Öppna huvudmenyn

Tiomila[1] (även 10-mila eller 10-milakavlen,[2] numera marknadsfört som 10MILA), är en budkavletävling som första gången arrangerades 1945. Den ursprungliga tävlingen är en traditionell stafett, numera kallad 10-milakaveln. Den har tio delsträckor som huvudsakligen genomförs på natten, och en av dem är den mytomspunna "Långa natten". Den sammanlagda tävlingssträckan är ungefär tio mil lång.[3] Under årens lopp har även en damkavle och en ungdomskavle tillkommit.

Tiomila
Tiomila 2011 Women's start.jpg
Damernas start 2011.
Sport(er)orientering
PlatsSverige Sverige
Tidpunktsista helgen i april
År1945- (öppen klass)
1977- (damer)
1992- (ungdom)
Geografisk omfattninginternationellt

Arrangemanget genomförs i regel sista helgen i april, tidigare ofta i maj.[4] Tio orienteringsföreningar i Stockholmsområdet utgör Föreningen Tiomilabudkavlen och är återkommande huvudarrangörer. Sedan 2004 kan andra föreningar arrangera.[2][1]

Innehåll

HistorikRedigera

BakgrundRedigera

Tiomila var vid starten 1945 den första mångmannakavlen inom orienteringssporten.[5] Tävlingen startades på initiativ av Alvar Kjellström från Lingbo i norra Gästrikland, och Stockholms-Tidningen medverkade också från starten som medarrangör.[6] Kjellström vann även det första SM-guldet i orientering, och de tre bröderna Kjellström grundade Silva AB – än idag världens största tillverkare av kompasser.[7]

De första åren löptes budkavlen från ort till ort, och de olika växlingsplatserna varierade mellan olika platser runt Mälaren.[1]

Premiärupplagan 1945Redigera

Den första Tiomila-tävlingen genomfördes 28–29 april[8][9] 1945, med start på en av Uppsala högar[10] och mål på Enebybergs IP.[11][12] Landshövding Hilding Kjellman var starter i Uppsala, och 15 timmar, 51 minuter och 59 sekunder senare gick vinnande lag i mål – SoIK Hellas, med Erik "Kruska-Jim" Sjölander[13] på slutsträckan. Andra lag, IF Goterna, fick sluttiden 16.03.16 och trean Upsala IF tiden 17.03.45.[14] Då hade de fullföljande lagen avverkat 107 km och på vägen passerat Frötuna, Länna, Almunge, Rånäs, Kårsta, Frösunda och Täby.[15] På Enebybergs IP tog Kjellmans kollega i Stockholms län, Karl Levinson, emot segrarna. Totalt deltog 66[11] lag, vilket motsvarade 660 orienterare.[16]

28–29 april 2015 arrangerades en jubileumsupplaga av Tiomila, på samma sträckor och exakt 70 år efter den första upplagan.[17][18]

 
Halden SK, herrsegrare vid Tiomila 2007.

1940- till 1960-taletRedigera

1962 ställdes Tiomila in på grund av en gulsotsepidemi. Detta är enda gången som man tvingats ställa in tävlingen.[5]

1970-taletRedigera

1970 var Tiomila först med ett sammanhållet tävlingscentrum (TC).[5] Därmed avslutades traditionen från de tidiga åren med en budkavle från en ort till en annan.[1]

1977 fick tävlingen även en damklass.[19] Den benämndes inledningsvis Damernas Tvåmila.[20] Första året deltog 299 lag, med Gävle OK som premiärvinnare. [4]

1980- och 1990-taletRedigera

1992 var Tiomila först med en löpande elektronisk redovisning av tävlingsresultaten.[5] Samma år infördes även en ungdomsklass.[5]

1995 var Tiomila först med att använda ett elektroniskt stämplingssystem i en orienteringsstafett.

2000-taletRedigera

2003 hade Tiomila en storbildsskärm på TC.[5] Detta var en av de första gångerna under en orienteringstävling (O-ringen i Skövde 2002 var först).

