Helge å

vattendrag i Skåne, Sverige

Helge å, ibland Helgeån, är Skånes största vattendrag. Åns källflöden finns i det myrrika urbergsområdet på sydsvenska höglandet i trakten av Rydaholm i Jönköpings län och sjön Femlingen i Kronobergs län. Helge å rinner ut i HanöbuktenSkånes östkust.[1]

Helge å
Vattendrag
Bro över Helge å i Broby med Östra Broby kyrka i bakgrunden
Land Sverige Sverige
Landskap Skåne
Bifloder
 - vänster Almaån
 - höger Bivarödsån
Källa Rydaholm
Mynning Hanöbukten
 - läge Gropahålet
 - höjdläge m ö.h.
Bredd 0,1 km
Flodbäcken 4 749 km²
Vattenföring
 - medel 46 /s
GeoNames 2706818
Helge å vid Nyehusen
Mynning (Gropahålet)
För vattendrag med snarlika namn, se även Helgeån.

Hydrologiska data och biologiska faktaRedigera

Den totala längden är knappt 200 kilometer och hela fallhöjden är ungefär 160 meter. Totala avrinningsområdet har en yta av 4 749 km² och årsmedelflödet är cirka 46 m³/s med stora naturliga variationer i vattenföring över året.[2]

I de södra delarna finns stora våtmarksområden som hyser ett rikt fågelliv. Vid Kristianstad finns biosfärområdet Kristianstads vattenrike. Inom avrinningsområdet finns 14 större sjöar och 16 vattendrag utpekade som nationellt eller regionalt värdefulla. Det finns även 64 Natura 2000-områden varav 14 har bildats på grund av sina höga naturvärden i vattnet.[3]

Helgeån i SmålandRedigera

Helge å är ett större vattendrag. Avrinningsområdet börjar söder om Värnamo. Därifrån rinner Helgeån genom myrrika marker och når den största sjön i avrinningsområdet Möckeln. Sen gör ån båge åt väster innan den rinner in i Skåne strax söder om Delary.

Norrut rinner Helge å i ett skogslandskap, vilket ger åns bruna färg, som beror på humusämnen som lakas ut från skogsmark, hyggen och myrar i norr. I norra Skåne i Osby och Östra Göinge kommun har landskapet samma karaktär av skogslandskap.

Helgeå inom SkåneRedigera

Helgeå är inom Skåne 14 mil lång med en fallhöjd på 136 m och är Skånes största vattendrag. Antalet sjöar och vattendrag som mynnar ut i ån är stort. Halva sträckan har avverkats då Helgeå rinner genom Osbysjön. Resten av sträckan ned till Hanöbukten kan vattenflödet i Helgeå regleras. Uppströms Torsebro ansluter biflödena Bivarödsån och Almaån, varav den senare är störst och avvattnar Finjasjön, sydväst om Hässleholm. Före utloppet i Hanöbukten rinner ån också genom några mindre sjöar, varav Araslövssjön och Hammarsjön är de största. AV Helgeås totala avrinningsområde (dräneringsområde) kommer det största bidraget från området söder om Osbysjön. Nederbördsområdet för Genastorp kraftverk är 2138 km² och för Torsebro 3673 km². Denna stora skillnad beror på alla biflöden, där de största Bivarödsån och Almaån totalt bidrar med 1146 km2.

I de nedre delarna av avrinningsområdet, från Torsebro till havet, utgörs omgivningen av ett jordbrukslandskap med stor näringstillgång och bitvis kalkrikt slättlandskap. Här rinner ån långsamt och har liten fallhöjd . Flera mindre åar rinner ner från Linderödsåsen och Nävlingeåsen, och ansluter till Helge å. Vinne å, Vramsån och Mjöån är några exempel.

Norr om Kristianstad vidgar sig Helge å och bildar Araslövssjön, och söder om staden ligger Hammarsjön. Råbelövssjön ansluter via en kanal som mynnar i Kristianstads centrum.

Förr fanns två mindre sjöar, Svarte sjö och Yngsjön, längs ån söder om staden, men dessa dikades ut och är idag torrlagda. Ån mynnade ursprungligen i Åhus, men i samband med en dikning vid högvatten 1785 skapades det nya utloppet vid Gropahålet.

