Gunnar Myrdal

svensk nationalekonom och politiker

Karl Gunnar Myrdal, ursprungligen Pettersson, född 6 december 1898 i Skattungbyn i dåvarande Kopparbergs län, kyrkobokförd i Gustafs församling, död 17 maj 1987 i Danderyd i Stockholms län, var en svensk nationalekonom, sociolog och socialdemokratisk politiker.[4]

Gunnar Myrdal 
LVA

Gunnar Myrdal föreläser i Uppsala 1964.

Tid i befattningen
31 juli 1945–11 april 1947
Monark Gustaf V
Statsminister Tage Erlander
Företrädare Bertil Ohlin
Efterträdare Axel Gjöres

Mandatperiod
1936–1938
1944–1947
Valkrets Kopparbergs län
Uppdrag i riksdagen
Ledamot av första kammaren (1936–1938, 1944–1947)
Suppleant i bevillningsutskottet (1936–?)
Ledamot av bankoutskottet (1944)

Född Karl Gunnar Pettersson
6 december 1898
Skattungbyn, Kopparbergs län
Död 17 maj 1987 (88 år)
Danderyd, Stockholms län
Gravplats Minneslunden Norra begravningsplatsen[1][2]
kartor
Nationalitet Svensk
Politiskt parti Socialdemokraterna
Yrke Professor i nationalekonomi vid Stockholms Högskola,[3]
Professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, handelsminister
Maka Alva Reimer
Barn Jan Myrdal
Sissela Bok
Kaj Fölster

Han delade Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne år 1974 med Friedrich von Hayek. Myrdal var professor i nationalekonomi vid Stockholms Högskola 1933–1947[3] samt i internationell ekonomi vid Stockholms universitet 1960–1967[3], handelsminister 1945–1947 i regeringen Erlander I och exekutivsekreterare för FN:s ekonomiska kommission för Europa 1947–1957.

Från 1924 var Myrdal gift med Alva Myrdal.

Uppväxt redigera

 
Myrdal disputerade 1927 för professor Gustav Cassel vid Stockholms högskolaKungstensgatan 45.

Barndom redigera

Myrdal var son till byggmästaren Carl Adolf Pettersson. Fadern fick med tiden en alltmer konservativ samhällssyn. I boken Barndom av Gunnar Myrdals son Jan Myrdal sägs han ha haft en extrem högerinriktning.[5] Under uppväxten bodde familjen på olika platser, bland annat Stockholm.

Gymnasietiden redigera

Under gymnasietiden läste Myrdal högerpolitikern och nationalisten Rudolf Kjelléns verk. Kjelléns geopolitiska tänkande blev en av flera influenser för hans politiska ståndpunkt.[6] Rudolf Kjellén präglade hans världsbild, det gjorde han ingen hemlighet av. Han menade att Kjellén var betydelsefullare än Karl Marx för Socialdemokraterna under folkhemsbygget.[7] År 1919 träffade han sin livskamrat – Alva Myrdal.

Utbildning redigera

Doktor vid Stockholms högskola redigera

Gunnar Myrdal studerade ursprungligen juridik och blev juris kandidat 1923. Under denna tid var han nationell student och medlem i Nationella Ungdomsförbundet[8] och Heimdal.

Han övergick sedan till att läsa nationalekonomi, vid Stockholms högskola. Hans doktorsavhandling från 1927, skriven under handledning av Gustav Cassel, hade titeln "Prisbildningsproblemet och föränderligheten". Avhandlingen kan räknas som ett startskott för den så kallade Stockholmsskolan inom nationalekonomisk forskning. Myrdals tidiga forskning behandlade till stor del de teorier som John Maynard Keynes senare valde att vidareutveckla. Keynes teorier kritiserades dock hårt, framförallt av densamme Friedrich von Hayek som Myrdal skulle komma att dela Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne med.

Karriär redigera

Tidigt intresserade sig Myrdal för samhällsvetenskapens metodfrågor. I det doktrinhistoriska verket "Vetenskap och politik i nationalekonomien" från 1930 kritiserade han de liberala nationalekonomernas metod att dra politiska slutsatser direkt från sina förment objektivt vetenskapliga analyser. Myrdal utvecklade senare en egen syn på samhällsvetenskapens "objektivitetsproblem". Han hävdade att det är viktigt att forskaren explicit redovisar de värdepremisser som styr undersökningen.

