Kotka

stad i landskapet Kymmenedalen i Finland
För andra betydelser, se Kotka (olika betydelser).

Kotka är en stad vid Finska vikens norra kust i landskapet Kymmenedalen i Finland med stadsrättigheter sedan år 1879. Folkmängden i Kotka stad uppgår till 51 241 invånare och den totala arealen utgörs av 949,78 km² varav 272,01 km² landområden. Kustlinjens längd är cirka 170 km. Staden genomflyts av Kymmene älv, och gränsar i väster till Pyttis kommun, i norr till Kouvola stad och i öster till Fredrikshamns stad.

Kotka
Kotka (finska)
Kommun
Kotka stads vapen
Land Finland Finland
Landskap Kymmenedalen
Ekonomisk region Kotka-Fredrikshamn
Admin. centrum Kotka centraltätort
Area 949,78 km² (2016-01-01)[1]
 - land 272,01 km²
 - vatten 677,77 km²
Folkmängd 51 241 (2021-12-31)[2]
 - män 25 539 (2020-12-31)[2]
 - kvinnor 26 129 (2020-12-31)[2]
Befolkningstäthet 188,38 invånare/km²[2][1]
Politik    
 - Kommundir. Esa Sirviö
 - Kommunfullm.
ordf.
Pasi Hirvonen (Saml)
 - Kommunstyr.
ordf.
Sami Virtanen (SDP)
Kommunkod 285
Geonames 650950
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga:
 
96 %
1 %
3 %
Admin. data  
- Landskapsförb. Kymmenedalens förbund
- Regioncentrum Kotka-Fredrikshamnsregionens RCP-område[3]
- Magistrat Magistraten i Sydöstra Finland, Kotka enhet[4]
- Skattebyrå Sydöstra Finlands Skattebyrå, Kotka kontor[5].
- Nödcentral Kuopio nödcentral[6]
- Räddningsverk Räddningsverket i Kymmenedalen[7]
Läge 60°28′00″N 26°56′30″Ö / 60.46667°N 26.94167°Ö / 60.46667; 26.94167
Kotka stads läge
Kotka stads läge
Kotka stads läge
Webbplats: www.kotka.fi
Kotka från ovan.

Kotkas språkliga status är enspråkig finsk, men staden utgör en så kallad språkö med en liten svenskspråkig minoritet om drygt 500 personer.[8]

Kotka ingår i Kotka-Fredrikshamns ekonomiska region.

Historia redigera

Fram till 1902 var det officiella språket i Kotka svenska, varefter stadsförvaltningen godkändes som tvåspråkig, då även finskspråkiga arbetare blivit invalda. Tack vare arbetarrörelsen och storstrejken 1905 fick den finskspråkiga majoriteten utökade rättigheter. År 1906 blev stadens officiella språk finska.[9]

På ön Hovinsaari innanför Kotka ö anlades kungsgården Kymmenegård år 1350, och gav namn åt det tidigare länet Kymmenegårds län. Bland dess innehavare märks Bo Jonsson Grip, Vadstena kloster och efter 1629 ätten Wrangel.[10] Kymmene älvs laxfiske var av stor betydelse för kungsgården, och älven är än idag södra Finlands främsta laxälv. Ett sågverk, det första i Kymmenedalen, anlades år 1563[11] vid Högforsen.

Namnet Kotka kommer från Kotka ö, där staden grundades, vid Kymmene älvs mynning. Namnet är belagt sedan 1500-talet.[12]

Med freden i Åbo 1743 drogs gränsen mellan Sverige och Ryssland vid Strömfors, drygt trettio kilometer väster om Kotka. Sedan hela Finland avträtts till Ryssland genom freden i Fredrikshamn 1809 återförenades Gamla Finland (inklusive bland annat Kexholms län, Nyslott och Sordavala) år 1812 med Storfurstendömet Finland.

Det fanns på 1700-talet ryska kustfästningar på det ställe där Kotka centrum nu ligger. Ännu i dag finns rester av befästningarna kvar på Kotka ö och i omgivningarna, bland annat vid Svensksund, där det 1940 restes ett monument över 1790 års svenska seger mot Ryssland i det andra sjöslaget vid Svensksund.[11] En viktig del i befästningsverket var den cirkelformade sjöfästningen Fort Slava på den lilla ön Kukouri. Som en förberedelse för nästa krig med Sverige förstärktes befästningarna 1790−1803 av Katarina den stora.[11] De blev hårt åtgångna av brittiskt bombardemang under Krimkriget.

