Nils Personne (skådespelare)
svensk skådespelare och regissör
- För andra betydelser, se Nils Personne.
Nils Edvard Personne, född 15 januari 1850 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm, död 15 juni 1928 i Oscars församling, Stockholm,[1] var en svensk skådespelare och regissör. Han var gift med skådespelaren Amanda Janson och kusin till biskop John Personne.
| Nils Personne | |
 | |
| Född | 15 januari 1850 Stockholm |
|---|---|
| Död | 15 juni 1928 (78 år) |
| Aktiva år | 1876-1927 |
| Maka | Amanda Janson |
Biografi
redigeraPersonne kom i kontakt med skådespeleriet i samband med juridiska studier vid Uppsala universitet 1869–1876,[2] där han flitigt deltog i studentspexen på Stockholms nation. Han scendebuterade 1876 i Herr Perrichons resa på Dramaten, och engagerades året efter till den fasta ensemblen. Perioden 1885-1892 var han även teaterns huvudregissör. I samband med att Svenska riksdagen drog in hela anslaget till Dramaten och Operan 1888 kom han att bli medlem i den association som tog över driften av Dramaten och blev chef för verksamheten vid Dramaten 1898. Han var dessförinnan rektor för Dramatens elevskola 1890-1898.
Efter slitningar med personalen på Dramaten 1904 lämnade Personne teatern och gav gästspel i Göteborg och hos Albert Ranft på Svenska teatern i Stockholm. Han var därefter anställd på Svenska teatern åren 1905–1907, innan hösten 1907 återvände till Dramatens skådespelarensemble. 1910 blev han lärare vid Dramatens elevskola.
Personne blev 1927 filosofie hedersdoktor vid Stockholms högskola. Hans teaterhistoriska forskningar har resulterat i Svenska teatern (åtta band, 1913–1927), en omfattande beskrivning av den svenska teatern fram till 1842. Personne var även 1917–1922 ordförande i Svenska teaterförbundet.
Personne testamenterade 300.000 kronor till olika ändamål, bland annat 100.000 kronor till Nationalmuseum och Stockholms högskola.[2]
Bland Personnes roller märks Majtreja i Vasantasena, Polonius i Hamlet, narren i Kung Lear, Malvolio i Trettondagsafton, Benedikt i Mycket väsen för ingenting, Orgon i Tartuffe, Mascarille i De löjliga preciöserna, Scapin i Scapins skälmstycken, Figaro i Figaros bröllop, Fregattkaptenen, Sjövall i Ett resande teatersällskap, byråchefen i Kronans kaka, Stensgård och Hejre i De ungas förbund, Duval i Duvals skilsmässa, greve Arcieri i Stulen lycka, Cyrano de Bergerac och hertigen i Den gröna fracken.[2]
Nils Personne är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[3] Han har fått en gata uppkallad efter sig, Personnevägen i Hägersten i Stockholm.
Bibliografi
redigera- Bombi Bombini Bombombidini den ädle röfvarhöfdingen eller röfvarbandet i Mantuccis urskog : historisk-romantisk tragedi i fem akter. Leipzig. 1877. Libris 9658575
- Johan Jolin : Några ord till hundraårsminnet. [Stockholm]. 1919. Libris 2961717
- Klostersystern : Romantisk opera i 4 akter / af N.P. ; musiken af ovanligt många ; för stor orkester arrangerad af Erico Compoclinco ; första gången uppförd i Sällskapet P.B. våren 1895. Stockholm. 1895. Libris 10025144
- Svenska teatern : några anteckningar. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1913-1927. Libris 1781271
- 1, Under gustavianska tidehvarfvet jämte en återblick på dess tidigare öden. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1913. Libris 1781272
- 2, Från Gustaf III :s död till Karl XIV Johans ankomst till Sverige : 1792-1810. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1914. Libris 1781273
- 3, Under Karl Johanstiden : 1810-1818. 1915. Libris 1781275
- 4, Under Karl Johanstiden : 1818-1827. 1916. Libris 1781276
- 5, Under Karl Johanstiden : 1827-1832. 1919. Libris 1781277
- 6, Under Karl Johanstiden : 1832-1835. 1925. Libris 1781278
- 7, Under Karl Johanstiden : 1835-1838. 1925. Libris 1781279
- 8, Under Karl Johanstiden : 1838-1842. 1927. Libris 1781274
Översättningar
redigera- Schiller, Friedrich von (1893). Kabal och kärlek : sorgespel i 5 akter afdelade i tablåer. Stockholm: H. Geber. Libris 1626063
- Kleist, Heinrich von (1895). Den sönderslagna krukan : lustspel i en akt. Stockholm: Looström & K. Libris 1623882
- Molière (2000). Skapäng. Stockholm: Kungliga Dramatiska teatern. Libris 8418506
Teater
redigeraRoller
redigera| År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
