Öppna huvudmenyn

Djurö landskommun

kommun i Stockholms län, Sverige åren -1973

Djurö landskommun var en tidigare kommun i Stockholms län.

Djurö kommun
Djurö landskommun
fd kommun
LandSverige
LandskapUppland
Södermanland
LänStockholms län
Kommun, nuVärmdö kommun
CentralortDjurö
Inrättad1 januari 1863
 urDjurö socken
InförlivatMöja landskommun (1952)
Nämdö landskommun (1952)
Upphörd31 december 1973[1]
Uppgått iVärmdö kommun
Areal, befolkning
Areal179 kvadratkilometer ()
Läge
Koordinater59°18′48″N 18°42′11″E / 59.313331944444°N 18.703065°Ö / 59.313331944444; 18.703065
UtsträckningSCB:s kartsök
DomkretsSödra Roslags domsaga (–)
TingslagSödra Roslags domsagas tingslag ()
Värmdö skeppslags tingslag (–)
Koder
Kommunkod0119 (–)[2]
0219 (–)
Redigera Wikidata

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Den 1 januari 1863, när kommunalförordningarna började tillämpas, skapades över hela riket cirka 2 500 kommuner, varav 89 städer, 8 köpingar och resten landskommuner.

Då inrättades i Djurö socken i Värmdö skeppslag i Uppland denna kommun

1952 genomfördes den första av 1900-talets två genomgripande kommunreformer i Sverige. Då ombildades Djurö till "storkommun" genom sammanläggning med de tidigare kommunerna Möja och Nämdö.

Nästa kommunreformen genomfördes här år 1974 och innebar att Djurö kommun upphörde och lades samman med Värmdö kommun.[3]

Kommunkoden 1952-1967 var 0219 och därefter 0119.

Kyrklig tillhörighetRedigera

I kyrkligt hänseende tillhörde kommunen Djurö församling. Den 1 januari 1952 tillkom Möja församling och Nämdö församling. Sedan 2002 omfattar Djurö, Möja och Nämdö församling samma område som Djurö landskommun efter 1952.

GeografiRedigera

Djurö landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 170,12 km², varav 167,29 km² land.[4] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1955 omfattade landskommunen den 1 januari 1961 en areal av 179,47 km², varav 176,15 km² land.[5]

Tätorter i kommunen 1960Redigera

I Djurö landskommun fanns den 1 november 1960 ingen tätort. Tätortsgraden i kommunen var då alltså 0,0 %.[6]

PolitikRedigera

Mandatfördelning i valen 1938–1970Redigera

ValårSÖVRCFPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1938812
812
20
20
1942614
614
20
19
1946713
713
20
19
1950723
723
3066,5
29
1954822
822
3059,0
30
1958822
822
3058,6
30
196210128
10128
3060,6
255
196683109
83109
3067,3
255
197011109
11109
3079,2
255
  • Övriga 1950–1962 och 1970 var Samlingslistan
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

KällorRedigera

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7
  2. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ (  PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 4. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 4 december 2017 
  5. ^ (  PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 2. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 4 december 2017 
  6. ^ (  PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 1. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 4 december 2017