Sören Holmberg

svensk statsvetare och valexpert

Sören Birger Holmberg, född 11 oktober 1943 i Falköpings församling, Skaraborgs län,[4] är en svensk statsvetare. Han är professor emeritus vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet (GU), och en av grundarna av SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Sören Holmberg
Född11 oktober 1943[1] (80 år)
Falköpings församling[1], Sverige
Medborgare iSverige[1]
SysselsättningStatsvetare[2], universitetslärare[3]
ArbetsgivareGöteborgs universitet
MakaBritt-Marie Mattsson
(g. 1976–)[1]
Redigera Wikidata

Holmberg är gift med journalisten och författaren Britt-Marie Mattsson.

Karriär redigera

Sören Holmberg blev 1991 professor i statsvetenskap, med särskild inriktning på valforskning, vid Göteborgs universitet. Han har forskat om valprocessen och dess roll i en representativ demokrati och därvid arbetat med att kartlägga och analysera väljarnas beteende och opinionsbildningen. Holmberg var en av grundarna av SOM-institutet 1986. Han har återkommande varit expertkommentator i Sveriges Television vid riksdagsvalen. Han har publicerat ett 80-tal rapporter, 17 SOM-volymer och 27 böcker.

2004 grundade Holmberg tillsammans med Bo Rothstein projektet The Quality of Government Institute (QoG-institutet) vid Göteborgs universitet. Quality of Government översätts på svenska till "samhällsstyrningens kvalitet".

År 2014 utnämndes Holmberg till hedersdoktor vid Åbo Akademi.[5]

Bibliografi i urval redigera

  • Riksdagen representerar svenska folket. Empiriska studier i representativ demokrati (Diss., Studentlitteratur, Lund 1974, 452 s)
  • Väljarna och kärnkraften (Liber Förlag, Stockholm 1977, tillsammans med Jörgen Westerståhl och Karl Branzén, 159 s)
  • Inom felmarginalen. En bok om politiska opinionsundersökningar (Liber Förlag, Stockholm 1980, tillsammans med Olof Petersson, 272 s)
  • Svenska väljare (Liber Förlag, Stockholm 1981, 432 s)
  • Kampen om kärnkraften. En bok om väljare, massmedier och folkomröstningen 1980 (Liber, Stockholm 1984, tillsammans med Kent Asp, 568 s)
  • Väljare i förändring (Liber Förlag, Stockholm 1984, 254 s)
  • Väljare och val i Sverige (Bonniers, Stockholm 1987, tillsammans med Mikael Gilljam, 328 s)
  • De folkvalda. En bok om riksdagsledamöterna och den representativa demokratin i Sverige (Bonniers, Stockholm 1988, tillsammans med Peter Esaiasson, 296 s)
  • The Political System Matters: Social Psychology and Voting Behavior in Sweden and the United States (Cambridge University Press, England 1988, tillsammans med Donald Granberg, 254 s)
  • Rött Blått Grönt. En bok om 1988 års riksdagsval (Bonniers, Stockholm 1990, tillsammans med Mikael Gilljam m.fl., 333 s)
  • Väljarna inför 90-talet (Norstedts Juridik, Stockholm 1993, tillsammans med Mikael Gilljam, 254 s)
  • Väljarnas val (Norstedts Juridik, Stockholm 1995, tillsammans med Mikael Gilljam, 206 s)
  • Representation from Above. Members of Parliament and Representative Democracy in Sweden (Dartmouth, Aldershot 1996, tillsammans med Peter Esaiasson, 360 s)
  • Ett knappt ja till EU. Väljarna och folkomröstningen 1994 (Norstedts Juridik, Stockholm 1996, tillsammans med Mikael Gilljam m.fl., 297 s.)
  • Sveriges Första Europaparlamentsval (Norstedts Juridik, Stockholm 1998, tillsammans med Mikael Gilljam, 98 s)
  • Opinionsmätningarna och demokratin (SNS Förlag, Stockholm 1998, tillsammans med Olof Petersson, 191 s)
  • Representativ demokrati. (Demokratiutredningens skrift nr 24, SOU 1999:64, Stockholm 1999, 69 s)
  • Premiär för personval (Forskningsrapporter utgivna av Rådet för utvärdering av 1998 års val, SOU 1999:92, Stockholm 1999, red. tillsammans med Tommy Möller, 382 s)
  • Policy Representation in Western Democracies (Oxford University Press, Oxford 1999, tillsammans med Warren Miller, Peter Esaiasson m.fl., 180 s)
  • Demokrati utan partier? (Demokratirådets rapport 2000, SNS-Förlag, Stockholm 2000, tillsammans med Olof Petersson, Lena Wängnerud m fl, 124 s)
  • Välja parti (Norstedts Juridik, Stockholm 2000, 212 s)
  • EuropaOpinionen (Statsvetenskapliga institutionen, Göteborg 2001, tillsammans med Per Hedberg, Henrik Oscarsson m fl, 262 s)
  • Demokrati utan ansvar (Demokratirådets rapport 2002, SNS-Förlag, Stockholm 2002, tillsammans med Olof Petersson m fl, 152 s)
  • Valu. Swedish Exit Polls (Sveriges Television, Stockholm, 2002, tillsammans med Hans Hernborn m fl, 60 s)
  • Valu. Sveriges Televisions vallokalsundersökningar (Sveriges Television, Stockholm, 2003, tillsammans med Hans Hernborn m fl, 71 s)
  • Väljare. Svenskt väljarbeteende under femtio år. (Norstedts Juridik, Stockholm 2004, tillsammans med Henrik Oscarsson, 328 s)
  • Kampen om euron (Statsvetenskapliga institutionen, Göteborg, 2004, red. tillsammans med Henrik Oscarsson, 484 s)
  • Barrling, Katarina; Holmberg, Sören, red (2018). Demokratins framtid. [Stockholm]: Sveriges riksdag. Libris kt4w80b9hl7d06fv. ISBN 9789188607645 

Utmärkelser redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d] Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund, 2020, Holmberg, Sören Birger, läst: 11 september 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, 1145605842, läst: 17 juli 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 17 december 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ Sveriges befolkning 2000: Holmberg, Sören Birger (1943-10-11) Försäkringskassan, uttag avseende 20001231 (2014)
  5. ^ Lundell, Anna-Karin (24 januari 2014). ”Sören Holmberg hedersdoktor vid Åbo Akademi”. Göteborgs universitet. Arkiverad från originalet den 28 september 2019. https://web.archive.org/web/20190928075422/https://www.gu.se/omuniversitetet/aktuellt/nyheter/detalj/soren-holmberg-hedersdoktor-vid-abo-akademi-.cid1201825. Läst 26 september 2019. 
  6. ^ ”Sören Holmberg”. Kungliga Hovstaterna. u.å.. Arkiverad från originalet den 7 december 2022. https://web.archive.org/web/20221207070854/https://www.kungahuset.se/sveriges-monarki/ordnar-och-medaljer/sok-ordens--och-medaljforlaningar/2004/2021-07-09-soren-holmberg. Läst 2 augusti 2022. 
  7. ^ ”Avtackning av tidigare ledamöter”. Riksdagsförvaltningen. 15 juni 2022. https://www.riksdagen.se/sv/aktuellt/2022/jun/15/avtackning-av-tidigare-ledamoter/. Läst 25 juli 2022. 

Externa länkar redigera