program. Kallas tävlingen Euroviisut även på svenska? Blåmes 15 maj 2011 kl. 01.35 (CEST)

Ja, det verkar den kallas. Källa YLE. Ḇọⅳⅰḙ 15 maj 2011 kl. 09.47 (CEST)

Lästips-rubriken??

Hej hopp! Nu har jag mött en ny fundering som jag vill veta mer om. Jag läste en artikelmall-beskrivning (minns inte vilken för det var ett evigt klickande än hit och än dit). Där stod det att man kunde använda rubriken Lästips för litteratur som inte använts som källa men berör artikelämnet. Jag använde den i Astrid Lindgren då det legat titlar i källförteckningen som vad jag kunnat se inte använts i artikeln. När jag lyft dessa till rubriken Lästips togs de bort eftersom det var reklam. (Och jag ifrågasätter inte den redigeringen nu utan är genuint intresserad av hur det ser ut 2011 gällande den rubriken)

Jag undrar nu lite olika saker:

• Är rubriken Lästips daterad och används den inte längre?
• Om den fortfarande används, vad är det som passar under den?

Vänligen B.Odins 15 maj 2011 kl. 18.19 (CEST)

Wikipediadiskussion:Disposition#Rubriken Litteratur och rubriken Lästips /90.229.129.137 15 maj 2011 kl. 18.35 (CEST)

Har nu läst enligt länkat. Okej det var "fel" titel beroende på att stället jag läste inte på var uppdaterat med den där boten (Konstigt??). Men där diskuterades inget om vad som var samlat under rubriken. Vad som är okej och vad som kan ses som reklam. Någon som vill ge något där??B.Odins 15 maj 2011 kl. 18.42 (CEST)

I princip böcker som skulle kunna tänkas att använda som källor men som inte är nedtecknade som sådana, eller böcker som av trovärdighetsskäl är svåra att använda som källor här men som ändå kan vara av intresse (kan vara t.ex. utgivna dagböcker eller liknande). Lite som "externa länkar" fast för böcker.

andejons 15 maj 2011 kl. 19.34 (CEST)

Banner-översättning

Bannern som nu lyder "Styrelsen bjuder dig att hjälpa till – Wikimedia blir öppnare och samarbetsvilligare", hur ändrar man den? Och hur diskuterar man översättningen? (Var?) Betydelsen har ju nu blivit lite fel, orginalet går ju ut på att styrelsen bjuder in dig för att hjälpa Wikimedia att bli öppnare och mer samarbetsvilligt. MVH/Idunius

Klicka på länken "Hjälp till med att översätta!" (https://secure.wikimedia.org/wikipedia/meta/wiki/CentralNotice/May_2011_Update). Jag kan förresten inte se någon tidsstämpel efter ditt användarnamn efter ditt inlägg ovan. Det är lite synd. --Bensin 14 maj 2011 kl. 08.41 (CEST)

Tack för länken! Ska se om jag hinner åtgärda idag. (Jag sitter vid min bättre hälfts dator, och här var visst inte Firefox 4 installerad, och då måste man göra 5 tilde...tänkte inte på det, sorry!)--Idunius 14 maj 2011 kl. 08.50 (CEST) MVH/

Nu har jag ändrat. Två frågor: Någon som vet vad som menas med att man måste ändra statusen till ready när man ändrat, hur gör man? För det andra: ordet collaborative betyder här närmast resultatet av, eller baserat på, samarbete. Jag bytte ut "samarbetsvillig" mot "samarbetsinriktat" men om någon har ett bättre förslag så är det bra. MVH/Idunius 14 maj 2011 kl. 16.11 (CEST)

"Mer samarbetsvilligt" heter det väl ändå? /Grillo 15 maj 2011 kl. 01.46 (CEST)

Jag tycker nog Idunius förslag fångar betydelsen bättre Niklas R(D^#) 15 maj 2011 kl. 02.06 (CEST)

Jo, Grillo, "samarbetsvilligare" är ett ord som jag iaf aldrig hört förut. =) Som du ser valde jag att komparera med "mer" istället. Fast nu ser jag inte bannern alls längre..! MVH/Idunius 15 maj 2011 kl. 09.50 (CEST)

Jag ser den, och det står "öppnare och samarbetsvilligare"... Det heter "mer öppet" också. "Wikimedia blir mer öppet och samarbetsvilligt". /Grillo 15 maj 2011 kl. 14.56 (CEST)

Men i översättningen (som någon nu ändrat igen efter att jag ändrade) står det nu "Styrelsen för Wikimedia Foundation behöver din hjälp!Hur gör vi Wikimedia mer öppet och samarbetsinriktat?" Har det inte ändrats i själva bannern?(Som jag alltså inte ser..) En liten notering från min sida är att denna nya omarbetning ligger längre ifrån originalet än någon av de andra översättningarna såvitt jag kan bedöma utifrån de språk jag förstår... MVH/Idunius 15 maj 2011 kl. 21.52 (CEST)

Okej, bra, men det har inte ändrats i bannern... /Grillo 16 maj 2011 kl. 08.41 (CEST)

Någon som förstår sig på hur det kommer sig att översättningen inte publiceras? Idunius 16 maj 2011 kl. 10.39 (CEST)