Öppna huvudmenyn

Lyckseledialekt är beteckning på den gamla dialekt som idag, på sin höjd, talas av ett fåtal äldre människor i Lycksele med omnejd. Källan till ordlistan är en sammanställning från en studiecirkel i Vormsele 1979-1980. Cirkellärare var Hans Hedström och Rakel Svensson, båda med anknytning till Vormsele. Många av orden är påverkade av närheten till Vindelälven och dess Vindelälvs-dialekt, och är inte riktigt densamma som i Lycksele som har Umeå-älvs dialekt.

Ett urval av ord ur ordlistanRedigera

  • Al (klösharv)
  • Altarerä (all, slut)
  • Allmytj (mjölkört)
  • Ansjönsj (motsols)
  • Anörj (skidspår)
  • Annvara-annvara-annvara (betrakta)
  • Annehort (endera)
  • Annar (breda skidor)
  • Annä (annat)
  • Ang (rotben/rötter)
  • Affäsjer (göra affärer)
  • Aggt (avigt)
  • Agghännes (från fel håll)
  • Agg (bakström)
  • Arrvärra (värre än tidigare)
  • Argare (förmer)
  • Armade dä (arma dig)
  • Aftansia (aftonsidan)
  • Aftanschkaffe (eftermiddagskaffe)
  • Afta-värd (aftonvard)
  • Annsia (andra sidan)
  • Aren (andra)
  • Asut; asaforen (oordentlig)
  • Asadelet (riskfyllt)
  • Askfis (den yngste)
  • Asklut (hemkokt lut)
  • Avetion (aktion)
  • Avetioner (auktionera)
  • Ba, baa, barra (bara)
  • Bakustugu (bagarstuga)
  • Bryckstugu (bryggstuga)
  • Bakar (bagerskor)
  • Bakarne (bakom)
  • Bakerste (längst bort)
  • Backukavel (brödkavel)
  • Bare (gå i borgen)
  • Barning, barne (varbildning)
  • Bàran (bärarn, ett trolltyg som bar till innehavaren)
  • Bàradynga (svamp som troddes vara spillning efter baran)
  • Barmhet (åbäke)
  • Barmskinn (skinnförkläde)
  • Barnan, si på (se på annat)
  • Barnan vor hä (uselt vore)
  • Barsjle (barnslig)
  • Baljes (trä som slår sig)
  • Bal, bål (börda)
  • Balbann, bålbann (bäranordning för hö med mera)
  • Bakslänges (bakåt, baklänges)
  • Bannrejd (kobindsle)
  • Bangen (rädd)
  • Besmi (besvär)
  • Bett’n (skämmas, om mat)
  • Betart (betalt, betalning)
  • Beskärm sä (urskulda sig)
  • Bessel-bessle-bessla-bessla (betsel)
  • Beg (tjurig)
  • Bekjaje (råkat ut för)
  • Begå sä (svårt att klara sig)
  • Bretj (bräka, tala med gäll röst)
  • Bressla (skinnlakan, klippingfäll)
  • Bredave (bredvid)
  • Bre (bredvid)
  • Brestyttj (brädbit)
  • Brej (adj. bred)
  • Brej (verb, breda)
  • Bråbär (höstkalvning)
  • Begärning (bård)
  • Behännle (rar, nätt)
  • Bimat (kraftig mat som håller hungern borta)
  • Bissman (betsman)
  • Binna (kråkvicker)
  • Binna (björnhona)
  • Björni (björnide)
  • Bjärg (samtala)
  • Bjärk (björk)
  • Björnspjut och vargspjut (spjut och stav)
  • Blaka (trampa ner i dy och snö, grovbila timmer)
  • Blakatvet (spån vid bilning)
  • Blaver-blavre-blavre (skryta)
  • Blask (blinka)
  • Blàda (vända blad)
  • Blàd (blad, tidning)
  • Blanna (ex.vis kärnmjölk och vatten)
  • Blatt’n (vissna, falna)
  • Blemm (blåsa)
  • Blia (tö)
  • Blinna (grönska på lie)
