Den här artikeln handlar om insjön Immeln. För tätorten Immeln, se Immeln (tätort).

Immeln är en sjö i Kristianstads kommun, Osby kommun och Östra Göinge kommun i Skåne och ingår i Skräbeåns huvudavrinningsområde. Sjön är 28 meter djup, har en yta på 22,4 kvadratkilometer och befinner sig 81,1 meter över havet. Sjön avvattnas via Lillån till Holjeån genom Ivösjön och slutligen till Östersjön genom Skräbeån. Vid provfiske har bland annat abborre, braxen, gers och gädda fångats i sjön.[6]

Immeln
Insjö
Immeln juli 2019 sedd från Mjönäs båtbrygga
Immeln juli 2019 sedd från Mjönäs båtbrygga
Geografiskt läge
LandSverige Sverige
LänSkåne län
KommunKristianstads kommun
Osby kommun
Östra Göinge kommun
LandskapSkåne
SockenVånga socken
Koordinater 
  WGS 8456°16′15″N 14°19′30″Ö / 56.27081°N 14.32510°Ö / 56.27081; 14.32510 (Immeln)
  SWEREF 99 TM6236425, 458203
Mått
Areal22,4 km² [1]
Höjd81,1 m ö.h. [2]
Strandlinje92,6 km [2]
Medeldjup7,2 m [1]
Maxdjup28 m [1]
Volym160 649 000 m³ [1]
Flöden
Huvudavrinnings­områdeSkräbeåns huvudavrinningsområde (87000)
UtflödeSkräbeån
Utflöde (lokalt namn)Alltidhultsån
VattendragsID­ (VDRID)621291-141708
GeoNames2703774
Status[1]
Ekologisk status God
Kemisk status (exkl. kvicksilver) God
   Miljöproblem[2]
Försurning Ja
Övergödning Nej
Miljögifter (exkl. kvicksilver) Nej
Främmande arter Ja
Morfologiska förändringar Ja
KällaVISS (SE624180-141251)
Övrigt
SjöID624180-141251
ID vattenförekomstSE624180-141251
Vattenytans ID (VYID)623907-140830
VattendistriktVattenmyndigheten Södra Östersjön (SE4)
Limnisk ekoregionSödra Sveriges, Skånes och Blekinges kust samt del av Öland.
Delavrinningsområde
Delavrinning ID (AROID)624206-141214
NamnUtloppet av Immeln
Areal93,37 km²
Vattenytor23,59 km²
Sjöprocent25,27 %
Ackumulerad areal uppströms275 km²
Biflödesordning1
UtflödeSkräbeån (Alltidhultsån)
VattendragsID (VDRID)621291-141708
Avstånd till havet48 km
Medelhöjd99 m ö.h.
Område nedströms624206-141285
Källor[3][4][5]

Vid Immeln ligger samhällena Immeln, Breanäs, Mjönäs. Den är Skånes tredje största sjö.[7] Sjön har sitt utlopp genom Edre ström i nordost och här finns en fördämning där avrinningen kan regleras. Sjön omnämns i litteraturen av bland annat Harry Martinson.

Natur redigera

Immeln är näringsfattig och dess stränder är ofta blockrika och kantade av skog[8]. Här finns gott om öar varav vissa är fågelskyddsområden. Några av de större öarna är: Tjärön, Vejlön och Högön. Vattenväxten sjönöt fanns i Immeln till i början av 1900-talet (Ranviken i närheten av Breanäs) och i sjön finns en nedströmslekande öring som kallas Immelnöring[9]. Ett fåtal exemplar av röd näckros växer i sjön. 1974 skedde den sista kända fångsten av mal i sjön[10]. I östra delen av sjön finns naturreservatet Brotorpet. Norr om Immeln ligger Nytebodaskogen, ett naturreservat med gammal barrskog. Skogen i reservatet har drabbats hårt av skadeinsekter.

