Öppna huvudmenyn

SverigeRedigera





 

Beräknad fördelning 1990 av medlemmar i Socialdemokraterna

  Direkta medlemmar i Socialdemokraterna (35 %)
  Indirekta medlemmar genom sitt medlemskap i LO (65 %)

LO:s kollektivanslutning av medlemmar till SocialdemokraternaRedigera

1889 bildades partiet Socialdemokraterna av fackföreningsrörelsen och fungerade till en början även som facklig centralorganisation fram till 1898 då LO bildades med stöd av socialdemokraterna.[a] Inledningsvis krävdes medlemskap i Socialdemokraterna för att vara med i facket.[2] Efter något år upphörde kravet och fackförbunden uppmanades[förtydliga] att istället kollektivansluta sina medlemmar.[2]

Kollektivanslutning nyttjades inom arbetarrörelsen i Sverige till och med år 1990 genom att olika LO-förbund och -klubbar anslöt sina medlemmar till Socialdemokraterna.

Kollektivanslutningarna medförde betydande inkomster för Socialdemokraterna[3] och systemet var under flera decennier föremål för kritik från andra partier och från LO-medlemmar som sympatiserade med andra partier.[källa behövs]

Kritikerna bland medlemmarna ville vara med i facket för att tillvarata sina intressen som arbetstagare, men var inte nödvändigtvis socialdemokratiska sympatisörer. Medlemskapet innebar dock att de via sin fackföreningsavgift betalade medlemsavgifter till Socialdemokraterna, och exempelvis att de kollektivanslutna fick medlemsmaterial hemskickat.

Avskaffandet 1990Redigera

Efter den långvariga kritiken beslutade Socialdemokraterna vid sin kongress 1987 att avskaffa kollektivanslutningen vid årsskiftet 1990/91.[1][3] Avskaffandet beräknades 1990 leda till att medlemsantalet i Socialdemokraterna skulle minska med 65 procent.[3]

Organisationsanslutningarna 1991Redigera

Många fackliga avdelningar inom LO (även kallade klubbar eller sektioner[4]), som tidigare hade kollektivanslutit sina medlemmar, valde vid avskaffandet att istället "organisationsansluta" sig så att avdelningen (en juridisk person) blev medlem i Socialdemokraterna[3], den så kallade "organisationsmodellen".[4] Genom det förfarandet kunde avdelningarna fortsätta att betala ungefär hälften av vad kollektivanslutningen kostade.[3]

Den princip som lagen lägger fast om den enskildes bestämmanderätt om partival och partitillhörighet är av sådan vikt, att den bör infogas bland de medborgerliga fri- och rättigheter som finns angivna i regeringsformens andra kapitel.
– Partiledarna Olof Johansson (C), Carl Bildt (M) och Bengt Westerberg (FP) i en gemensam motion 1991, "Frihet att välja politiskt parti", Motion 1990/91:K227[5]

Flera motioner lades i januari 1991 med förslag att medlemskap i en politisk organisation endast får ske genom en persons egen ansökan samt att fristående juridiska organisationer inte skulle kunna anslutas till ett politiskt parti.[3][5][6][4]

Frågan bereddes i Konstitutionsutskottet vilket resulterade i en hemställan att motionerna avslogs,[7] vilket vann bifall vid omröstning i riksdagen i maj 1991[8] och organisationsanslutningarna blev kvar.[9]

År 2005 visade en LO-mätning att en tredjedel av LO-medlemmarna sympatiserar med Socialdemokraterna.[källa behövs] I riksdagsvalet 2006 uppskattades att över 50% av LO-medlemmarna röstade på Socialdemokraterna.[källa behövs] I riksdagsvalet 2014 uppskattades att 53% röstade på Socialdemokraterna.[10]I riksdagsvalet 2018 uppskattades att 41% röstade på Socialdemokraterna.[11] I maj 2019 uppgav 32% av LO-medlemmarna att de avsåg rösta på Socialdemokraterna i Europaparlamentsvalet i Sverige 2019.[12]

Att andelen LO-medlemmar som röstar på S var över 50% användes länge för att legitimera det stora stödet LO ger till S.[13]

Ungdomsförbunds kollektivanslutning av medlemmar till moderpartierRedigera

Ett annat fall av kollektivanslutning sker i vissa av de politiska ungdomsförbunden, vars medlemmar automatiskt också ansluts till moderpartiet.

Övriga kollektivanslutningar eller organisationsanslutningarRedigera

Se ävenRedigera

FotnoterRedigera

AnmärkningarRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Nationalencyklopedins webbupplaga – kollektivanslutning
  2. ^ [a b] "Veckopanelen: – De kan inte kolla de stora elefanterna, men ska du starta en S-förening så är du illa ute!" (mp3) (Daniel Suhonen vid 51m44s), Kvartal, 2 mars 2019. Åtkomst den 3 mars 2019.
  3. ^ [a b c d e f] Gullan Lindblad, Per Stenmarck. "Villkor för anslutning till politiskt parti Motion 1990/91:K221", riksdagen.se. 25 januari 1991. Åtkomst den 30 april 2018.
  4. ^ [a b c] Ingvar Karlsson i Bengtsfors, Jan Hyttring. "Organisationsanslutningen till det socialdemokratiska partiet Motion 1990/91:K234", riksdagen.se. 25 januari 1991. Åtkomst den 1 maj 2018.
  5. ^ [a b] Olof Johansson, Carl Bildt, Bengt Westerberg. "Frihet att välja politiskt parti Motion 1990/91:K227", riksdagen.se. 25 januari 1991. Åtkomst den 1 maj 2018.
  6. ^ Hans Leghammar m fl. "Kollektivanslutningen och organisationsanslutningen till politiska partier Motion 1990/91:K233", riksdagen.se. 25 januari 1991. Åtkomst den 1 maj 2018.
  7. ^ "Kollektivanslutning och organisationsanslutning", Konstitutionsutskottets betänkande 1990/91:KU40, riksdagen.se, beslutat den 15 maj 1991. Åtkomst den 1 maj 2018.
  8. ^ "Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 1990/91:112 Onsdagen den 15 maj", riksdagen.se. Åtkomst den 1 maj 2018.
  9. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet bt-20160726
  10. ^ Lena Mellin. ”Det närmaste en krigsförklaring man kan komma”. Arkiverad från originalet den 25 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190225144451/https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/L0V13p/det-narmaste-en-krigsforklaring-man-kan-komma. Läst 28 februari 2019. , aftonbladet.se, 25 februari 2019.
  11. ^ Johanna Wreder. "Nya siffror: Så röstade LO-medlemmarna", arbetet.se, 12 september 2018. Åtkomst den 3 mars 2019.
  12. ^ Tomas Nordenskiöld. ”Löfvens ras hos LO-väljarna – SD går kraftigt framåt”. Arkiverad från originalet den 26 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190526153645/https://www.expressen.se/nyheter/eu-valet-2019/lofvens-ras-hos-lo-valjarna-sd-gar-kraftigt-framat/. Läst 26 maj 2019. , expressen.se, 23 maj 2019.
  13. ^ Tomas Nordenskiöld, Cecilia Anderberg. ”SD för första gången ikapp S bland LO-medlemmar”. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191023204714/https://www.expressen.se/nyheter/sd-for-forsta-gangen-ikapp-s-bland-lo-medlemmar/. Läst 26 oktober 2019.  Expressen, 22 oktober 2019.