Professor vid Stockholms Högskola redigera

Myrdal utsågs 1933 till professor i nationalekonomi vid Stockholms Högskola[3]. Myrdal kom att vara professor vid Stockholms Högskola i femton år, till 1947[3]. Vid högskolan kom han i kontakt med Bertil Ohlin, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan 1929-1965. Tillsammans kom de två att ge några av de viktigaste bidragen till Stockholmsskolan, en inriktning inom nationalekonomi. Både Myrdal och Ohlin kom senare att belönas med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

Tillsammans med hustrun Alva Myrdal skrev han sedan Kris i befolkningsfrågan, 1934. Boken fick stor betydelse för trettiotalets svenska debatt om familjepolitiken.

Ledamot av Sveriges riksdag redigera

 
Gunnar och Alva Myrdal 1934.

Myrdal var under denna tid också politiskt verksam. År 1934 blev han invald i Sveriges riksdag för Socialdemokraterna. Han arbetade aktivt för att utforma den svenska folkhemspolitiken tillsammans med ledande socialdemokratiska politiker, och han ingick i den Bostadssociala utredningen. Han förespråkade statliga ingripanden för att bekämpa 1930-talets arbetslöshet. Han framhöll också – tillsammans med hustrun Alva Myrdal – betydelsen av likaberättigande för kvinnor.

Arbetet i USA redigera

År 1938 påbörjade han sedan en omfattande studie om de svartas situation i USA med hjälp av Carnegie Institution of Washington. Boken An American Dilemma, 1944 – Myrdals kanske mest betydelsefulla – blev ett klassiskt verk om rasrelationerna och kom att spela roll i den amerikanska debatten. Han analyserade där den rasistiska praktiken i USA som han menade stod i konflikt med "The American Creed" – den amerikanska "trosbekännelsen" – idealen om frihet, jämlikhet och rättvisa inför lagen. Detta var det "amerikanska dilemmat" som, menade Myrdal, ytterst var av moralisk karaktär.

I denna studie framträdde han också som en "institutionell ekonom". Myrdal ville studera icke-ekonomiska "institutioner". Detta innebar att han tog in inte endast ekonomiska utan också historiska, sociologiska, antropologiska, politiska och andra orsakssamband i sin analys. Genom detta utvecklades han från en renodlad teoretisk nationalekonom till en tvärvetenskaplig samhällsforskare. Hans ekonomiska grundsyn var och förblev också under senare delen av hans liv påverkad denna mer sociologiskt inriktade ekonomiska skola som benämns institutionalism, företrädd av bland andra John Kenneth Galbraith.

Han hade också ett medryckande populärvetenskapligt skrivsätt som gjorde hans forskning känd - inte endast i akademiska sammanhang - utan också för en bred internationell publik. Hans skrifter berörde ofta världspolitiska frågor. Många gånger betonade han de sociala konflikternas betydelse.

Återvändande till Sverige redigera

 
Villa Myrdal, uppförd 1937 för paret Myrdal efter ritningar av arkitekt Sven Markelius.

Under andra världskriget återvände Myrdal från sin forskning i USA till Sverige på grund av det tilltagande hotet från Nazityskland. Han verkade utan framgång för bildandet av en svensk motståndsrörelse i händelse av tysk ockupation. Han förespråkade också allmänt en mer antinazistisk svensk hållning. Hans inflytande blev obetydligt. Han återvände då till USA för att avsluta sin forskning. Senare utgav han boken: "Amerika mitt i världen", 1943. År 1944 publicerade han Varning för fredsoptimism, där han varnade för att kriget skulle följas av en internationell lågkonjunktur. Boken misstolkas vanligtvis syfta på Sverige, men prognosen gällde egentligen den amerikanska ekonomins utveckling. Den omfattar samtidigt en varning för nationella motsättningar mellan USA och England och mellan dessa båda makter och Sovjetunionen.[9]

