Gunde Svan

svensk längdskidåkare, rallycrossförare och programledare

Anders Gunde Svan, född 12 januari 1962 i Dala-Järna i Järna församling, Dalarna,[1] är en svensk före detta längdåkare och TV-programledare. Han vann fyra[2] olympiska guldmedaljer och sju[2] VM-guld under 1980-talet och början av 1990-talet och är en av världens främsta längdskidåkare genom tiderna.

Gunde Svan
20190225 Seefeld 3347 Gunde Svan.jpg
Gunde Svan, 2019.
Fullt namnGunde Anders Svan
LandSverige Sverige
SportLängdåkning
KlubbDala-Järna IK
Född12 januari 1962 (62 år)
Dala-Järna i Järna församling, Dalarna
Diverse
Världscupdebut23 februari 1982
Aktiva år1982–1991
Olympiska spelen
Deltagande2 (1984 & 1988)
Medaljer6
Guldmedaljer4
Världsmästerskap
Deltagande4 (1985, 1987, 1989 & 1991)
Medaljer11
Guldmedaljer7
Världscupen
Säsonger8
Vinster30
Pallplatser46
Totalsegrar5 (1984, 1985, 1986, 1988, 1990)

Efter skidkarriären har Svan bland annat arbetat med TV-underhållning, i programmet Fångarna på fortet som det kanske mest kända exemplet. Mellan åren 2007 och 2009 var han landslagschef för det svenska skidlandslaget.[3]

Biografi redigera

Bakgrund och familj redigera

Gunde Svan växte upp i Skamhed i Järna, där han idag också är bosatt. Han är son till snickaren Hilding Svan (1907–2006) och Gunnel Svan, född Liss (1918–1997).[4] Under gymnasietiden gick han skidlinjen vid Stjerneskolan i Torsby.[5]

Han är gift med Marie Svan och har två barn, dottern Julia Svan som var lovande junior inom längdskidåkning, samt sonen Ferry Svan som tagit JVM-guld i timbersport.

Gunde Svan gjorde sin värnplikt som spaningssoldatI 5 i Östersund, 1982/1983, på samma idrottspluton där Torgny Mogren gjorde sin militärtjänst.[6]

Karriär som skidåkare redigera

Tidig skidkarriär redigera

Svans tidiga internationella framgångar inkluderar silver i junior-VM 1979, silver och brons i junior-VM 1981 och guld i junior-VM 1982. Han gjorde VM-debut i seniorsammanhang i Holmenkollen 1982.

Olympiska spel redigera

Vid Olympiska vinterspelen 1984 i Sarajevo i dåvarande Jugoslavien segrade Gunde Svan på distansen 15 kilometer individuellt samt ingick i Sveriges segrande lag i herrarnas längdskidstafett på 4×10 kilometer. Övriga lagmedlemmar var Thomas Wassberg, Benny Kohlberg och Janne Ottosson. Speciellt var att Svan på den sista sträckan startade samtidigt som ryssen, Zimjatov. Svan åkte ifrån ryssen när det var 1,5 km kvar. I backen ner mot mål föll Gunde Svan. Man såg honom i bild igen när han stakade för att få upp farten. Detta innan ryssen hann ikapp. Gunde Svan körde i ensamt majestät mot segern. För triumfen över 15 kilometer förärades Svan med Svenska Dagbladets guldmedalj.

Längdskidåkningen vid Olympiska vinterspelen 1988 i Calgary i Kanada såg länge ut att sluta i svenskt fiasko; Svan och övriga skidlöpare underpresterade kraftigt i de inledande loppen – i Gunde Svans fall kan detta tillskrivas det sjukdomstillstånd han befann sig i.[källa behövs] Herrarnas längdskidstafett skulle emellertid bli svenskarnas revansch. Janne Ottosson på första sträckan växlade som andra man efter att ha bibehållit kontakten med tätlagen. Thomas Wassberg på andra sträckan körde slut på fältet sånär som på den sovjetiske löparen som följde honom ända in till växling. Tredje sträckan blev ytterst dramatisk. Svan körde ursinnigt, och detsamma gjorde hans sovjetiske följeslagare. Svan körde sträckan snabbast av alla. Sovjetryssen föll i en utförslöpa och Svan hade tillskansat Sveriges lag en 27-sekunders ledning vid växling. Detta var behövligt för Sverige då fjärde sträckans svensk, Torgny Mogren, var sjuk. Svan, iförd träningsoverall, åkte ikapp Torgny Mogren ute i skogen med glada tillrop som "Häng i nu! Du får vila sen. Det är lugnt, jag ser honom inte än!". Prokurorov, ryssen som körde mot Torgny Mogren, trasslade in sig i sina egna skidor och föll. Torgny Mogren stod pall och Sverige försvarade OS-guldet. Mästerskapet avslutades sedan med att Gunde Svan i stor stil segrade på distansen 50 kilometer.

