Värdegrund

de grundläggande värderingar som formar en individs normer och handlingar

En värdegrund, ibland kallad etisk kod eller etisk riktlinje[1], är de grundläggande värderingar som formar en individs normer och handlingar. En värdegrund kan vidare förstås som något som handlar om de värderingar som ligger till grund för någons handlingar; i synnerhet om gemensamma värderingar som ligger eller förväntas ligga till grund för verksamhet inom skolväsendet, organisationer eller företag eller liknande.

Värdegrund kallas ibland för Etisk kod.

Termen används ofta för att beskriva ett kollektivs gemensamma etik och värderingar, exempelvis inom ett samhälle ett företag, en institution, förening eller folkrörelse. Termen kan även ha den vidgade innebörden att syfta på de mest grundläggande principerna inom en politisk ideologi eller religion.

Olika värdegrunder och huruvida de, eller arbetet med att genomdriva dem, är bra eller inte är ibland föremål för samhällsdebatt.

Begreppsdefinition redigera

En värdegrund är grundläggande värderingar som formar en individs normer och handlingar.[2] I synnerhet har det på senare tid kommit att utvecklas till gemensamma värderingar som ligger till grund eller förväntas ligga till grund för verksamhet inom skolväsendet, organisationer eller företag.[3]

Värdegrund har utvecklats till att bli ett mer allmänt samlingsbegrepp för olika frågor som rör moral, etik, normer, relationer, demokrati och livsåskådning.[2]Sten Philipson, professor i etik och värderingsforskning, menar att en värdegrund bygger på ett antal väldefinierade och väl förankrade grundvärden. Utifrån de grundläggande värdena skapas sedan ett antal normer eller övergripande handlingsprinciper.[4]

Tomas Brytting, professor i organisationsetik, beskriver i Värdegrundens ABC, utgiven 2010 av Kompetensrådet för utveckling i staten, en värdegrund som en samling normer som är rätt eller fel, goda eller onda värden, dygder och målsättningar. Enligt Brytting är begreppet synonymt med etos.[5]

Ordet värdegrund är sammansatt av två beståndsdelar: grund som är konkret: fast och hållbart samt värde som är abstrakt och ger en bild av något som är mjukt[6]
– Christer Hedin och Pirjo Lahdenperä, 2013

Bo Andersson, professor i ämnesdidaktik, menade 2008 att samhällets demokratiska värdegrund handlar om synen på människan som unik och därmed olik men samtidigt lika mycket värd som varje annan människa. Han skriver att värdegrund, i likhet med demokrati, är ett problematiskt begrepp, och visar på att samhällets demokratiska värdegrund innehåller strävansmål som inte alltid uppnås och att den därmed snarare är en grund för värden än en grund av värden.[7] Tove Österman, forskare i politisk filosofi, skrev 2016 att det förefaller finnas en oklarhet kring vad som ingår värdegrundsbegreppet.[8]

Gunnel Colnerud, professor emerita i pedagogik, menade 2004 att det resulterade i problem rörande de olika begreppens och fenomenens innebörd och inneboende relationer att begreppet blivit ett mer allmänt samlingsbegrepp. Hon hävdade då att det moraliska språket i det svenska samhället var outvecklat. Det mycket stora genomslag som begreppet värdegrund fått menade hon bekräftar ett behov av adekvata språkliga uttryck för fenomen inom den moraliska domänen. På Värdegrundscentrum i Umeås hemsida fanns då till exempel projekt inriktade mot demokratifrågor, integration, mobbning, jämställdhet och rasism . Bland forskningsprojekten som betraktas höra till värdegrundsforskning behandlas en stor variation av ämnen som till exempel psykiatrisk tvångsvård, dödandets etik, nationalism, politisk konsumtion och Schengensamarbetet.[9][trovärdig källa?]

Etymologi redigera

Begreppet värdegrund förekommer i svenska språket redan 1943[10] och omnämns i riksdagen 1967.[11] Begreppet är bildat utifrån ordet värde, som är belagt i svenskan sedan 1600-talet.[10] Ordet värde har flera betydelser, men i sammansättningen värdegrund avses den sociologiska och filosofiska betydelsen, något rör människor och åsikter snarare än funktionella eller monetära värden. Ett värde är en uppskattad egenskap hos en företeelse eller den uppskattade företeelsen själv.[12] Samma betydelse för värde återkommer i begrepp som alla människors lika värde, värdegemenskap och värdekonflikt.