Handelsminister redigera

Åren 1945–1947 var Gunnar Myrdal handelsminister i den rent socialdemokratiska regeringen Erlander I som bildats efter Andra världskriget. Han avgick efter stark kritik mot ett av honom initierat handels- och kreditavtal med Sovjetunionen, de så kallade ”rysskrediterna”, och i samband med valutakrisen 1947.[9]

Efter detta utsågs han till generalsekreterare i en nybildad regional organisation inom FN, nämligen Economic Commission of Europe (ECE, FN:s ekonomiska kommission för Europa) med säte i Genève. Där arbetade han bland annat med att ge de europeiska regeringarna råd om den ekonomiska politiken efter andra världskrigets härjningar. Han innehade posten som generalsekreterare inom ECE mellan åren 1947 och 1957.

Professor vid Stockholms universitet redigera

 
Gunnar och Alva Myrdals bok Kris i befolkningsfrågan (1934).

Myrdal var under senare delen av sin levnad mycket engagerad i forskningen om tredje världens problematik. Mycket av detta arbete genomfördes under hans tid som professor (1960–1967) för det av honom grundade Institute for International Economic Studies (Institutet för internationell ekonomi), vid Stockholms universitet. En period forskade han också i Indien. I en bok som Rika och fattiga länder, 1957 och i den omfattande studien Asian Drama, 1968 analyserade han världsfattigdomens orsaker. I det senare arbetet liknade han den samtida politiska och sociala utvecklingen i Sydostasien vid ett drama, med klart skönjbara konflikter och ett tema.

I Politiskt manifest om världsfattigdomen (1970) drog han de politiska slutsatserna av sin forskning. Han myntade begreppet "den mjuka staten" om problemet med den utbredda korruptionen i de fattiga staterna i syd. Han kritiserade den stora ekonomiska ojämlikheten i tredje världen (till exempel i Indien). Samtidigt framhöll han de rika ländernas ansvar för att en radikalt ny, rättvis världsordning kommer till stånd. Myrdal förespråkade en omfattande ekonomisk omfördelning från rika till fattiga länder.

Myrdal var ordförande i Svenska kommittén för Vietnam 1968–1972. Han var också ordförande i Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) mellan 1968 och 1973.

Under senare delen av sitt liv uppmärksammade han också miljöfrågornas betydelse. Ett exempel är boken Miljö och ekonomisk tillväxt 1976.

En postumt utgiven kommenterad antologi med Gunnar Myrdals texter, Vägvisare (1998), lyfter fram den fortsatta relevansen av hans vetenskapliga och politiska tänkande.

Utmärkelser redigera

Familj redigera

 
Myrdal mottar Friedenspreis des Deutschen Buchhandels av Västtysklands förbundspresident Gustav Heinemann i Frankfurt, 1970.

Gunnar Myrdal var son till byggmästaren Carl Adolf Pettersson (1876–1934) och Anna Sofia Karlsson (1878–1965). Namnet Myrdal tog Gunnar från farfaderns gård Myres i Gustafs socken i Dalarna.

Från 1924 var Myrdal gift med Alva Myrdal, född Reimer. De fick barnen Jan Myrdal, Sissela Bok och Kaj Fölster.

Myrdal är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[10]

Bibliografi redigera

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Norra begravningsplatsen.se, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Svenskagravar.se, Myrdal, Karl Gunnar, läs online, läst: 10 april 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e] http://www.ne.se/gunnar-myrdal
  4. ^ ”Gunnar Myrdal | Swedish economist and sociologist” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/biography/Gunnar-Myrdal. Läst 18 juni 2021. 
  5. ^ Jan Myrdal: Barndom, s. 103, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm, 1982 ISBN 91-1-823232-9
  6. ^ Gunnar Myrdal and America's Conscience: Social Engineering and Racial Liberalism, 1938-1987 (Fred W Morrison Series in Southern Studies) av Walter A. Jackson, s.45
  7. ^ Jan Myrdal: Barndom, s. 114, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm, 1982 ISBN 91-1-823232-9
  8. ^ Sveriges nationella ungdomsförbund och högern 1928-1932. Svenska bokförlaget/Norstedt. 1965-01-01. sid. 13. https://books.google.se/books/about/Sveriges_nationella_ungdomsf%25C3%25B6rbund_och.html?id=PgA_OAAACAAJ&redir_esc=y. Läst 18 augusti 2015 
  9. ^ [a b] Örjan Appelqvist (1999:1): "Gunnar Myrdal i svensk politik 1943–1947 – En svensk Roosevelt och hans vantolkade nederlag". I: NORDEUROPA forum, s. 33–51, http://edoc.hu-berlin.de/nordeuropaforum/1999-1/appelqvist-oerjan-33/XML/
  10. ^ Hitta graven