NaturvärdenRedigera

Hela flodområdet är väldigt artrikt med avseende på fisk. Möckelnområdet är nationellt särskilt värdefullt vatten med naturvärdesklass 1. I tillflödet till Möckeln finns Vedåsa naturreservat. Den höga naturvärdesklassen sträcker sig ned i huvudfåran, med biflöden, så långt som till mynningen i havet. Undantaget är en sträcka mellan Genastorp och Knislinge där kunskap ännu saknas. I den skånska delen har nationellt särskilt värdefulla vatten pekats ut i Skeingesjön och i ett område som sträcker sig från Helgeåns inflöde i Skeingesjön och vidare till Osbysjön. Helge ås huvudfåra omges i det här området av våtmarker som har pekats ut som nationellt skyddsvärda inom våtmarksinventeringen. Naturreservat finns vid Hörlinge ängar och reservatsbildning pågår på fler håll. Längst i söder finns Kristianstad vattenrike.

VattenkraftverkRedigera

De 15 vattenkraftverken i ån hade en kapacitet på 34 MW och levererade ungefär 128,7 GWh 2013. 80 procent av den el som produceras i skånska vattenkraftverk kommer från Helgeåns nio kraftverk.[4] 6 av kraftverken i Helgeån ligger i Småland. Ett av dem ligger i Kristianstads kommun, vid Torsebro. Totalt uppgår vattenkraftproduktionen i Kristianstad kommun till cirka 25 GWh (25 miljoner kWh) årligen.

Helgeån efter Osbysjön är fullt utbyggd. Tillsammans producerar kraftverken genomsnittligt 110 MWh under ett normalår och har en maximal effekt på ungefär 28 MW. Kraftverken i Helgeå kan regleras som två verk ett för sträckan Genastorp – Knislinge, som alltid har samma vattenföring, och ett i Torsebro. Bivarödsån och Almaån påverkar Torsebro, vars vattenföring kan bli avsevärt mycket större än de övrigas. Verket är utbyggt för maximalt 70 m³/s medan de övriga kraftverken bara kan ta wmot 40 och 50 m³/s. Vattenföringen genom Genastorp styr flödet i kraftverken nedströms. Torsebro har en annan situation. Vattnet rinner från Genastorp till Torsebro på cirka 2,5 timmar.[5]

Nr Kraftverk Byggår Ombyggt Effekt Medelproduktion Fallhöjd Medelvattenföring m³/s Raserat
1 Torsebro 1909 6,4 MW[3] 25 GWh[3] 10,5 38[6]
2 Knislinge 1925 1,1MW[6] 4 GWh[6] 3,5 m

4,2[6] efter ombyggnad

27[6]
3 Emsfors 2008-2012[7] 1,9 MW 8 GWh[6] 5,8[6] 27[6]
4 Nöbbelöv 4,4 MW[3] 16 GWh[6] 10,7[6] 26[6]
5 Broby 1956 3,6 MW[3] 15 GWh[3] 9,0[6] 25[6]
6 Njura 2,92 MW[3] 8,5 GWh[6] 5,5[6] 24[6]
7 Östanå före 1932 1,92MW 7,5GWH[6] 6,4[6] 23[6]
8 Genastorp 1969 7 MW[3] 24 GWh[3] 16,3[6] 23[6]
9 Hästberga 1953[8] 1,7(före dammbrott)[8] 9,5 GWh[8] 10 m[8] 2010 Dammras
10 Kimmelsbygd
11 Delary 1,7[3] 7,5 GWh[3] 13 m .
12 Fredriksfors
13 Gustavsfors
14 Diö
15 Gemla

DammolyckaRedigera

Ur Slutrapport RO 2011:01 Dammbrott, Hästberga, Hässleholms kommun, Skåne län, den 7 november 2010.

