Lars Thomas Wassberg, född 27 mars 1956 i Lennartsfors i Värmland,[1] är en svensk tidigare längdskidåkare. Han deltog under karriären i fyra olympiska spel (fyra medaljer, alla guld) samt tre världsmästerskap (sju medaljer, varav tre guld). 1980 belönades han både med Holmenkollenmedaljen och Svenska Dagbladets guldmedalj.

Thomas Wassberg
Thomas Wassberg 2013-12-11 001.jpg
Thomas Wassberg, 2013.
Fullt namnLars Thomas Wassberg
LandSverige
SportLängdåkning (distans)
KlubbÅsarna IK
Född27 mars 1956 (67 år)
Lennartsfors, Värmland
Diverse
Världscupdebut1977
Aktiva år1974–1988
Olympiska spelen
Deltagande4
Medaljer4
Guldmedaljer4
Världsmästerskap
Deltagande3
Medaljer7
Guldmedaljer3

Biografi redigera

Skidkarriär redigera

Thomas Wassberg gick på skidgymnasium i Järpen, och slutade på andra och fjärde plats på 50 respektive 15 kilometer som 20-åring vid världscupdeltävlingar i Lahtis i Finland under för-VM-tävlingar 1977.[2] På grund av ett brutet ben[3] missade han VM i Lahtis 1978. 1980 tilldelades Wassberg Svenska Dagbladets guldmedalj, men han vägrade ta emot den i protest mot att skidåkaren Sven-Åke Lundbäck inte tilldelades medaljen 1978.[4] Först i december 2013 accepterade han att ta emot priset.[5] Han mottog också Holmenkollenmedaljen 1980.

Wassberg var också inblandad i en historisk spurtstrid om guldmedaljen i tävlingen på 15 kilometer vid olympiska vinterspelen i Lake Placid 1980. Wassberg besegrade finländske skidåkaren Juha Mieto med minsta möjliga marginal, en hundradels sekund (0,01 sek). Han föreslog att guldmedaljen skulle delas i två delar, men Mieto motsatte sig detta.[6] Den snäva segermarginalen 1980 gav upphov till regeländringar. Det beslutades att minsta marginal någon kan vinna med i längdåkning ska vara en tiondel (0,1) sekund. Skulle två åkare hamna på samma tiondel, delas placeringen.

Thomas Wassberg blev svensk mästare på 15 kilometer 1979, 1980, 1982 och 1983, på 30 kilometer 1979, 1980 och 1981 samt på 50 kilometer 1980. Han blev även svensk mästare på 3x10 kilometer med Åsarna IK 1980–1983, 1985 samt 1987 och 1988.[7]

I olympiska sammanhang slutade han på 15:e plats på 15 kilometer 1976, och blev mästare på 15 kilometer 1980 samt 4:a på 30 kilometer samt samma år. 1984 blev han mästare på 50 kilometer och slutade på 14:e plats på 30 kilometer. 1988 slutade han på 42:a plats på 30 kilometer. I olympiska stafettsammanhang ingick han i det svenska lag som slutade 4:a 1976 och 5:a 1980 samt tog guld 1984 och 1988. 1988 bar han även den svenska fanan.[8]

Efter skidkarriären redigera

Efter karriären har Wassberg bland annat varit sportreporterSveriges Radio samt tränare för längdåkningsklubben Åsarna IK. Han deltog 2009 i "Mästarnas mästare" i Sveriges Television. Thomas Wassberg och Juha Mieto har på senare dagar åter mötts i uppvisningstävlingar, bland annat vid invigningen av skidtunneln i Torsby 2006 och i Östersund 2010.