Tryckta källor redigera

  • Appelqvist, Örjan (1999). Gunnar Myrdal i svensk politik 1943–1947 – En svensk Roosevelt och hans vantolkade nederlag. Nordeuropa forum, s. 33–51.

Vidare läsning redigera

  • Assarsson-Rizzi, Kerstin; Bohrn, Harald (1984). Gunnar Myrdal, a bibliography, 1919-1981. Garland reference library of social science ; no. 125 Garland reference library of social science, 99-0110505-6 ; 125 (2. ed., rev. and enl. /by Kerstin Assarsson-Rizzi). New York: Garland. Libris 5799736. ISBN 0-8240-9256-2 
  • Alva och Gunnar Myrdal i fredens tjänst. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1971. Libris 9429 
  • An American dilemma revisited: race relations in a changing world. New York: Russell Sage Foundation. 1996. Libris 6189537. ISBN 0-87154-156-4 
  • Angresano, James (1981). Gunnar Myrdal's intellectual development as an institutional economist. Knoxville: Univ. of Tennessee. Libris 12533504 
  • Angresano, James; Myrdal Gunnar (1997). The political economy of Gunnar Myrdal: an institutional basis for the transformation problem. Cheltenham, UK: Edward Elgar. Libris 6494412. ISBN 1-85898-530-7 
  • Appelqvist, Örjan (2000). Bruten brygga: Gunnar Myrdal och Sveriges ekonomiska efterkrigspolitik 1943-1947. Sverige under kalla kriget, 99-2240566-0 ; 8. Stockholm: Santérus. Libris 7779642. ISBN 91-89449-02-9 
  • Appelqvist, Örjan (1997). Världsintressets advokat: Gunnar Myrdal och den svenska efterkrigsplaneringen 1944-1945. Arbetsrapport / Forskningsprogrammet Sverige under kalla kriget, 1402-5507 ; 2. Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen, Univ. Libris 2357587 
  • Barber, William J. (2008). Gunnar Myrdal: an intellectual biography. Great thinkers in economics. Basingstoke: Palgrave Macmillan. Libris 10630589. ISBN 9781403999443 
  • Carlson, Allan Constantine (1990). The Swedish experiment in family politics: the Myrdals and the interwar population crisis. New Brunswick, N.J.: Transaction. Libris 6255696. ISBN 0-88738-299-1 
  • Etzemüller, Thomas (2014). Alva and Gunnar Myrdal: Social Engineering in the Modern World. Lanham, MD: Lexington Books. ISBN 978-0-7391-8874-3
  • Etzemüller, Thomas (2010) (på tyska). Die Romantik der Rationalität: Alva & Gunnar Myrdal - social engineering in Schweden. Histoire ; 10. Bielefeld: Transcript. Libris 11489616. ISBN 978-3-8376-1270-7 
  • Ghesquiere, Rik (1971). Kritische studie van Gunnar Myrdals "Asian drama". Leuven: Katholieke univ. Libris 583520 
  • Gunnar Myrdal: exhibition on the occasion of the 60th annibversary of. Geneva: UNECE. 2007. Libris 10448460 
  • Gunnar Myrdal and his works (1. ed.). Montreal: Harvest House Publishers. 1992. Libris 6257318. ISBN 0-88772-275-X 
  • Gustafsson, Bo (1990). Gunnar Myrdal 1898-1987: liv och verk. Uppsala papers in economic history. Research report, 0281-4560 ; 25. Uppsala: Uppsala univ. Libris 898556. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-2277 
  • Hederberg, Hans (2004). Sanningen, inget annat än sanningen: sex decennier ur Alva & Gunnar Myrdals liv. Stockholm: Atlantis. Libris 9471839. ISBN 91-7353-002-6 
  • Hirdman, Yvonne (2006). Det tänkande hjärtat: boken om Alva Myrdal. Stockholm: Ordfront. Libris 10141468. ISBN 91-7037-266-7 
