Hotell- och restaurangfacket

	Hotell- och restaurarangfacket
	HRF
Information
Ordförande	Malin Ackholt
Vice ordförande	Pim van Dorpel
Historia
Grundat	1918
Land	Sverige
Huvudkontor	Olof Palmes gata 31 Stockholm
Antal medlemmar	29 711 (2013)
Huvudorganisation	Landsorganisationen, LO. Anslutning 1932.
Internationell samordning	IUL/IUF/UITA (internationellt), EFFAT (europeisk samordning)
Övrigt
Webbplats	www.hrf.net
Förbundstidning	Hotellrevyn. Stockholm: Hotell och restaurang facket. 2007-. Libris 10631717

Hotell- och restaurarangfacket (även Hotell och Restaurang Facket) (HRF) bildades 1918 och är ett fackförbund inom LO.

Organiserade yrkesgrupper redigera

Förbundet organiserar drygt 50 000 anställda på hotell, restauranger, barer, kasinon, konditorier, flygplatser, bingo- och bowlinghallar, konferens-, turism- och nöjesparksanläggningar. Medlemmarna finns inom många olika yrken: servitris, servitör, kallskänka, kock, restaurangbiträde, städare, receptionist, portier, croupier, vaktmästare, garderobiär, skidlärare, skoterförare, isbyggare, hundspannsförare, dörrvaktmästare, baderska, liftskötare, bingoutropare, uthyrare och björnskötare.

Historia redigera

Sporadiska förbundsbildningar förekom kring sekelskiftet såsom Sverige-Norges ganymedförening, Sveriges allmänna kypareförening, Sveriges kypareförbund och Svenska köksföreningen. Men i slutet av 1910-talet hade de alla upphört och kvar fanns endast spridda lokala organisationer. Behovet av ett landsomfattande förbund blev allt större.

1918 bildades Sverges hotell- och restaurangpersonals förbund på initiativ av Göteborgs hotell- och restaurangpersonals förening samt Kamratklubben Servitörerna, Stockholm och Svenska servitörsförbundet, Helsingborg. Från starten hade förbundet 413 medlemmar och till ordförande valdes Erik Wintzell.
1919 HRF första strid var när 22 servitörer hade blivit svartlistade av arbetsgivarna i Stockholm. Sverges hotell- och restaurangpersonals förbund grep in och arbetsgivarna backade.
1920 Facket drev igenom att man inte får dra "glaspengar" av servitörernas lön, det vill säga dra av på lönen om de krossar glas och porslin och det första kollektivavtalet tecknades.
1923 Spritförbud slog hårt mot branschen och tvingade facket att gå med på löneminskning. Facket förlorade stora delar av sin medlemskår.
1932 Förbundet gick in i LO.
1938 En stor konflikt varade i två månader då arbetsgivaren lockoutade alla medlemmar. Men facket fick ner arbetstiden och högre lön.
1942 inrättades en erkänd arbetslöshetskassa.
1950 hade förbundet 163 avdelningar med totalt 22085 medlemmar.
1955 Dricksen togs bort på restauranger. I stället skulle servitörer och servitriser få lön.
1961 bytte man namn till Hotell- och restauranganställdas förbund.
1980 hade förbundet 29618 medlemmar, varav 6049 män och 23569 kvinnor. ^[2]
1996 åter namnbyte. Nu till Hotell- och restaurangfacket.
1997 hade förbundet 61 334 medlemmar, vilket var medlemsrekord.
2005 drogs antalet lokala kontor ner och förbundet delades in i fem storregioner.
2007 lämnade många förbundet på grund av den höjda a-kasseavgift som den borgerliga regeringen genomfört och medlemsantalet minskade till 46 043 vid utgången av året.
2007 Man nådde framgång i avtalsrörelsen.
2007 Facket kritiserades för blockaden av en salladsbar i Göteborg som ägdes av en småföretagare.

Referenser redigera

Noter redigera

^ Pejer, Mats. ”Medlemstappet fortsätter neråt”. Arbetet 2014 (1): sid. 10.
^ Nordin, Rune (1981). Den fackliga arbetarrörelsen. 1, Uppkomst och utveckling (1. uppl.). Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 256335. ISBN 91-518-1470-6 (inb.)

Tryckta källor redigera

Welander Lars-Olof, red (1999). Enskilda byråns handböcker. Fackliga organisationer - LO. Skrifter utgivna av Riksarkivet, 1402-4705 ; 10. Stockholm: Riksarkivet. Libris 2625630. ISBN 91-88366-43-X
Nygren Hans, red (1973). Steg för steg, 1945-1973: en krönika i text och bild om den svenska fackföreningsrörelsens utveckling under efterkrigstiden. Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 7406349. ISBN 91-518-0705-X

Vidare läsning redigera

Ekberg, Kerstin (2006). Striden i Stenkyrka: en facklig prövning (2. uppl.). Stockholm: Hjalmarson & Högberg. Libris 10207577. ISBN 91-7224-035-0
Jarnhammar, Lennart (2005). Kampen bakom svängdörrarna: historien om Hotell och restaurang facket. Stockholm: Hotell och restaurang facket (HRF). Libris 9896592. ISBN 91-973453-5-0
Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (De svenska fackförbundens och centralorganisationernas medlemsutveckling sedan slutet av 1800-talet) (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2 (uppdaterad 2018). Lund: Department of Sociology, Lund University. (om medlemsutvecklingen i bland annat Hotell och Restaurangfacket och dess föregångare)
Kjellberg, Anders (2020) Den svenska modellen i en oviss tid. Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad – Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029". Stockholm: Arena Idé 2020. ISBN 978-91-985542-5-0 (medlemsutvecklingen i bland annat HRF)
Lantz, Sture W., 1898-. - Vi serverar : Hotell- och restauranganställdas organisationskrönika / Sture W. Lantz, Sigvard Nyström. - 1968-

Externa länkar redigera

Hotell och Restaurang Facket – officiell webbplats

[1] Pejer, Mats. ”Medlemstappet fortsätter neråt”. Arbetet 2014 (1): sid. 10.

[2] Nordin, Rune (1981). Den fackliga arbetarrörelsen. 1, Uppkomst och utveckling (1. uppl.). Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 256335. ISBN 91-518-1470-6 (inb.)

[1]

[2]