En hamn anlades 1872, vilken numera är Finlands viktigaste exporthamn.[11] Tillgången på timmer, flottad på Kymmene älv, lämpade sig för trä- och massaindustri. En stor inflyttning från Norge skedde från 1872 till nybyggda sågverk. Bland de norska immigranternas ättlingar återfinns flera sedermera kända finländare, däribland systrarna Valtonen, kända som Harmony Sisters, och deras kusinbarn president Martti Ahtisaari, vilka härstammar från norrmannen Julius Adolfsen,[13] född i Tistedal i Östfold (ungefär en mil från gränsen till Dalsland).

Den 21 maj 1878 beslöt kejserliga senaten för storfurstendömet Finland att det skulle grundas en stad på Kotka ö. Kotka fick sina stadsrättigheter 16 juli 1879[14]. År 1890 stod Kotkabanan med anslutning i Kouvola till finlands järnvägsnät klar. Närheten till Viborg och Sankt Petersburg bidrog starkt till stadens utveckling. Kotka fick en internationell prägel med inflyttade också från Ryssland, Estland, Tyskland och Sverige.

Staden utsattes för omfattande sovjetiska luftangrepp under både vinterkriget och fortsättningskriget.

Förlusten av Viborg i Parisfreden 1947 ledde till att betydelsen av Kotka hamn ökade ytterligare. Vid årsskiftet 1976/1977 sammanslogs Karhula köping och Kymmene kommun med Kotka stad. Dessförinnan hade skärgårdskommunen Aspö införlivats med staden 1 januari 1974.[15][16]

 
Aspö kommuns vapen (till Kotka 1974).
 
Kymmene kommuns vapen (till Kotka 1977).
 
Karhula köpings vapen (till Kotka 1977).

Geografi redigera

Tätorter redigera

Vid tätortsavgränsningen den 31 december 2014 fanns det två tätorter i Kotka stad.[17]

Nr Tätort Folkmängd
1 Kotka centraltätort (del av) 52 594
2 Halla-Tiutinen 345

Centralorten är i fet stil.

Övriga geografiska namn redigera

Här finns bland annat byarna Helilä (föråldrat svenskt namn: Heligby)[18], Marby (finska Marinkylä)[19], Mussalö (finska Mussalo), bergknallen Norjanvuori (föråldrat svenskt namn: Norska berget), samt öarna Kuutsalo (föråldrat svenskt namn: Kutsalö), Mussalö (finska Mussalo), Rankö (finska Rankki) och Aspö (finska Haapasaari).

Politik redigera

Mandatfördelning i Kotka stad, valen 1976–2021 redigera

ValårVFSDPGRÖNÖVRSAFCLFPSFPKDSAMLGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19761127131214
1127314
5977,7
19801028121314
1028314
5975,3
19847224121113
722413
5171,9
1988723321114
723314
5168,3
1992823611111
823611
5170,3
1996921411114
921414
5157,5
20009174221214
917414
5152,0
20049183311214
9183314
5156,0
3516
20088164421214
8164414
5158,7
3120
201210124811213
10124813
5155,8
3120
20177166611212
7166612
5153,6
3120
202151641111112
51641112
5147,7
3120
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Vänorter redigera

Kotka har tio vänorter:[20]

Dessutom har Kotka samarbetsavtal med Sankt Petersburg och med stadsdelen Põhja-Tallinn samt utbildningsrelaterat samarbete med utbildningsinstitut i Sankt Petersburg, Viborg och Tallinn.

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

I Kotka finns Finlands största exporthamn på ön Mussalö. Betydande industriföretag i Kotka är:

Utbildning redigera

I Kotka stad verkar tjugo finskspråkiga grundskolor, varav femton är skolor med lägre årskurser, fyra skolor med högre årskurser och en enhetlig grundskola med årskurserna 1–9. Utöver dessa skolor finns här bland annat två finskspråkiga gymnasier, ett vuxengymnasium och ett yrkesinstitut. Svenskspråkig grundskole- och gymnasieutbildning bedrivs i privat regi av Kotka Svenska Samskolas garantiförening som upprätthåller Kotka Svenska Samskola. I staden finns även ett svenskspråkigt daghem med förskola.[21]

Demografi redigera

 
Kotkas svenskspråkiga befolkning har minskat från 16 % på 1890-talet till idag omkring 1 %.

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Kotka stad 1975–2020[22]
ÅrFolkmängd
1975
  
62 273
1980
  
60 752
1985
  
58 956
1990
  
56 634
1995
  
55 903
2000
  
54 846
2005
  
54 838
2010
  
54 824
2015
  
54 319
2020
  
51 668
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Språk redigera

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl. Språk med färre än 50 talare har räknats ihop för att minska tabellens storlek.[23][24]

Språk Talare 2022-12-31
Antal Andel (%)
Hela befolkningen 50 617 100,0
Inhemska språk totalt 45 805 90,5
Finska 45 319 89,5
Svenska 484 1,0
Samiska 2 0,0
Främmande språk totalt 4 812 9,5
Ryska 2 478 4,9
Estniska 338 0,7
Arabiska 198 0,4
Engelska 189 0,4
Kurdiska 129 0,3
Persiska 112 0,2
Annat språk 99 0,2
Turkiska 95 0,2
Albanska 90 0,2
Thailändska 86 0,2
Somaliska 71 0,1
Kinesiska 70 0,1
Spanska 64 0,1
Burmesiska 55 0,1
Språk med färre än 50 talare men fler än 10 608 1,2
Språk med färre än 10 talare 130 0,3
Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.







 
  Finska (89,5 %)
  Svenska (1,0 %)
  Samiska (0,0 %)
  Främmande språk (9,5 %)

Kultur redigera

Sevärdheter redigera

  • I Kotka finns ett Maretarium, som är ett unikt akvarium med fiskar som förekommer i finska vatten.
  • Maritimcentret Vellamo som innefattar Finlands sjöhistoriska museum och Kymmenedalens museum
  • En klassisk sevärdhet är Langinkoski kejserliga fiskestuga i Langinkoski där flera ryska tsarer med följe tillbringade fridfulla semesterdagar med laxfiske.
  • En betydande sevärdhet sommartid är Kotkas prisbelönta parker. Sapokka vattenpark är ett unikt område där vatten, klippor och stenar, växter och ljus bildar en helhet. Dessutom kan nämnas en örtträdgård inrymd i redutten Kotka, den strama välskötta Sibeliusparken, samt den stora centralparken i engelsk stil omkring den ortodoxa Sankt Nikolaus kyrka.
  • För historiskt intresserade är det intressant att bekanta sig med resterna av Svensksunds sjöfästning.
  • Sankt Nikolaus kyrka byggdes 1799–1801 efter ritningar av Sankt Petersburgs amiralitetsarkitekt Jakov Perrin. Högst upp på berget ovanför Sapokka finns resterna av ett 1700-talstorn som fungerade som fyr och utsiktstorn under slaget vid Svensksund. Gustav III skall ha följt slaget härifrån. Det finns en markerad promenad, "Katarinastigen", där man kan bekanta sig med resterna av Svensksunds sjöfästning. Promenaden utgår från Sapokka och har kartor och förklarande texter vid ruinerna.
  • För den arkitekturintresserade är ett besök i stadsdelen Bärnäs ett måste. Området byggdes huvudsakligen på 1930-talet efter den berömda finska arkitekten Alvar Aaltos planer. Det är ett internationellt sett viktigt område där bostadshus, affärer och fabriksbyggnader bildar en helhet. Sunila sulfatmassabruk som byggdes år 1936 rankades en gång som världens vackraste fabriksbyggnad.
  • Den centrala esplanaden Keskuskatu (svenska: Centralgatan) innehåller ett stort antal statyer av framstående inhemska och utländska konstnärer. Bilder finns på stadens webbplats.
  • I juli firas Kotka havsdagar, en festival som lockar stora folkmassor och omfattar kultur, motorbåts- och roddtävlingar samt olika musikevenemang. Var tredje år arrangeras en träbåtsmässa i samband med havsdagarna.

Idrott redigera

Kotka är en basket- och fotbollsstad. Korgbollslagen KTP på herrsidan och Peli-Karhut på damsidan hör till de absolut bästa i Finland. I staden finns ishockeylaget Titaanit, som spelade i Mestis (näst högsta divisionen) i två säsonger åren 2007–2009. Fotbollslaget FC KooTeePee spelar i Ettan.

Kända personer från Kotka redigera

  • Leo Kauppi, amerikafinländsk brottare, sångare och sångtextförfattare
  • Jukka Ahti, amerikafinländsk sångare, sångtextförfattare och skådespelare
  • Tuija Lindström, finlandssvensk fotograf och konstnär
  • Teemu Pukki, finländsk fotbollsspelare

Källor redigera

  • Kotka stads webbplats (finska) (engelska) (ryska) Läst 7 april 2016. (Basfakta om staden har hämtats från denna webbplats!)

Noter redigera

  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023. 
  3. ^ Alueluokitukset, Statistikcentralens webbplats Arkiverad 3 december 2013 hämtat från the Wayback Machine. (finska) Läst 7 april 2016.
  4. ^ Magistraterna, Kotka enhet Arkiverad 15 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. (finska) Läst 7 april 2016.
  5. ^ Skattebyråerna (sökfunktion) Arkiverad 22 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. (svenska) Läst 7 april 2016.
  6. ^ Kommunförteckning, Nödcentralsverket (pdf-format) Arkiverad 21 augusti 2019 hämtat från the Wayback Machine. (finska) Läst 7 april 2016.
  7. ^ Räddningsverkets webbplats Arkiverad 19 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. (finska) Läst 7 april 2016.
  8. ^ Svenska Finlands folktings rapport Finlandssvenskarna 2012, issu.com Läst 7 april 2016.
  9. ^ Tidskriften Språkbruk 4/2005, läst den 7 april 2016
  10. ^ Kymmenegård i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
  11. ^ [a b c d] Kotka i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
  12. ^ Lars Huldén m.fl.. ”Kotka Kymmene, Karelen, senare Kotka” (på svenska). Svenska litteratursällskapet i Finland. http://bebyggelsenamn.sls.fi/bebyggelsenamn/2747/kotka-kotka/. Läst 7 april 2016. 
  13. ^ Julius Marenius Adolfsen, geni.com (engelska) Läst 7 april 2016.
  14. ^ Tietoa Kotkasta, Kotka stad Arkiverad 2 augusti 2015 hämtat från the Wayback Machine. (finska) Läst 7 april 2016.
  15. ^ ”Historia, Kotkan synty ja kasvu” (på finska). Kotka stads webbplats. Arkiverad från originalet den 7 april 2016. https://web.archive.org/web/20160407030028/http://www.kotka.fi/tietoa_kotkasta/historia. Läst 7 april 2016. 
  16. ^ (på finska och svenska) (  PDF) Kommuner och kommunbaserade indelningar 2015. Finlands officiella statistik. Helsingfors: Statistikcentralen. 2015. sid. 65 (70 i pdf:en). ISBN 978–952–244–528–5. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/103646/yksk28_201500_2015_net.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 11 april 2023 
  17. ^ ”Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön 31.12.2014”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190822185112/http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_026_201400.px/?rxid=d5d1dfc9-4ada-4865-a2f8-54d689444681. Läst 7 april 2016. 
  18. ^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=find&qfind=Heligby. Läst 10 juni 2018. 
  19. ^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. sid. M. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=abc&b=M. Läst 11 november 2017. 
  20. ^ Kansainvälinen toiminta, Kotka stads webbplats Arkiverad 22 augusti 2019 hämtat från the Wayback Machine. (finska) Läst 7 april 2016.
  21. ^ ”Koulutus ja opiskelu” (på finska). Kotka stads webbplats. Arkiverad från originalet den 12 april 2016. https://web.archive.org/web/20160412130117/http://www.kotka.fi/asukkaalle/koulutus_ja_opiskelu. Läst 7 april 2016. 
  22. ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 23 mars 2023. 
  23. ^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023. 
  24. ^ ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023. 

Externa länkar redigera