Större spridning redigera

Begreppet värdegrund fick större spridning i början av 1990-talet, i samband med värdegrundsdebatten kring skolan. År 2010-2012 aktualiserades begreppet än mer, i samband med att projektet Offentligt etos genomfördes av Kompetensrådet för utveckling i staten (Krus).[13] Värdegrundsdelegationen inom Regeringskansliet publicerade 2015 en handledning om den statliga värdegrunden vilket också aktualiserade och spred begreppet.[14]

Svenska samhällets värdegrund redigera

Det existerar ingen formellt beslutad värdegrund för det svenska samhället. Begreppen samhällets värdegrund, samhället grundläggande värderingar och grundläggande demokratiska värderingar används närmast synonymt och ska förstås i enlighet med bestämmelser i re­geringsformen om statsskickets grunder och grund­läggande fri- och rättigheter, samt Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Det avspeglas t.ex. i Statskontorets skrift Den statliga värdegrunden – gemensamma principer för en god förvaltning[15], som är en utgångspunkt för de statliga myndigheternas värdegrunder. De internationella åtaganden som avses är främst den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och FN:s konvention om barns rättigheter.[16]

Juristen Johan Hirschfeldt och statsvetaren Olof Petersson menar att svenska värderingar finns koncist formulerade som normativa principer i regeringsformen. Viktiga komponenter som pekas ut är demokrati, fri åsiktsbildning, den enskildes frihetssfär av personliga värderingar, lika människovärde, social välfärd, jämlikhet, allas likhet inför lagen, skydd för nationella minoriteter, god miljö och hållbarhet. De menar att lagen inte tvingar medborgare till en specifik kultur, ideologi eller religion, men att lagstiftaren ändå har formulerat en värdegemenskap – en värdegrund eller överideologi som håller samman det svenska samhället – som kan förväntas vara en angelägenhet för varje medborgare.[17][18]

Skolans värdegrund redigera

Svenska skolan ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som samhället gemen­samt har bestämt är viktiga för ett funge­rande demokratiskt samhälle. Skolans värdegrund ska genomsyra hela utbildningen och all undervisning i skolan. Bland de samhälleliga värden som skolan ska förmedla omnämns särskilt människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.[16][19]

Demokrativillkor redigera

Demokrativillkor är ett vitt begrepp och det finns flera former av demokrativillkor. Det som är gemensamt för dem är att de uppställer krav om att respektera grundläggande demokratiska värderingar. Demokrativillkor har sitt ursprung i samhällets värdegrund. Regeringen såg 2016 ett behov av en översyn av statens demokratikriterium och gav en utredning uppdraget att föreslå ett förtydligat demokratikriterium. Behovet motiverades bland annat med att det sker förskjutningar i samhällets värdegrund över tid.[20]

Regeringen föreslog i propositionen Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället (2021/22:272) att bidrag från Allmänna arvsfonden, stöd till trossamfund och bidrag till civilsamhället ska villkoras med ett förtydligat demokrativillkor. Villkoret innebär att statliga bidrag och stöd inte ska få lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare som agerar inom ramen för verksamheten:[20]

  1. utövar våld, tvång eller hot mot en person eller på annat sätt kränker en persons grundläggande fri- och rättigheter,
  2. diskriminerar individer eller grupper av individer eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde,
  3. försvarar, främjar eller uppmanar till sådana ageranden som anges i 1 eller 2, eller
  4. motarbetar det demokratiska styrelseskicket.

Perspektiv på samhälleliga värdegrunder redigera

Samhällets behov av att den politiska makten formulerar gemensamma värderingar är föremål för debatt.

Kritiker menar att människors samvaro och samarbete inte kräver acceptans av en påbjuden värdegrund och att staten bör ge upp tanken på en gemensam värdegrund. De argumenterar för att staten istället bör bejaka en mångfald i synen på grundläggande värdefrågor.[21][22] Bo Andersson, professor emeritus i ämnesdidaktik, skrev 2008 att "värdegrund är ett problematiskt begrepp, likaså demokrati".[23]

Förespråkarna menar att behovet av en gemensam värdegrund motiveras av ett försvar för allmängiltiga mänskliga rättigheter och friheter. Inte minst menar de att försvaret mot anti-demokratiska och rasistiska krafter motiverar en samhällelig värdegrund som alla måste acceptera och förhålla sig till. En samhällelig värdegrund ses också som en nödvändig del av samhällets sociala sammanhållning.[24][25][26]

Värdegrunder inom företag redigera

I näringslivet har många företag som en del i ett varumärkesarbete tagit fram egna värdegrunder. Arbetet består då ofta i att ta fram några centrala ord för att nischa företaget gentemot konkurrerande företag. Orden ska symbolisera vad företaget står för eller vill associeras med. Ett företags värdegrund kan även vara tänkt att användas identitetsstärkande och i internt utvecklingsarbete. Hållbarhet eller företagets sociala ansvar ses ofta som en del i företagens värdegrundsarbete.

 
Vissa företag använder sin värdegrund i marknadsföring för att generera goodwill. I detta exempel använder SJ sig av regnbågsflaggan som brukar symbolisera HBTQ-rörelsen.

Det svenska begreppet motsvaras ofta, men inte alltid, av det engelska code of conduct eller code of ethics, särskilt om man avser ett företags eller en myndighets värdegrund.[27][28]

Det engelska begreppet code of ethics populariserades i USA inom näringsliv och myndigheter på 1970-talet.[29] På 1990-talet följde många svenska företag efter och värdegrunder och värdegrundarbete är sen dess vanligt inom svenska företag.