Söndagen den 7 november 2010, cirka kl. 12.55, brast dammen vid kraftstationen i Hästberga i Helge å, belägen cirka 10 km väster om Osby i Skåne. De utströmmande vattenmassorna forsade ut och svämmade över Helge å. Ingen människa skadades, men de materiella skadorna på fastigheter, en bro och vägpartier nedströms dammen blev betydande. Dammen var en så kallad fyllningsdamm eller gravitationsdamm grundlagd på sandig eller grusig morän. Möjligen kan det ha funnits fast berg under delar av dammen. Dammens tätkärna bestod av träspont och kiselgur med en huvudsaklig stödfyllning av sandigt stenigt grus med viss inblandning av moränmaterial. Under åren 1958–1959 höjdes dammen med två meter utan att basen för denna ökades. Stabiliteten för dammen var inte tillfredsställande. I en fördjupad dammsäkerhetsutvärdering (FDU) daterad den 1 februari 2010 påpekades en rad svagheter hos dammen. Ett antal åtgärder föreslogs. Inga av dessa åtgärder hade genomförts före dammbrottet. Driftstillsyner och regelbundna kontroller av dammen hade inte heller utförts på ett korrekt sätt. Den myndighetstillsyn som har till syfte att upprätthålla dammsäkerheten hade inte lyckats fånga upp bristerna i dammägarens egenkontroll. Anläggningens el- och kontrollutrustning försörjdes med elkraft från ett 110 V likströmssystem. Alla automatiska säkerhets-, skydds- och övervakningsfunktioner såväl automatikfunktioner för vattennivåreglering och dämningsskyddsfunktion som avbördningssystemet var beroende av att detta 110 V-system fungerade. En felsignal för onormal spänning i likströmssystemet inkom den 3 november 2010. Felsignalen berodde med stor sannolikhet på att det uppstått fel i systemets likriktare. Larmad personal från kraftföretaget begav sig inte till anläggningen för att på plats bedöma läget och behovet av eventuella åtgärder för att upprätthålla dammsäkerheten. Dammbrottet skedde som ett resultat av att vattnet ovanför dammen kunde stiga okontrollerat tills det rann över dammkrönet. Detta ledde i sin tur till omfattande erosion såväl mellan dammkropp och kraftstation som på krönet, vilket medförde att hela dammen till sist kollapsade. Olyckan orsakades av brister i företagets ledning, styrning och uppföljning av verksamheten, vilket ledde till att larm om problem med mera i kraftstationen inte följdes upp med resultat att det uppdämda vattnet tilläts stiga okontrollerat till överdämning med dammbrott som följd. Bidragande har varit att anläggningen inte fått uppgraderingar, underhåll och tillsyn i tillräcklig omfattning[9]

Brittedals Kraftproduktion AB fälldes i domstol för allmänfarlig vårdslöshet, framkallande av fara samt miljöbrott efter dammkollapsen 2010. Företaget överklagade inte den fällande domen.[10] Företaget överklagade inte domen och betalade 1,5 miljoner kronor i företagsbot.[8]

Kort om Hästberga vattenkraftverkRedigera

Hästberga invigdes 9 maj 1953. Anläggningen i Hästberga hade en fallhöjd på 10 meter och en effekt på 1,7 MW samt ett vattenflöde på 20 kubikmeter per sekund. Den årliga medelproduktionen var 9 – 9,5 GWh. Vattenrika år producerades nästan 12 GWh. Torrår kunde produktionen vara bara hälften 6,5 GWh. Andelsföreningen Brittedals Kraftverk hade sedan 1924 ett mindre kraftverk i Almaån. Kraftverket i Brittedal inte räckte till för att försörja alla kunder med el. På 1940-talet planerades ett nytt och större kraftverk vid Hästberga. Projektering av kraftverket utförde P Johanssons Ingenjörsbyrå i Växjö. Under nästan 60 år producerade Hästberga el för Hästveda samhälle med omnejd. På grund av ett fel i kraftverkets styrsystem råkade dammen ut för en överdämning som resulterade i att dammen brast den 7 november 2010. Brittedals Kraftproduktion AB, ägare till kraftverket vid haveriet, beslöt att sälja kraftverksfastigheten Hovgården 1:17 med tillhörande fallrätter. I november 2016 blev Watten i Sverige AB ägare till fastigheten och fallrätterna. Watten i Sveriges avsikt är att återställa och bygga upp kraftverksdammen och ett nytt kraftverk.[8]

HistoriaRedigera

1026 inföll slaget vid Helgeå, då Knut den store av Danmark besegrade den svenske kungen Anund Jakob och den norske kungen Olav Haraldsson.

Helgeån har haft mycket stor betydelse i såväl förhistorisk tid för lokalisering av boplatser. Som exempel kan nämnas områder med hällkistor i Göteryds församling nära Delary. Under medeltiden och nyare tid har ån varit kraftkälla för kvarnar, sågar, järnbruk, pappersbruk och Torsebro krutbruk. Under 1900-talet var åns kraftverk av betydelse då Skåne elektrifierades.

