Töre församling

historisk församling i Luleå stift

Töre församling var en församling i Norra Norrbottens kontrakt i Luleå stift. Församlingen ligger i Kalix kommun i Norrbottens län och ingick i Kalix pastorat. Församlingen uppgick 2018 i Kalix församling.[2]

Töre församling
Före detta församling
LandSverige
KommunKalix kommun
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftLuleå stift
PastoratKalix pastorat
Bildad7 april 1899
 av del avNederkalix församling
Upphörd31 december 2017
Uppgått iKalix församling
Medlemmar1 628 (80 %) ()[1]
Folkmängd2 041 ()[1]
Upphov tillTöre distrikt
Karta
Töre församlings läge i Norrbottens län.
Töre församlings läge
i Norrbottens län.
Töre församlings läge
i Norrbottens län.
Koordinat65°54′54″N 22°39′17″Ö / 65.915130555556°N 22.654661111111°Ö / 65.915130555556; 22.654661111111
UtsträckningSCB:s kartsök
Koder, länkar
Församlingskod251402 ()
Pastoratskod110701
KyrkoarkivSE/HLA/1010217
Redigera Wikidata

Administrativ historik redigera

Enligt beslut den 7 april 1899 förordnades att västra området av Nederkalix församling skulle, efter vissa villkor blivit uppfyllda, avskiljas till en egen församling och pastorat. Området omfattade hemmanen eller byarna Bjumisträsk, Bondersbyn eller Bondeborg, Bredträsksund med Kamlungeträsk, Flakaträsk västra, Gallbergsträsk, Kamlunge, Kosjärv, Stora Lappträsk eller Bredviksudden, Lappvik, Långfors, Marieberg eller Långsel, Siknäs, Småträsk, Sören, Tjälfors, Törböle, Töre, Veniksel, Västanfors, Yttermorjärv, Övermorjärv, Bredfors, Grundforsbäcken, Hataträsk, Holmselet, Idbäcken, Lagaträsk, Mjöträsk, Moåtjälen, Rånön, Bergön, Småsel och Tjäruträsk jämte åtskilliga lägenheter, holmar och skär. Enligt beslut den 26 mars 1909 trädde förändringen i kraft 1 maj 1909 och Töre församling bildade då en egen församling och eget pastorat.[3] Den 1 januari 1924 (enligt beslut den 28 mars 1923) utbröts Töre församling ut ur Nederkalix landskommun för att bilda Töre landskommun, samtidigt som Töre socken blev en särskild jordebokssocken, utbruten ur Nederkalix jordebokssocken.[4]

Töre församling var mellan 1 januari 1929 (enligt beslut den 28 oktober 1927)[4] och 1 juli 1991 indelad i två kyrkobokföringsdistrikt: Töre kbfd (251201, från 1967 251402) och Morjärvs kbfd (251202, från 1967 251403).[5]

Den 1 januari 2018 upphörde Töre församling genom att den uppgick i Kalix församling.[2]

Pastorat redigera

  • 1 maj 1909 till 2014: eget pastorat
  • 1 januari 2014-31 december 2017: Kalix pastorat.[6]

Areal redigera

Töre församling omfattade den 1 januari 1911 en areal av 890,70 kvadratkilometer, varav 832,80 kvadratkilometer land,[3] och den 1 januari 1952 fortfarande samma areal.[7] Båda dessa arealsiffror var baserade på Generalstabskartan i skala 1:100 000 över Norrbottens län upprättad 1876-1897.[3][7] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1954 omfattade församlingen den 1 januari 1961 en areal av 925,07 km², varav 869,33 km² land.[8] Töre församling omfattade den 1 januari 1986 en areal av 925,1 km², varav 869,3 km² land.[9]

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Töre församling 1910–2015[10][11][12][13][14][15][16]
ÅrFolkmängd
1910
  
4 413
1915
  
4 312
1920
  
4 475
1925
  
4 556
1930
  
4 544
1935
  
4 792
1940
  
4 977
1945
  
5 210
1950
  
5 109
1955
  
4 840
1960
  
4 496
1965
  
3 681
1970
  
3 055
1975
  
2 887
1980
  
3 031
1985
  
2 900
1990
  
2 847
1995
  
2 791
2000
  
2 529
2005
  
2 354
2010
  
2 160
2015
  
2 032
Anm: För åren 1910 samt 1920-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952.
1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1960, 1965 och 1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
För åren 1915, 1925 samt 1975-2015: befolkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
Sedan 1 januari 2016 sker inte folkbokföring per församling och därmed kan det hända att vissa personer inte ingår i församlingens folkmängd då de är skrivna på de fiktiva fastigheten På kommunen skriven som inte delas upp på församlingsnivå då de inte kunnat folkbokföras på en särskild befintlig fastighet. Den totala befolkningen i Sveriges församlingar är därför lägre än hela rikets befolkning.

Series pastorum redigera

Listan är inkomplett.

Ämbetstid Namn Levnadstid Övrigt
1918–1956 Leo Otto Ekmark[17] 1886–?

Kyrkor redigera

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2014 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  3. ^ [a b c] (  PDF) Folkräkningen den 31 december 1910, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1914. sid. 6* 124-125. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1910_1.pdf. Läst 8 april 2018 
  4. ^ [a b] (  PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 120-121 & 262. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 8 april 2018  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  6. ^ ”Kyrkliga indelningar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/kyrkliga-indelningar/. Läst 31 december 2022. 
  7. ^ [a b] (  PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 4* & 121. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 8 april 2018  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ (  PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 61 & 206. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 8 april 2018 
  9. ^ (  PDF) Folk- och bostadsräkningen 1985 Del 2, Folkmängd och samboende. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1988. sid. 443-444. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1985_2.pdf. Läst 19 april 2018  Arkiverad 9 april 2018 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230122632/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/digitaliserat---statistik-efter-serie/. Läst 8 april 2018. 
  11. ^ (  PDF) Folkmängd 31 dec 1950–1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976. Sveriges officiella statistik. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. https://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%c3%a4ngd%201950-1975%20l%c3%a4n,%20kommuner%20och%20f%c3%b6rsamlingar%20(SOS)/Befolkning-Folkmangd-1950-1975-lan-kommuner-forsamlingar.pdf. Läst 8 april 2018 
  12. ^ ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822113519/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 8 april 2018. 
  13. ^ ”Folk- och bostadsräkningen 1965–1990”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822145518/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folk--och-bostadsrakningen-1965-1990/. Läst 8 april 2018. 
  14. ^ (  PDF) Befolkningsstatistik 1995, Del 1: Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1996. sid. 118. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Befolkningsstatistik%20Del%201-2%20Folkm%c3%a4ngden%20och%20dess%20f%c3%b6r%c3%a4ndringar%20och%20flyttningar%20(SOS)%201991-2001/Befolkningsstatistik-1995-1-Folkmangden-och-dess-forandringar.pdf. Läst 8 april 2018 
  15. ^ Statistiska centralbyrån - Folkmängd per församling 2000-12-31 enligt 2001-01-01:s indelning (XLS-fil)
  16. ^ ”Befolkning per församling”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/befolkning-per-forsamling/. Läst 8 april 2018. 
  17. ^ Ekmark, Leo O i Vem är det 1963