En uttalad övergripande värdegrund i en organisation kan vara en viktig del av att etablera en inkluderande kultur, men den är inte ensam en heltäckande lösning. En etisk kultur skapas av organisationens ledare som visar sin etik i sina attityder och beteenden.[30] Studier av uppförandekoder inom den privata sektorn visar att deras effektiva implementering måste vara en del av en lärandeprocess som kräver utbildning, konsekvent tillämpning och kontinuerlig mätning och förbättring;[31] att bara kräva att medlemmar lär sig värdegrunden är inte tillräckligt för att säkerställa att de förstår det och kommer ihåg dess innehåll.[32] Värdegrunden visar sig effektiv när anställda eller medlemmar känner sig bekväma nog att uttrycka oro och litar på att organisationen kommer att reagera med lämpliga åtgärder.[33]

Debatt redigera

Värdet av värdegrunder och värdegrundsarbete inom näringslivet och offentlig förvaltning är föremål för debatt. Kritikerna lyfter vanligen att värdegrunden och värdegrundsarbetet är otydligt,[34] förlöjligande,[35] och skadligt för organisationen.[36] Medan andra framhåller värdegrunder och värdegrundsarbete som ett viktigt verktyg för att styra organisationen,[37] formulera mål,[38] kommunicera företagskulturen,[38] få anställda att känna samhörighet med företaget,[39] motverka diskriminering,[40] förändra organisationen[41] och för att bygga ett starkt varumärke.[42]

Svenska exempel på värdegrunder redigera

Värdegrunden för de statsanställda redigera

Kompetensrådet för utveckling i staten arbetade med att implementera den gemensamma värdegrunden för de statsanställda som bygger på sex principer och syftar till en god förvaltningskultur. Uppdraget gick under namnet Offentligt etos och genomfördes 2010–2012.

Den år 2013 uppdaterade värdegrunden, med utgångspunkt i rättsordningen, sammanfattas i sex följande grundläggande principer:[43]

  • Demokrati är den överordnade principen, enligt 1 kap. 1 § första stycket regeringsformen som slår fast att all offentlig makt i Sverige utgår från folket. Det betyder att varje statsanställd i sitt arbete ska ha som utgångspunkt att det är folket som är hans eller hennes uppdragsgivare och att offentlig maktutövning alltid måste ha stöd av lag.
  • Legalitet, enligt 1 kap. 1 § tredje stycket regeringsformen som föreskriver att den offentliga makten utövas under lagarna.
  • Objektivitet, enligt 1 kap. 9 § regeringsformen som anger att domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.
  • Fri åsiktsbildning, enligt 1 kap. 1 § andra stycket regeringsformen som slår fast att den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning.
  • Respekt, enligt 1 kap. 2§ första stycket regeringsformen som föreskriver att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.
  • Effektivitet och service är grundläggande värden för de statsanställda. Kravet på effektivitet framgår av vanliga lagar och förordningar. Det innebär att principerna i regeringsformen går före principen om effektivitet. Effektivitet handlar om att hushålla med statens medel, men även om att handlägga ärenden snabbt, enkelt och med tillräcklig kvalitet. Myndigheternas strävan efter effektivitet får dock inte ske på bekostnad av opartiskhet, utredning eller kommunikation. Effektivitet och resurshushållning ska således förenas med service och tillgänglighet.[44]

Myndigheter måste ständigt arbeta med att lagstiftningen som ingår i den gemensamma statliga värdegrunden har genomslag i myndighetens arbete.[14]

Lokala värdegrunder i offentlig förvaltning får inte bryta mot den statliga värdegrunden. I ett fall har en felaktig lokal värdegrund använts för att legitimera diskriminering vilket ledde till att berörd myndighet fälldes av Justitieombudsmannen, som konstaterade grundlagsbrott.[45]

Värdegrunden inom skolan redigera

Under början av 1990-talet debatterades skolans värdegrund. En utredning tillsattes av regeringen, SOU 1997:121.[46] Regeringen beslutade sedan att föreslå att den nya läroplanen för det offentliga skolväsendet skulle vila på demokratins grund och också innehålla en uttalad värdegrund, baserat på utredningens förslag. Värdegrundsbegreppet lanserades i och med den läroplan som kom 1998,[47] och begreppet värdegrundsarbete har sen dess kommit att beteckna skolans fostranspraktik i Sverige. Värdegrundsarbete handlar om att skolan ska gestalta och förmedla samt hos eleverna förankra den värdegrund som formuleras i läroplanen, det vill säga att stärka de demokratiska värdena hos eleverna, både som individer och som kollektiv.[48]

Idag[när?] talar man ibland om värdemål istället för – eller som komplement till – begreppet värdegrund. En del svenska skolforskare föredrar att använda begreppet värdepedagogik framför värdegrundsarbete.[49]

