Djurö, Värmdö kommun

tätort i Värmdö kommun, Sverige
För andra betydelser, se Djurö.

Djurö (postort Djurhamn) är en tätort i Värmdö kommun i Stockholms skärgård på ön Djurö.

Djurö
Ort
Djurö kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Uppland
Län Stockholms län
Kommun Värmdö kommun
Distrikt Djurö distrikt
Koordinater 59°18′48″N 18°42′11″Ö / 59.31333°N 18.70306°Ö / 59.31333; 18.70306
Area 246 hektar (2020)[1]
Folkmängd 1 179 (2020)[1]
Befolkningstäthet 4,8 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T0136[2]
Beb.områdeskod 0120TB105 (1970–)[3]
Geonames 2717532
Ortens läge i Stockholms län
Ortens läge i Stockholms län
Ortens läge i Stockholms län
Wikimedia Commons: Djurö, Värmdö Municipality
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
Djuröbron med Djurönäset i bakgrunden.

Djurö by avgränsades mellan år 1995 och 2015 av SCB som en separat småort som låg direkt norr om tätorten Djurö. 2015 kom småorten att utgöra en del av tätorten.[4]

Historia

redigera

Öns namn betyder "hjortön".[5] På dess södra sida fanns redan under forntiden en utmärkt lagunhamn vars äldsta belagda bruk markeras av de förmodligen högmedeltida ortnamnen Kuggholmen och Kuggberget. På 1450-talet omnämns hamnen första gången i skrift och kallas Djurhamn. Trots att den gradvis grundades upp genom landhöjningen användes hamnen sedan flitigt av både danska och svenska örlogsflottor fram till omkring 1700. Därefter levde den kvar som ankringsplats för småskalig seglation.[6] Ett av de många stora skepp som legat i Djurhamn var Riksvasa som 1623 tog eld, bogserades iväg från hamnen och sjönk ett par kilometer bort.

Djurö by är belagd från 1538 framåt. Det finns inga fornlämningar som tyder på att ön varit permanent bebodd före denna tid. Byn tillhörde Värmdö skeppslag som länge utgjordes av en enda socken. På grund av hamnverksamheten och det stora avståndet till Värmdö kyrka bildades 1683 en annexförsamling, Djurö socken som även omfattade Stavsnäs och Runmarö. Fast man hållit egna sockenstämmor långt tidigare blev inte Djurö socken fullt självständig förrän 1889. Egen kyrka fick man dock redan 1683, Djurö kyrka.

Genom landhöjningen har Djurö under de senaste seklerna förenats med Skepparön/Djurönäset och Vindö via smala näs.

Djuröbron från Ramsmora vid Stavsnäs till Djurö blev färdig 1962. Det är en bågbro i betong med en spännvidd på 180 meter. 1974 förenades Djurö, Värmdö och Gustavsbergs kommuner i en storkommun som fick namnet Värmdö kommun och har Gustavsberg som centralort. 2002 slogs även Djurö församling samman med Möja och Nämdö församlingar.


Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Djurö 1970–2020[7]
År Folkmängd Areal (ha)
1970
  
352
1975
  
780 90
1980
  
728 90
1990
  
972 87
1995
  
922 87
2000
  
996 90
2005
  
958 92
2010
  
967 92
2015
  
1 442 627
2020
  
1 179 246
Anm.: Ny tätort 1970. Sammanvuxen med Djurö by och Norra Vindö (Södra Vindö) 2015, Södra Vindö utbruten 2020


Befolkningsutvecklingen i Djurö by 1995–2010
År Folkmängd Areal (ha)
1995
  
112 86#
2000
  
140 86#
2005
  
151 86#
2010
  
167 86#
Anm.: Sammanvuxen med tätorten 2015.
 # Som småort.

Samhället

redigera

Djurö centrum består av en F–9-skola, sporthall, bibliotek, konditori, mode och, blomsteraffär, husdjursbutik, en livsmedelsbutik (ICA), Restaurang Björkås, Motorverkstan samt under sommaren även Restaurangen Sjöboden och Vita grindarna.

I trakten finns även Djurönäsets restaurang.

På södra Djurö finns konferenshotellet Djurönäset.

Kommunikationer

redigera

För att ta sig till Djurö tar man SL-buss nummer 434 eller 433 (433:an ska vara markerad Djurö och inte Stavsnäs). Det tar cirka en timme från Slussen i centrala Stockholm.

Djurö har en idrottsförening. Idrottsföreningen heter Djurö-Vindö IF. Djurö-Vindö IF:s herrfotbollslag spelar i division 7. Fotbollen spelas på Sjösalavallen i Stavsnäs. Innebandyn spelas i Djurö Sporthall.

  1. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 13 september 2013.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Förändringar i antalet småorter 2010-2015, Statistiska centralbyrån, 19 december 2016.
  5. ^ Svenskt ortnamnslexikon. sid. 60 
  6. ^ Rundkvist, Martin (2009). ”Landarkeologi vid Djurhamn 2007-2008”. Skärgård och örlog : nedslag i Stockholms skärgårds tidiga historia.. Vitterhetsakademien 
  7. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 

Externa länkar

redigera