2004 arrangerades för första gången en veterankavle. Den övergick 2008 i en öppen stafettklass och har inte arrangerats efter 2010.[1] 2004 var även det första året som Tiomila utlokaliserats till andra orienteringsdistrikt – det vill säga utanför Stockholmsdistriktet; detta år var några Norrköpingsklubbar arrangörer.[16]

2005 hade Tiomila GPS-spårning av de bästa löparna i tävlingen. På arenan kunde man då följa löparnas väg genom tävlingen. Detta var ett steg i att göra orientering till en bättre tv-sport och för att göra det mer förståeligt för icke-orienterare. Tiomila var den första orienteringsstafetten som hade GPS-spårning av löparna.

2006 var Tiomila först med att direktsända tävlingen i TV,[5] i detta fall herrtävlingen i tv-kanalen Sportexpressen. Sändningen bestod både av bilder från arenan, bilder från kontroller ute i skogen och GPS-spårning.

 
Herrarnas start vid Tiomila 2011.

2010-taletRedigera

2011 släppte Tiomila-arrangörerna en app för smartmobiler. I appen fanns direktresultat från tävlingen.[21]

2016 infördes en damklass på tiomilakaveln.

Klasser, regler och omfattningRedigera

Följande klasser finns inom Tiomila:

  • 10-milakavlen (öppen klass men i praktiken med mestadels manliga löpare) genomförs med tio sträckor mellan lördag kväll och söndag morgon, den ursprungliga kavlen sedan 1945.[5] Vid kavlens längsta etapp – den fjärde etappens "Långa natten", under den mörkaste delen av natten – är nattlampa nödvändig för att orientera sig i terrängen. Sträckan täcker ofta cirka 100 minuter av herrkavlens tio timmar och avgjordes under 2017 års Tiomila från strax före midnatt till runt 01:30.[22] Detta motsvarade detta år nästan 17 kilometers terränglöpning i mörker.[23]
  • Damkavlen (endast damer) genomförs med fem sträckor på lördag eftermiddag och tillkom 1977. Den har under åren vuxit till ungefär 400 deltagande lag.[5]
  • Ungdomskavlen (för ungdomar 12-16 år) genomförs med fyra sträckor (varav två bestående av enbart flickor) vid lunchtid på lördagen. Tävlingen infördes 1992.[5]

Dessa regler gäller för tävlande i Tiomila (utöver de vanliga reglerna inom orientering):

  • Det är tillåtet för flickor och pojkar som sprungit ungdomskavlen att delta i 10-milakavlen. Flickorna får även delta i damkavlen.
  • Det är tillåtet för damer som sprungit damkavlen att delta i 10-milakavlen.
  • Det är inte tillåtet att delta mer än en gång i samma klass.

Som mest har cirka 8 000 deltagare medverkat i ett Tiomila-arrangemang.[1] Stockholmsklubbarna som utgör Föreningen Tiomilabudkavlen är Bromma-Vällingby SOK, IFK Enskede, Hellas Orienteringsklubb, Rotebro IS, Skarpnäcks OL, Skogsluffarnas OK, Sundbybergs IK, Tullinge SK, Turebergs IF och OK Älvsjö-Örby.[24] Arrangörsklubbar utanför föreningen får betala en summa för att få lov att använda 10MILA-namnet.[16]

MediebevakningRedigera

2006 skedde den första direktsändningen i TV (Sportexpressen) av arrangemanget. Den elva timmar långa direktsändningen var den dittills längsta direktsändningen i svensk TV-historia.[1] Direktsändningen underlättades av den GPS-spårning av de olika lagen som införts året innan. Sedan 2016 har kommentatorsarbetet letts via en studio.[1]

Sedan ett antal årtionden har tävlingen rapporterats av Radiosporten i Sveriges Radios P4. Speciellt har radiorapporteringen under herrarnas nattetapper uppmärksammats, ofta med viskande reportrar ute i terrängen.[1]

