Landsorganisationen i Sverige

svensk sammanslutning av fackliga arbetstagarorganisationer

Landsorganisationen i Sverige (LO) är en paraplyorganisation av fackliga arbetstagarorganisationer knutna till arbetarrörelsen i Sverige, bildad 1898.

LO
Landsorganisationen i Sverige logo.svg
Information
OrdförandeSusanna Gideonsson[1]
Vice ordförande1:e vice: Therese Guovelin
2:e vice: Lisa Bengtsson
Historia
Grundat7 augusti 1898 (122 år sedan)
LandSverige Sverige
HuvudkontorBarnhusgatan 18, Stockholm
Antal medlemmar14[2][a]
Övrigt
Webbplatswww.lo.se
FörbundstidningArbetet
LO:s logotyp, på LO-borgens fasad.

BeskrivningRedigera

Landsorganisationens (LO) uppgift är att försvara medlemmarnas intressen på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Det gäller alltifrån löner och anställningsvillkor till att försöka påverka politiska beslut som gynnar medlemmarna. LO samlar 14 medlemsförbund som i sin tur organiserar cirka 1,5 miljoner arbetare. LO förhandlade tidigare i stor utsträckning med arbetsgivareföreningen Svenskt Näringsliv (tidigare Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF) om olika avtal. LO samordnar numera sina medlemsförbunds krav inför varje stor avtalsrörelse. Målet är att nå reallöneökningar för alla, ökad jämlikhet, minskade löneskillnader mellan kvinnor och män samt ökad sysselsättning. Den solidariska lönepolitiken är en central del av LO:s avtalsförhandlingar.

Förhandlingar direkt med arbetsgivarparten har minskat i omfattning och de flesta avtal tecknas av de enskilda fackförbunden. Vissa avtal tecknas fortfarande mellan centralorganisationerna, till exempel omställningsavtal och försäkringar.

Antalet anställda vid LO:s centrala kansli är drygt 100 personer. Landsorganisationens centrala säte – "LO-borgen" – finns vid Norra Bantorget i Stockholm. Ute i landet har LO en regional organisation, de så kallade LO-distrikten, och lokalt i kommunerna, LO-facken. Syftet är att ha en samordning och ett forum för det tvärfackliga arbetet på alla nivåer mellan de 14 fackförbunden inom LO. LO samordnar också delar av LO-förbundens arbetsmarknadsinformation till unga och har varje sommar en speciell kampanj som riktar sig till sommarjobbare.

LO samverkar internationellt med andra fackförbund inom Europafacket samt globalt inom Internationella fackliga samorganisationen, IFS.

HistoriaRedigera

LO och SRedigera

Sedan grundandet har LO haft nära band till Socialdemokraterna (S). De båda organisationerna kallas ofta "de två benen i arbetarrörelsen", där partiet är det politiska benet och LO det fackliga. Vid årsskiftet 1990/1991 försvann möjligheten för organisationer inom LO att kollektivansluta sina medlemmar till Socialdemokratiska arbetarepartiet. LO stödjer dock fortfarande Socialdemokraterna ekonomiskt genom att årligen skänka 6 miljoner kronor,[6] motsvarande fyra kronor per medlem.[7] LO har till exempel bedrivit kampanjer för att värva medlemmar till Socialdemokraterna och det samlade ekonomiska stödet är därför svårt att beräkna. Riksdagsledamoten Carl B Hamilton (Folkpartiet liberalerna) hävdar att det ekonomiska stödet totalt uppgår till 516 miljoner, varav 436 miljoner består i arbetsinsatser.[8] Hamiltons beräkningar har ifrågasatts av arbetarrörelsen.[källa behövs]

LO beslutade 2008 att förtroendeuppdrag för LO inte är förenligt med medlemskap i Sverigedemokraterna.[9]

Ordförande sedan 2020 är Susanna Gideonsson som i egenskap av LO:s ordförande även har en plats i SAP:s verkställande utskott.

