Nederkalix socken ligger i Norrbotten och är sedan 1971 en del av Kalix kommun och motsvarar från 2016 Nederkalix distrikt.

Nederkalix socken
Socken
LandSverige
LandskapNorrbotten
KommunKalix kommun
Bildad
Area985 kvadratkilometer
Upphov tillNederkalix landskommun
Nederkalix församling
MotsvararNederkalix distrikt
TingslagKalix domsagas tingslag (–)
Nederkalix tingslag (–)
Karta
Nederkalix sockens läge i Norrbottens län.
Nederkalix sockens läge i Norrbottens län.
Nederkalix sockens läge i Norrbottens län.
Koordinater65°51′14″N 23°07′56″Ö / 65.85388889°N 23.13222222°Ö / 65.85388889; 23.13222222

Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod0184
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Nederkalix distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal var den 1 januari 1961 985,05 km², varav 933,59 km² land.[1] År 2000 fanns här 15 551 invånare.[2] Tätorterna Påläng, Nyborg, Rolfs, Gammelgården, Bredviken, Risögrund, Karlsborg, Båtskärsnäs och Sangis samt tätorten och kyrkbyn Kalix med sockenkyrkan Kalix kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik redigera

Nederkalix socken bildades på 1400-talet som en utbrytning ur Luleå socken under namnet Kalix socken. 1637 bildades Överkalix socken och 1644 ändrades namnet till det nuvarande.

1960 överfördes ön Malören (areal 0,21 km², varav allt land) till socknen från Nedertorneå socken.[1]

Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Nederkalix församling och för de borgerliga frågorna till Nederkalix landskommun. 1 maj 1909 utbröts Töre församling och Töre landskommun utbröts 1924. Landskommunen ombildades 1971 till Kalix kommun.[2] Församlingen uppgick 2018 i Kalix församling[3].

1 januari 2016 inrättades distrikten Nederkalix och Töre, med samma omfattning som församlingarna hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Norrbotten. De indelta soldaterna tillhörde Norrbottens regemente.[4]

Geografi redigera

Nederkalix socken ligger vid kusten kring Kalix älv och har viss skärgård. Socknen har dalgångsbygd utmed vattendragen och vid kusten och är i övrigt en myr- och sjörik skogsbygd med höjder som i Svartberget i norr når 413 meter över havet.[5][6][7]

Fornlämningar redigera

Här har man hittat cirka 70 boplatser från stenåldern, några stensättningar och landets två nordligaste gravhögar från vikingatiden. Fångstgropar har påträffats, liksom labyrinter i skärgården.[5][6][8][9]

Namnet redigera

Namnet tillkom efter delningen 1644 och betyder ”den längre ner i älvdalen liggande delen av Kalix” där Kalix är det äldre sockennamnet som fått sitt namn från älven. Älvnamnet Kalixälven är en försvenskning av det samiska namnet Gáláseatnu vars förled antingen innehåller gállit, 'vada' eller gálus, 'sval'.[6][10]

Namnet skrevs vid folkräkningen 1890 och 1900 Neder-Kalix socken och vid folkräkningen 1910 Nederkalix socken.[11]

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Nederkalix socken 1750–1990
ÅrFolkmängd
1750
  
1 655
1760
  
1 934
1769
  
2 494
1780
  
2 800
1790
  
2 825
1800
  
3 140
1810
  
3 473
1820
  
3 910
1830
  
4 384
1840
  
4 961
1850
  
6 012
1860
  
6 969
1870
  
7 522
1880
  
9 419
1890
  
11 090
1900
  
12 946
1910
  
10 952
1920
  
11 987
1930
  
13 460
1940
  
14 467
1950
  
14 903
1960
  
15 182
1970
  
15 157
1980
  
16 568
1990
  
16 394
Anm: Tabellen inkluderar Töre fram till 1900. Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet.

Språk och etnicitet redigera

Nedanstående siffror är tagna från SCB:s folkräkning 1900 och visar inte medborgarskap utan de som SCB ansåg vara av ”finsk, svensk eller lapsk stam”.[12] Siffrorna för 1805-1855 är Tabellverkets statistik och avser endast den samiska befolkningen.[13]

Årtal Svenskar Finnar Samer Totalt
1805 6
1810 13
1815 7
1820 0
1825 17
1830 27
1835 27
1840 18
1845 15
1850 10
1855 13
1860 6 919 17 33 6 969
1870 7 474 18 30 7 522
1880 9 392 6 21 9 419
1890 10 854 199 37 11 090
1900 12 694 241 11 12 946

Bilder redigera

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1965-09-30. sid. 61. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014  Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Nederkalix socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  6. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  7. ^ Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Nederkalix socken
  8. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Nederkalix socken
  9. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Nederkalix socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  10. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 
  11. ^ Från SCB:s folkräkningar Arkiverad 8 september 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ SCB Folkräkningen 1900 tredje delen Arkiverad 19 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. sida 38 i pdf:en
  13. ^ ”Tabellverket 1749-1859”. Umeå universitet. http://rystad.ddb.umu.se:8080/Tabellverket/Tabverk. Läst 12 april 2023. 
  14. ^ ”Kalixbilder”. www.kalixbilder.se. http://www.kalixbilder.se/pic_show.php?no=2204. Läst 1 oktober 2020. 

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera