Hedemora kommun

kommun i Dalarnas län, Sverige
(Omdirigerad från Hedemora kommunvapen)

Hedemora kommun är en kommun i Dalarnas län, med Hedemora som centralort.

Hedemora kommun
Kommun
Hedemora kommunhus
Hedemora kommunhus
Hedemora vapen.svg
Vapensköld för Hedemora kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Dalarnas län
Landskap Dalarna
Domsaga Falu domsaga
Läge 60°17′0″N 15°59′0″Ö / 60.28333°N 15.98333°Ö / 60.28333; 15.98333
Centralort Hedemora
Areal 928,81 km² (2015-01-01)[1]
126:e största (av 290)
 - land 834,75 km²
 - vatten 94,06 km²
Folkmängd 15 550 (2018-03-31)[2]
153:e största (av 290)
Befolkningstäthet 18,63 invånare/km²[2][1]
183:e högsta (av 290)
GeoNames 2706981
Kommunkod 2083
Tätortsgrad (%) 70 (2015)[4]
Antal anställda 1 625 ()[3]
Hedemora Municipality in Dalarna County.png
Webbplats: www.hedemora.se
Lantmäteriets kommunavgränsning
Dalälven, sedd från riksväg 70 mellan Avesta och Hedemora.

Hedemora kommun gränsar till kommunerna Smedjebacken, Säter, Falun, Avesta, Hofors (Gävleborgs län) och Norberg (Västmanlands län).

Dalälven flyter genom Hedemora kommun och Badelundaåsen har sin sträckning igenom kommunen.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Garpenberg, Hedemora och Husby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området låg också Hedemora stad från 1446 som 1863 bildade en stadskommun.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Garpenbergs landskommun i Hedemora landskommun medan Hedemora stad och Husby landskommun förblev opåverkade.

1967 uppgick landskommunerna Hedemora och Husby i Hedemora stad. Hedemora kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Hedemora stad.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Hedemora domsaga och den ingår sedan 2001 i Falu domsaga.[6]

KommunvapnetRedigera

Blasonering: I fält av silver en grön gran.

Vapenbilden går tillbaka ett sigill från 1589. Det fastställdes 1943. Efter kommunbildningen registrerades vapnet i PRV år 1974. De övriga ingående enheterna hade också vapen, vars giltighet upphörde.

På kommungränsskyltarna finns idag två grafiska varianter av kommunvapnet. På de gamla skyltarna, som kommunerna själva fick ansvar för att framställa, finns en smal gran (till exempel om man kommer på länsväg 266 från Falun), vilken är samma gran som bland annat används i kommunens utskick, officiella dokument och hemsida. På de nyuppsatta skyltarna, som bland annat finns på riksväg 70, mot både Avesta och Säter, ser man en bredare gran. Detta beror på att det numera är Vägverket som har ansvar för att sätta upp skyltarna och de får sina uppgifter från riksheraldikern.

HistoriaRedigera

ForntidRedigera

Runt Hedemora har man hittat ett 40-tal trindyxor, varav 10 vid Strandgården intill Dalälven och resten på slättlandskapet runt staden. Detta är ett ganska lågt antal om man jämför med Folkarebygden och Västerfärnebo socken i sydöst. Dessa låg vid denna tid vid en havsvik och Hedemora låg längre inåt landet. Yxorna är daterade till 3000-talet f.Kr. och man har även hittat en paddel från samma tidsepok i Åkermyran, mellan Västerby och Österby.[7]

Runt Hedemora finns 13 gravplatser från järnåldern som främst är koncentrerade till två områden vid Dalälven och mot Västerby. Totalt rör det sig om cirka 45 gravar.[7] Två gravar från yngre järnåldern ligger på Hundkullen, nordväst om Hedemora stad. De är dock plundrade. [8] Vid nuvarande Motorstadion fanns ytterligare två gravar. Den ena av dessa, en hög, undersöktes av Inga Serning 1959. Hon fann då en stenkista med brända ben och en järnnål. Den andra, en stensättning, undersöktes och bortfördes av Åke Hyenstrand 1963. I denna fanns brända ben, en järnklump och keramikskärvor från yngre järnåldern. Keramiken är den första järnålderskeramik som påträffats i Dalarna.[7]

Slagghögar från 500-700-talet tyder på en primitiv järnframställning i området.[7]

I Hedemora kommun finns sex stycken gravhögsområden från järnåldern.[8]