Antal medlemmar i närtidRedigera

Antalet medlemmar i LO-förbunden var den 31 december 2006 totalt 1,8 miljoner personer. I december 2008 var antalet 1,6 miljoner personer (inklusive pensionärer), [10] det vill säga en minskning med 200 000 personer på två år. Den huvudsakliga orsaken var alliansregeringens kraftiga höjning av a-kasseavgifterna den 1 januari 2007. Antalet har under en rad år visat en nedåtgående trend och anslutningsgraden för arbetare låg 2019 på 60 procent.[11] Mellan 2018 och 2019 planade nedgången i arbetarnas organisationsgrad ut; den var båda åren 60 procent.[12] För tjänstemän var organisationsgraden samma år 72 procent och för anställda i genomsnitt 68 procent. Detta är i ett internationellt perspektiv mycket högt. Vid slutet av 2019 var totala antalet medlemmar drygt 1,4 miljoner, varav drygt 1,2 miljoner yrkesaktiva.[3]

InnehavRedigera

LO ägde tidigare 50,1 procent av aktierna i Aftonbladet (från 2 maj 1996) och kontrollerade därmed även tidningens politiska inriktning. Den 15 juni 2009 meddelades att den norska mediekoncernen Schibsted, som tidigare ägt 49,9 procent av aktierna, köpte ytterligare 41 procent av aktierna i Aftonbladet. LO behöll 9 procent av aktierna samt rätten att inlägga veto mot styrelsebeslut om vem som ska vara chefredaktör för ledar-, debatt- och kulturavdelningarna i tidningen.[13][14]

De fem värnenRedigera

För att kunna hålla det fackliga löftet, att aldrig arbeta på sämre villkor eller till lägre lön än det medlemmarna lovat varandra, talar LO om de fem värnen mot marknadskrafterna, vilka är följande.[15][16][17]

MedlemsförbundRedigera

Antal medlemmar i medlemsförbunden (31 december 2019)[3]
Män Kvinnor Totalt Förändring sedan 2018
Byggnads &&&&&&&&&&079023.&&&&&079 023 &&&&&&&&&&&01449.&&&&&01 449 &&&&&&&&&&080472.&&&&&080 472 1 742
Elektrikerna &&&&&&&&&&018280.&&&&&018 280 &&&&&&&&&&&&0490.&&&&&0490 &&&&&&&&&&018770.&&&&&018 770 -204
Fastighets &&&&&&&&&&013355.&&&&&013 355 &&&&&&&&&&012279.&&&&&012 279 &&&&&&&&&&025634.&&&&&025 634 -690
GS-Facket &&&&&&&&&&030945.&&&&&030 945 &&&&&&&&&&&06638.&&&&&06 638 &&&&&&&&&&037583.&&&&&037 583 -1 265
Handels &&&&&&&&&&045674.&&&&&045 674 &&&&&&&&&&076600.&&&&&076 600 &&&&&&&&&0122274.&&&&&0122 274 -1 063
Hotell- och restaurang (HRF) &&&&&&&&&&011052.&&&&&011 052 &&&&&&&&&&015510.&&&&&015 510 &&&&&&&&&&026562.&&&&&026 562 -404
IF Metall &&&&&&&&&0196414.&&&&&0196 414 &&&&&&&&&&045537.&&&&&045 537 &&&&&&&&&0241951.&&&&&0241 951 -4 884
Kommunal &&&&&&&&&0109679.&&&&&0109 679 &&&&&&&&&0390881.&&&&&0390 881 &&&&&&&&&0500560.&&&&&0500 560 406
Livs &&&&&&&&&&015089.&&&&&015 089 &&&&&&&&&&&07788.&&&&&07 788 &&&&&&&&&&022877.&&&&&022 877 -481
Musikerna &&&&&&&&&&&01747.&&&&&01 747 &&&&&&&&&&&&0476.&&&&&0476 &&&&&&&&&&&02223.&&&&&02 223 -51
Målarna &&&&&&&&&&&09619.&&&&&09 619 &&&&&&&&&&&01299.&&&&&01 299 &&&&&&&&&&010918.&&&&&010 918 -192
Pappers &&&&&&&&&&011352.&&&&&011 352 &&&&&&&&&&&02142.&&&&&02 142 &&&&&&&&&&013494.&&&&&013 494 -418
Seko &&&&&&&&&&052961.&&&&&052 961 &&&&&&&&&&017857.&&&&&017 857 &&&&&&&&&&070818.&&&&&070 818 -1 338
Transport &&&&&&&&&&040401.&&&&&040 401 &&&&&&&&&&&08293.&&&&&08 293 &&&&&&&&&&048694.&&&&&048 694 -1 143
Summa &&&&&&&&&0635591.&&&&&0635 591 &&&&&&&&&0587239.&&&&&0587 239 &&&&&&&&01222830.&&&&&01 222 830 -9 985
52,0 % 48,0 % -0,81 %

UngdomsförbundRedigera

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU är också LO:s ungdomsförbund. Intimt samarbete med kurs och kampanjer finns. LO har också en plats i SSU:s förbundsstyrelse.