  • Blister-blistre-blistre (vissla) (uttalsbetoning som frister)
  • Blisterpung (kängskor)
  • Bånt (bunta)
  • Bånut (havande)
  • Bån (barn)
  • Bå (båda i uttrycken)
  • Bårådd (villrådig, tvekande)
  • på båvis (på båda sätten)
  • Båvel (ex. gädda som slår)
  • Bäre (berg)
  • Bäre-bärd-bärd (bärga, skörda)
  • Bära ne-bure-bure (regna, snöa)
  • Bära opp (få skulden)
  • Bär för (kan hända)
  • Bärjola (barmark)
  • Bärs om (kunna avstå)
  • Bärkrok (enkel ok, läggs över ena axeln)
  • Bärenavar (stenborr)
  • Bärr arma (hålla armarna ut från kroppen)
  • Bärr (spreta ut, t.ex. i uttrycket kvista bärr ut, öppna)
  • Bäle (böla)
  • Bältjes (snegla argt)
  • Bänglut (oskickligt)
  • Bäling (skinn från smalben av ren, älg, nöt)
  • Bänner-bännre-bännre (experimentera)
  • Bönn (tveka)
  • No va hä bönna (nog var det underligt om)
  • Bönnfluga (sorgfluga)
  • Bönglut (buckligt)
  • Böre-börje-börje (börja)
  • Börd’n (började han)
  • Bös (ivrig)
  • Börel (småbaggar och småkalvar)
  • Böjel (krok, buske av småtyp)
  • Daka dell (slå till)
  • Daller (darra, vibrera)
  • Dalrutt (ineffektiv)
  • Dalatörve (tjärved)
  • Dalatorv (skogsmassa för tackning av dalen)
  • Darje (barr)
  • Darekang (kvist från barrträd)
  • Delleslut (till slut)
  • Dellgång (verktyg)
  • Dell hä (till det)
  • Dellstå-dellsto-dellstått (tillstå, erkänna)
  • Divel (diskutera)
  • Dittna (dit)
  • Dol (dra benen efter sig)
  • Domp dell (gå till handling)
  • Dompt (mjöldompt mindre kvan. mjöl)
  • Dongen (samlad gödsel i kätte)
  • Dobb (dyka)
  • Dorr-dorre-dorre (surra)
  • Dorr å (ge sig iväg)
  • Dorsk (hängig)
  • Donkes (lukta skämt)
  • Dopptråg/skål (portion gräddmjölk)
  • Dovasmäll (slag nästan till medvetslöshet)
  • Dopplut (ovigt)
  • Dragvidi-vidja-vidjen-vidjen (sträck av fällskinn)
  • Dragvalp (en som drar fram men inte stökar bort)
  • Drasa (agnhög)
  • ta Drage (ta sats)
  • Drag (fog i timmervägg)
  • Draks vä (arbeta med, eller skämta med ngn)
  • Doks vä (skämtade med)
  • Dropparänna (takränna)
  • Dropparätt (absolut rätt)
  • Dräpa-drap-drippe (dräpa)
  • Dryp (droppa)
  • Drygt sä (förstör sig själv)
  • Drucken-druckne-druckne (drunkna)
  • Dråsa dell (slå till, gå till handling)
  • Dråg (surdal)
  • Dröl (igenvuxen bäck)
  • Dunst-dunsta-dunsta (högsäsong)
  • Dyngstavar (svinmålla)
  • Dynghövel (retsam, kitslig person)
  • Dysja (utbrett myrhö)
  • Dur (dimma, dis9
  • Durut (disigt)
  • Durer (slösa)
  • Dårna (dåna)
  • Dårnafock (smör eller teskärna)
  • Dåá (då hon)
  • Dåka dell (slå till)
  • Dänna (där)
  • Däat (därifrån (Norsjö))
  • Dönt (lätt puff)
  • hon dönte på (hon trampade på)
  • Döntel (kärntörel)
  • Döuv (döv)
  • Dömder (domdera)
  • Döver (bullra starkt, t.ex. vid åska)
  • Döj (diverse saftfoder)
  • Dörabäcken (tröskeln)
  • Döragåta (plank till spärr i timmervägg)(Dörrkarm)
  • Dölagrann (noga över all gräns)

KällhänvisningarRedigera