VM redigera

I världsmästerskapssammanhang har Svan vunnit sju guld: 15 kilometer (1989), 30 kilometer (1985 och 1991), 50 kilometer (1985 och 1989) samt ingick i Sveriges segerlag i stafett 1987 och 1989. Allra lyckligast tycks emellertid Svan ha blivit över ett silver: vid världsmästerskapen i Val di Fiemme i Italien 1991 störtade en överlycklig Svan in över mållinjen – detta då kamraten Torgny Mogren hemfört VM-guldet.

Världscupen redigera

Den totala världscupen vann Gunde Svan vid fem tillfällen (1983/84–1988/89). Sammantaget vann Gunde Svan 30 världscuplopp (1983–1991) samt 22 svenska mästerskap (representerande Dala-Järna IK). Mellan åren 1965 och 1991 deltog Svan i 615 skidlopp varav han segrade i 342.

Svans envishet i spåret manifesterades kanske främst i ett lopp han inte vann. Under en femmil i norska Holmenkollen föll Svan tidigt i loppen och fick en spricka i armen. Han fullföljde ändå loppet, med nummerlappen som mitella, och placerade sig näst sist i resultatlistan. Anledningen var enligt honom själv att Sixten Jernberg aldrig brutit ett lopp och då skulle inte han heller göra det. Thomas Wassberg, då jobbande för Radiosporten, försökte två gånger stoppa Svan och få honom på andra tankar men han styrde envist förbi Wassberg.

Efter skidåkarkarriären redigera

Rallycross redigera

Efter skidkarriären satsade Svan på rallycross. 1995 vann han ett SM-guld och ett EM-brons.[7]

TV och radio redigera

Den 3 augusti 1991 var Gunde Svan sommarpratare i Sveriges Radio[8]

 
Stig Ossian Ericson, Gunde Svan och Kayo Shekoni.

Efter en avslutad skid/rallycrosskarriär övergick Svan till TV-mediet. Han har agerat programledare för Fångarna på fortet, Gladiatorerna, Ingenting är omöjligt, I huvudet på Gunde Svan, Bingolotto med flera – allt detta i TV4. Han har också biträtt Jacob Hård med inlevelsefulla rapporter från spåren under SVT:s bevakning av längdskidsporten. 1992 populariserade han från sin bisittarplats uttrycket "ståpäls" (synonym med gåshud), vilket dock använts i vardaglig (dialektal) svenska sedan 1980-talet.[9]

Gunde Svan medverkade även i Svenne Rubins film En handelsresandes nöd samt TV-serie Förmannen som försvann.

Under våren 2012 skulle Gunde Svan ha medverkat i SVT:s Mästarnas mästare där han enligt tidigare deltagaren Evy Palm var förhandsfavorit. På grund av sjukdom blev han dock tvungen att lämna återbud och ersattes då av ishockeyspelaren Jörgen Jönsson. År 2013 skulle han också medverka men hann inte träna upp sig så få fick ersättaren Torgny Mogren delta. Sedan dess har han tackat nej till programmet alla år.

2013 gjordes programmet I huvudet på Gunde Svan, i vilket Svan träffar kända svenska tidigare elitidrottare, samtalar med dem, tränar med dem och utmanar dem i deras egen idrott.

2018 tävlade Gunde Svan i Let's dance med Jeanette Carlsson. Han nådde där semifinal i programmet.