VinnareRedigera

År Herrar Damer Plats Ungdom
1945   SoIK Hellas - Start: Gamla Uppsala, Mål: Enebyberg (IP)
1946   IF Goterna - Start: Mariefred, Gripsholms slott, Mål: Älvsjöbadet
1947   Matteuspojkarna - Start: Uppsala, Sturemonumentet, Mål: Helenelund (IP)
1948   Skogsuvarnas IK - Start: Nynäshamn, Vårdkaseberget, Mål: Mälarhöjden, badet
1949   Turebergs IF - Start: Norrtälje, flygplatsen, Mål: Hägernäs, Roslagens flygflottilj
1950   OK Fyrismalm - Start: Sala, Silvköparn, Mål: Uppsala v, Läby Vad
1951   IFK Lidingö - Start: Trosa, Mål: Södertälje, Torekällberget
1952   SoIK Hellas - Start: Tyresö (Tyresö slott), Mål: Tullinge (Hamra gärde)
1953   Arboga OK - Start: Malmköping, Mål: Södertälje, Bränninge
1954   Helsingin Suunnistajat - Start: Täby/Enebyberg, Löttingekullen, Mål: Gamla Uppsala
1955   Arboga OK - Start: Södertälje, Tvetaberg, Mål: Södertälje, Saltskog
1956   IF Thor - Start: Järfälla/Barkarby, Mål: Knivsta
1957   IFK Hedemora - Start: Rådmansö, Räfsnäs udde, Mål: Åkersberga
1958   Nyköpings SK - Start: Flen, Mål: Nyköping, Stensbro
1959   Stockholms OK - Start: Rimbo, Mål: Länna bruk
1960   IFK Hedemora - Start: Eskilstuna, Mål: Mariefred
1961   Södertälje IF - Start: Edsviken/Sollentuna, Mål: Norrtälje flygflottilj
1963   Rotebro IS - Start: Nyköping, Sjösa, Mål: Trosa
1964   Stora Tuna IK - Start: Mölnbo, Mål: Malmköping, Malma hed
1965   OK Malmia - Start: Hälleforsnäs, Mål: Strängnäs
1966   Tierps IF - Start/Mål: Stavsjö Bruk, Östra Kolmården, Växlingar: utspridda över Östra Kolmården
1967   Kristinehamns OK - Riala kyrkby
1968   Järfälla OK - Rikstens gård, Tullinge
1969   IK Hakarpspojkarna - Åkers Styckebruk
1970   IK Hakarpspojkarna - Järna
1971   IK Fyris - Bogesund
1972   Järfälla OK - Västerhaninge
1973   Ludvika OK - Skeppsta Bruk
1974   IK Hakarpspojkarna - Sorunda
1975   Hagaby GoIF - Lilla Benhamra, norr om Vallentuna
1976   Hagaby GoIF - Riala kyrkby
1977   OK Ravinen   Gävle OK Tyresta By, Österhaninge
1978   Gustavsbergs IF   IK Jarl Fiskeså, sydväst om Rimbo
1979   OK Ravinen   OK Ravinen Enhörna
1980   Gustavsbergs IF   OK Ravinen Ösmo
1981   OK Ravinen   OK Ravinen Tranbygge, Kungsängen
1982   Liedon Parma   Stora Tuna IK Vilsta, Eskilstuna
1983   Kalevan Rasti   Romerikslaget Skeppsta bruk
1984   Tullinge SK   Stora Tuna IK Rörkens motorstadion, Uppsala
1985   Almby IK   NTHI Dunker
1986   IFK Södertälje   NTHI Rikstens gård, Tullinge
1987   Pan-Önos   NTHI Gimo