Historia redigera

Sjön är utsatt på Gerhard Buhrmanns skånekarta[11] från 1684 som immel siö. Det förekommer att namnet tidigare stavats med ett extra "e" (Immelen)[12]. Idag säger man ibland "Immelsjön" för att skilja sjön från samhället med samma namn. Carl Hårleman lade 1750 fram ett förslag om en kanalförbindelse från smålandsgränsen via Helge å och över Immeln ned till Kristianstad. 1753 lät han trycka sitt förslag, som dock aldrig kom att vinna något gehör.[13]

1844 lades ett förslag om sjösänkning av Immeln för att vinna jordbruksmark. Långa processer följde men någon sjösänkning kom aldrig till stånd. I början av 1900-talet kom förnyade försök som inte heller denna gång ledde till några resultat.[14]

1885 invigdes Kristianstad-Immelns Järnväg vilket ledde till att strandägarna runt sjön bildade ett ångbåtsbolag Immelns Ångslups AB för trafik på sjön. Mestadels pråmtrafik med timmer och ved men det bedrevs även persontrafik. Sedan Sölvesborg–Olofström–Älmhults Järnväg invigts minskade dock passagerarunderlaget och 1926 lades trafiken ned. Pråmfarten över sjön fortsatte dock, fram till 1930-talet med sten från Rörvik till Immelns station och med ved fram till 1946 då de sista pråmarna sänktes i viken vid Dönaberga. Harry Martinsons föräldrar var bosatta i Nyteboda vid Immeln där fadern var handlare och sjön skildras av honom i Nässlorna blomma under namnet Elmen.[15]

Friluftsliv redigera

Genom sjön går en kanotled som går över i sjöarna Filkesjön, Raslången och Halen. Kanotuthyrning finns i tätorten Immeln, i Olofström samt vid Brotorpet, norra delen av immelnsjön.

Delavrinningsområde redigera

Immeln ingår i delavrinningsområde (624206-141214) som SMHI kallar för Utloppet av Immeln. Medelhöjden är 99 meter över havet och ytan är 93,37 kvadratkilometer. Räknas de 13 avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 275 kvadratkilometer. Avrinningsområdets utflöde Skräbeån (Alltidhultsån) mynnar i havet.[5] Avrinningsområdet består mestadels av skog (64 %). Avrinningsområdet har 23,59 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 25,2 %. Bebyggelsen i området täcker en yta av 0,6 kvadratkilometer eller 1 % av avrinningsområdet.[4]

Fisk redigera

Vid provfiske har följande fisk fångats i sjön:[6]

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ [a b c d] ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012. 
  2. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  3. ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  4. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  5. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  6. ^ [a b] ”Fångst arter förekomst” (Sökmotor). SLU. http://aquarapport.slu.se/default.aspx?ID=3. Läst 7 oktober 2012. 
  7. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 maj 2008. https://web.archive.org/web/20080522035840/http://www.kristianstad.se/sv/Kristianstads-kommun/Miljo-Energi-Djur/Vatten--avlopp/Sjoar-och-vattendrag/Sjoar/. Läst 12 december 2008. 
  8. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 juli 2007. https://archive.is/20070702200131/http://www.m.lst.se/m/Om_Lanet/Naturguiden/Kristianstad/24._Immeln_och_Raslangen.htm. Läst 11 december 2008. 
  9. ^ http://www.m.lst.se/NR/rdonlyres/48205F69-8BD4-470D-8B12-A404FA73AFF8/118210/N17.pdf[död länk]
  10. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100826110642/https://www.fiskeriverket.se/service/publikationer/avslutadeserier/tidigareutgavor/fivsoinf19953.4.5994f41e110b6bbe5b68000865.html. Läst 26 januari 2009. 
  11. ^ http://62.20.57.210/kra/bilder/galleri/kb1.pdf[död länk]
  12. ^ https://runeberg.org/bygder/0414.html
  13. ^ Sveriges inre vattenvägar band I s. 95.
  14. ^ Sveriges inre vattenvägar band I s. 96.
  15. ^ Sveriges inre vattenvägar band I s. 96-106.

Externa länkar redigera