Könsidentitet

Könsidentitet är en persons självidentifierade kön, en persons subjektiva upplevelse av att tillhöra ett visst kön. Könsidentiteten är inte med nödvändighet baserat på biologiska fakta, oavsett om de är objektiva eller antagna, inte heller behöver den vara kopplad till personens sexuella läggning. De möjliga könsidentiteterna en person kan ha kan anses vara: manlig, kvinnlig, både manlig och kvinnlig, mittemellan (ickebinär) eller varken manlig eller kvinnlig.

Etymologi

Könsidentitet var ursprungligen en medicinsk term som användes för att förklara könskorrigerande operationer för allmänheten. Termen återfinns också inom psykologin. och inom biologin, vad gäller könskategorisering. På senare år har termen börjat användas inom olika juridiska områden, främst vad gäller mänskliga rättighetsfrågor. Sociologi, genusvetenskap och feminism är fortfarande benägna att referera till både könsidentitet, könsroll och olika sexuella beteenden och preferenser med hjälp av termen genus.^{[källa behövs]}

Formandet av könsidentiteten

Formandet av könsidentiteten är en komplex process som startar redan vid befruktningen, och involverar ett antal kritiska tillväxtprocesser under fosterstadiet och även inlärda erfarenheter efter födseln.

Även om man ännu inte fullt ut förstått hur könsidentiteten formas har många olika faktorer antagits påverka den. Biologiska faktorer som kan påverka könsidentiteten inkluderar nivåerna av könshormon och regleringen av gener. Sociala faktorer som kan påverka könsidentiteten omfattar familjeförväntningar och signaler från massmedia och andra normbildare. Naturvetenskapliga forskare lutar åt att det är hjärnan snarare än sociala faktorer som styr könsidentiteten.

I vissa fall kan en persons könsidentitet vara oförenlig med deras biologiska könskaraktäristika, vilket resulterar i att personen klär sig som och/eller uppträder på ett sätt som av omgivningen anses ligga utanför det socialt accepterade, utanför normen. Personer med de könsuttrycken kan beskrivas som gender variant. En annan vanlig term för dessa personer är transpersoner, även om det begreppet också omfattar de vars könsidentitet, men inte deras könsuttryck, stämmer med deras biologiska kön.

Juridiska aspekter

Flera länder har infört skydd mot diskriminering på grund av könsidentitet, ofta som en form av diskriminering på grund av kön eller sexuell läggning. Bland de länder som anser den typen av diskriminering vara en förbjuden form av könsdiskriminering finns tretton av medlemsstaterna i EU, medan två av dem anser det vara en form av diskriminering på grund av sexuell läggning. Flera delstater i USA förbjuder också diskriminering på grund av könsidentitet, inom vissa samhällsområden, ofta som självständig diskrimineringsgrund. Till de delstater som förbjuder diskriminering på grund av könsidentitet hör New York.

Den svenska diskrimineringslagstiftningen har istället utformats så skyddet för transpersoner omfattar "könsöverskridande identitet eller uttryck", vilket innebär att det enbart omfattar transpersoner, inte alla människor, som de flesta andra diskrimineringsgrunder.

En del länder har också skyddslagstiftning mot hets eller hatbrott mot transpersoner, där det i allmänhet är könsidentitet som anges vara den egenskap som inte får ligga till grund för det hat eller den missaktning som lett till brottet. Ett av de länder som senast införde straffskärpningsregler vad gäller hatbrott som begåtts på grund av hat mot offret på grund av könsidentitet var USA, som införde skyddet i och med att president Barack Obama undertecknade The Matthew Shepard Act 28 oktober 2009.

Sverige har inte något uttalat förbud mot hets mot en grupp baserat på deras könsidentitet, men det pågår debatt i ämnet.. Sverige har inte heller någon straffskärpningsregel som uttalat inkluderar hatbrott där motivet varit att kränka en person eller en folkgrupp på grund av deras könsidentitet. Det pågår debatt även i detta ämne.

Se även

• Kön
• Juridiskt kön
• Transperson
• Transsexualism
• Yogyakartaprinciperna