Vid kommunalvalet i Bergs kommun 2014 invaldes Thomas Wassberg utan att stå på någon valsedel som ersättare för Sverigedemokraterna, detta som ett resultat av att SD inte hade låst sina valsedlar vilket gjorde att det gick att personrösta på vem som helst i Sverigedemokraternas namn på blanka partivalsedlar. Han besatte dock inte mandatet.[9][10]

Wassberg kom på tredje plats i dansprogrammet Let's Dance 2016 som sändes på TV4.[11]

Familj redigera

Thomas Wassberg växte upp i Lennartsfors som son till Olof och Maj Wassberg, som var 19 respektive 18 år när han föddes. Han är sedan 2018 gift med Ulrike Wieser[12] från Österrike. De har varit tillsammans sedan början av 1970-talet och har en son född 1987.[12] 2013 blev paret dessutom fosterföräldrar till en ensamkommande flyktingpojke från Afghanistan, och 2015 ytterligare en.[13]

Meriter redigera

Wassberg vann fyra OS-guld, tre VM-guld, tre VM-silver och ett VM-brons. 1977 vann han den då inofficiella världscupen sammanlagt. Dessutom åtta individuella SM-titlar, sju i stafett samt ytterligare 24 i lag (1979-88).[4]

Medverkan redigera

Referenser redigera

  1. ^ Sjödin, Patrik (27 mars 2016). ”Grattis Thomas Wassberg, 60 år i dag!”. op.se. https://www.op.se/artikel/grattis-thomas-wassberg-60-ar-i-dag. Läst 28 november 2019. 
  2. ^ Horisont 1977, sidan 53 - Svenska framgångar i Lahtis, Bertmarks 1978
  3. ^ ”Vasaloppet: Staffan satsar på seger. Nästa år hoppas han få slippa kraftprovet”. DN.SE. 2 mars 1997. https://www.dn.se/arkiv/sport/vasaloppet-staffan-satsar-pa-seger-nasta-ar-hoppas-han-fa-slippa-kraftprovet/. Läst 30 januari 2022. 
  4. ^ [a b] Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
  5. ^ ”Efter 33 år - Wassberg tog emot sitt bragdguld”. Sveriges Radio. 3 december 2013. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=179&artikel=5722399. Läst 3 december 2013. 
  6. ^ Lars Nylin (9 februari 2010). ”2. Wassbergs hundradelsseger”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/vintersport/skidor/article12146209.ab. Läst 9 oktober 2016. 
  7. ^ ”Längd herrar”. Svenska Skidförbundet. Arkiverad från originalet den 9 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150309083750/http://www.skidor.com/Foljoss/Historikochstatistik/Svenskamastare/Langdherrar/. Läst 1 december 2013. 
  8. ^ ”Thomas Wassberg - Sveriges Olympiska Kommitté”. sok.se. https://sok.se/idrottare/idrottare/t/thomas-wassberg.html. Läst 28 november 2019. 
  9. ^ ”Skidlegendaren Thomas Wassberg SD-ledamot mot sin vilja”. Dagens Nyheter. 24 september 2014. http://www.dn.se/nyheter/skidlegendaren-thomas-wassberg-sd-ledamot-mot-sin-vilja/. Läst 2 mars 2015. 
  10. ^ ”Skidstjärna invald som Sverigedemokrat”. Östersunds Posten. 24 september 2014. Arkiverad från originalet den 2 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150302123606/http://www.op.se/jamtland/berg/skidstjarna-invald-som-sverigedemokrat. Läst 2 mars 2015. 
  11. ^ ”Thomas Wassberg: "Otroligt stöd"”. www.tv4.se. 13 maj 2016. https://www.tv4.se/klipp/va/3364132/thomas-wassberg-otroligt-stod. Läst 30 januari 2022. 
  12. ^ [a b] ”Gifte sig i hemlighet med kärleken Ulrike”. Expressen. https://www.expressen.se/sport/langdskidor/gifte-sig-i-hemlighet-med-karleken-ulrike/. Läst 18 januari 2019. 
  13. ^ ”Att ta emot flyktingar: – Det är som att få barn på nytt!”. Jämtlands tidning. Arkiverad från originalet den 19 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190119174548/https://jamtlandstidning.se/huvudflode/berg/2015/att-ta-emot-flyktingar-det-ar-som-att-fa-barn-pa-nytt/. Läst 18 januari 2019. 

Externa länkar redigera


Priser och utmärkelser
Företrädare:
Malmö FF
Svenska Dagbladets guldmedalj
Thomas Wassberg
1980
Efterträdare:
Annichen Kringstad
Företrädare:
Ingemar Stenmark
Erik Håker
Raisa Smetanina
Holmenkollenmedaljen
Thomas Wassberg
1980
Efterträdare:
Johan Sætre