Den svenska skolans värdegrund framgår idag[när?] av Skollagen (2010:800). Skolans värdegrund ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Andra viktiga värden som lyfts fram är rättskänsla, generositet, tolerans, ansvarstagande, aktningen för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö, människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor. Den etik värdegrunden lutar sig mot är den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism. Värdegrunden betonar också att undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell.[50]

Medarbetare i skolan använder begreppet värdegrund fritt och otvunget för att fylla ett språkligt tomrum. Det moraliska språket har, i skolans värld liksom i övriga samhället, kommit att förbli outvecklat. Det mycket stora genomslag som begreppet värdegrund fått bekräftar behovet av adekvata språkliga uttryck för fenomen inom den moraliska domänen. Lärare kallar ofta moraliska och sociala problem som väcker uppmärksamhet för värdegrundsfrågor. Det innebär att de begrepp som inkluderas i värdegrunden ofta bestäms utifrån gränsen för moraliska och etiska övertramp såsom rasism, intolerans, kränkningar, mobbning och bristande demokrati.[9]

En analys i form av en mastersuppsats vid Lunds Universitet 2018, vars syfte var att urskilja den funktion skolans värdegrund fyller i en senmodern samhällskontext, kom till slutsatsen att "värdegrundens syfte och funktion i det senmoderna samhället är att utgöra det enda legitima moralistiska styrmedlet i en annars meningslös tillvaro." Skolans värdegrund beskrevs som ett uttryck både för senmodernitetens byråkratiska natur samt för samhällets ideologiska fantasi eller illusion som möjliggör den fortsatta tron på "det goda" och i förlängningen också på samhällets maktanspråk.[51]

En undersökning vid Linnéuniversitetet har visat att en konflikt mellan Sverigedemokraternas principprogram och skolans värdegrund uppstår eftersom demokrativärdena tolerans, utveckling och jämlikhet är centrala begrepp i skolans värdegrund.[52]

Svenska kyrkans värdegrund redigera

Svenska kyrkan har, liksom många andra samfund och idéburna organisationer, en uttalad värdegrund. Den fokuserar på varje människas lika värde, arbete för fred, försoning, rättvisa och hållbarhet. Värdegrunden är vägledande i svenska kyrkans arbete för mänskliga rättigheter, jämställdhet, barnets bästa, en hållbar värld och emot sexuella trakasserier, övergrepp och diskriminering. Denna värdegrund definieras på Svenska Kyrkans hemsida, och sammanfattas av Petra Carlsson Redell, präst och professor i systematisk teologi med orden: "Ett ansvar att visa omsorg."[53] Svenska Kyrkans värdegrund är till skillnad från andra styrdokument eller lärodokument inte antagen av det demokratiskt valda Kyrkomötet. Inte heller Kyrkostyrelsen har antagit någon "värdegrund" för Svenska Kyrkan. Värdegrunden nämns inte i Svenska Kyrkans centrala styrdokument "Kyrkoordning för Svenska Kyrkan"[54].

Försvarsmaktens värdegrund redigera

Försvarsmaktens värdegrund utgår från demokratiska principer och slår vakt om alla människors lika värde, om rättvisa, jämlikhet och mänskliga rättigheter. Man fokuserar på värdeorden öppenhet, resultat och ansvar.[55]

