All offentlig makt i Sverige utgår från folket.
Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.
Den offentliga makten utövas under lagarna.

Regeringsformen 1 kap 1 §, [1]

Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna Artikel 19

Fri åsiktsbildning är ett övergripande begrepp för yttrandefrihet och offentlighet.[2] I den svenska grundlagen regeringsformen 1 kap 1 § fastslås att den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning.[1]

Kravet på fri åsiktsbildning är överordnad en myndighets önskemål att vara höjd över granskning och ifrågasättande.[2] Myndigheters möjlighet att för egen del själva delta i den fria åsiktsbildningen är begränsade[2] och myndigheters webbplatser är inte att betrakta som massmedier.[2] Det är medborgarna som har yttrandefrihet och inte staten eller dess myndigheter.[2]

OmfattningRedigera

I Regeringsformens 2 kap "Opinionsfriheter" 1 § listas flera av medborgarnas rättigheter och där flera påverkar möjligheten till fri åsiktsbildning:

Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad

1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,
2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden,
3. mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk,
4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer på allmän plats,
5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, och
6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.

Regeringsformen 2 kap 1 §, [3]

FörutsättningarRedigera

Individens förmåga att undandra sig insyn från omgivningen, att ha kontroll över och tilltro till sina konfidentiella kommunikationer, är kopplat till både utvecklandet av självständiga åsikter och den fria åsiktsbildningen.[4]

Bibliotekens roll för fri åsiktsbildningRedigera

I bibliotekslagen slås fast att biblioteken ska "bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning"[5] vilket innebär att biblioteken ska säkerställa tillgången till litteratur även utanför den dagspolitiska uppfattningens mittfåra.[6]

Massmedias roll för fri åsiktsbildningRedigera

Massmedia spelar en viktig roll för den fria åsiktsbildningen och det är därför viktigt att respektera och underlätta mediernas arbete för att de ska kunna fylla sin konstitutionella funktion som den tredje statsmakten.[2] Det medför en skyldighet att behandla alla journalister lika och till exempel inte godtyckligt stänga ute vissa från tillträde på presskonferenser.[2] Det finns dock ingen skyldighet att låta sig intervjuas av flera olika reportrar.[2]

Vid rapportering om Tortyraffären i Kongo, Representationsnotorna på Tillväxtverket och Näringsdepartementet 2012 och Transportstyrelsens IT-upphandling 2017 har det uppmärksammats att svenska myndigheter inte har förhållit sig neutrala till granskande medier och istället försökt förekomma publiceringar genom att kontakta granskarens konkurrent och erbjuda från annat håll efterfrågat material eller efterfrågad intervju.

I februari 2021 sände Sveriges Radio ett reportage som ifrågasatte den slutna gruppen Media Watchdogs of Sweden (Mewas)[7] i ett socialt medium där omkring 200 deltagare (bland annat akademiker, opinionsbildare och forskare) ifrågasatte den svenska strategin under Coronavirusutbrottet 2020–2021 i Sverige,[8] något som uppfattades kunna skada "Sverigebilden" utomlands.[8][9] I reportaget pekades gruppen ut som extrema och skadliga,[7] Jan Lötvall, som var en av gruppdeltagarna som intervjuades, menade att reportern försökte antyda guilt by association och sade att anonymiseringen av honom gav ett suspekt intryck men inte var hans idé utan istället ett redaktionellt beslut.[7] Reportaget sattes till svårmodig musik och det implicerades att alla i gruppen var ansvariga för vad alla sade.[10] Företrädare för Folkhälsomyndigheten uttryckte chock och obehag inför kritiken.[11] Staffan Dopping kritiserade då Ekoredaktionen och Folkhälsomyndigheten för att varken ha respekterat, eller förstått betydelsen av, fri åsiktsbildning i ett demokratiskt samhälle.[11]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] 1 kap. 1 § Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform (1974:152 )
  2. ^ [a b c d e f g h] Gunilla Herdenberg. "Tryckfrihetsförordningen 250 år – Fri information för framtida kunskap! Arkiverad 16 mars 2017 hämtat från the Wayback Machine.", vardegrundsdelegationen.se, 22 september, 2016. Åtkomst den 17 augusti 2017. (Video med bildspel med Hans-Gunnar Axberger vid 12m53s−40m08s). Åtkomst den 17 augusti 2017.
  3. ^ 2 kap. 1 § Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform (1974:152 )
  4. ^ Markus Naarttijärvi. "För din och andras säkerhet: Konstitutionella proportionalitetskrav och Säkerhetspolisens preventiva tvångsmedel" (ISBN 978-91-7678-866-0). Juridiska institutionen, Umeå universitet, 2013.
  5. ^ Bibliotekslag (SFS 2013:801) (lagen.nu) 2 § Åtkomst den 10 maj 2018.
  6. ^ Lars Anders Johansson. "Anders Johansson: Ska man behöva köpa giftskåpslitteraturen?", Svenska Dagbladet, 19 februari 2014. Åtkomst den 17 augusti 2017.
  7. ^ [a b c] Jan Scherman, Leif Holmkvist. "SR om hårda kritiken: 'Vi är helt neutrala'", Dagens Media, 10 Februari 2021.
  8. ^ [a b] Beatrice Janzon, Ulrika Björkstén. "Dold facebookgrupp oroar experter", Vetenskapsradion På djupet, Sveriges Radio, 9 februari 2021.
  9. ^ Julia V. Caesar. "Informationskampanj varnar för Sveriges coronastrategi – får spridning i internationella medier", resume.se, 9 Februari 2021.
  10. ^ "Den svenska modellen: Journalisternas sifferkärlek och anonymiseringens baksida" (vid 3m), Kvartal, 16 februari 2021.
  11. ^ [a b] Staffan Dopping. "När fri åsiktsbildning blev ett hot", Kvartal, 14 februari 2021.