Människovärde

För människovärdesprincipen, se Etisk plattform för prioriteringar inom hälso- och sjukvården.

Människovärde (jfr eng. human dignity, fr. dignité humaine, ty. Menschenwürde) är ett begrepp som används i etiska, religiösa, politiska och juridiska sammanhang. Det förutsätts vara ett egenvärde som alla människor har i egenskap av tänkande och kännande varelser. Man kan tala om människolivets okränkbarhet eller om alla människors lika värde.

Svenska Fotbollförbundet låter spelare visa en banderoll i samband med en match i Damallsvenskan 2015.

DefinitionRedigera

Människovärdet är knutet till existensen, inte till funktioner eller egenskaper. Alla människor har vissa fundamentala rättigheter (rätt till liv, frihet, personlig säkerhet och ett värdigt liv) som ska respekteras och i dessa avseenden är ingen förmer än någon annan. Det utesluter inte möjligheten att värdera människors egenskaper, lämplighet eller kvalifikationer i ett visst bestämt sammanhang. En sådan rangordning kränker inte andra människors människovärde.^[1]

Människovärdesbegreppet är ett normativt axiom som inte kan bevisas genom empirisk undersökning eller prövning.^[2]

I Svensk ordbok definieras termen människovärde som det värde människan har som tänkande och kännande varelse.^[3]

Människovärdets principerRedigera

Tanken om ett speciellt människovärde vilar på (minst) sex olika principer:^[4]

Mänsklig liv har egenvärde
Endast mänskligt liv har egenvärde
Mänskliga individer har egenvärde
Alla människor har egenvärde
Alla människor har lika egenvärde
Det egenvärde som mänskligt liv och människor har är absolut och okränkbart

Principen om alla människors lika värdeRedigera

Att alla människor har lika och okränkbart människovärde brukar kallas för likavärdesprincipen. Principen kan vara svår att förstå mot bakgrund till exempel av;^[4]

Att människor värderar nära och kära högre än andra. Människor kan alltså alltså ha olika personligt värde.^[4]
Trots att alla människors lika värde är inskrivet som en central värdegrund i den svenska regeringsformen så är det uppenbart att människor för staten har olika medborgerligt värde. Svenska staten tar i huvudsak ansvar för Sveriges knappt 10 miljoner egna medborgare bland världens alla medborgare.^[4]
Människor tillmäts olika samhälls- och företagsekonomiskt värde beroende på vilken roll de spelar i arbetslivet.^[4]
Människor kan också ha olika kulturellt värde, beroende på vilken insats de gör i kulturlivet, de kan ha olika estetiskt värde, beroende på hur vackra de är, och så vidare, utan att detta står i strid med likavärdesprincipen.^[4]

Att alla människor har samma människovärde, men inte är lika värdefulla i alla livssituationer, är en grundsanning som har accepterats av flertalet i vårt samhälle. Begreppet innefattar alla människor oberoende av om de är onda eller goda och oberoende av deras förmåga eller lämplighet i vissa särskilda sammanhang, till exempel vid uttagning till landslaget i fotboll eller vid val av äktenskapspartner. Det är inte en kränkning av människovärden att människor värderas olika i sådana sammanhang.^[2]

Människovärde och mänskliga rättigheterRedigera

Likavärdesprincipen handlar om ett speciellt etiskt värde, vilket i regel tänks vara knutet till någon egenskap som vi har enbart som människor. Det kan beskrivas som att människan i sig själv, oberoende av olika värde i livskvalitet eller instrumentellt värde som skapas genom (goda) handlingar, har ett inneboende eller inherent värde. Oklarheten i vad som avses med ett etiskt värde har gjort att många filosofer sökt sig bort från värdespråket och i stället beskriver människors lika värde i termer av mänskliga rättigheter. Ingemar Hedenius föreslog 1982 följande definition av likavärdesprincipen:^[4]

”	Att alla människor har samma värde är detsamma som att alla människor har samma mänskliga rättigheter och samma rätt att få dem respekterade och att ingen människa i detta avseende är förmer än någon annan	„
– Ingemar Hedenius

De mänskliga rättigheterna kan sägas vara en slags lägsta-nivå som samhället måste garantera för att människovärdet ska kunna förverkligas i den enskilda människans tillvaro. De mänskliga rättigheterna tydliggör människovärdets innehåll så att det blir möjligt att konstatera när en kränkning av människovärdet sker.^[2]

I EU:s stadga om människors grundläggande rättigheter lyder den artikel som föregår artiklarna om mänskliga rättigheter: ”Människans värdighet är okränkbar. Den skall respekteras och skyddas”. I en officiell kommentar förtydligas att människans värdighet ”utgör själva grunden för de grundläggande rättigheterna”.^[4]

Människovärdets olika tolkningarRedigera

Man kan särskilja åtminstone två sinsemellan väsensskilda principer vad gäller människors lika värde:

Enligt den kristna principen är vi alla lika inför Gud, egentligen Guds dom. Den katolska kyrkans lära är att alla människor är fria och lika i värde oavsett vad de tror på.^[5]

Enligt den humanistiska principen är vi lika inför varandra.^[6] Även detta sätt att definiera människovärdet har relativiserats genom bland annat socialdarwinismen som på olika sätt försvarar den starkares rätt.^[7] Inom kommunismen har människovärdet relativiserats utifrån vilka som ansetts tjäna det gemensamma bästa.^[8]

Kritik mot termen "värde"Redigera

Alla människors lika värde är ett uttryck som ofta förekommer i svensk samhällsdebatt och dessutom är inskrivet i svensk grundlag. Även i så kallat värdegrundsarbete förekommer uttrycket ofta.^[9] Användningen av ordet värde i uttrycket har kritiserats för att dels vara en felöversättning av engelskans "dignity", dels för att göra uttrycket vagt och nebulöst.^[10]^[11]^[12] Liknande kritik förekommer ofta i samhällsdebatten. Den svenska användningen av värde istället för värdighet anses vara upphov till jämförelser, värdering och relativisering som inte förekommer i samma omfattning i andra länder där värdighet istället används.^[9]