MiljöproblemRedigera

På 1960-talet var ån mycket föroreningsbelastad med tre pappersbruk utmed ån: Delary, Östanå och Broby. Mängder av död fisk påträffades i Helge å under 1960-talet eftersom Broby Industri låtit sitt avloppsvatten rinna rakt ut i ån. Även andra förorenade industrier fanns utmed ån. Det var då tidvis problem med syreförbrukande utsläpp som orsakade fiskdöd. Vattenkvaliteten var dålig och även miljögifter fanns som bland annat påverkade utterbeståndet. Ett resultat av detta var att malen (Siluris Glanis) dog ut i delar av flodområdet. Den har nu blivit återinplanterad med gott resultat.

Hanöbuktens fiskeproblemRedigera

Problemen med fiskdöd och fisksjukdomar som stora sår finns inte bara i Östersjön. Problemen finns i Danmark vid den jylländska västkusten. Men Hanöbukten tycks vara värst drabbad och här kan brunt vatten från Helge å spela en roll. Paradoxalt nog tycks åtgärderna mot försurningen i våra sjöar förvärra situationen. Det bruna vattnet har gjort att fiskarna flytt.[11]

ReferenserRedigera

  1. ^ ”Helgeån 2011, med långtidsdiagram 1973–2011. Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån”. 25 maj 2012. Arkiverad från originalet den 17 september 2017. https://web.archive.org/web/20170917200705/http://www.lansstyrelsen.se/kronoberg/SiteCollectionDocuments/Sv/miljo-och-klimat/tillstandet-i-miljon/regionala-program/sotvatten/samordnad-recipientkontroll/Helgean_2011.pdf. Läst 17 september 2017. 
  2. ^ Bergström, Sten (maj 1993). SVERIGES HYDROLOGI -grundläggande hydrologiska förhållanden Sten Bergström. sid. 67. Libris länk 
  3. ^ [a b c d e f g h i j k] ”Del 20 Åtgärdsplan för Helge å avrinningsområde”. Vattenmyndigheterna Länstyrelserna Kronoberg/Skåne. ?. https://www.vattenmyndigheterna.se/download/18.7da99fd316a5925e298348ee/1559715720930/%C3%85tg%C3%A4rdsplan%20f%C3%B6r%20Helge%20%C3%A5%20avrinningsomr%C3%A5de.pdf. Läst 25 oktober 2020. 
  4. ^ ”Förnybar el”. Kristianstad kommun. ?. https://www.kristianstad.se/sv/bygga-bo-och-miljo/energi-uppvarmning-och-komfortkyla/fornybar-el/. Läst 24 oktober. 
  5. ^ ”Driftoptimering av vattenkraftverken i Helgeå”. Examensarbete Chalmers tekniska högskola. http://www.math.chalmers.se/~mipat/LATEX/PetraHugosson.pdf. Läst 24 oktober 2020. 
  6. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u] ”Driftoptimering av vattenkraftverken i Helgeå”. Chalmers tekniska högskola. http://www.math.chalmers.se/~mipat/LATEX/PetraHugosson.pdf. Läst 27 oktober 2020. 
  7. ^ ”Emsfors vattenkraftverk åter i drift efter totalupprustning”. Eon. 20 december 2012. https://via.tt.se/pressmeddelande/emsfors-vattenkraftverk-ater-i-drift-efter-totalupprustning?publisherId=1035173&releaseId=1171613. Läst 24 oktober 2020. 
  8. ^ [a b c d e f] ”Årsredovisning 2016”. Brittedals Elnät Ekonomisk Förening. ?. https://s3-eu-west-1.amazonaws.com/static.wm3.se/sites/508/media/206597_arsredovisning-2016-brittedal.pdf?1522074674. Läst 27 februari. 
  9. ^ ”https://www.havkom.se/assets/reports/Swedish/RO2011_01”. Statens haverikommission. 20 november 2011. https://www.havkom.se/assets/reports/Swedish/RO2011_01.pdf. Läst 25 oktober 2020. 
  10. ^ ”Brittedal överklagar inte haveridom”. Kristianstadbladet. 20 december 2016. https://www.kristianstadsbladet.se/hassleholm/brittedal-overklagar-inte-haveridom. Läst 25 oktober 2020. 
  11. ^ ”Brunt vatten påverkar fiskdöd i Östersjön”. SVT Nyheter. 28 juni 2013. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/inget-enskilt-utslapp-bakom-fiskdod. Läst 25 oktober 2020. 

Externa länkarRedigera