1988   Malmby IF   Tullinge SK Malmköping
1989   OK Tyr   IFK Södertälje Bogesundslandet
1990   OK Tyr   Tampereen Pyrintö Norrtälje
1991   Angelniemen Ankkuri   Tampereen Pyrintö Ånhammar, Malmköping
1992   IFK Södertälje   NTHI Sorunda   Turun Suunnistajat
1993   IFK Södertälje   Tullinge SK Österbybruk   Turun Suunnistajat
1994   Turun Suunnistajat   Hämeenlinnan Suunnistajat Hälleforsnäs   Espoon Suunta
1995   IK Hakarpspojkarna   Sundsvalls OK Riala   Fredrikstad Skiklubb
1996   IFK Södertälje   Sundsvalls OK Salinge Gård, Enköping   Tampereen Pyrintö
1997   Bækkelagets SK   Bækkelagets SK Vilsta, Eskilstuna   Kristinehamns OK
1998   Halden SK   Bækkelagets SK Rudan, Haninge kommun   Järfälla OK
1999   Halden SK   Pargas IF S1, Enköping   IK Hakarpspojkarna
2000   Halden SK   Domnarvets GoIF Solbacka läroverk, Stjärnhov   Gustavsbergs IF/Järla IF
2001   Bækkelagets SK   Kalevan Rasti Strängnäs flygfält   OK Denseln
2002   Halden SK   Halden SK Surahammar   Alfta-Ösa OK
2003   Halden SK   Turun Suunnistajat Kungsör   OK Tisaren
2004   Halden SK   Ulricehamns OK Timmergata, Kolmården[förtydliga]   Järla IF OK
2005   Södertälje-Nykvarn Orientering   Domnarvets GoIF Livgardets skjutfält, Kungsängen   Halmstad OK/OK Löftan
2006   Halden SK   Nydalens SK Knottebo, Hallsberg   Stora Tuna IK
2007   Halden SK   SoIK Hellas Gröndals motorstadion, Eskilstuna   Stora Tuna OK
2008   Kristiansand OK   Stora Tuna OK Rosersbergs slott, Sigtuna   Turun Suunnistajat
2009   Kristiansand OK   Halden SK Äktaboden, Perstorp/Klippan   Södertälje-Nykvarn OF
2010   Kalevan Rasti   IFK Lidingö SOK Grosvads Idrottsplats, Finspång   Raumar Orientering
2011   Kalevan Rasti   Tampereen Pyrintö Rikstens gård, Tullinge   Södertälje-Nykvarn OF
2012   Halden SK   Halden SK Kvarn, Östergötland   Ounasvaaran Hiihtoseura
2013   Kalevan Rasti   Domnarvets GoIF Gällöfsta, Upplands-Bro, Stockholm   Helsingin Suunnistajat
2014   Kalevan Rasti   OK Pan Århus - Eksjö, Småland   MS Parma
2015   IFK Göteborg   Domnarvets GoIF Skepptuna, Uppland   Nydalens SK
2016   Södertälje-Nykvarn Orientering   OK Pan Århus Lugnet, Falun, Dalarna   Stora Tuna OK
2017   IFK Göteborg   Stora Tuna OK Partille, Göteborg   IK Hakarpspojkarna
2018   IFK Göteborg   Järla IF OK Nynäshamn   Espoon Suunta
2019   IFK Göteborg   Tampereen Pyrintö Glimåkra, Skåne   Karlskrona SOK
2020 - - Upplands Bro, Stockholm
2021 - - Valdemarsvik
2022 - - Ånnaboda, Örebro
2023 - - Skellefteå