|---|---|---|---|---|
| 1876 | Robert Savary | Herr Perrichons resa (Le Voyage de M. Perrichon) Eugène Labiche |
Kungliga Dramatiska Teatern[4] | |
| 1886 | Henning, målare | Geografi och kärlek (Geografi og kærlighed) Bjørnstjerne Bjørnson |
Kungliga Dramatiska Teatern | |
| 1889 | Styver | Kärlekens komedi (Kjærlighedens Komedie) Henrik Ibsen |
Dramatiska Teatern[5] | |
| En för bägge och bägge för en (Et Stridspunkt) Emma Gad |
Dramatiska Teatern[6] | |||
| 1890 | Ivan Alexandrovitsch Chlestakow | Revisorn (Ревизо́р, Revizór) Nikolaj Gogol |
Dramatiska Teatern[7] | |
| 1891 | Ferapont Iljitj Bezpandin | Arvskiftet (Завтрак у предводителя, Zavtrak u predvoditelja) Ivan Turgenjev |
Dramatiska Teatern[8] | |
| 1892 | Grefve Maagenhjelm | Kära släkten (Den kjære Familie) Gustav Esmann |
Dramatiska Teatern[9] | |
| 1894 | Malvolio | Trettondagsafton eller Hvad ni vill (Twelfth Night, or What You Will) William Shakespeare |
Dramatiska Teatern[10] | |
| 1898 | Greve Skytt | Gurli Petrus Holmiensis |
Dramatiska Teatern[11] | |
| 1899 | Hallerstedt | Damen från Ostende (Hans Huckebein) Oscar Blumenthal och Gustav Kadelburg |
Dramatiska Teatern[12] | |
| 1901 | Cyrano de Bergerac | Cyrano de Bergerac Edmond Rostand |
Dramatiska Teatern[13] | |
| Bellac | Sällskap där man har tråkigt (Le monde où l'on s'ennuie ) Édouard Pailleron |
Dramatiska Teatern[14] | ||
| Greve Skytt | Gurli Henrik Christiernson |
Dramatiska Teatern[15] | ||
| 1902 | Benedikt | Mycket väsen för ingenting (Much Ado About Nothing) William Shakespeare |
Dramatiska Teatern[16] | |
| Lefèbvre | Madame Sans-Gêne Victorien Sardou och Émile Moreau |
Dramatiska Teatern[17] | ||
| Cabriac | Historiska slottet (Château historique!) Alexandre Bisson |
Dramatiska Teatern[18] | ||
| 1903 | Winkler d.ä | Guld och gröna skogar Tor Hedberg |
Dramatiska Teatern[19] | |
| 1904 | Fromont | Fregattkaptenen Frans Hedberg |
Dramatiska Teatern[20] | |
| Figaro | Figaros bröllop (La Folle Journée, ou Le Mariage de Figaro) Pierre de Beaumarchais |
Svenska teatern, Stockholm[21] | ||
| 1905 | Markgreven | Livets dal (Der Thal des Lebens) Max Dreyer |
Karl Hedberg | Svenska teatern, Stockholm[22] |
| 1906 | Claus, narr hos ärkebiskopen | Gillets hemlighet August Strindberg |
Karl Hedberg | Svenska teatern, Stockholm[23] |
| Livet på landet (Ut mine Stromtid) Fritz Reuter |
Svenska teatern, Stockholm[24] | |||
| 1907 | Henrik IV (Henry the Fourth) William Shakespeare |
Svenska teatern, Stockholm[25] | ||
| Husarfeber (Husarenfieber) Gustav Kadelburg |
Svenska teatern, Stockholm[26] | |||
| 1908 | Mascarille | De löjliga preciöserna (Les Précieuses Ridicules) Molière |
Emil Grandinson | Dramaten |
| Dusterer | Samvetets mask (Gewissenwurm) Ludwig Anzengruber |
Gustaf Linden | Dramaten | |
| Frazer | Syndafloden Henning Berger |
Gustaf Linden | Dramaten | |
| 1909 | Herr Duval | Duvals skilsmässa (Les Surprises du divorce) Alexander Bisson och Antony Mars |
Dramaten[27] | |
| 1910 | Perrichon | Herr Perrichons resa (Le Voyage de M. Perrichon) Eugène Labiche |
Dramaten | |
| 1919 | Grefven af Caversham | En idealisk äkta man (An Ideal Husband) Oscar Wilde |
Karl Hedberg | Dramaten |
| 1920 | Lindgren | Paradsängen Gunnar Heiberg |
Karl Hedberg | Dramaten |
| Oktavio | Det röda bandet Carl Mathern och Toni Impekoven |
Karl Hedberg | Dramaten | |
| 1921 | Truffaldino | Turandot Carlo Gozzi |
Olof Molander | Dramaten |
| Albert Letourael | Resan till Le Havre (Mademoiselle ma mère) Louis Verneuil |
Tor Hedberg | Dramaten | |
| 1922 | Henri Duval | Duvals skilsmässa (Les Surprises du divorce) Alexandre Bisson och Antony Mars |
Gustaf Linden | Dramaten |
| Storfursten Fjodor Michailowisch | Storfursten (Le Grand Duc) Sacha Guitry |
Olof Molander | Dramaten | |
| 1923 | Grosshandlare Friis | Kära släkten (Den kjære Familje) Gustav Esmann |
Tor Hedberg | Dramaten[28] |
| Earlen av Loam | Den beundrandsvärde Crichton (The Admirable Crichton) J. M. Barrie |
Karl Hedberg | Dramaten |
Referenser
redigeraNoter
redigera- ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
- ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok, Malmö 1937
- ^ Hitta graven
- ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 20 november 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-11-20/3622/2. Läst 17 augusti 2015.