Internationella exempel redigera

Värdegrunder inom forskning redigera

Helsingforsdeklarationen

Värdegrunder inom hälso- och sjukvård redigera

Militär, krig och andra väpnade konflikter redigera

Religion redigera

Övriga redigera

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Bringselius, Louise (1 augusti 2019). ”Kultur och värdegrundsarbete ur ett tillitsperspektiv” (PDF). SOU Tillitsdelegationens rapportserie. https://bringselius.se/onewebmedia/Tillitsdel%20rapport%2006%20Bringselius%20-%20kultur%20och%20v%C3%A4rdegrund%20-%20KORREKT.pdf. Läst 13 mars 2023. 
  2. ^ [a b] ”Nationalencyklopedin”. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/v%C3%A4rdegrund. Läst 9 januari 2023. 
  3. ^ ”Svenska Akademins Ordbok”. Svenska Akademin. https://www.saob.se/artikel/?seek=v%C3%A4rdegrund&pz=1#U_V2025_233141. Läst 10 januari 2023. 
  4. ^ ”Vad är en värdegrund?”. Proetica. Arkiverad från originalet den 6 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190106052233/http://www.proetica.se/vardegrund/. Läst 7 mars 2023. 
  5. ^ Brytting, Tomas (December 2010). ”Värdegrundens ABC”. Kompetensrådet för utveckling i staten, KRUS. https://docplayer.se/14124922-O-f-f-e-n-t-l-i-g-t-e-t-o-s-e-n-g-o-d-f-o-r-va-lt-n-i-n-g-s-k-u-lt-u-r-vardegrundens-abc.html. Läst 10 januari 2023. 
  6. ^ Hedin, Christer (2000). Värdegrund och samhällsutveckling ([Ny utg.]). HLS förl. ISBN 91-7656-480-0. OCLC 185848507. https://www.worldcat.org/oclc/185848507. Läst 13 mars 2023 
  7. ^ Andersson, Bo (2008) (PDF). Demokratins värden. Göteborgs Universitet. sid. 8. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/22980/gupea_2077_22980_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 5 mars 2023. ”Värdegrund är ett problematiskt begrepp, likaså demokrati.” 
  8. ^ Österman, Tove (2016). ”Demokratifostran och värdegrundssamtal i skolan” (PDF). Tidsskrift för politisk filosofi. Bokförlaget Thales / Institutet för framtidsstudier. sid. 30. https://www.politiskfilosofi.se/fulltext/2016-3/pdf/TPF_2016-3_25-37_osterman.pdf. Läst 5 mars 2023. ”Det verkar finnas en oklarhet kring värdegrundsbegreppet.” 
  9. ^ [a b] Gunnel Colnerud (2004). ”Värdegrund som pedagogisk praktik och forskningsdiskurs”. Pedagogisk Forskning i Sverige (2): sid. 81-98. ”Problemet är att begreppet värdegrund blivit ett samlingsbegrepp för de flesta värdefrågor, moral- och etikfrågor, normfrågor, demokratifrågor, relationsfrågor och livsåskådningsfrågor. Som en följd härav uppstår problem rörande de olika begreppens och fenomenens innebörd och inneboende relationer. Det moraliska språket har, i skolans värld liksom i övriga samhället, kommit att förbli outvecklat och det enorma genomslag som begreppet värdegrund fått bekräftar behovet av adekvata språkliga uttryck för fenomen inom den moraliska domänen.”. 
  10. ^ [a b] ”Svenska Akademins Ordbok”. https://www.saob.se/artikel/?unik=V_2025-0151.OSY4&pz=8. Läst 9 januari 2023. 
  11. ^ ”Riksdagens protokoll, Första Kammaren, Nr 24, 1967, 2-3 maj”. https://weburn.kb.se/riks/tv%C3%A5kammarriksdagen/pdf/web/1967/web_prot_1967__fk__24/prot_1967__fk__24.pdf. Läst 9 januari 2023. 
  12. ^ ”Svenska Akademins Ordbok”. https://www.saob.se/artikel/?unik=V_2025-0151.OSY4. Läst 5 mars 2023. 
  13. ^ ”Utvärdering av projektet Offentligt etos” (pdf). Statskontoret. 29 september 2014. https://www.publikt.se/sites/default/files/2014-10/201422.pdf. Läst 10 januari 2023. 
  14. ^ [a b] ”Att arbeta med den statliga värdegrunden – en handledning” (pdf). Värdegrundsdelegationen, Regeringskansliet. 17 augusti 2015. https://kompetensistaten.se/wp-content/uploads/2015/11/Att-arbeta-med-den-statliga-v%C3%A4rdegrunden-en-handledning.pdf. Läst 10 januari 2023. 
  15. ^ ”Den statliga värdegrunden – gemensamma principer för en god förvaltning”. Statskontoret. https://www.statskontoret.se/publicerat/publikationer/publikationer/den-statliga-vardegrunden--gemensamma-principer-for-en-god-forvaltning/. Läst 16 mars 2023. 
  16. ^ [a b] ”Arbeta med förskolans och skolans värdegrund”. www.skolverket.se. https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/arbeta-med-forskolans-och-skolans-vardegrund. Läst 14 mars 2023. ”Förskolans och skolans värdegrund ska genomsyra hela utbildningen och all undervisning. Förskolan och skolan ska förmedla och gestalta de värden som samhället gemen­samt har bestämt är viktiga för ett funge­rande demokratiskt samhälle. I skollagen och läroplanerna finns det särskilda skrivningar som talar om att förskolan och skolans värdegrund ska utgå från grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättighe­terna. Skolans värdegrund ska rymmas inom och förstås i enlighet med bestämmelser i re­geringsformen om statsskickets grunder och grund­läggande fri- och rättigheter och Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Här ingår även FN:s konvention om barns rättigheter, som sedan 2020 även är svensk lag.” 
  17. ^ Johan Hirschfeldt, Olof Petersson, "De svenska värderingarna finns i vår regeringsform", Dagens Nyheter debatt 2017-12-20
  18. ^ Johan Hirschfeldt, Olof Petersson, "Lagstiftaren har formulerat samhällets värdegrund", DN Debatt 2017-12-17
  19. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Skollag (2010:800) Svensk författningssamling 2010:2010:800 t.o.m. SFS 2022:1319 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800. Läst 16 mars 2023. 
  20. ^ [a b] Regeringskansliet, Regeringen och (2 augusti 2022). ”Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2022/08/prop.-202122272. Läst 16 mars 2023. 
  21. ^ Torbjörn Tännsjö (2016). ”Värdegrundens vara eller icke vara”. Nordisk Tidskrift för Allmän Didaktik 2 (1): sid. 69-73. 