  • Jackson, Walter A. (1990). Gunnar Myrdal and America's conscience: social engineering and racial liberalism, 1938-1987. The Fred W. Morrison series in Southern studies, 99-0337446-1. Chapel Hill, N.C.: Univ. of North Carolina press. Libris 5714059. ISBN 0-8078-1911-5 
  • Johansson Vig, Perry (2012). Saluting the yellow emperor: a case of Swedish sinography. Sinica Leidensia, 0169-9563 ; 104. Leiden: Brill. Libris 12450799. ISBN 978-90-04-22097-3 
  • Ljungar, Erik (1999). Gunnar Myrdals relevans för dagens sociologi: värdepremisser och kumulativ kausalitet. Särtryck / Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 1100-7192 ; 162. Stockholm: Univ., Sociologiska institutionen. Libris 2983418 
  • Models, modernity and the Myrdals. Renvall-instituutin julkaisu, 0786-6445 ; 8. Helsinki: Univ. 1997. Libris 7839906. ISBN 951-45-7827-9 
  • Myrdal, Alva; Myrdal, Gunnar (2003). De blå kuverten: kärleksbreven juli 1919-augusti 1920. Skrifter från Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, 1652-0084 ; 1. Hedemora: Gidlund i samarbete med Arbetarrörelsens arkiv och bibl. Libris 9132636. ISBN 91-7844-364-4 
  • "Myrdal's Asian drama": an interdisciplinary critique : proceedings of a conference held at Sir George Williams university, Montreal. Liège: Ciriec. 1971. Libris 53450 
  • O'Toole, Jeanne Marie (1972). An analysis of Gunnar Myrdal's social and educational theory.. Chicago: Loyola univ. Libris 695388 
  • Pålsson Syll, Lars (1994). Myrdal's immanent critique of utility theory. Lund papers in economic history, 1101-346X ; 36. Lund: Department of economic history, Lund university. Libris 1903943 
  • Schierup, Carl-Ulrik (1996). Et europæisk dilemma: Gunnar Myrdals USA-analyse og Den Europæiske Union. Papers, migration, 1396-1179 ; 11. Esbjerg: Sydjysk Universitetsforl. Libris 7543855. ISBN 87-7780-071-0 
  • Sigurdson, Ola (2000). Den lyckliga filosofin: etik och politik hos Hägerström, Tingsten, makarna Myrdal och Hedenius. Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion. Libris 7607734. ISBN 91-7139-469-9 
  • Southern, David W. (1987). Gunnar Myrdal and black-white relations: the use and abuse of An American dilemma, 1944-1969. Baton Rouge, La.: Louisiana State Univ. Press. Libris 5711214. ISBN 0-8071-1302-6 
  • Uljanovskij, Rostislav Aleksandrovitj; Pavlov, Vladimir I. (1973). Asian dilemma: a Soviet view and Myrdal's concept. Progress. Theories and critical studies, 99-1627951-9. Moscow: Progress. Libris 1562923 
  • Vinterhed, Kerstin (2003). Kärlek i tjugonde seklet: en biografi över Alva och Gunnar Myrdal. Stockholm: Atlas. Libris 8888148. ISBN 91-7389-106-1 
  • Wennemo, Irene (1991). Arbetarrörelsen och befolkningsfrågan: Knut Wicksells och makarna Myrdals befolkningsteorier. Forskningsrapport / Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, 0284-351X ; 10. Stockholm: Stockholms univ., Sociologiska institutionen. Libris 1187732 
  • Wisselgren, Per (2006). Regulating the science-policy boundary: the Myrdals and the Swedish tradition of governmental commissions. Stella (Uppsala), 1650-2272 ; 31. Uppsala: Avdelningen för vetenskapshistoria, Uppsala universitet. Libris 10244436 

Externa länkar redigera

Företrädare:
Bertil Ohlin
Sveriges handelsminister
1945–1947
Efterträdare:
Axel Gjöres