  • Anundshögen, nordväst om Husby: En av Dalarnas största ättehögar, troligen anlagd under yngre järnåldern. Enligt sägnen ligger konung Bröt-Anund här, men det finns inga bevis för det. Vid en utgrävning 1929 fann man endast järnbeslag och spikar. Graven har varit större, men har utsatts för plundring och skadegörelse.
  • Gräsuddeberget i Sörbo, mellan Hedemora och Garpenberg: Två stenrösen, troligen från äldre järnåldern.
  • Hjulbacka, nordväst om Västerby: Sju gravar från folkvandringstiden. Vid en utgrävning på 1930-talet hittades bland annat ett bronsspänne, några knappar och en nål.
  • Hundkullen, nordväst om Hedemora stad: Två gravar från yngre järnåldern på en grus- och sandkulle. Plundrade.
  • Kapellbäcken, norr om Västerby: Cirka 15 gravhögar och runda stensättningar gör området till kommunens största gravfält. Gravfältet är inte undersökt, men i Ingeborgsmyren en liten bit bort har man funnit ett vallhorn, daterat till 900-talet, samt ett vallspö, troligen från samma tid.
  • Solängsberget, i Örängarna, nordöst om Hedemora på vägen till Husby: En stensättning och fem rösen från olika delar av järnåldern. Vid en undersökning år 1933 fann man inga föremål.

MedeltidRedigera

 
Rester av Grådö skans

Hedemora ligger där Dalälven och Badelundaåsen, två historiskt viktiga vägar mot övre Dalarna, möts. Under medeltiden fanns därför minst en, möjligen två, fogdegårdar i Grådö, benämnda Grådö skans och Borgaholm. Dessa brann ner på 1400-talet och ersattes med Borganäs några mil uppströms, vid Tunaforsarna i Borlänge.

Runt Hedemora finns flera malmfyndigheter, som bröts i olika stor skala. De viktigaste fanns i Norberg, Bispberg och Vikaberg (nuvarande Olshytteberget). Senare kom gruvorna i Garpenberg att spela stor roll, där man förutom järn utvann koppar och senare andra mineral. Av gruvorna i Dalarna är det nu bara Bolidens sulfidmalmgruva i Garpenberg som fortfarande är i drift. Malmbrytningen gav upphov till flera småindustrier inom järnhanteringen i trakten, däribland Larsbo-Norn och Dormsjö bruk. På en karta kan man se att många småorter slutar på -hyttan. I Vikmanshyttan och Långshyttan är stålhantering fortfarande viktig (Erasteel Kloster och Outokumpu).

Det faktum att många människor och varor passerade Hedemora gav upphov till en marknadsplats, som senare utvecklades till fast bebyggelse. Se även avsnittet om Pålsmässomarknaden under Hedemoras handel och näringsliv.


 
Kommungränsskylten sedd från Säters kommun, på riksväg 69, vid Djupdalen.
 
Kommungränsskylten sedd från Säters kommun, riksväg 70, vid Tjärnan.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Hedemora kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
16 836
1975
  
16 736
1980
  
17 063
1985
  
16 894
1990
  
16 855
1995
  
16 879
2000
  
15 857
2005
  
15 494
2010
  
15 164
2015
  
15 235
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

IndelningarRedigera

 
Distrikt (socknar) inom Hedemora kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[9]:

TätorterRedigera

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det fem tätorter i Hedemora kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Hedemora &&&&&&&&&&&07371.&&&&&07 371
2 Långshyttan &&&&&&&&&&&01609.&&&&&01 609
3 Vikmanshyttan &&&&&&&&&&&&0840.&&&&&0840
4 Garpenberg &&&&&&&&&&&&0515.&&&&&0515
5 Västerby &&&&&&&&&&&&0383.&&&&&0383

Centralorten är i fet stil.

KommunikationerRedigera

JärnvägRedigera

Huvudorten Hedemora ligger på Dalabanan, och trafikeras av SJ och Tåg i Bergslagen mellan Stockholm/Uppsala och BorlängeFalun/Mora.

Mellan åren 1891 och 1964 gick Byvalla-Långshyttans Järnväg från Långshyttan, via Stjärnsund och Västerby in i Byvalla i Avesta kommun.

VägarRedigera

Riksväg 70 mellan Enköping och Flötningen vid norska gränsen passerar genom kommunen i sydost-nordvästlig riktning. I centralorten korsar den riksväg 69 som går till Falun i nordväst och till Norberg i sydost. Norrut mot Långshyttan och Hofors går länsväg 270.

PolitikRedigera

Politisk majoritetRedigera

Den politiska majoriteten har skiftat fler gånger de senaste valen. Efter valet 2006 utgjordes den politiska majoriteten av socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet. Efter valet 2010 utökades den koalitionen med Långshyttepartiet men mitt i mandatperioden bildades en ny majoritet bestående av socialdemokraterna, vänsterpartiet och centerpartiet som därefter styrt kommunen.