2021 programledde Svan Sverige mot Norge tillsammans med Petter Northug.

Ledarkarriär redigera

Den 19 oktober 2007 blev det offentligt att Gunde Svan skulle bli lagledare för Sveriges skidlandslag och i maj 2008 meddelades att han blir ny förbundskapten för det svenska skidlandslaget. Knappt ett år senare i mars 2009 meddelade Svan att han bestämt sig för att avgå som förbundskapten i slutet av juni 2009. Anledningen var att Svan ville få mer tid med familjen.[10][11]

Betydelse och eftermäle redigera

Svan mottog Svenska Dagbladets guldmedalj 1984 och Holmenkollenmedaljen 1985. Han har även röstats fram till "Århundradets idrottare i Dalarna" av lyssnarna i Sveriges Radio Dalarna, och fick motta Åke Strömmers minneDalarnas Idrottsförbunds gala den 4 oktober 2008.[12]

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Sveriges befolkning 1990: Svan, Anders Gunde
  2. ^ [a b] ”Gunde Svan - 2010 Winter Olympics - Olympic Athletes - Vancouver, Canada - ESPN” (på engelska). ESPN.com. http://www.espn.com/olympics/winter/2010/athletes/_/athlete/34086/gunde-svan. Läst 4 november 2018. 
  3. ^ Johan Flinck & PeO Larsson (17 oktober 2007). ”Gunde Svans comeback”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/skidor/article1035168.ab. Läst 26 september 2008. 
  4. ^ http://leon.amaroq.se/genealogi/alla/p8535d015.html
  5. ^ Bäckwall, Morgan (12 maj 2021). ”"Stjerneskolan 50 år idag: "Tusentals elever har utbildats"”. Nya Wermlands-Tidningen (NWT Media AB). https://www.nwt.se/2021/05/12/stjerneskolan-50-ar-idag-tusentals-elever-har-utbildats-13f48/. Läst 30 januari 2024. 
  6. ^ Claes Salomonsson (17 januari 2000). ”Försvaret lägger ner idrottsplutonerna”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/0001/17/idrott.html. Läst 26 september 2008. 
  7. ^ ”Gunde Svan”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/gunde-svan. Läst 20 november 2018. 
  8. ^ ”Sommar- & vintervärdar 1959-2022”. Sveriges Radio.   PDF. https://sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/files/2071/647336aa-fb46-428f-9b4a-f041f0dfdac4.pdf. Läst 1 augusti 2022. 
  9. ^ "ståpäls". NE.se. Läst 18 december 2014.
  10. ^ ”Gunde Svan: Därför slutade jag med landslaget”. Expressen. Arkiverad från originalet den 21 februari 2010. https://web.archive.org/web/20100221031713/http://www.expressen.se/noje/1.1846361/gunde-svan-darfor-slutade-jag-med-landslaget. Läst 31 december 2011. 
  11. ^ Jonas Cho, Walsgård (27 mars 2009). ”Gunde slutar som landslagschef”. SVT Sport. https://www.svt.se/sport/artikel/gunde-slutar-som-landslagschef. Läst 20 november 2018. 
  12. ^ ”Gunde är århundradets idrottare”. sr.se. SR Dalarna. 4 oktober 2008. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=161&artikel=2355146. Läst 30 mars 2009. 

Externa länkar redigera



Priser och utmärkelser
Företrädare:
Stig Strand
Victoriastipendiet
Gunde Svan
1984
Efterträdare:
Patrik Sjöberg
Företrädare:
Mats Wilander
Jerringpriset
Gunde Svan
1984
Efterträdare:
Gunde Svan
Företrädare:
Håkan Carlqvist
Svenska Dagbladets guldmedalj
Gunde Svan
1984
Efterträdare:
Patrik Sjöberg
Företrädare:
Gunde Svan
Jerringpriset
Gunde Svan
1985
Efterträdare:
Tomas Johansson
Företrädare:
Lars-Erik Eriksen
Armin Kogler
Jakob Vaage
Holmenkollenmedaljen
Gunde Svan
Anette Bøe
Per Bergerud
1985
Efterträdare:
Brit Pettersen