För novellsamlingen av Anne Charlotte Leffler, se Jämlikhet: noveller. För jämlikhet mellan könen, se jämställdhet.

Jämlikhet, eller social jämlikhet, är ett socialt tillstånd där alla människor inom ett visst samhälle eller inom en viss isolerad grupp har samma status och respekt, att alla människor är lika mycket värda. Begreppet ingår i det franska mottot frihet, jämlikhet, broderskap. Motsatsen till jämlikhet är ojämlikhet.

Jämlikhet

Ideologiskt sett har begreppet olika innebörd. I liberalismens jämlikhet ingår individens rätt till egen och fri utveckling. I socialismens jämlikhet ingår allas lika möjligheter och rätt till del av materiella och kulturella värden. Politiskt är jämlikhetens viktigaste manifestation den allmänna och lika rösträtten.[1] Jämlikhet kan även inbegripa ekonomisk jämlikhet, vilket enligt socialismen är till exempel utjämning mellan de olika samhällsklasserna samt lika lön för lika arbete.

Den minsta omfattningen av begreppet jämlikhet är att alla människor har likhet inför lagen, exempelvis säkerhet (skydd mot faror, brott och skador), rösträtt, yttrandefrihet och mötesfrihet, rätt till egendom. Jämlikhet innebär också lika möjligheter och skyldigheter, vilka omfattar samhället i sin helhet.

Enligt Ronald Dworkin har alla seriösa politiska teorier samma grundläggande värde, nämligen jämlikhet. Inom politisk teori finns en grundläggande idé om jämlikhet vilken är att människor skall behandlas “som likar”[2].

När det gäller vad som är ekonomisk jämlikhet så varierar det från en politisk teori till en annan. Så här uttrycker Will Kymlicka det: “Medan vänstersympatisörer anser att likhet i fråga om inkomster eller rikedom är en förutsättning för att människor skall behandlas som likar, anser högersympatisörer att lika rättigheter att disponera sitt arbete och sin egendom är en förutsättning för att människor skall behandlas som likar”[2]. Att säga att ekonomisk jämlikhet är att det ska vara små ekonomiska skillnader är därför en subjektiv åsikt, eftersom ekonomisk jämlikhet för högersympatisörer är något annat.

LagenRedigera

Likhet inför lagen innebär att lagen gäller för alla invånare. Alla skall vara lika inför bestämmelserna i lagen om vad som gäller för individens handlingar i olika situationer och för individens rättigheter, etcetera.

I Sverige regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) invånarnas lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lagens nuvarande utformning trädde i kraft den 1 januari 2009.

Skillnaden i definition mellan jämlikhet och jämställdhetRedigera

Det är skillnad på jämlikhet och jämställdhet. Jämställdhet handlar om jämlikhet mellan könen, medan jämlikhet kan syfta på vilka grupper eller individer som helst, t.ex. social-, ekonomisk-, och politisk bakgrund.[3]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ jämlikhet i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 16 januari 2020.
  2. ^ [a b] Kymlicka, Will (1995). Modern politisk filosofi : en introduktion. sid. 12 
  3. ^ ”Jämlikhet och jämställdhet - Språkbruk”. www.sprakbruk.fi. https://www.sprakbruk.fi/-/jamlikhet-och-jamstalldhet. Läst 8 september 2020. 

Externa länkarRedigera