Utöver SSU driver LO initiativet LO Ung, och vissa medlemsfack har egen ungdomsorganisation så som Unga Byggare.

Ordförande genom tidernaRedigera

Dessa personer har varit förbundsordförande sedan bildandet, 1898:[18][19]

Nr Namn Mandatperiod Födelseort Förbund Yrke
1 Fredrik Sterky (1860–1900)
1898–1900
Stockholm, Stockholms län
Chefredaktör för Ny Tid i Göteborg
2 Herman Lindqvist (1863–1932)
1900–1920
Arboga, Västmanlands län Träarbetareförbundet Möbelsnickare
3 Arvid Thorberg (1877–1930)
1920–1930
Kärnbo, Södermanlands län Träarbetareförbundet Byggnadssnickare
4 Edvard Johanson (1882–1936)
1930–1936
Förlösa, Kalmar län Sko- och läderindustriarbetareförbundet Skomakare
5 Albert Forslund (1881–1954)
1936
Ovansjö, Gävleborgs län Järnvägsmannaförbundet Konduktör
6 August Lindberg (1885–1966)
1936–1947
Älvkarleby, Uppsala län Sågverksindustriarbetareförbundet Sågverksarbetare
(7) Gunnar Andersson (1890–1946)
vald 1946[b]
Tjällmo, Östergötlands län Metallindustriarbetareförbundet Metallarbetare
7 Axel Strand (1893–1983)
1947–1956
Burlöv, Malmöhus län Träindustriarbetareförbundet Möbelsnickare
8 Arne Geijer (1910–1979)
1956–1973
Grangärde, Kopparbergs län Metallindustriarbetareförbundet Metallarbetare
9 Gunnar Nilsson (1922–1997)
1973–1983
Emsfors, Kalmar län Träindustriarbetareförbundet Glasbruksarbetare
10 Stig Malm (född 1942)
1983–1993
Sundbyberg, Upplands län Metallindustriarbetareförbundet Instrumentmakare
11 Bertil Jonsson (född 1940)
1993–2000
Ljusdal, Gävleborgs län Träindustriarbetareförbundet Sågverksarbetare
12 Wanja Lundby-Wedin (född 1952)
2000–2012
Stockholm, Stockholms län Kommunalarbetareförbundet Sjukvårdsbiträde
13 Karl-Petter Thorwaldsson (född 1964)
2012–2020
Kosta, Kronobergs län Industrifacket Metall Svarvare
14 Susanna Gideonsson (född 1963)
2020–
Umnäs, Västerbottens län Handelsanställdas förbund Ombudsman

KritikRedigera

Under många decennier kritiserades LO från högerhåll för att vissa förbundsavdelningar kollektivanslöt sina medlemmar till Socialdemokraterna. LO upphörde 1991 med kollektivanslutningen. Detta gjorde att Socialdemokraternas medlemsantal minskade kraftigt. (Se avsnittet LO och SAP ovan.)

Partival för LO-medlemmar i svenska riksdagsvalRedigera

Tabellen nedan visar partival för LO-medlemmar i svenska riksdagsval enligt Sveriges Televisions vallokalsundersökning SVT/VALU. Siffrorna i tabellen är angivna som röstandel i procent.