  22. ^ ””Avskaffa skolans värdegrund” | SvD Debatt”. Svenska Dagbladet. 12 maj 2006. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/aa5abd89-dbe9-311a-b875-bd0977653e5e/avskaffa-skolans-vardegrund. Läst 13 mars 2023. 
  23. ^ Andersson, Bo (2008) (PDF). Demokratins värden. Göteborgs Universitet. sid. 7-8. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/22980/gupea_2077_22980_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 5 mars 2023. ”Värdegrund är ett problematiskt begrepp, likaså demokrati. Den proklamerade och statligt sanktionerade värdegrunden innehåller strävansmål. I realiteten uppnås inte alltid målen. Idéer är en sak, realiteter en annan. Så har det alltid varit genom historien. Värdegrunden är därmed snarare en grund för värden än en grund av värden.” 
  24. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (16 mars 2010). ”Dialog om samhällets värdegrund”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/skrivelse/2010/03/skr.-200910106. Läst 12 mars 2023. ”Vårt samhälles grundläggande värden – demokratin och de mänskliga rättigheterna – är formulerade i grundlag, främst regeringsformen, och internationella konventioner. De utgör med andra ord en fastlagd värdegrund för samhället som alla bör förhålla sig till. En grundläggande acceptans av och förståelse för dessa normer är en nödvändig del av social sammanhållning och utgör därmed en utgångspunkt för värdegrundsdialogen. Demokratin och de mänskliga rättigheterna behöver ständigt återerövras och kunskapen och medvetenheten om normerna behöver spridas och utvecklas, inte minst bland unga.” 
  25. ^ Ekman, Joakim (2012). Framtiden och samhällets grundläggande värden. Statsrådsberedningen, Regeringskansliet. ISBN 978-91-38-23832-5. OCLC 939710625. https://www.worldcat.org/oclc/939710625. Läst 10 mars 2023. ”Det svenska samhället har på förhållandevis kort tid förvandlats till ett samhälle med etnisk och kulturell mångfald. Det svenska samhället bygger på vissa klart uttalade normer och värderingar, och ”integration” handlar inte bara om att öka toleransen i samhället bland människor med svensk familjebakgrund utan också om att ställa tydliga krav på människor som bosätter sig Sverige. Föreställningen om ett samhälles behov av gemensamma värden sammanfattas ofta i talet om en gemensam ”värdegrund”, ett begrepp som blev en del av den offentliga debatten under 1990- talet, då det kopplades till grundskolan och gymnasieskolan. Med begreppet värdegrund avsåg man de grundläggande demokratiska värderingar som enligt skollagen och den då gällande läroplanen skulle prägla skolans hela verksamhet – som respekten för människors lika värde och människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, jämställdheten mellan kvinnor och män samt solidariteten med svaga och utsatta. Skolelever fostras i dag till ökat individuellt ansvarstagande medan värdegrundsarbetet samtidigt tycks förutsätta en fostran till kollektivt inriktade personer med målet att utveckla demokrati för ökad jämlikhet. Trots inneboende oklarheter och spänningar i värdegrundsbegreppet är föreställningen om behovet av en gemensam värdegrund tydlig nog; det handlar om ett upplevt behov av att ge alla människor i samhället gemensamma förhållningssätt till vad som på åtminstone grundläggande nivå är rätt och fel, acceptabelt och oacceptabelt, och vad som bör eftersträvas och vad som bör förkastas. Inte alla som kommer till Sverige delar de normer och värderingar som den svenska demokratin vilar på. Inte alla som är födda i Sverige delar heller dessa värderingar. Det måste således finnas en beredskap att hantera värdekonflikter i samhället. Samhällsdebatten om invandring och integration, från 1990-talet och framåt, visar dock på en osäkerhet kring hanteringen av den typen av konflikter, en osäkerhet som kanske har att göra med integrationsbegreppets oklara innehåll. I denna rapport har jag, i linje med viss tidigare forskning och debatt, argumenterat för ett klargörande härvidlag genom att kontrastera assimilationsidealet mot multikulturalismen. Att kräva att samtliga samhällsmedlemmar – nyanlända såväl som infödda – respekterar dessa värden och normer är inte orimligt. Sådana krav kan inte ses som kränkningar eller brist på respekt. Det handlar i stället om att stå upp för ett demokratiskt politiskt system och ett samhälle som skyddar alla individers fri- och rättigheter. När Ungdomsstyrelsen 2010 fick i uppdrag av regeringen att genomföra en kartläggning av vilka insatser som gjorts under senare år för att stärka ”social sammanhållning och samhällets värdegrund”, kom man just fram till att värdegrundsbegreppet var problematiskt. Bland annat sågs det som problematiskt att begreppet sätts i singular, vilket tycks antyda att det finns en värdegrund i samhället – och det upplevs då som oklart hur detta ska förstås i ett samhälle präglat av mångfald. Slutsatsen var att begreppet ”samhällets värdegrund” inte bör användas. Om vi frågar oss vilken betydelse en gemensam värdegrund har för demokratin, aktualiserar detta också för det första, frågan om vad ”demokrati” egentligen innebär. Här finns det olika synsätt eller ideal, vilket vi har berört ovan. För den som förespråkar ett elitdemokratiskt ideal blir det kanske mindre intressant att fråga efter likheter eller olikheter på medborgarnivå. För den däremot som ser sitt ideal i den deliberativa demokratimodellen blir frågan om gemensamma värden bland medborgarna den mest centrala aspekten. Detta har alltså direkt att göra med synen på ett demokratiskt medborgarskap: Hur ska en god medborgare egentligen vara? Svaret på den frågan hänger tätt samman med den första frågan – vad demokrati innebär.” 
  26. ^ Franck, Olof (2005). ”Den goda människan och värdegrunden” (PDF). Intergationsverkets stencilserie. Integrationsverket. https://mkcentrum.se/wp-content/uploads/2019/05/sts_Vardegrund_franck.pdf. Läst 13 mars 2023. 
  27. ^ ”TicTac”. TicTac. https://tictac.se/code-of-conduct/. Läst 5 mars 2023. 
  28. ^ [http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:828921/FULLTEXT01.pdf ”Arbete med etik och moral i styrning av företag”]. Blekinge Högskola. http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:828921/FULLTEXT01.pdf. Läst 5 mars 2023. 
  29. ^ ”A History of Business Ethics”.  Values and Ethics for the 21st Century. https://www.bbvaopenmind.com/en/articles/a-history-of-business-ethics/. Läst 5 mars 2023. 
  30. ^ ”Codes of Ethics: If You Adopt One, Will They Behave?”. Enterprising Investor. https://blogs.cfainstitute.org/investor/2012/02/20/codes-of-ethics-if-you-adopt-one-will-they-behave/. Läst 5 mars 2023. 
  31. ^ Doig, Alan; Wilson, John (1998). ”Business Ethics: A European Review Volume 7, Issue 3, July 1998”. Business Ethics: A European Review 7 (3): sid. 140–149. doi:10.1111/1467-8608.00100. 
  32. ^ ACC. ”Top Ten Tips for Developing an Effective Code of Conduct”. Association of Corporate Counsel. http://www.acc.com/legalresources/publications/topten/codeofconduct.cfm.  Arkiverad 7 september 2018 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 september 2018. https://web.archive.org/web/20180907183010/http://www.acc.com/legalresources/publications/topten/codeofconduct.cfm. Läst 5 mars 2023. 
  33. ^ Barman, Tanya; White, Samantha (June 2014). ”Implementing an effective corporate ethics policy”. Chartered Global Management Accountant (CGMA) Magazine. http://www.cgma.org/magazine/issues/2014/jun/20149701.html. 
  34. ^ ”Tjusig värdegrund – till vilken nytta?”. Borås Tidning. https://www.bt.se/ledare/tjusig-vardegrund-till-vilken-nytta-b3d4bfef/. Läst 7 mars 2023. 
  35. ^ Nordebo, Peter (2010). ””Gemensam värdegrund finns inte””. Publikt.se. https://www.publikt.se/nyhet/gemensam-vardegrund-finns-inte-13000. Läst 6 mars 2023. 
  36. ^ Alveson, Mats (2022). ”Mats Alvesson kritisk till värdegrunder”. Publikt.se. https://www.publikt.se/nyhet/gemensam-vardegrund-finns-inte-13000. Läst 7 mars 2023. 
  37. ^ ”Värdegrund med chefsstöd”. Proetica. https://www.proetica.se/ta-fram-en-vardegrund. Läst 6 mars 2023. 
  38. ^ [a b] ”Värdegrund och företagskultur – utveckla företaget innifrån”. ActeaConsulting. Arkiverad från originalet den 6 mars 2023. https://web.archive.org/web/20230306162845/https://actea.se/v%C3%A4rdegrund-f%C3%B6retag/. Läst 7 mars 2023. 
  39. ^ Berglund, Felicia (2017). ”Varför värdegrunder är viktiga i företag och organisationer”. Meetio. https://www.meetio.com/sv/blogg/vardegrunder-viktiga-foretag-och-organisationer. Läst 6 mars 2023. 
  40. ^ ”Värdegrunder lägger grunden för företagets kultur”. Värdegrundsdelegationen. https://www.vardegrundsdelegationen.se/v%C3%A4rdegrundsarbetet-p%C3%A5-arbetsplatsen/. Läst 7 mars 2023. 
  41. ^ Westander, Patrik (2017). ”10 tips om att använda värdegrunden”. https://www.westander.se/press/nyheter/10-tips-om-att-anvanda-vardegrunden/. Läst 6 mars 2023. 
  42. ^ ”Vad är kärnvärden eller värdeord och hur används de”. Byråteket. https://www.byrateket.se/vad-ar-karnvarden-eller-vardeord-och-hur-anvands-de/. Läst 7 mars 2023. 
  43. ^ ”Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda”. Arkiverad från originalet den 3 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170703140251/http://www.vardegrundsdelegationen.se/media/DenGemensammaV%C3%A4rdegrunden2013.pdf. Läst 8 maj 2017. , vardegrundsdelegationen.se. Åtkomst den 27 november 2016.
  44. ^ ”Mer om principen effektivitet och service”. Förvaltningskultur. https://www.forvaltningskultur.se/statliga-vardegrunden/effektivitet-och-service/mer-effektivitet-service/. Läst 10 mars 2023. 
  45. ^ ”JO-fällning gav brandmännen skadestånd”. Lag & Avtal. 25 mars 2019. https://www.lag-avtal.se/nyhetsarkiv/jo-fallning-gav-brandmannen-skadestand-6952710. Läst 27 december 2022. 
  46. ^ ”SOU 1997:12”. https://data.riksdagen.se/fil/1E5EA5B0-8205-4CC0-A799-EF8600236B07. Läst 9 januari 2023. 
  47. ^ Lpf 94; Lpo 94; begreppet värdegrund myntades redan i och med Läroplanskommitténs arbete och dess utredning SOU 1992:94
  48. ^ Gilljam, 2003; Lpo 94; Skolverket, 2000a, 2000b
  49. ^ Colnerud & Thornberg, 2003; Orlenius & Bigsten, 2006; Thornberg, 2006
  50. ^ ”Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet”. https://www.skolverket.se/download/18.192dfce916aff44f9af6a4/1560325112335/F%C3%B6rslag%20l%C3%A4roplan%20grundskolan.pdf. Läst 9 januari 2023. 
  51. ^ Persson, Emma J. (2018). ”Politiken att skapa en värdegrund”. Lunds Universitet. https://researchportal.hkr.se/ws/portalfiles/portal/34950847/FULLTEXT01.pdf. Läst 11 mars 2023. 
  52. ^ [http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:634661/FULLTEXT01.pdf ”Konfliktfyllt? Sverigedemokraterna, demokrati och skolans värdegrund”] (pdf). Linnéuniversitet, Institutionen för samhällsvetenskaper. 27 maj 2013. http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:634661/FULLTEXT01.pdf. Läst 5 mars 2023. 
  53. ^ ”Svenska kyrkans värdegrund”. https://www.svenskakyrkan.se/svenskakyrkansvardegrund. Läst 9 januari 2023. 
  54. ^ ”Kyrkoordning för Svenska Kyrkan”. Svenska Kyrkan. https://www.svenskakyrkan.se/filer/1374643/KO_1%20jan%202023.pdf?id=2518231. Läst 30/6 2023. 
  55. ^ ”Försvarsmaktens värdegrund”. https://www.forsvarsmakten.se/sv/om-forsvarsmakten/varderingar-och-vision/forsvarsmaktens-vardegrund/. Läst 9 januari 2023. 
  56. ^ ”The Code of Conduct for the International Red Cross and Red Crescent Movement and NGOs in disaster relie”. https://www.ifrc.org/our-promise/do-good/code-conduct-movement-ngos. Läst 9 januari 2023. 
  57. ^ ”World Medical Association Declaration of Geneva”. https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-geneva/. Läst 9 januari 2023. 

Litteraturförteckning redigera

  • B. Andersson (red.), Samhällets demokratiska värdegrund: En fråga om mångfald, olikhet men lika värde (Rapport 1 från Värdegrunden, s. 33-57). Göteborg: Göteborgs universitet.
  • Brytting, T. (2010). Värdegrundens ABC. Stockholm: Kompetensrådet för utveckling staten. (Krus)
  • Colnerud, G. & Thornberg, R. (2003). Värdepedagogik i internationell belysning (Forskning i fokus, nr 7). Stockholm: Skolverket.
  • Gilljam, C. (2003). Homofobins plats i värdegrundsarbetet. I O. Franck (red.),
  • Lpf 94. 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
  • Lpo 94. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
  • Orlenius, Kennert, Värdegrunden - finns den? (2004)
  • Orlenius, K. & Bigsten, A. (2006). Den värdefulla praktiken. Stockholm: Runa Förlag.
  • Skolverket (2000a). En fördjupad studie om värdegrunden: Om möten, relationer och samtal som förutsättningar för arbetet med de grundläggande värdena (Dnr 2000:1613). Hämtat den 3 februari 2004 från Skolverkets webbplats: http://www.skolverket.se/publikationer?id=767
  • Skolverket (2000b). Med demokrati som uppdrag: En temabild om värdegrunden. Stockholm: Liber Distribution.
  • SOU 1992:94. Skola för bildning: Huvudbetänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling. Stockholm: Allmänna Förlaget.
  • Thornberg, R. (2006). Värdepedagogik i skolans vardag: Interaktivt regelarbete mellan lärare och elever (Linköping Studies in Education and Psychology No. 105). Linköping: Linköpings universitet.