Mesta vinnareRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d e f g h i] ”Världens mest anrika stafett”. Svensk Orientering. http://www.svenskorientering.se/forbundsinfo/Resultatochstatistik/Tiomila. Läst 4 april 2018. 
  2. ^ [a b] ”10-milakavlen”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/10-milakavlen. Läst 4 april 2018. 
  3. ^ ”tiomila”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/tiomila. Läst 4 april 2018. 
  4. ^ [a b] ”Fick sin egen stafett 1977”. Svensk Orientering. http://www.svenskorientering.se/forbundsinfo/Resultatochstatistik/Tiomila/Damer. Läst 4 april 2018. 
  5. ^ [a b c d e f g h i j] ”10MILA från begynnelsen till idag”. www.10mila.se. https://www.10mila.se/index.php/sv/om-10mila/fran-da-till-nu. Läst 4 april 2018. 
  6. ^ ”Världens mest anrika stafett”. Svensk Orientering. http://www.svenskorientering.se/forbundsinfo/Resultatochstatistik/Tiomila. Läst 4 april 2018. 
  7. ^ Nilsson, Ulf Ivar (2 maj 2010). ”Kompassbröderna från Lingbo”. arbetarbladet.se. https://www.arbetarbladet.se/allmant/kompassbroderna-fran-lingbo. Läst 4 april 2018. 
  8. ^ "10MILAboken". 10mila.se, 2010. Läst 27 april 2015.
  9. ^ ”Hellas historiska premiärvinnare”. Svenska Orienteringsförbundet, (svenskorientering.se). http://www.svenskorientering.se/Forbundsinfo/Resultatochstatistik/Tiomila/Herrar/. Läst 27 juni 2017. 
  10. ^ "Anvisningar 10MILA", sid 9-10. 10mila.se. Läst 17 april 2013.
  11. ^ [a b] "10MILA - Från då till nu". Arkiverad 1 januari 2017 hämtat från the Wayback Machine. 10mila.se. Läst 24 mars 2017.
  12. ^ "Historiska milstolpar". Arkiverad 14 november 2013 hämtat från the Wayback Machine. Orientering.se. Läst 2012-04-16.
  13. ^ Daniel (2010-05-13): "Orienteringshistoria". Arkiverad 7 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Kontrakurs.se. Läst 26 mars 2014.
  14. ^ ”Hammarby IF:s historia”. hifhistoria.se. http://hifhistoria.se/Historia/1945.html. Läst 4 april 2018. 
  15. ^ Svenska Orienteringsförbundet (2004-12-29): "2005 - ett år med många jubileum". Mynewsdesk.com. Läst 17 april 2013.
  16. ^ [a b c] Milbrant, Tony (2009). ”10MILA – vårens orienteringsfest!”. Luffarnytt (2): sid. 16. http://www.skogsluffarna.se/globalassets/skogsluffarnas-ok---orientering/dokument/foreningen/kommunikation/luffarnytt/2009/luffarnytt_09_02.pdf?w=900&h=900. 
  17. ^ Skött, Bengt (2014-09-23): "Tiomila öppnar för flytt av damstafetten". sverigesradio.se. Läst 27 april 2015.
  18. ^ "10MILA 2015 JUBILEUMSLOPP". 10mila.se. Läst 7 juli 2015.
  19. ^ "10MILA från begynnelsen till idag"
  20. ^ Liljedahl, Gunnar (2009). ”"Hyttis" – en rekordman”. Luffarnytt (2): sid. 16. http://www.skogsluffarna.se/globalassets/skogsluffarnas-ok---orientering/dokument/foreningen/kommunikation/luffarnytt/2009/luffarnytt_09_02.pdf?w=900&h=900. 
  21. ^ 10-milas historia Arkiverad 1 januari 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  22. ^ Lind, Thomas (12 maj 2016). ”Ulf Eriksson om "Långa natten" – orienteringens mytomspunna Tiomilasträcka”. dt.se. http://www.dt.se/sport/orientering/ulf-eriksson-om-langa-natten-orienteringens-mytomspunna-tiomilastracka. Läst 4 april 2018. 
  23. ^ Vasell, Magnus (30 april 2017). ”"Långa natten" - inget för veklingar”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/sport/l%C3%A5nga-natten-inget-f%C3%B6r-veklingar-1.4257810. Läst 4 april 2018. 
  24. ^ Orientering Stockholm - StOF-nytt (2): s. 16. 2018. 

KällförteckningRedigera

Vidare läsningRedigera

LitteraturRedigera

  • Hyttfors, Göran; Tirén Sverker (2011). Långa nattens folk: 1945-2010 : [10mila]. Stockholm: Göran Hyttfors. ISBN 978-91-633-8387-8 

Externa länkarRedigera