Partival för LO-medlemmar i svenska riksdagsval[20]
Parti 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018
  Vänsterpartiet 9 10 21 14 10 9 7 9
  Socialdemokraterna 56 66 53 59 54 51 53 41
  Miljöpartiet 2 4 4 4 5 7 4 2
  Centerpartiet 6 4 4 4 5 4 3 5
  Liberalerna 5 3 2 6 4 4 2 2
  Kristdemokraterna 4 2 7 6 4 2 1 4
  Moderaterna 9 9 8 4 11 16 10 11
  Sverigedemokraterna 3 6 17 24
  Feministiskt initiativ 1 0 2 1
  Övriga partier 9 2 2 3 1 1 1 0
Partiblock 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018
  Rödgröna blocket (S, V, MP) 67 80 78 77 69 67 64 52
  Borgerliga blocket (M, C, KD, L) 24 18 21 20 24 26 16 22

Se ävenRedigera

KommentarerRedigera

  1. ^ Drygt 1,2 miljoner medlemmar sammanlagt i medlemsförbunden (31 december 2019).[3]
  2. ^ Gunnar Andersson avled före tillträdet.

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”Susanna Gideonssons tal vid LO-kongressen”. lo.se. 15 juni 2020. https://www.lo.se/start/tal_och_artiklar/susanna_gideonssons_tal_vid_los_29e_kongress_2020. Läst 15 juni 2020. 
  2. ^ ”En presentation av LO: Organisation”. Lo.se. 3 september 2012. https://www.lo.se/start/om_oss/organisation. Läst 30 januari 2020. 
  3. ^ [a b c] Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2 (uppdaterad 2020). Lund: Department of Sociology, Lund University.
  4. ^ ”Det här är LO” (pdf). Landsorganisationen i Sverige. 2005. https://www.lo.se/start/lo_fakta/det_har_ar_lo. Läst 17 januari 2020. 
  5. ^ Får vi presentera: Arbetet, LO-Tidningen 3 november 2011. Läst 25 maj 2012.
  6. ^ Facket och politiken Arkiverad 24 januari 2013 hämtat från the Wayback Machine., läst 28 december 2012
  7. ^ LO-förbundens medlemsantal 2011-12-31, läst 26 juni 2017
  8. ^ ”Motion 2004/05:K334 - Bidrag till politiska partier och valkandidater”. Sveriges Riksdag. http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GS02K334. 
  9. ^ LO-sekreterare gick med i sd Dagens Nyheter, 25 januari 2008
  10. ^ Medlemsantal åren 1899-2019
  11. ^ Kjellberg, Anders Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund, Department of Sociology, Lund University. Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility. Research Reports 2020:1
  12. ^ Kjellberg, Anders (2020)Den svenska modellen i en oviss tid. Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad – Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029. Stockholm: Arena Idé (som även innehåller en framtidsprognos)
  13. ^ ”Schibsted Sverige blir huvudägare i Aftonbladet”. LO. Arkiverad från originalet den 18 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110718080832/http://lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/657B81ADAE0A7F16C12575D60027D924. 
  14. ^ LO säljer aktier i Aftonbladet”. Svenska Dagbladet. 15 juni 2009. https://www.svd.se/lo-saljer-aktier-i-aftonbladet. Läst 5 juni 2011. 
  15. ^ "De fem värnen". LO.se. 14 februari 2014. Läst 17 januari 2020.
  16. ^ "Värnen mot marknaden". Arbetetsmarknad.se. Läst 17 januari 2020.
  17. ^ "De fackliga värnen – systemet som skyddar kollektivavtalet". IF Metall. 10 oktober 2019. Läst 2 februari 2020.
  18. ^ Johanna Wreder (7 januari 2020). ”LO-ordförande genom tiderna”. Arbetet. https://arbetet.se/2020/01/07/lo-ordforande-genom-tiderna/. 
  19. ^ Klas Palmqvist (8 oktober 2016). ”Statarsonen som blev LO-chef”. Östra Småland och Nyheterna. Arkiverad från originalet den 31 januari 2020. https://web.archive.org/web/20200131160914/https://www.ostrasmaland.se/feature/statarsonen-som-blev-lo-chef/. Läst 31 januari 2020. 
  20. ^ Näsman, Per; Holmberg, Sören; Ekengren Oscarsson, Henrik (9 september 2018). "SVT:s Vallokalsundersökning Riksdagsvalet 2018" (PDF). Sveriges Television. 22. Läst 24 oktober 2019.

Tryckta källorRedigera

  • Enskilda byråns handböcker. Fackliga organisationer - LO. Skrifter utgivna av Riksarkivet, 1402-4705 ; 10. Stockholm: Riksarkivet. 1999. Libris länk. ISBN 91-88366-43-X 

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera