Öppna huvudmenyn

Olofströms kommun

kommun i Blekinge län, Sverige

Olofströms kommun är en kommun i Blekinge län. Centralort är Olofström.

Olofströms kommun
Kommun
Olofström station.JPG
Olofströms järnvägsstation
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapBlekinge
LänBlekinge län
CentralortOlofström
Inrättad1 januari 1971[1]
Anställda1 280 ()[2]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal413,42 kvadratkilometer ()[3]
- därav land389,76 kvadratkilometer[3]
- därav vatten23,66 kvadratkilometer[3]
Folkmängd13 511 ()[4]
Bef.täthet34,66 inv./km² (land)
Läge
Olofström Municipality in Blekinge County.png
Kommunen i länet.
Koordinater56°16′00″N 14°32′00″E / 56.266666666667°N 14.533333333333°Ö / 56.266666666667; 14.533333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsBlekinge domkrets (–)
Sölvesborgs domsaga (–)
Koder
Kommunkod1060[5]
Org.nummer212000-0811[6]
GeoNames2687061
Redigera Wikidata

Kommunen är Blekinges enda inlandskommun. Den gränsar till Osby, Kristianstads, Bromölla, Sölvesborgs, Karlshamns, Tingsryds och Älmhults kommun

Kommunen är omgiven av vatten med hundratals sjöar. Den största sjön är Halen som är ett populärt ställe för kanotning och bad. Olofströms kommun är känt för sitt fiske på Kronofiske Harasjömåla som har ungefär 75 000 besökare om året. Naturen är också en stor tillgång.

Administrativ historikRedigera

 
Volvo-fabriken i Olofström.
 
Högloftsstugan var vanlig i Blekinge så sent som på 1800-talet men är nu mycket sällynt. Bilden visar Kyrkhultsstugan som idag finns på Skansen.

Kommunens område motsvarar socknarna: Jämshög och Kyrkhult, båda i Listers härad. Av dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 Jämshögs landskommun varur Kyrkhults landskommun utbröts 16 oktober 1863.

Olofströms köping bildades 1941 genom en utbrytning ur Jämshögs landskommun.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

1967 uppgick Jämshögs och Kyrkhults landskommuner i köpingen. Olofströms kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom ombildning av Olofströms köping. [7]

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Listers och Sölvesborgs domsaga, från 1975 benämnd Sölvesborgs domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Blekinge domsaga.[8]

KommunvapnetRedigera

Blasonering: I fält av guld en stolpvis ställd svart smideshammare, omgiven av elva i cirkel ordnade svarta rundlar.

Olofströms köpings kommunfullmäktige beslöt på sammanträde den 30 aug 1949 att godkänna ett av de förslag till vapen som riksheraldikerämbetet (Riksarkivet) föreslagit för köpingen. Vapnet fastställdes av Kungl Maj:t den 10 augusti 1950.

Även de båda landskommunerna Jämshög och Kyrkhult hade vapen, fastställda 1947 respektive 1940, var giltighet dock upphörde 1967 i samband med sammanläggningen med den dåvarande Olofströms köping.

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Olofströms kommun 1810–2015
År Invånare
1810
  
5 637
1820
  
6 562
1830
  
7 690
1840
  
8 411
1850
  
9 268
1860
  
10 038
1870
  
10 048
1880
  
10 777
1890
  
10 572
1900
  
10 803
1910
  
10 527
1920
  
10 398
1930
  
9 600
1940
  
10 934
1950
  
11 512
1960
  
13 841
1970
  
17 565
1980
  
15 630
1990
  
15 054
2000
  
14 005
2010
  
12 988
2015
  
13 170
Källa: Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid och DDB UMU.
  • All statistik baserar sig på dagens kommungräns.

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 3 461, eller 26,56 % av befolkningen (hela befolkningen: 13 031 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 980, eller 21,85 % av befolkningen (hela befolkningen: 13 637 den 31 december 2002).[9]

Utrikes föddaRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Olofströms kommun 13 031 personer. Av dessa var 2 761 personer (21,2 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[10]

IndelningarRedigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

 
Distrikt (socknar) inom Olofströms kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[11]:

År 2015 fanns fortfarande samma församlingar än i årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.

Tätorter i kommunenRedigera

Kommunen har fem tätorter med uppgifter från 2015.


NrTät- och småorterFolkmängd
1 Olofström 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal7 526
2 Jämshög 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal1 612
3 Kyrkhult &&&&&&&&&&&&0980.&&&&&0980
4 Vilshult &&&&&&&&&&&&0303.&&&&&0303
5 Gränum &&&&&&&&&&&&0223.&&&&&0223

PolitikRedigera

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande S Jan Björkman
Förste vice ordförande S Annika Sjöstedt
Andre vice ordförande M Marianne Eriksson

Källa:[12]

KommunstyrelseRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande S Sara Rudolfsson
Förste vice ordförande S Kjell-Åke Karlsson
Andre vice ordförande C Rolf Jönsson

Källa:[13]

Kommunala nämnderRedigera

Nämnd Ordförande 2018-2022 Förste vice ordförande Andre vice ordförande
Byggnadsnämnden S Pirjo Veteli KD Thommy Svensson C Mats Sigfridsson
Krisledningsnämnden S Sara Rudolfsson S Kjell-Åke Karlsson C Rolf Jönsson
Kultur- och fritidsnämnden S Patrik Sjöstedt S Linda Rehn C Maj Lindström
Socialnämnden S Miroslav Milurovic S Yvonne Andreasson M Patrik Krupa
Utbildningsnämnden S Michael Henriksson S Johnny Andreasson C Rolf Jönsson
Valnämnden S Håkan Björkman S Britt-Marie Rosén C Per-Arne Håkansson

Källa:[14]

Lista över kommunstyrelsens ordförandeRedigera

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Stig Janzon 1982 31 december 1999[15] Socialdemokraterna
  Margaretha Olsson 2000 10 september 2012[16] Socialdemokraterna
  Sara Rudolfsson 10 september 2012-Sommaren 2019[17] Socialdemokraterna
  Morgan Bengtsson Sommaren 2019-[18] Socialdemokraterna

Politiska styren i Olofströms kommunRedigera

År Partier
1994 - 1998[19] S
1999 - 2002[19][20] S
2003 - 2006[19] S V
2007 - 2018[19] S
2019 -[19] S V KD

Mandatfördelning i Olofströms kommun valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPSDHCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19702218514
221854
4189,0
37
197322110413
2211043
4191,2
36
197632510425
32510425
4989,3
43
19793278515
327855
4987,9
3712
19823288226
3288226
4988,3
3613
198532715526
3275526
4985,6
3415
198832826424
32826424
4982,5
3019
1991425115436
4255436
4980,8
2920
1994527214325
52724325
4981,1
2920
199872334345
72334345
4974,95
2920
2002620141143
62041143
4976,37
2720
2006425125435
42525435
4977,10
2821
2010425145235
42545235
4978,81
2821
2014325175125
3257525
4980,34
3019
201832111725
32111725
4981,62
2722
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

För valresultat äldre än 1970, se respektive tidigare kommun; Olofströms köping, Kyrkhults landskommun eller Jämshögs landskommun.

Partiers starkaste valdistrikt vid kommunalvalet 2018Redigera

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Ekeryd 59,94 % 42,56 %
SDPetrefors 23,43 % 21,78 %
C Kyrkhult-Hemsjö 19,89 % 13,97 %
M Brännaregården-Gränum norra 10,56 % 8,98 %
V Vilboken-Vilshult 7,41 % 5,77 %
KD Kyrkhult-Hemsjö 5,66 % 4,26 %
FP Oredslund 2,19 % 1,47 %
MP Vilboken-Vilshult 2,92 % 1,02 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

VänorterRedigera

BibliografiRedigera

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7
  2. ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läst: 21 juli 2019
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
  4. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2019, Statistiska centralbyrån, 20 augusti 2019
  5. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4
  6. ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Domsagohistorik Karlshamns tingsrätt
  9. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)
  10. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
  11. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  12. ^ ”Kommunfullmäktige - Protokoll”. Olofströms kommun. https://s3-eu-west-1.amazonaws.com/static.wm3.se/sites/202/media/242302_105583_READONLY.PDF?1542103833. Läst 30 november 2018. 
  13. ^ ”Kommunfullmäktige - Protokoll”. Olofströms kommun. https://s3-eu-west-1.amazonaws.com/static.wm3.se/sites/202/media/251490_KF_2018-11-26_protokoll.pdf?1544018265. Läst 30 november 2018. 
  14. ^ ”Kommunfullmäktige - Protokoll”. Olofströms kommun. https://s3-eu-west-1.amazonaws.com/static.wm3.se/sites/202/media/251490_KF_2018-11-26_protokoll.pdf?1544018265. Läst 30 november 2018. 
  15. ^ ”Stig Janzon lämnar Olofström”. Sydöstran. 12 maj 2004. http://www.sydostran.se/olofstrom/stig-janzon-lamnar-olofstrom/. Läst 29 november 2017. 
  16. ^ ””Barnen viktigaste frågan””. Sveriges Television. 10 september 2012. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/tar-over-efter-margaretha-olsson. Läst 29 november 2017. 
  17. ^ ”Kommunalråd”. Olofströms kommun. http://olofstrom.se/kommunalrad. Läst 29 november 2017. 
  18. ^ http://www.blt.se/olofstrom/maktkampen-i-olofstrom-avgors-i-kvall-170-medlemmar-ska-saga-sitt/
  19. ^ [a b c d e] Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014
  20. ^ Socialdemokraterna styrde i minoritet.

Externa länkarRedigera