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Berndt Nygårds
Förste vice ordförande
M
Jonas Carlgren
Andre vice ordförande
V
Solbritt Andersson

KommunstyrelseRedigera

Kommunalråd
Ordförande
S
Ola Gilén
Förste vice ordförande
C
Kristina Lundgren
Oppositionsråd
Andre vice ordförande
M
Lennart Mångs
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Omsorgsnämnden
C
Owe Ahlinder
S
Ola Gilén
Bildningsnämnden
S
Anna Katarina Rooslien
V
Hjalmar Envall
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden
S
Per Fagerström
C
Leif Hedlund
Valnämnden
S
Åsa Söderberg
C
Gertrud Hjelte

Mandatfördelning i valen 1970–2014Redigera

ValårVSMPÖVRSDHdpLhpCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197022011413
2201143
4187,0
338
197322012313
2201233
4190,7
329
197612012314
201234
4190,2
3011
197922010315
2201035
4188,9
3110
198222028216
2202826
4189,9
2615
19852202746
2202746
4188,0
2813
198831837415
3183745
4183,8
2813
199131727327
31727327
4184,3
2615
199441927216
4192726
4184,0
2516
199861627136
6162736
4177,71
2516
20024152127235
415227235
4173,81
2219
20063172118126
3172826
4175,55
2120
20102142338117
21423387
4178,80
2318
2014313244717
31324477
4181,61
2516
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

SD:s 3 platser var tomma efter valet 2010, efter valet 2014 har 2 av SD:s 4 platser i kommunfullmäktige varit tomma.

NäringslivRedigera

 
Sysselsättningen i kommunen år 2005, i procent[10]

I Hedemora kommun finns cirka 1500 företag och näringslivet domineras av ett stort antal småföretag, många med mindre än 10 anställda. De största privata arbetsgivarna var år 2005 Bolidens gruva i Garpenberg med 325 anställda, Outokumpu i Långshyttan och Kloster med 255 anställda, Erasteel Kloster i Långshyttan och Vikmanshyttan med 215 anställda och Milkos mejeri i Grådö med 140 anställda.[10]

FöretagRedigera

 
Liss-Ellas senap t.v.

I kommunen finns ett flertal prisbelönta livsmedelsproducenter. Oppigårds bryggeri ligger i Ingvallsbenning och har fått flera medaljer på Stockholm beer and whisky festival. Liss-Ellas senap från Garpenberg har tagit såväl guld- som silvermedaljer i världsmästerskapen för senap, World Wide Mustard Competition, senast 2009[11]. På SM i mathantverk 2009 vann Familjen Laby från Hedemora/Nås chokladpralinklassen med sin pralin gjord på bland annat honung från egna biodlingar och Oppigårds Golden Ale.[12]

UtbildningRedigera

I kommunen finns den kommunala gymnasieskolan Martin Koch-gymnasiet

SevärdheterRedigera

 
Hedemora rådhus, 2007

Hedemoras byggnader har ett kulturhistoriskt värde och är ett populärt mål för många turister, särskilt Teaterladan. Se även Hedemoras kulturliv.

Husbyringen är Sveriges första ekomuseum och passerar såväl Christoffer Polhems verkstadsområde som Kloster, där Gustaf de Laval var verksam.

Norns bruk, Vikmanshyttans bruk, Bengtsgården, Garpbacken och de gamla gruvorna i Garpenberg och Intrånget ger en liten inblick i järnets betydelse för regionen.

InternationelltRedigera

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2018”. Statistiska centralbyrån. 9 maj 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2018/. Läst 13 maj 2018. 
  3. ^ läs online,
  4. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hedemora tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ [a b c d] Åke Hyenstrand 1982: Forntidens Hedemora. I Hedemora kommun 1982: Hedemora socken. ISBN 91-7260-723-8
  8. ^ [a b] Kvarnström Eriksson, Christina 1998: Upptäck Hedemoras Kulturminnen -Liten utflyktsguide, Libris 2860692
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  10. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 september 2007. https://web.archive.org/web/20070928093954/http://biblioteket.webdoc.nu/files/biblioteket/Biblioteksplan%202010.pdf. Läst 12 juni 2007. 
  11. ^ ”World Wide Mustard Competion, winners 2009”. http://www.mustardfestival.org/world_wide_mustard-winners-09.html. Läst 5 oktober 2009. 
  12. ^ ”Dalademokraten.se – "Man måste prova sig fram"”. 8 september 2009. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524190408/http://www.dalademokraten.se/Templates/pages/news.aspx?id=86072&epslanguage=sv. Läst 5 oktober 2009. 

Externa länkarRedigera