- ^ ”K. Dramatiska teatern”. Affischen: s. 2. 21 november 1889. https://tidningar.kb.se/p5jb106cmfvf2gfl/part/1/page/2. Läst 18 maj 2024.
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 december 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-12-13/7594/2. Läst 29 juli 2015.
- ^ ”Teater och Musik: K. Dramatiska teatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 24 april 1890. https://arkivet.dn.se/tidning/1890-04-24/7700/2. Läst 18 maj 2024.
- ^ ”Teater och musik”. Aftonbladet: s. 3. 8 april 1891. Läst 9 november 2015.
- ^ ”Dramatiska Teatern”. Socialdemokraten: s. 3. 16 september 1892. https://tidningar.kb.se/08chnp69xj5lv6k7/part/1/page/3. Läst 18 maj 2024.
- ^ ”Offentliga nöjen: Kungl. Dramatiska teatern”. Stockholms dagblad: s. 2. 25 augusti 1895. https://tidningar.kb.se/n60fbdq04d6c8wn/part/1/page/2. Läst 18 maj 2024.
- ^ ”Teater och Musik”. Svenska Dagbladet: s. 3. 19 januari 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1898-01-19/edition/0/part/1/page/3/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=1. Läst 15 november 2015.
- ^ ”Damen från Ostende”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA10S6%3a019. Läst 24 oktober 2015.
- ^ ”Cyrano de Bergerac”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA12S14%3a028. Läst 24 oktober 2015.
- ^ ”Sällskap där man har tråkigt”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA12S5%3a009&pos=46. Läst 23 oktober 2015.
- ^ ”Gurli”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA13S27%3a053. Läst 24 oktober 2015.
- ^ ”Mycket väsen för ingenting”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA14S22%3a042&pos=36. Läst 23 oktober 2015.
- ^ ”Madame Sans-Gêne”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA13S23%3a045&pos=30. Läst 23 oktober 2015.
- ^ ”Historiska slottet”. Musikverket. 8 mars 1902. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA13S17%3a033. Läst 23 oktober 2015.
- ^ ”Guld och gröna skogar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA15S6%3a012. Läst 24 oktober 2015.
- ^ ”Fregattkaptenen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA15S5%3a009. Läst 24 oktober 2015.
- ^ Frithiof Hellberg (1904). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 17 (44): sid. 545. Arkiverad från originalet den 18 november 2015. https://web.archive.org/web/20151118083052/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1904/pdf/1904_44.pdf. Läst 17 november 2015.
- ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (43): sid. 547. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119181349/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_43.pdf. Läst 18 november 2015.
- ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (19): sid. 234. Arkiverad från originalet den 20 november 2015. https://web.archive.org/web/20151120164450/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_19.pdf. Läst 20 november 2015.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 augusti 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-08-31/13061A/3. Läst 7 augusti 2015.
- ^ ”'Henrik IV' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 15 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-15/13195a/2. Läst 5 augusti 2015.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 1 maj 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-05-01/13298A/3. Läst 26 juli 2015.
- ^ Ariel (1909). Johan Nordling. red. ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Johan Nordling) 22 (18): sid. 220. Arkiverad från originalet den 2 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151002004604/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1909/pdf/1909_18.pdf. Läst 7 augusti 2015.
- ^ Bo Bergman (14 januari 1923). ”'Kära släkten' på Mindre Dramaten”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-01-14/12/7. Läst 24 mars 2015.
Källor
redigera- Personne, Nils Edvard i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1915)
- Claes Rosenqvist: Nils Personne (skådespelare) i Svenskt biografiskt lexikon (1995–1997)
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Nils Personne.
Wikisource har verk av eller om Nils Personne.- Nils Personne i Dramatens rollbok
- Svenska teatern : några anteckningar (8 delar, 1913–1927), tillgänglig genom Wikisource
- Nils Personnes arkiv på Musik- och teaterbiblioteket (Musikverket)
